Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland
|
|
- Jakob Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län
2
3 Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins skull. Kväve och fosfor som läcker ut till våra sjöar och hav orsakar övergödning med bl.a. algblomning och syrefria bottnar som följd. Kväve och fosfor kostar pengar och det gäller att hålla så mycket som möjligt kvar på gården. Växtnäringsbalanser är ett användbart verktyg om man vill få en överblick över växtnäringsflödet på sin gård. I den här rapporten har vi sammanställt resultat från 163 växtnäringsbalanser som är gjorda i Västmanlands län under åren En växtnäringsbalans ger en uppfattning om storleken på in- och utflödet av växtnäring på gården och resultatet av olika åtgärder kan snabbt avläsas. Balansen visar också om det råder ett över- eller underskott av ett visst näringsämne på gårdsnivå. Med en växtnäringsbalans som grund finns det goda möjligheter att arbeta med åtgärder för att minska växtnäringsförlusterna på gården. Tillsammans med en mark- kartering är balansen ett bra verktyg för att optimera gödslingen och styra växtnäringen dit den behövs. Under åren gjordes 183 växtnäringsbalanser i Västmanlands län med hjälp av EU-medel. Syftet med den här rapporten är att visa hur växtnäringsbalansen ser ut beroende på produktionsinriktning, gårdsstorlek, djurhållningens omfattning, gödselslag m.m. Genom att göra en uppföljning av växtnäringsbalanserna kan vi ta ett större helhetsgrepp i fråga om hur vi i länet bör arbeta mot de uppsatta miljömålen som rör växtnäringshantering. I rapporten redovisas följande driftsinriktningar var för sig; växtodling, mjölkproduktion och grisproduktion. I slutet finns en sammanställning som jämför de olika driftsinriktningarna med varandra. I bilagan finns flera tabeller och diagram samlade. På sista sidan kan du läsa mer om vad en växtnäringsbalans är. 1
4 Allmänt om gårdarna i rapporten I den här sammanställningen ingår 163 växtnäringsbalanser av totalt 183 gjorda under perioden. 20 stycken har plockats bort eftersom vissa gårdar fått flera balanser gjorda under de här fyra åren och ett par innehöll för knapphändiga uppgifter. Av växtnäringsbalanserna är 75 % gjorda hos företag i Västerås, Sala och Köpings kommun. Resterande 25 % är spridda runt om i länet. Huvuddelen av balanserna är gjorda på företag med hektar odlad areal och medelarealen är 117 ha (tabell 1). Växtnäringsbalanserna omfattar ca 16 % av åkerarealen i Västmanland. Tabell 2 visar hur balanserna fördelar sig mellan driftsinriktningarna. Sextio procent är gjorda på rena växtodlingsföretag och fyrtio procent på djurhållande företag. Tabell 3 visar hur många djurenheter (de) de djurhållande företagen har. Av 65 djurföretag är ca 25 % anmälningspliktiga företag, d.v.s. de har över 100 djurenheter. Tre gårdar har över 200 djurenheter och är tillståndspliktiga. Tabell 1 Företagens areal Odlad areal (ha) Antal företag < Tabell 3 Djurbesättningens storlek Djurbesättningens Antal storlek (antal de) företag Tabell 2 Företagens driftsinriktning Driftsinriktning Antal företag Växtodling 98 Mjölkproduktion 29 Övriga nötkreatur 12 Svinproduktion 14 Mjölk- och svinproduktion 1 Övr. nötkreatur- och svinproduktion 1 Höns 3 Häst 3 Får 1 Får och häst 1 Totalt 163 2
