Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland"

Transkript

1 Hur vi utnyttjar växtnäringen i Västmanland Utvärdering av växtnäringsbalanser gjorda i Västmanlands län

2

3 Spara växtnäring Det är viktigt att spara på växtnäringen både för miljön och för ekonomins skull. Kväve och fosfor som läcker ut till våra sjöar och hav orsakar övergödning med bl.a. algblomning och syrefria bottnar som följd. Kväve och fosfor kostar pengar och det gäller att hålla så mycket som möjligt kvar på gården. Växtnäringsbalanser är ett användbart verktyg om man vill få en överblick över växtnäringsflödet på sin gård. I den här rapporten har vi sammanställt resultat från 163 växtnäringsbalanser som är gjorda i Västmanlands län under åren En växtnäringsbalans ger en uppfattning om storleken på in- och utflödet av växtnäring på gården och resultatet av olika åtgärder kan snabbt avläsas. Balansen visar också om det råder ett över- eller underskott av ett visst näringsämne på gårdsnivå. Med en växtnäringsbalans som grund finns det goda möjligheter att arbeta med åtgärder för att minska växtnäringsförlusterna på gården. Tillsammans med en mark- kartering är balansen ett bra verktyg för att optimera gödslingen och styra växtnäringen dit den behövs. Under åren gjordes 183 växtnäringsbalanser i Västmanlands län med hjälp av EU-medel. Syftet med den här rapporten är att visa hur växtnäringsbalansen ser ut beroende på produktionsinriktning, gårdsstorlek, djurhållningens omfattning, gödselslag m.m. Genom att göra en uppföljning av växtnäringsbalanserna kan vi ta ett större helhetsgrepp i fråga om hur vi i länet bör arbeta mot de uppsatta miljömålen som rör växtnäringshantering. I rapporten redovisas följande driftsinriktningar var för sig; växtodling, mjölkproduktion och grisproduktion. I slutet finns en sammanställning som jämför de olika driftsinriktningarna med varandra. I bilagan finns flera tabeller och diagram samlade. På sista sidan kan du läsa mer om vad en växtnäringsbalans är. 1

4 Allmänt om gårdarna i rapporten I den här sammanställningen ingår 163 växtnäringsbalanser av totalt 183 gjorda under perioden. 20 stycken har plockats bort eftersom vissa gårdar fått flera balanser gjorda under de här fyra åren och ett par innehöll för knapphändiga uppgifter. Av växtnäringsbalanserna är 75 % gjorda hos företag i Västerås, Sala och Köpings kommun. Resterande 25 % är spridda runt om i länet. Huvuddelen av balanserna är gjorda på företag med hektar odlad areal och medelarealen är 117 ha (tabell 1). Växtnäringsbalanserna omfattar ca 16 % av åkerarealen i Västmanland. Tabell 2 visar hur balanserna fördelar sig mellan driftsinriktningarna. Sextio procent är gjorda på rena växtodlingsföretag och fyrtio procent på djurhållande företag. Tabell 3 visar hur många djurenheter (de) de djurhållande företagen har. Av 65 djurföretag är ca 25 % anmälningspliktiga företag, d.v.s. de har över 100 djurenheter. Tre gårdar har över 200 djurenheter och är tillståndspliktiga. Tabell 1 Företagens areal Odlad areal (ha) Antal företag < Tabell 3 Djurbesättningens storlek Djurbesättningens Antal storlek (antal de) företag Tabell 2 Företagens driftsinriktning Driftsinriktning Antal företag Växtodling 98 Mjölkproduktion 29 Övriga nötkreatur 12 Svinproduktion 14 Mjölk- och svinproduktion 1 Övr. nötkreatur- och svinproduktion 1 Höns 3 Häst 3 Får 1 Får och häst 1 Totalt 163 2