5 Växtodlingsgårdar I sammanställningen ingår 98 växtodlingsgårdar där ca 40 % har över 100 hektar åkermark. Tabellen nedan visar vilket överskott respektive underskott av kväve, fosfor och kalium växtodlingsgårdarna har. Värdet är uttryckt som ett medianvärde. Medianen är det mittersta talet i en grupp av tal, vilket betyder att hälften av gårdarna har värden som är större än medianen och den andra hälften har värden som är mindre. Tabellen visar också den undre och övre kvartilen, d.v.s. vilket över/underskott de 25 % lägsta respektive 25 % högsta har. I tabellen finns också lägsta och högsta värdet med. Över/underskott Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max Kväve Fosfor Kalium ,3 45 Femtio procent av växtodlingsgårdarna har ett kväveöverskott mellan 24 och 47 kg/ha och medianen är 35 kg/ha. I en sammanställning som Åsa Myrbäck gjorde 1999 av växtnäringsbalanser i hela landet, låg medianen för kväveöverskottet i Mälardalen på 47 kg/ha. Tabellen visar att medianen för fosforöverskottet är 2 kg fosfor/ha. Man kan säga att gårdarna tillför ungefär lika mycket fosfor som de bortför. När det gäller kalium har de flesta gårdarna ett underskott och medianen ligger på minus 12 kg kalium/ha. Det är normalt på våra lerjordar i Mälardalen eftersom lerorna levererar mycket kalium. Resultatet överensstämmer också med vad Åsa Myrbäck kom fram till Hur kan du som växtodlare förbättra din växtnäringsbalans? På en växtodlingsgård är det främst skördeutbytet som styr hur balansen kommer att se ut. Balansen visar hur väl avvägd din gödsling är med tanke på den skörd du får. För att kunna avgöra om din fosfor- och kaliumgödsling är väl anpassad måste det finnas en uppdaterad markkartering att arbeta med. Sen är det alltid väder och vind som spelar in och därför är det viktigt att följa upp en växtnäringsbalans under flera år. Tänk alltså på att: Gödsla för en realistisk skörd. Anpassa gödslingen efter en aktuell markkarta. Om du tar emot stallgödsel räkna på vad den innehåller, använd växtnäringen där den behövs och sänk handelsgödselgivan. 3
6 Mjölkgårdar I sammanställningen ingår 29 gårdar med mjölkproduktion. Medelavkastningen är kg mjölk/år och djurtätheten är i medeltal 0.8 de/ha. Tabellen nedan visar vilket överskott respektive underskott av kväve, fosfor och kalium mjölkgårdarna har. En förklaring av de olika statistiktermerna i tabellen finner du i första stycket på sidan 3. Över/underskott Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max Kväve Fosfor Kalium Femtio procent av mjölkgårdarna har ett kväveöverskott mellan 74 och 116 kg/ha och medianen är 103 kg/ha. I diagram 1 i bilagan kan man också se att överskottet av kväve ökar med antalet djurenheter/ha. En större mängd stallgödsel per hektar ger ett högre överskott av kväve. I den här sammanställningen kan man inte se att en högre mjölkavkastning skulle ge ett lägre överskott av kväve (diagram 3 i bilagan). Tabellen visar att medianen för fosforöverskottet är 4 kg/ha och kaliumöverskottet 7 kg/ha. Det stämmer väl överens med vad Myrbäck kom fram till Hur kan du som mjölkproducent förbättra din växtnäringsbalans? När det gäller kväve är det viktigt både att optimera utfodringen och att minska förlusterna som uppkommer vid stallgödselhanteringen. Förluster uppstår under hela gödselkedjan och det gäller att lagra och sprida gödseln på bästa tänkbara sätt. Överskottet av fosfor måste du jämföra med en aktuell markkartering. I vissa fall kan det vara befogat att ha ett överskott i balansen och gödsla upp dina marker. Men har du redan höga halter av fosfor i marken gäller det att tänka till hur du utnyttjar din stallgödsel bäst. Gällande lagstiftning syftar till att begränsa tillförseln av fosfor till 22 kg/ha spridningsareal och år, räknat under en femårsperiod. Tänk alltså på att: Analysera ditt grovfoder och anpassa utfodringen därefter. Sänk råproteinhalten i foderstaten. Då minskar du mängden kväve i gödseln och därmed minskar ammoniakförlusterna. Undvik hög temperatur i stallet eftersom ammoniakförlusterna ökar med höjd temperatur. Ha tillräckligt stor lagringskapacitet så att du kan utnyttja din stallgödsel vid bästa spridningstidpunkt. Ta kväveprov av flytgödseln och skicka för analys. Välj lämplig spridningstidpunkt och teknik. Källa: Praktiska råd från projektet LIFE Ammoniak 4
7 Grisgårdar I sammanställningen ingår 14 gårdar med grisproduktion. Fyra stycken har i huvudsak fastgödsel och 11 stycken flytgödsel. Ingen uppdelning har skett efter olika inriktningar eftersom underlaget är för litet. Djurtätheten är i medeltal 0,8 djurenheter/hektar. Tabellen nedan visar vilket överskott respektive underskott av kväve, fosfor och kalium grisgårdarna har. En förklaring av de olika statistiktermerna i tabellen finner du i första stycket på sidan 3. Över/underskott Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max Kväve Fosfor Kalium , Femtio procent av grisgårdarna har ett kväveöverskott mellan 79 och 105 kg/ha och medianen är 82 kg/ha vilket är relativt lågt. I Åsa Myrbäcks sammanställning (Myrbäck, 1999) var överskottet för flytgödselhantering i hela landet 102 kg/ha. Liksom för gårdar med mjölkproduktion kan man se att överskottet är högre på de gårdar med fler djurenheter per hektar (diagram 2 i bilagan). Tabellen visar att medianen för fosforöverskottet är 9 kg/ha och variationen mellan gårdarna är inte så stor. Överskottet kan anses normalt för en djurtäthet på 0,8 de/ha. Vid en högre djurtäthet tenderar fosforöverskottet liksom kväveöverskottet att öka. Medianen för kaliumöverskottet är 0,5 kg/ha. Det råder en jämvikt mellan tillförsel och bortförsel av kalium på gårdarna. Hur kan du som grisproducent förbättra din växtnäringsbalans? För att minska överskottet av främst kväve och fosfor gäller det att först se över utfodringen. Är foderförbrukningen normal eller överutfodrar jag? Hur stort är spillet? Byt fodersort om det är möjligt till ett lågproteinfoder. Öka tillgängligheten av fosfor i fodret med hjälp av t.ex. fytas eller stöpning. För att minska kväveöverskottet gäller det att ha en god boxhygien, låg temperatur i stallet och i gödselgångar, täcka flytgödselbehållarna och sprida gödseln vid bästa möjliga tidpunkt. Flytgödsel från svin ger bäst växtnäringseffekt i vårbruket eller i växande gröda. Överskottet av fosfor måste du jämföra med en aktuell markkartering. Har du redan höga halter av fosfor i marken gäller det att tänka till hur du utnyttjar din stallgödsel bäst. Gällande lagstiftning syftar till att begränsa tillförseln av fosfor till 22 kg/ha spridningsareal och år, räknat under en femårsperiod. Tänk alltså på att: Se över utfodringen och stallmiljön. Sprid stallgödseln vid den tidpunkt där den gör bäst nytta. Ta kväveanalys av flytgödseln. Sprid gödseln över hela spridningsarealen för att undvika övergödsling med fosfor. 5
8 En sammanfattande jämförelse Tabellen nedan visar medianen för över-/underskottet av kväve, fosfor och kalium för de olika driftsinriktningarna, gödselslag, djurtäthet och odlad areal. Kväve Överskott Fosfor Överskott Kalium Över-/underskott Alla gårdar (163 st) Växtodlingsgårdar (98 st) Mjölkgårdar (29 st) Nötköttsgårdar (12 st) Grisgårdar (14 st) Flytgödsel Fastgödsel eller djupströ > 1 de/ha ,51-1 de/ha ,5 de/ha ha ha Av de olika driftsinriktningarna är det mjölkproduktionen som har störst kväveöverskott, därefter kommer grisproduktion, nötköttsproduktion och sist växtodling. Den rangordningen stämmer väl överens med andra sammanställningar av växtnäringsbalanser (Myrbäck, 1999, W. Broberg, 2003). Det är naturligt att kväveöverskottet på växtodlingsgårdar blir lägre än på djurgårdar. Med mineralgödsel är det lättare att få balans mellan tillförsel och bortförsel i växtodlingen. Mineralgödsel är t.ex. mer lätthanterligt och lättdoserat än stallgödsel. I den här sammanställningen ger flytgödselhantering ett större överskott än fastgödselhantering. Det sambandet kunde inte Myrbäck, 1999 se. Det är också tydligt att överskottet ökar med djurtätheten. Överskottet av fosfor är inte oroväckande högt inom någon driftsgren. Överskott N (kg /ha) Växtodling Mjölk Övr. nöt Svin Diagrammet visar hur kväveöverskottet varierar både inom och mellan driftsinriktningarna. Medianen är markerad med en punkt. 6