5 Växtodlingsgårdar I sammanställningen ingår 98 växtodlingsgårdar där ca 40 % har över 100 hektar åkermark. Tabellen nedan visar vilket överskott respektive underskott av kväve, fosfor och kalium växtodlingsgårdarna har. Värdet är uttryckt som ett medianvärde. Medianen är det mittersta talet i en grupp av tal, vilket betyder att hälften av gårdarna har värden som är större än medianen och den andra hälften har värden som är mindre. Tabellen visar också den undre och övre kvartilen, d.v.s. vilket över/underskott de 25 % lägsta respektive 25 % högsta har. I tabellen finns också lägsta och högsta värdet med. Över/underskott Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max Kväve Fosfor Kalium ,3 45 Femtio procent av växtodlingsgårdarna har ett kväveöverskott mellan 24 och 47 kg/ha och medianen är 35 kg/ha. I en sammanställning som Åsa Myrbäck gjorde 1999 av växtnäringsbalanser i hela landet, låg medianen för kväveöverskottet i Mälardalen på 47 kg/ha. Tabellen visar att medianen för fosforöverskottet är 2 kg fosfor/ha. Man kan säga att gårdarna tillför ungefär lika mycket fosfor som de bortför. När det gäller kalium har de flesta gårdarna ett underskott och medianen ligger på minus 12 kg kalium/ha. Det är normalt på våra lerjordar i Mälardalen eftersom lerorna levererar mycket kalium. Resultatet överensstämmer också med vad Åsa Myrbäck kom fram till Hur kan du som växtodlare förbättra din växtnäringsbalans? På en växtodlingsgård är det främst skördeutbytet som styr hur balansen kommer att se ut. Balansen visar hur väl avvägd din gödsling är med tanke på den skörd du får. För att kunna avgöra om din fosfor- och kaliumgödsling är väl anpassad måste det finnas en uppdaterad markkartering att arbeta med. Sen är det alltid väder och vind som spelar in och därför är det viktigt att följa upp en växtnäringsbalans under flera år. Tänk alltså på att: Gödsla för en realistisk skörd. Anpassa gödslingen efter en aktuell markkarta. Om du tar emot stallgödsel räkna på vad den innehåller, använd växtnäringen där den behövs och sänk handelsgödselgivan. 3

6 Mjölkgårdar I sammanställningen ingår 29 gårdar med mjölkproduktion. Medelavkastningen är kg mjölk/år och djurtätheten är i medeltal 0.8 de/ha. Tabellen nedan visar vilket överskott respektive underskott av kväve, fosfor och kalium mjölkgårdarna har. En förklaring av de olika statistiktermerna i tabellen finner du i första stycket på sidan 3. Över/underskott Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max Kväve Fosfor Kalium Femtio procent av mjölkgårdarna har ett kväveöverskott mellan 74 och 116 kg/ha och medianen är 103 kg/ha. I diagram 1 i bilagan kan man också se att överskottet av kväve ökar med antalet djurenheter/ha. En större mängd stallgödsel per hektar ger ett högre överskott av kväve. I den här sammanställningen kan man inte se att en högre mjölkavkastning skulle ge ett lägre överskott av kväve (diagram 3 i bilagan). Tabellen visar att medianen för fosforöverskottet är 4 kg/ha och kaliumöverskottet 7 kg/ha. Det stämmer väl överens med vad Myrbäck kom fram till Hur kan du som mjölkproducent förbättra din växtnäringsbalans? När det gäller kväve är det viktigt både att optimera utfodringen och att minska förlusterna som uppkommer vid stallgödselhanteringen. Förluster uppstår under hela gödselkedjan och det gäller att lagra och sprida gödseln på bästa tänkbara sätt. Överskottet av fosfor måste du jämföra med en aktuell markkartering. I vissa fall kan det vara befogat att ha ett överskott i balansen och gödsla upp dina marker. Men har du redan höga halter av fosfor i marken gäller det att tänka till hur du utnyttjar din stallgödsel bäst. Gällande lagstiftning syftar till att begränsa tillförseln av fosfor till 22 kg/ha spridningsareal och år, räknat under en femårsperiod. Tänk alltså på att: Analysera ditt grovfoder och anpassa utfodringen därefter. Sänk råproteinhalten i foderstaten. Då minskar du mängden kväve i gödseln och därmed minskar ammoniakförlusterna. Undvik hög temperatur i stallet eftersom ammoniakförlusterna ökar med höjd temperatur. Ha tillräckligt stor lagringskapacitet så att du kan utnyttja din stallgödsel vid bästa spridningstidpunkt. Ta kväveprov av flytgödseln och skicka för analys. Välj lämplig spridningstidpunkt och teknik. Källa: Praktiska råd från projektet LIFE Ammoniak 4