9 Bilaga I bilagan kan du hitta diagram som refereras till i texten. Här finns också tabeller och diagram som visar utnyttjandegraden av kväve, fosfor och kalium för olika driftsinriktningar. Tabell 1 Medianen för över/underskott samt utnyttjandegrad av kväve Kväve Över- /underskott Utnyttjandegrad (%) Alla gårdar (163 st) Växtodlingsgårdar (98 st) Mjölkgårdar (29 st) Nötköttsgårdar ( st) Svingårdar (14 st) Flytgödsel Fastgödsel eller djupströ > 1 de/ha ,51-1 de/ha ,5 de/ha ha ha ha < 50 ha Tabell 2 Medianen för över/underskott samt utnyttjandegrad av fosfor Fosfor Över- /underskott Utnyttjandegrad (%) Alla gårdar (163 st) 3 77 Växtodlingsgårdar 2 90 (98 st) Mjölkgårdar (29 st) 4 67 Nötköttsgårdar ( st) Svingårdar (14 st) 9 64 Flytgödsel 4 73 Fastgödsel eller 5 63 djupströ > 1 de/ha ,51-1 de/ha ,5 de/ha ha ha ha 4 74 < 50 ha 3 75 Tabell 3 Medianen för över/underskott samt utnyttjandegrad av kalium Kalium Över- /underskott Utnyttjandegrad (%) Alla gårdar (163 st) Växtodlingsgårdar (98 st) Mjölkgårdar (29 st) 7 55 Nötköttsgårdar ( st) Svingårdar (14 st) 1 93 Tabell 4 Över/underskott av kväve, fosfor och kalium för nötköttsproduktion Över/underskott Min Undre Median Övre Max kvartil kvartil Kväve Fosfor Kalium ,5 12 Flytgödsel 5 70 Fastgödsel eller 3 77 djupströ > 1 de/ha ,51-1 de/ha ,5 de/ha ha ha ha < 50 ha
10 Diagram 1 Kväveöverskott för mjölkproduktion vid olika djurtätheter Diagram 2 Kväveöverskott för grisproduktion vid olika djurtätheter. Kväveöverskott R 2 = 0, ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Djurenheter/ha Kväveöverskott R 2 = 0, ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Djurenheter/ha Diagram 3 Relationen mellan mjölkavkastning och kväveöverskott Diagram 4 Över/underskott av fosfor och kalium för olika driftsinriktningar 250 Kväveöverskott R 2 = 0,0125 Svin Övr. nöt Mjölk Växtodling P K Mjölkavkaskning (kg/år) Över- och underskot t av P och K ( kg/ ha) Diagram 5 Utnyttjandegrad av fosfor och kalium för olika driftsinriktningar Svin Övr. nöt Mjölk P K Växtodling Ut nyt t jandegrad P och K ( %) Diagram 6 Utnyttjandegrad av kväve för olika driftsinriktningar. Medianen är markerad med en punkt. Utnyttjandegrad kväve (%) Växtodling Mjölk Övr. nöt Svin 8
11 B-post Vad är en växtnäringsbalans? Bild: Greppa Näringen En växtnäringsbalans beskriver flödet av kväve, fosfor och kalium genom gården. Balansen påverkas bl.a. av årsmånen, hur grödorna utvecklas och avkastningen på t.ex. mjölk och kött. Det ideala är att göra en växtnäringsbalans varje år, göra förbättringar och följa utvecklingen. Bilden ovan visar flödet av växtnäring genom gården. Differensen mellan in och ut blir ett övereller underskott. Ett överskott av kväve riskerar att utlakas genom markprofilen, avgå som ammoniak, rinna av på markytan eller denitrifieras, d.v.s. avgå som kvävgas eller kväveoxider. Kväve byggs också till en del in i markens mullförråd och kan komma grödorna till godo på sikt. Överskottet av fosfor riskerar att förloras genom erosion till vattendragen, både genom ytavrinning och genom s.k. inre erosion genom sprickor och maskgångar i marken. Ett underskott av fosfor betyder att man tär på markens kapital. På lätta jordar kan kalium utlakas ur markprofilen medan det i lerjordar huvudsakligen binds i lermineral. Kalium orsakar inga problem med övergödning såsom kväve och fosfor. Däremot är kalium en ekonomisk resurs som det gäller att hushålla med. Sammanställningen är gjord av Elisabeth Lindberg, Lantbruks- och fiskeenheten, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Har du frågor kan du ringa Sammanställningen är gjord inom det svenska programmet för kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet och finansieras med medel från EU och svenska staten. Referenser: Myrbäck, Å Växtnäringsflöden och balanser på gårdar med olika driftsinriktningar En studie av svenska gårdar. Meddelanden från Jordbearbetningsavdelningen nr 30. SLU. Praktiska råd från projektet LIFE Ammoniak minska ammoniakförlusterna i mjölkproduktionen W. Broberg, Å Växtnäringsbalanser i Södermanlands län
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 2013 på konventionella gårdar
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne tom 213 på konventionella gårdar Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika
Läs merFosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping
Fosfor användning och balanser Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping 19-01-17 Sverige var tidigt ute med att reglera fosfortillförseln 1983 kom regler om lagring och spridning av stallgödsel
Läs merUtvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser
Läs merUtvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,
Läs merUtvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne
Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merUtvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013
kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras?
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss 1 Vad odlar vi var? GSS Höstvete Vårkorn Höstraps 324000 NN Slåttervall Vårkorn Vårrybs
Läs merUtvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m
Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,
Läs merDagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Introduktionskurs Hallsberg 2011-11-18 Vilka problemområden har vi? Alltid varit rätt att producera så mycket som möjligt
Läs merStyrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne
Styrka och svaghet i lantbrukets växtnäringsförsörjning Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kväve Kväveeffektiviteten ökar dvs ökade skördar och/eller minskade insatser Kväveprognoser behöver utvecklas
Läs merKVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1
KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning
Läs merHur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Produktionsområden Nö Nn Ssk Gsk Ss Gns Gmb Gss Område (ha) Största gröda Näst största Största avbrotts-gröda Total åkerareal Gss Höstvete
Läs merMiljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen
Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen 2001-2013 Sammanställning av Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne och Stina Olofsson, Jordbruksverket Sida 2(16) Innehåll Växtnäringsbalanser...
Läs merUTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post:
UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne 291 86 Kristianstad E-post: hans.nilsson@lansstyrelsen.se Sammanfattning I analysen av växtnäringsbalanser inom olika regioner
Läs merTolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008
Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår
Läs merVERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016
VERA- grundkurs Del 1 Introduktion och Växtnäringsbalans 2016 Syfte och mål Syfte: Att du ska få kunskap om vad du kan göra i VERA Att du ska kunna hantera dina kunder och deras alternativ Att du ska lära
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs merCecilia Linge Stina Olofsson Hans Nilsson Josefin Kihlberg
Resultat av upprepade växtnäringsbalanser, beräknad utlakningsminskning av kväve samt miljömålsavstämningar gjorda vid rådgivningsbesök i Greppa Näringen under perioden 2001-2008 2010-05-12 Cecilia Linge
Läs merSammanfattning. Inledning och bakgrund. Material och metoder
Redovisning av projekt nr Identifiering av möjliga åtgärder för att förbättra kväveoch fosforeffektiviteten på mjölkgårdar (Partnerskap Alnarp projekt nr 970) Sammanfattning I denna sammanställning redovisas
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 7 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Gödsel Vad är växtnäring? Hur används växtnäring? Hur hanteras växtnäring? Vilka lagar styr växtnäring?