7 Grisgårdar I sammanställningen ingår 14 gårdar med grisproduktion. Fyra stycken har i huvudsak fastgödsel och 11 stycken flytgödsel. Ingen uppdelning har skett efter olika inriktningar eftersom underlaget är för litet. Djurtätheten är i medeltal 0,8 djurenheter/hektar. Tabellen nedan visar vilket överskott respektive underskott av kväve, fosfor och kalium grisgårdarna har. En förklaring av de olika statistiktermerna i tabellen finner du i första stycket på sidan 3. Över/underskott Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max Kväve Fosfor Kalium , Femtio procent av grisgårdarna har ett kväveöverskott mellan 79 och 105 kg/ha och medianen är 82 kg/ha vilket är relativt lågt. I Åsa Myrbäcks sammanställning (Myrbäck, 1999) var överskottet för flytgödselhantering i hela landet 102 kg/ha. Liksom för gårdar med mjölkproduktion kan man se att överskottet är högre på de gårdar med fler djurenheter per hektar (diagram 2 i bilagan). Tabellen visar att medianen för fosforöverskottet är 9 kg/ha och variationen mellan gårdarna är inte så stor. Överskottet kan anses normalt för en djurtäthet på 0,8 de/ha. Vid en högre djurtäthet tenderar fosforöverskottet liksom kväveöverskottet att öka. Medianen för kaliumöverskottet är 0,5 kg/ha. Det råder en jämvikt mellan tillförsel och bortförsel av kalium på gårdarna. Hur kan du som grisproducent förbättra din växtnäringsbalans? För att minska överskottet av främst kväve och fosfor gäller det att först se över utfodringen. Är foderförbrukningen normal eller överutfodrar jag? Hur stort är spillet? Byt fodersort om det är möjligt till ett lågproteinfoder. Öka tillgängligheten av fosfor i fodret med hjälp av t.ex. fytas eller stöpning. För att minska kväveöverskottet gäller det att ha en god boxhygien, låg temperatur i stallet och i gödselgångar, täcka flytgödselbehållarna och sprida gödseln vid bästa möjliga tidpunkt. Flytgödsel från svin ger bäst växtnäringseffekt i vårbruket eller i växande gröda. Överskottet av fosfor måste du jämföra med en aktuell markkartering. Har du redan höga halter av fosfor i marken gäller det att tänka till hur du utnyttjar din stallgödsel bäst. Gällande lagstiftning syftar till att begränsa tillförseln av fosfor till 22 kg/ha spridningsareal och år, räknat under en femårsperiod. Tänk alltså på att: Se över utfodringen och stallmiljön. Sprid stallgödseln vid den tidpunkt där den gör bäst nytta. Ta kväveanalys av flytgödseln. Sprid gödseln över hela spridningsarealen för att undvika övergödsling med fosfor. 5

8 En sammanfattande jämförelse Tabellen nedan visar medianen för över-/underskottet av kväve, fosfor och kalium för de olika driftsinriktningarna, gödselslag, djurtäthet och odlad areal. Kväve Överskott Fosfor Överskott Kalium Över-/underskott Alla gårdar (163 st) Växtodlingsgårdar (98 st) Mjölkgårdar (29 st) Nötköttsgårdar (12 st) Grisgårdar (14 st) Flytgödsel Fastgödsel eller djupströ > 1 de/ha ,51-1 de/ha ,5 de/ha ha ha Av de olika driftsinriktningarna är det mjölkproduktionen som har störst kväveöverskott, därefter kommer grisproduktion, nötköttsproduktion och sist växtodling. Den rangordningen stämmer väl överens med andra sammanställningar av växtnäringsbalanser (Myrbäck, 1999, W. Broberg, 2003). Det är naturligt att kväveöverskottet på växtodlingsgårdar blir lägre än på djurgårdar. Med mineralgödsel är det lättare att få balans mellan tillförsel och bortförsel i växtodlingen. Mineralgödsel är t.ex. mer lätthanterligt och lättdoserat än stallgödsel. I den här sammanställningen ger flytgödselhantering ett större överskott än fastgödselhantering. Det sambandet kunde inte Myrbäck, 1999 se. Det är också tydligt att överskottet ökar med djurtätheten. Överskottet av fosfor är inte oroväckande högt inom någon driftsgren. Överskott N (kg /ha) Växtodling Mjölk Övr. nöt Svin Diagrammet visar hur kväveöverskottet varierar både inom och mellan driftsinriktningarna. Medianen är markerad med en punkt. 6