Läs merJämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser
Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för
Läs merPraktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012
Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror
Läs merInledning Stina Olofsson, projektledare
Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2
Läs merRegional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Växjö möte 4 dec 2014 Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Databasen 17 600 växtnäringsbalanser 8 105 specifika gårdar 4 125 gårdar där det finns två balanser
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,
Läs merSveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann
Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med 3 887 lantbrukare Johan Malgeryd & Markus Hoffmann 208-04-24 Kort om enkäten Webbenkät, skickades ut till alla lantbrukare med >20 ha åker
Läs merGårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017
Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017 11 E Gårdsexempel Växtodlingsgård Nötkött Mjölk Gris Höns Inte rena vallgårdar 15A istället
Läs merTolkning av mjölkgård
Tolkning av mjölkgård Förutsättningar mjölkgården 80 mjölkkor (flytgödsel) 100 kvigor (djupströ) Tjurkalvarna säljs till förmedling 100 ha åker och 35 ha naturliga beten Växtföljd 18 ha korn+ins 3*18 ha
Läs merVad har vi åstadkommit? Linköping
Vad har vi åstadkommit? Linköping 171108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust
Läs merTolkning av växtnäringsbalans på svingården
Praktiska råd Nr 15.2 Tolkning av växtnäringsbalans på svingården Sammanfattning Resultatet blir inte bättre än de siffror du stoppar in. Det är årets in- och utflöden som skall användas. Se upp med lagerhållning
Läs merPolicy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen
Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd
Läs merVäxtnäring i stallgödseln
Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll
Läs merKvävestrategi på ekologisk gård (11E)
SAM-nr Namn Adress Postadress Telefonnummer Besöksdatum: Återbesök: Sammanfattning Kvävestrategi på ekologisk gård (11E) En stor andel styv lerjord gör att det är ganska låg utlakning, och att tidpunkt
Läs merGreppa Näringen. Miljöhusesyn. Greppa Näringens rådgivning. Åtgärdsbevis. Miljömålsavstämning
Greppa Näringen Miljömålsavstämning Miljöhusesyn Greppa Näringens rådgivning Miljömålsavstämning Åtgärdsbevis Miljömålsavstämning Greppa Näringen har tagit fram denna avstämning för att du som lantbrukare
Läs merRådgivning för lantbruk och miljö
för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.
Läs merVÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt
P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL
Läs merGödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år
Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll
Läs merDatainsamling för djurgård
Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning
Läs merGreppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.
Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts
Läs merTolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården
Praktiska råd Nr 15.3 Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Sammanfattning Resultatet blir inte bättre än de siffror du stoppar in. Det är årets in- och utflöden som skall användas. Se upp med lagerhållning
Läs merUtvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån
Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av
Läs merFör lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök
För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna
Läs merGREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:
GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt
Läs merTest av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun
Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Minskad användning av mineralgödsel
MI 30 SM 0603 Gödselmedel i jordbruket 2004/05 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilizers and animal manure in agriculture in 2004/05 I korta
Läs merKurs för rådgivare Michaela Baumgardt, HIR Skåne Anna Ericsson, Skånesemin Ulrika Listh, Jordbruksverket
Kurs för rådgivare 2017 Michaela Baumgardt, HIR Skåne Anna Ericsson, Skånesemin Ulrika Listh, Jordbruksverket Upplägg Om växtnäringsbalanser Jämförelsevärdet Växtodlingsgården Paus Svingården Mjölkgården
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merVad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket
Vad har vi åstadkommit? Stockholm 181108 Stina Olofsson, Jordbruksverket Innehåll N, P och K -flöden Grödfördelning Djurslag Stallgödselslag Spridningstidpunkter Jordart Bearbetning Beräknad ammoniakförlust
Läs merNationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket
Goda råd för bättre vattenkvalitet Stina Olofsson, Jordbruksverket och Greppa Näringen Trädgårdsodling och vattenkvalitet, Hässleholm 2009-10-01 Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket Lagstiftning
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merStallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008
Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband
Läs merMiljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård
juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria
Läs merTillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde
Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde Rapport från samverkansprojekt mellan Västerås, Enköping och Sala kommuner. Oktober 2011 maj 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.3
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel
MI 30 SM 0803 Gödselmedel i jordbruket 2006/07 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2006/07 I korta
Läs merKommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)
Årsrapport för lantbruksföretag 1 (7) Fyll i blanketten direkt i datorn. Skriv sedan ut blanketten och underteckna den. Blanketten ska skickas till miljö- och byggnadsförvaltningen, Box 500, 577 26 Hultsfred.
Läs merNamn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning vid brukningscentrum: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon:
Namn/Firmanamn: Person- eller Organisationsnummer: Fastighetsbeteckning vid brukningscentrum: Adress: Postnummer: Postadress: Telefon: Faktura adress (om annan än ovan): E-post adress: Namn/Firmanamn:
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel.
MI 30 SM 1402 Gödselmedel i jordbruket 2012/13 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2012/13 I korta
Läs merBibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk
Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära
Läs merMjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)
FÖR LANTBRUKARE: Checklista inför tillsynsbesök Frågor inför tillsynsbesök Uppgifter om verksamheten Inriktning på verksamhet Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling Annat: Antal djurenheter
Läs merJordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar
Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil
Läs merOrganiska gödselmedel till höstvete
Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,
Läs merAvdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Miljöenheten Carl-Johan Fredriksson
1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Miljöenheten 2017-08-15 2016-0961 Carl-Johan Fredriksson 0480-45 03 17 Samhällsbyggnadsnämnden Fastighet: Bo 1:7 Företag: Bo Lantbruks Ab Ärende: Yttrande
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merMiljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson
Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna
Läs mer2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på
Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,
Läs merFramtidens växtodling i sydöstra Sverige
Framtidens växtodling i sydöstra Sverige Tellie Karlsson 2013-11-21 Disposition Marklära & Fosfor Jordarter Mullhalten ph Fosfor 1 Jordarter Källa: SGU 2 Vatten i marken Källa:Ingrid Wesström Dränering
Läs merAmmoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag
Läs merSyfte- att bidra till miljömålen
Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson
Läs merBilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige
Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning
Läs merFöreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3
Miljönämnden 2006 11 16 49 1 Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 På fastigheten Björsbyn 8:3 bedriver företaget Cauto AB uthyrningsverksamhet av stallplatser där hästarna bl.a. har tillgång till
Läs merVERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning
VERA-grundkurs Del 3 Gödslingsplan och utlakning 2016 Syfte och mål Syftet för denna del av kursen: Du behärskar gödslingsplans- och utlakningsberäkningarna i VERA oavsett gröda. Mål med kursen är att
Läs merÅtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket
Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket Foto: Mats Pettersson www.jordbruksverket.se Innehåll Jordbrukets bidrag till övergödning...3 Sveriges åtgärder mot växtnäringsförluster och övergödning...3
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merVäxtnärings balans i ekologisk grönsaksodling
Ekologisk odling av grönsaker på friland Växtnärings balans i ekologisk grönsaksodling Foto: Åsa Rölin Växtnäringsbalans i ekologisk grönsaksodling Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Vad
Läs merTill dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen
För ett e fektivt arbete mot miljömålen! Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen Samverkan för miljömålen Jordbruksverket och LRF har sedan år 2000
Läs merSaxån Braåns Vattenvårdskommitté
Saxån Braåns Vattenvårdskommitté Ett uthålligt jordbruk i Saxån-Braåns avrinningsområde av Lotten Westberg Augusti 2000 Förord Saxån-Braåns vattenvårdskommitté vill med denna rapport väcka tankar och debatt
Läs merGenerellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%
Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)
Läs merGödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen
Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:
Läs merKvävebalanser på mjölkgårdar
Kvävebalanser på mjölkgårdar Var tar det oförklarade kvävet vägen? Sara B Nilsson 035-465 09 0730-46 93 18; sara.nilsson@vxa.se Innehåll Svåra frågor Vilka förluster är normalt i Sverige/internationellt
Läs merTre typgårdar i VERA. Typgård växtodling
Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna
Läs merLantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 8
Lantbrukstillsyn 11-12 december 2018 Stockholm 8 Louise Zetterholm Hushållningssällskapet Halland Skörd Kvalitét Kväve vad är det bra för? nr hänvisar till Föreskrifter och allmännaråd (SJVFS 2015:42)
Läs merEkonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård
Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor
Läs merKommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)
Årsrapport för lantbruksföretag 1 (8) Fyll i blanketten direkt i datorn. Skriv sedan ut blanketten och underteckna den. Blanketten ska skickas till miljö- och byggnadsförvaltningen, Box 500, 577 26 Hultsfred.
Läs merGrunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.
Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk
Läs merAxplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd
Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj Johan Malgeryd 2018-11-08 Vad ville vi? Länsstyrelserna och rådgivarna ska känna till vilka fosforrelaterade rådgivningar som erbjuds inom Greppa Näringen. vilka
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merMineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel
MI 30 SM 1702 Gödselmedel i jordbruket 2015/16 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2015/16 I korta
Läs merMiljösmart utfodring av mjölkkor
Miljösmart utfodring av mjölkkor Bakgrund År 2018 fanns det 319.000 mjölkkor i Sverige. De minskar i antal och besättningarna blir färre, men samtidigt större. Medelkoantalet i besättningarna är nu 89
Läs merGreppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö
Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten
Läs merFoto: Ulrika Burman. Lagring av stallgödsel i Västmanlands län. Förslag till länspolicy
Foto: Ulrika Burman Lagring av stallgödsel i Västmanlands län Förslag till länspolicy April 2007, bilagan uppdaterad januari 2008 2007-04-10 1 Policy för lagring av stallgödsel i Västmanlands län - komplement
Läs merChecklista för miljöersättning för miljöskyddsåtgärder år 2012 år 1-3 och år 4-5
Sida 1 av 5 Från och med 2012 kan du inte söka ett nytt åtagande för miljöskyddsåtgärder. Checklistan är till för dig som redan har ett åtagande. Om du går igenom checklistan kan du få en uppfattning om
Läs merEkonomi i miljöåtgärder
Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning
Läs merVägledning. för bedömning av tvärvillkorsöverträdelser lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark
Vägledning för bedömning av tvärvillkorsöverträdelser lagring och spridning av gödsel samt höst- eller vinterbevuxen mark Användningsområde för vägledningen Denna vägledning ska underlätta för tillsynsmyndigheterna
Läs merGÖDSEL OCH MILJÖ lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark
IP SIGILL Bas Flik 9 Giltig från 2011-02-01 Sammanfattning av SJV rapport (2007) GÖDSEL OCH MILJÖ lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark Hela rapporten Gödsel och Miljö kan beställas
Läs merKalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?
Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen
Läs merPROJEKT. Lantbruk 2012 projekt 4. Tillståndspliktiga lantbruk
PROJEKT Lantbruk 2012 projekt 4 Tillståndspliktiga lantbruk 2012-06-13 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se
Läs merDet svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel
Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Vad har vi i Sverige gjort för att minska jordbrukets påverkan på haven? Så här i sommartider riktas fokus på havet och problemen
Läs mer