9 Bilaga I bilagan kan du hitta diagram som refereras till i texten. Här finns också tabeller och diagram som visar utnyttjandegraden av kväve, fosfor och kalium för olika driftsinriktningar. Tabell 1 Medianen för över/underskott samt utnyttjandegrad av kväve Kväve Över- /underskott Utnyttjandegrad (%) Alla gårdar (163 st) Växtodlingsgårdar (98 st) Mjölkgårdar (29 st) Nötköttsgårdar ( st) Svingårdar (14 st) Flytgödsel Fastgödsel eller djupströ > 1 de/ha ,51-1 de/ha ,5 de/ha ha ha ha < 50 ha Tabell 2 Medianen för över/underskott samt utnyttjandegrad av fosfor Fosfor Över- /underskott Utnyttjandegrad (%) Alla gårdar (163 st) 3 77 Växtodlingsgårdar 2 90 (98 st) Mjölkgårdar (29 st) 4 67 Nötköttsgårdar ( st) Svingårdar (14 st) 9 64 Flytgödsel 4 73 Fastgödsel eller 5 63 djupströ > 1 de/ha ,51-1 de/ha ,5 de/ha ha ha ha 4 74 < 50 ha 3 75 Tabell 3 Medianen för över/underskott samt utnyttjandegrad av kalium Kalium Över- /underskott Utnyttjandegrad (%) Alla gårdar (163 st) Växtodlingsgårdar (98 st) Mjölkgårdar (29 st) 7 55 Nötköttsgårdar ( st) Svingårdar (14 st) 1 93 Tabell 4 Över/underskott av kväve, fosfor och kalium för nötköttsproduktion Över/underskott Min Undre Median Övre Max kvartil kvartil Kväve Fosfor Kalium ,5 12 Flytgödsel 5 70 Fastgödsel eller 3 77 djupströ > 1 de/ha ,51-1 de/ha ,5 de/ha ha ha ha < 50 ha

10 Diagram 1 Kväveöverskott för mjölkproduktion vid olika djurtätheter Diagram 2 Kväveöverskott för grisproduktion vid olika djurtätheter. Kväveöverskott R 2 = 0, ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 Djurenheter/ha Kväveöverskott R 2 = 0, ,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 Djurenheter/ha Diagram 3 Relationen mellan mjölkavkastning och kväveöverskott Diagram 4 Över/underskott av fosfor och kalium för olika driftsinriktningar 250 Kväveöverskott R 2 = 0,0125 Svin Övr. nöt Mjölk Växtodling P K Mjölkavkaskning (kg/år) Över- och underskot t av P och K ( kg/ ha) Diagram 5 Utnyttjandegrad av fosfor och kalium för olika driftsinriktningar Svin Övr. nöt Mjölk P K Växtodling Ut nyt t jandegrad P och K ( %) Diagram 6 Utnyttjandegrad av kväve för olika driftsinriktningar. Medianen är markerad med en punkt. Utnyttjandegrad kväve (%) Växtodling Mjölk Övr. nöt Svin 8

11 B-post Vad är en växtnäringsbalans? Bild: Greppa Näringen En växtnäringsbalans beskriver flödet av kväve, fosfor och kalium genom gården. Balansen påverkas bl.a. av årsmånen, hur grödorna utvecklas och avkastningen på t.ex. mjölk och kött. Det ideala är att göra en växtnäringsbalans varje år, göra förbättringar och följa utvecklingen. Bilden ovan visar flödet av växtnäring genom gården. Differensen mellan in och ut blir ett övereller underskott. Ett överskott av kväve riskerar att utlakas genom markprofilen, avgå som ammoniak, rinna av på markytan eller denitrifieras, d.v.s. avgå som kvävgas eller kväveoxider. Kväve byggs också till en del in i markens mullförråd och kan komma grödorna till godo på sikt. Överskottet av fosfor riskerar att förloras genom erosion till vattendragen, både genom ytavrinning och genom s.k. inre erosion genom sprickor och maskgångar i marken. Ett underskott av fosfor betyder att man tär på markens kapital. På lätta jordar kan kalium utlakas ur markprofilen medan det i lerjordar huvudsakligen binds i lermineral. Kalium orsakar inga problem med övergödning såsom kväve och fosfor. Däremot är kalium en ekonomisk resurs som det gäller att hushålla med. Sammanställningen är gjord av Elisabeth Lindberg, Lantbruks- och fiskeenheten, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Har du frågor kan du ringa Sammanställningen är gjord inom det svenska programmet för kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet och finansieras med medel från EU och svenska staten. Referenser: Myrbäck, Å Växtnäringsflöden och balanser på gårdar med olika driftsinriktningar En studie av svenska gårdar. Meddelanden från Jordbearbetningsavdelningen nr 30. SLU. Praktiska råd från projektet LIFE Ammoniak minska ammoniakförlusterna i mjölkproduktionen W. Broberg, Å Växtnäringsbalanser i Södermanlands län

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1

KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 KVÄVE- OCH FOSFORÖVERSKOTT PÅ MJÖLKGÅRDAR Christian Swensson 1 1 Institutionen för Biosystem och Teknologi SLU, Box 103, 23053 Alnarp E-post: Christian.swensson50@gmail.com, christian.swensson@slu.se Sammanfattning

Läs mer

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen

Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen Miljöeffekter på Greppa Näringens gårdar - resultat från rådgivningen 2001-2013 Sammanställning av Hans Nilsson, Länsstyrelsen Skåne och Stina Olofsson, Jordbruksverket Sida 2(16) Innehåll Växtnäringsbalanser...

Läs mer

UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post:

UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER. Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne Kristianstad E-post: UTVÄRDERING AV REGIONALA VÄXTNÄRINGSBALANSER Hans Nilsson Länsstyrelsen i Skåne 291 86 Kristianstad E-post: hans.nilsson@lansstyrelsen.se Sammanfattning I analysen av växtnäringsbalanser inom olika regioner

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Inledning Stina Olofsson, projektledare Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö Rådgivning för lantbruk och miljö Original: Holmbergs i Malmö AB Version 6 2013 Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser,

Läs mer

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen

Policy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd

Läs mer

Växtnäring i stallgödseln

Växtnäring i stallgödseln Cofoten mjölk övningsgård Alternativ 4 år 212 för 8 hektar Mjölkgård övningsgård grundkurs Växtnäring i stallgödseln Skapat: 212-4-1 Utskrivet: 213-1-17 Antal sidor: 5 SAM-nr: Telefon: Växtnäringsinnehåll

Läs mer

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket.

Greppa Näringen. - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Greppa Näringen - ett projekt i samverkan mellan lantbruksnäringen, länsstyrelserna och Jordbruksverket. Ett kunskaps- och rådgivningsprojekt Greppa Näringen är den enskilt största satsning som gjorts

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalans på svingården

Tolkning av växtnäringsbalans på svingården Praktiska råd Nr 15.2 Tolkning av växtnäringsbalans på svingården Sammanfattning Resultatet blir inte bättre än de siffror du stoppar in. Det är årets in- och utflöden som skall användas. Se upp med lagerhållning

Läs mer

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt

VÄXTNÄRINGSBALANS. Genomför en. på gården. Utnyttja gårdens växtnäring optimalt P R O J E K T Genomför en VÄXTNÄRINGSBALANS på gården Utnyttja gårdens växtnäring optimalt ger bättre ekonomi och resursutnyttjande minskar risken för negativ inverkan på miljön Februari 2005 EX E M PEL

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Rådgivning för lantbruk och miljö

Rådgivning för lantbruk och miljö för lantbruk och miljö Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården

Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Praktiska råd Nr 15.3 Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Sammanfattning Resultatet blir inte bättre än de siffror du stoppar in. Det är årets in- och utflöden som skall användas. Se upp med lagerhållning

Läs mer

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av

Läs mer

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök

För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post: GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: stina.olofsson@sjv.se Sammanfattning Jordbrukets diffusa bidrag till fosforbelastningen har ökar under senare år, relativt

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008 Utlakningsrisker i samband med stallgödselspridning Helena Aronsson Klimat Tidpunkt Utfodring Djurslag Gödseltyp Spridningsteknik Jordart Gröda Utlakningsrisker i samband

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde

Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde Tillsyn av lantbrukens växtnäringsläckage inom Sagåns avrinningsområde Rapport från samverkansprojekt mellan Västerås, Enköping och Sala kommuner. Oktober 2011 maj 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning.3

Läs mer

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel.

Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. MI 30 SM 1402 Gödselmedel i jordbruket 2012/13 Mineral- och stallgödsel till olika grödor samt hantering och lagring av stallgödsel. Use of fertilisers and animal manure in agriculture in 2012/13 I korta

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk

Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Bibliografiska uppgifter för Marknadens syn på växtnäringshushållningen i ekologiskt lantbruk Tidskrift/serie Rapport - Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för markvetenskap, avd. för växtnäringslära

Läs mer

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt)

Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling. Egen och arrenderad areal (totalt) FÖR LANTBRUKARE: Checklista inför tillsynsbesök Frågor inför tillsynsbesök Uppgifter om verksamheten Inriktning på verksamhet Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Växtodling Annat: Antal djurenheter

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil)

Kommun. E-post Telefon (hem) Telefon (dagtid eller mobil) Årsrapport för lantbruksföretag 1 (7) Fyll i blanketten direkt i datorn. Skriv sedan ut blanketten och underteckna den. Blanketten ska skickas till miljö- och byggnadsförvaltningen, Box 500, 577 26 Hultsfred.

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på

2014-11-14. Greppa Näringen Utfodringsmoduler. Vilka län är med? = alla. Greppa Näringen ger rådgivning som både lantbrukare och miljö tjänar på Greppa Näringen Utfodringsmoduler Lite överblick över utvecklingen Vilka län är med? = alla Steg 1 2001, Skåne, Halland och Blekinge Steg 2 2003, Västra Götaland, Kalmar och Gotland Steg 3 2005, Östergötland,

Läs mer

Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3

Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 Miljönämnden 2006 11 16 49 1 Föreläggande enligt miljöbalken, Björsbyn 8:3 På fastigheten Björsbyn 8:3 bedriver företaget Cauto AB uthyrningsverksamhet av stallplatser där hästarna bl.a. har tillgång till

Läs mer

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson

Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler. Helena Nilsson Miljöhänsyn i jordbruket nya gödselregler Helena Nilsson Stallgödselregler Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket Föreskrift (2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring Förändringarna

Läs mer

Växtnärings balans i ekologisk grönsaksodling

Växtnärings balans i ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Växtnärings balans i ekologisk grönsaksodling Foto: Åsa Rölin Växtnäringsbalans i ekologisk grönsaksodling Text: Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Värmland Vad

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige

Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Bilaga B Behov och effekt av medelgiva av P, K och kalk sammanställning av data från 32 gårdar i Mellansverige Mats Söderström, Inst. f. mark och miljö, SLU, Skara Syfte Avsikten med denna sammanställning

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen

Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen För ett e fektivt arbete mot miljömålen! Till dig som arbetar med vattenvård! En skrift om lantbrukes miljöarbee från Greppa Näringen Samverkan för miljömålen Jordbruksverket och LRF har sedan år 2000

Läs mer

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8%

Generellt. Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal 70 ha. Ekologisk 1,8% Storbrittanien Generellt Befolkning 59 milj. Lantbruksareal 17 milj. ha. Antal Lantbruk 240.000 Medelareal 70 ha. Jordart Mycket varierande Ekologisk 1,8% Generellt Befolkning 59 milj. (1 % i lantbruk)

Läs mer

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket

Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket Åtgärder för minskade växtnäringsförluster från jordbruket Foto: Mats Pettersson www.jordbruksverket.se Innehåll Jordbrukets bidrag till övergödning...3 Sveriges åtgärder mot växtnäringsförluster och övergödning...3

Läs mer

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0.

Grunddata. 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) 0.2 Markvärden - genomsnitt 0.4 Speciella data. 0. Grunddata Namn: 0.1 Jordartsfördelning 0.3 Inriktning (markera med kryss) Jordart Andel konventionell Svagt leriga jordar (< 5 % ler) Växtodling < 25 % ekologisk Leriga jordar (5-15 % ler) 25-90 % ekologisk

Läs mer

Saxån Braåns Vattenvårdskommitté

Saxån Braåns Vattenvårdskommitté Saxån Braåns Vattenvårdskommitté Ett uthålligt jordbruk i Saxån-Braåns avrinningsområde av Lotten Westberg Augusti 2000 Förord Saxån-Braåns vattenvårdskommitté vill med denna rapport väcka tankar och debatt

Läs mer

Foto: Ulrika Burman. Lagring av stallgödsel i Västmanlands län. Förslag till länspolicy

Foto: Ulrika Burman. Lagring av stallgödsel i Västmanlands län. Förslag till länspolicy Foto: Ulrika Burman Lagring av stallgödsel i Västmanlands län Förslag till länspolicy April 2007, bilagan uppdaterad januari 2008 2007-04-10 1 Policy för lagring av stallgödsel i Västmanlands län - komplement

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun

Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun Lagring av hästgödsel i Eskilstuna kommun Inledning Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljömål. Miljömålet Ingen övergödning, rör problemen med förluster av närsalter till mark och vatten. Småskalig

Läs mer

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel

Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Det svenska arbetssättet för minskade näringsförluster - ett gott exempel Vad har vi i Sverige gjort för att minska jordbrukets påverkan på haven? Så här i sommartider riktas fokus på havet och problemen

Läs mer

Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014

Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Växtnäringsbevattning i ekologisk tomatodling Alnarp 22 oktober 2014 Deltagardriven forskning- växthus 2000-2010 Växtnäring/gödsling Korkrot Klimat- energi 1 Växtnäringsbehov under kulturtiden För 10 kg

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

PROJEKT. Lantbruk 2012 projekt 4. Tillståndspliktiga lantbruk

PROJEKT. Lantbruk 2012 projekt 4. Tillståndspliktiga lantbruk PROJEKT Lantbruk 2012 projekt 4 Tillståndspliktiga lantbruk 2012-06-13 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Ansökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.)

Ansökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.) Ansökan om dispens från SFS 1998:915 miljöhänsyn i jordbruket (gödselspridning etc.) Enligt SJVFS 2004:62 (EB.34:6) Miljöenheten Tel: 0416-271 53 Fax: 0416-185 16 De bestämmelser i Statens jordbruksverks

Läs mer

GÖDSEL OCH MILJÖ lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark

GÖDSEL OCH MILJÖ lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark IP SIGILL Bas Flik 9 Giltig från 2011-02-01 Sammanfattning av SJV rapport (2007) GÖDSEL OCH MILJÖ lagring och spridning av gödsel höst- och vinterbevuxen mark Hela rapporten Gödsel och Miljö kan beställas

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Kurs för rådgivare Michaela Baumgardt, HIR Skåne Anna Ericsson, Skånesemin Ulrika Listh, Jordbruksverket

Kurs för rådgivare Michaela Baumgardt, HIR Skåne Anna Ericsson, Skånesemin Ulrika Listh, Jordbruksverket Kurs för rådgivare 2016 Michaela Baumgardt, HIR Skåne Anna Ericsson, Skånesemin Ulrika Listh, Jordbruksverket Upplägg Om växtnäringsbalanser Jämförelsevärdet Växtodlingsgården Paus Svingården Mjölkgården

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Annat: 1 (15) Anmälan avser. Verksamhetsutövare. Fastigheten. Nej. Verksamhetsbeskrivning

Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Annat: 1 (15) Anmälan avser. Verksamhetsutövare. Fastigheten. Nej. Verksamhetsbeskrivning 1 (15) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Jordbruksverksamhet 1.20 anläggning med stadigvarande djurhållning med mer än 100 djurenheter men högst 400 djurenheter Anmälan avser Ny verksamhet

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Kväveläckage från jordbruket

Kväveläckage från jordbruket Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?

Läs mer

Kväveförluster och energianvändning på mjölkgårdar i västra Sverige. Nitrogen losses and energy use on dairy farms in western Sweden

Kväveförluster och energianvändning på mjölkgårdar i västra Sverige. Nitrogen losses and energy use on dairy farms in western Sweden Kväveförluster och energianvändning på mjölkgårdar i västra Sverige Nitrogen losses and energy use on dairy farms in western Sweden av Veronica Carlsson Handledare: Jan Bertilsson, Inst f husdjurens utfodring

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Växtpressen. Tema: N-effektivitet sid 3 16. Ge rapsen tillräckligt med svavel sid 17 Höga skördar i maltkorn sid 18 19. Nr 1 januari 2013 Årgång 42

Växtpressen. Tema: N-effektivitet sid 3 16. Ge rapsen tillräckligt med svavel sid 17 Höga skördar i maltkorn sid 18 19. Nr 1 januari 2013 Årgång 42 Växtpressen Nr 1 januari 213 Årgång 42 Tema: N-effektivitet sid 3 16 Ge rapsen tillräckligt med svavel sid 17 Höga skördar i maltkorn sid 18 19 Ledaren Ett grönare lantbruk för en blåare Östersjö Runt

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008

Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Organiska gödselmedel allt värdefullare Författare Nilsson H. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 61 Ingår i... Rapport

Läs mer

SIK-rapport Nr 714 2004. Kväveförluster och energianvändning på mjölkgårdar i västra Sverige. Veronica Carlsson

SIK-rapport Nr 714 2004. Kväveförluster och energianvändning på mjölkgårdar i västra Sverige. Veronica Carlsson SIK-rapport Nr 714 2004 Kväveförluster och energianvändning på mjölkgårdar i västra Sverige Veronica Carlsson SIK-rapport Nr 714 2004 Kväveförluster och energianvändning på mjölkgårdar i västra Sverige

Läs mer

Tvärvillkor växtnäring

Tvärvillkor växtnäring Tvärvillkor växtnäring Johannes Eskilsson johannes.eskilsson@jordbruksverket.se Växt- och Miljöavdelningen Jordbruksverket 036-15 61 58 Kontrollpunkter - växtnäring Många punkter ja eller nej - men alla

Läs mer

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12) Sida 1(12) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Torben Kudsk, Jordbruksverket, Torben.Kudsk@jordbruksverket.se, tel 040-415295 eller Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se,

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET - ANIMALIEPRODUKTION

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET - ANIMALIEPRODUKTION 1(14) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET - ANIMALIEPRODUKTION enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordningen (2013:251) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer

Läs mer

Ett decennium av råd. som både lantbruket och miljön tjänar på. Greppa Näringens 10 års-jubileum

Ett decennium av råd. som både lantbruket och miljön tjänar på. Greppa Näringens 10 års-jubileum Ett decennium av råd som både lantbruket och miljön tjänar på Greppa Näringens 10 års-jubileum Innehåll Förord... 5 Inledning... 7 Bakgrund till Greppa Näringen... 9 Rådgivning på ett helt nytt sätt...

Läs mer

Åtgärdsprogram i jordbruket och dess effekt på produktion och växtnäringsutflöde

Åtgärdsprogram i jordbruket och dess effekt på produktion och växtnäringsutflöde K. Skogs-o. Lantbr.akad. Tidskr. 138:2, 1999 Åtgärdsprogram i jordbruket och dess effekt på produktion och växtnäringsutflöde HELÉN ROSENGREN Landskapsarkitekt LRF Höör Utredningar och undersökningar Lantbrukets

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket

Greppa Näringen- Stina Olofsson Hans Nilsson. 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen- vägvisare för uthålligt lantbruk Stina Olofsson Hans Nilsson Projektledare Utbildningsansvarig 2010-02-12 Jordbruksverket Greppa Näringen 1. Syfte 2. Var? 3Hur? 3. 4. Vilka effekter? 5.

Läs mer

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälan avser Nybyggt djurstall Till-/ombyggt djurstall Befintligt djurstall Brukare Namn Organisationsnummer/personnummer

Läs mer

Kväve (N) och fosfor (P) överskott

Kväve (N) och fosfor (P) överskott Aktuella resultat från BERAS-projektet Växtnäringsöverskottet i dagens jordbruk jämfört med ekologiska kretsloppsgårdar i Östersjöområdet under tre år (ERA farms, -24) (September 25) Jordbruket är den

Läs mer

Fastighetsbeteckning Församling Känsligt område Icke känsligt område. Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Häst Växtodling

Fastighetsbeteckning Församling Känsligt område Icke känsligt område. Mjölkgård Köttdjur (nöt) Svin Fjäderfä Häst Växtodling FÖR MILJÖINSPEKTÖR: Checklista för tillsynskampanjen Effektiv näring Administrativa uppgifter Ansvarig verksamhetsutövare Org. Nr/person nr Fastighetsbeteckning Församling Känsligt område Adress Postadress

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Utlakning efter spridning av

Utlakning efter spridning av Institutionen för mark och miljö Utlakning efter spridning av fastgödsel på hösten inför vårsådd Sofia Delin Bakgrund Fältförsök Havre 2014, Vårkorn 2015 Grundbehandling i alla led: Mineralgödsel (NPK),

Läs mer

Hästen och miljön inom Oxundaåns avrinningsområde

Hästen och miljön inom Oxundaåns avrinningsområde Hästen och miljön inom Oxundaåns avrinningsområde Ett samarbetsprojekt mellan Hushållningssällskapet och Oxunda vattensamverkan 2015-2017 Hästen och miljön inom Oxundaåns avrinningsområde Ett samarbetsprojekt

Läs mer

Julmyra Horse Center Gemensamma strategier för miljöanpassad hästhållning

Julmyra Horse Center Gemensamma strategier för miljöanpassad hästhållning Julmyra Horse Center Gemensamma strategier för miljöanpassad hästhållning Skriftlig överenskommelse över hur hästverksamheten på Julmyra området skall bedrivas med målsättning att minimera och undvika

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor Mjölkkor Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor 20 Hullvärdering - poäng 1,0 - Extremt mager 1,5 - Mager (har inga reserver) 2,0 - Tunn 2,5 -

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan

Läs mer

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING

BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING BALANSERAD GÖDSLING I EKOLOGISK VÄXTHUSODLINGODLING Biogreenhouse Ett forskarnätverk inom EU 2013-16 Utforma en gemensam agenda Öka tillgängligheten av kunskap Initiera och koordinera gemensamma försök

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer