Foto: Ulrika Burman. Lagring av stallgödsel i Västmanlands län. Förslag till länspolicy

Transkript

1 Foto: Ulrika Burman Lagring av stallgödsel i Västmanlands län Förslag till länspolicy April 2007, bilagan uppdaterad januari 2008

2 Policy för lagring av stallgödsel i Västmanlands län - komplement till Jordbruksverkets allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel Bakgrund Regler om hur gödsel ska förvaras och hanteras finns i miljöbalken, förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och Jordbrukverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Frågan om förvaring av gödsel bedöms utifrån olika delar av denna lagstiftning beroende på om lantbruket eller djurhållningen är att betrakta som ett jordbruksföretag eller inte. Detta för att Jordbruksverket endast får föreskriva regler för jordbruksföretag gällande lagring av gödsel. För jordbruksföretag gäller därför samtliga dessa lagrum med detaljerade regler men för djurhållning som inte är att klassa som jordbruksföretag gäller endast miljöbalken och då främst hänsynsreglerna i andra kapitlet. Detta innebär att lagstiftningen ställer krav om tät 1 lagring av gödsel på ett jordbruksföretag med mer än 2 2 respektive 10 3 djurenheter men motsvarande krav är inte självklara för t ex ridskolor eller ett jordbruk utan djur som tar emot gödsel. Saknas lagringsutrymme för gödsel är det inte ovanligt att gödseln läggs i stukor på åkermark. Med dagens lagstiftning är det en fråga för tillsynsmyndigheten att från fall till fall bedöma vilka krav som ska ställas på djurhållare som inte är jordbruksföretag. Det här gör att kraven på dessa djurhållare kan variera väldigt mycket beroende på praxis i olika kommuner och den enskilda handläggarens bedömning. Handläggningen av dessa ärenden blir ofta väldigt tidskrävande. Detta är några skäl till att frågan om lagring av gödsel i stukor och eventuella krav om tät lagring för gödsel länge har varit ett återkommande diskussionsämne vid träffar mellan länsstyrelse, kommuner och lantbrukare. En arbetsgrupp fick under våren 2005 i uppdrag av länets samarbetsgrupp för jordbrukets miljöfrågor att arbeta fram ett förslag till gemensamma riktlinjer för bedömning av gödselförvaring på djurhållande gårdar samt gårdar som tar emot gödsel. Arbetsgruppen har bestått av Britt Halling och Elisabeth Lindberg, Länsstyrelsen, Janne Linder, Jordbruksverket, Josefina Nordström, Västerås kommun, Christine Johansson, Sala kommun, Gun Skarin, Hallstahammars kommun och Ulrika Burman, Köpings kommun. Arbetsgruppen redovisar här sin tolkning av gällande bestämmelser och förslag till hur dessa bestämmelser kan tillämpas i Västmanlands län. 1 Med tät lagring menas att lagringsutrymmet ska hindra avrinning eller läckage till omgivningen. 2 Från och med 1 juli 2007 krävs tät lagring av gödsel för jordbruksföretag inom nitratkänsliga områden med mer än två djurenheter ( 4 SJVFS 2004:62 och 6 förordning (1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket). 3 Jordbruksföretag utanför de nitratkänsliga områdena med 10 djurenheter eller färre är undantagna kravet om tät lagring av gödsel ( 6 förordning (1998:915 om miljöhänsyn i jordbruket).

3 Lagstiftning Lagring av gödsel vid jordbruksföretag med djur regleras av: miljöbalkens 2 kap (allmänna hänsynsregler) och 12 kap (jordbruk och annan verksamhet) förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring SJVs föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket Lagring av gödsel hos andra djurhållare 4 eller mottagare av gödsel regleras av: miljöbalkens allmänna hänsynsregler Definitioner Jordbruksföretag Det finns ingen vedertagen definition på vad ett jordbruksföretag är i dessa sammanhang. Arbetsgruppen har enats om att tillämpa följande utgångspunkt: Att en fastighet är taxerad som jordbruksfastighet är i sig inte tillräckligt för att den verksamhet som bedrivs på fastigheten ska betraktas som ett jordbruksföretag, någon slags jordbruksverksamhet bör också bedrivas. Enbart hästhållning är inte att betrakta som jordbruksverksamhet. Om det dessutom förekommer produktion av foder på åkermark bör verksamheten däremot betraktas som jordbruksverksamhet. Frågan om EU-stöd ges för t ex betesmarker påverkar inte bedömningen. Om det finns enstaka fritidshästar på en fastighet där det i övrigt endast bedrivs växtodling bör djurhållningen endast betraktas som en del av jordbruksföretaget om hästarna ingår i företaget, dvs om de finns med på företagets inventarielista. Stuka Med stuka menas i detta dokument en hög med gödsel upplagd på åkermark för kompostering eller för tillfällig lagring inför spridning av gödseln. Allmänna råd Jordbruksverket meddelade i december 2005 allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel mm. De ger god vägledning för tillämpningen av den lagstiftning som finns och berör bland annat lagringskapacitet, lagringsutrymme samt lagring och kompostering av gödsel i fält för alla som hanterar gödsel. Riktlinjer Arbetsgruppen för stukalagring och gödselfrågor föreslår följande riktlinjer som komplement till de allmänna råden. Lagringskapacitet och lagringsutrymme Lagringskapacitet vid jordbruksföretag med djur Föreskriven lagringskapacitet ska finnas på den egna gården eller hos en mottagare av gödsel. Om djurhållaren själv inte har föreskriven lagringskapacitet kan avtal med mottagare accepteras. Den sammanlagda lagringskapaciteten hos 4 Ridskolor, vissa hästhållare, träningsanläggningar för hästar etc

4 djurhållare och mottagare ska uppgå till minst föreskriven tid 5. Avtal om lagringskapacitet för gödsel ska ha en avtalstid om minst 1 år. Lagring i fält får ske enligt SJVs allmänna råd 2005:1 samt punkterna 5-8 i denna policy men får inte inräknas i den totala lagringskapaciteten. Lagringskapacitet hos djurhållare som inte är jordbruksföretag För djurhållare som inte är jordbruksföretag gäller inte de generella kraven på lagringskapacitet enligt förordning 1998:915 och SJVFS 2004:62. Krav kan i stället ställas med utgångspunkt från miljöbalkens allmänna hänsynsregler, då främst 2 kap 3 (försiktighetsprincipen). Jordbruksverket har gjort bedömningen att det är skäligt att i hela landet kräva tät lagringskapacitet för gödsel från jordbruksföretag med mer än 10 djurenheter. Arbetsgruppen bedömer att miljöeffekten är densamma oberoende av om djurhållningen ingår i ett jordbruksföretag eller ej. Det bedöms därför rimligt att ställa motsvarande krav på dessa djurhållare. Samma resonemang förs gällande mottagare av gödsel. Arbetsgruppen gör därför följande bedömning: 1. Djurhållare (ej jordbruksföretag) med mer än 10 djurenheter bör ha tillgång till minst 6 månaders tät lagringskapacitet. Om djurhållaren själv inte har kapacitet för 6 månaders tät lagring bör avtal finnas med en mottagare. Den sammanlagda lagringskapaciteten hos djurhållare och mottagare bör uppgå till minst 6 månader. 2. För djurhållare (ej jordbruksföretag) med 10 djurenheter eller färre ska en individuell bedömning av behovet av tät lagring av gödsel göras. Som regel bör alltid någon form av tät lagring finnas vid djurstallet. Detta då gödsel vid stallet vanligen samlas på samma plats år efter år. Container eller liknande bör godtas som tät förvaring. Vid begränsade mängder gödsel och då uppenbar risk för avrinning inte finns kan en tät lera accepteras. Vid lagring på tät lera bör gödsel köras bort från stallområde minst en gång per år. Rekommendationer om utformning av lagringsutrymmen finns i Jordbruksverkets allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel sid 1 under rubriken Utformning av lagringsutrymme för stallgödsel i jordbruk och andra verksamheter som inte omfattas av 7 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. Lagringskapacitet hos mottagare av gödsel För mottagare av gödsel finns inte några generella krav på lagringskapacitet enligt förordning 1998:915 och SJVFS 2004:62. Krav kan i stället ställas med utgångspunkt från miljöbalkens allmänna hänsynsregler, då främst 2 kap 3 (försiktighetsprincipen). Utifrån samma resonemang som ovan gör arbetsgruppen följande bedömning: 3. Kraven på en mottagare av gödsel bör återspegla de krav som ställs på den djurhållare som lämnar gödseln. 5 Se bilaga, Länsstyrelsen sammanställning Regler för lagring och spridning av stall- och handelsgödsel.

5 Lagring av gödsel i fält Jordbrukverkets allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel mm ger utförlig vägledning gällande tillfällig lagring av och kompostering av gödsel i fält. Som en anpassning till de lokala förhållandena i Västmanland föreslår arbetsgruppen följande komplement till de allmänna råden. Kompostering Kompostering av gödsel i stuka på fält behandlas på sid tre i de allmänna råden. I första punkten under rubriken Kompostering anges följande: Att kompostering i fält i första hand bör ske under sommarhalvåret (april till oktober). Detta är dock inte lika angeläget när det gäller gödsel med riklig inblandning av strömedel, t ex hästgödsel. Arbetsgruppen bedömer att tiden som avses i citatets första mening kan förlängas med en månad vår och höst med anledning av de lerhaltiga jordarter som är vanligast i länet. Risken för läckage av näringsämnen är mindre från lerhaltiga än mer sandiga jordar. En förlängning av tiden på våren ger bättre förutsättningar för att stukor läggs upp när marken är tjälad vilket motverkar markskador. En förlängning av tiden på hösten motiveras av att risken för näringsläckage minskar om gödseln sprids sent på hösten i stället för tidigt. Arbetsgruppen anser att den tidpunkten bör sammanfalla med övriga regler för spridning av organiskt gödsel. 4. Kompostering av gödsel som kan staplas till minst 2 m höjd och som behöver komposteras före spridning kan ske i stuka i fält under tiden mars till och med november. Gällande citatets andra mening anser arbetsgruppen att strörikt gödsel, främst hästgödsel, kan komposteras över vinterhalvåret. Detta motiveras av att den stora mängden halm i gödseln behöver lång tid för att komposteras tillräckligt för att kunna spridas. Stor mängd halm gör även att risken för läckage av näringsämnen till marken är liten. Gödsel som inte behöver komposteras före spridning ska inte ligga i stuka över en vinterperiod. 5. Gödsel med stor inblandning av strömedel, främst hästgödsel, kan komposteras över vinterhalvåret. Skyddsavstånd Med beaktande av att det vanligen inte görs någon utredning av platsen för en stuka bör skyddsavståndet mellan stuka och dricksvattenbrunn vara väl tilltaget. I skriften Små avloppsanläggningar, Naturvårdsverkets Fakta oktober 2003 s 24, anges 200 m som skyddsavstånd mellan dricksvattenbrunn och avloppsanläggning vid ogynnsamma markförhållanden. Arbetsgruppen bedömer att det avståndet är tillräckligt för stukor. 6. Avstånd till dricksvattenbrunnar bör vara minst 200 m. För att förhindra avrinning till ytvatten bör avståndet mellan stuka och dike vara väl tilltaget. Detta är främst viktigt för stukor som ska ligga över en vinterperiod.

6 Avstånd till dagvattenbrunnar, öppna diken eller andra vattendrag bör vara minst 50 m. En stuka kan ge upphov till störning pga lukt och flugor. För att minimera denna typ av störning har skyddsavstånd om m mellan bostäder och djurhållning angetts av Socialstyrelsen 6 respektive Boverket 7. Arbetsgruppen bedömer att ett skyddsavstånd om minst 200 m mellan bostadshus och stuka är skäligt. 8. Avstånd till bostäder bör vara minst 200 m. Information till kommunen Det kan vara lämpligt att kommunen känner till var stukor läggs upp för att lättare kunna hantera klagomål samt för att ha en möjlighet att avstyra uppläggningar av gödsel på olämpliga platser. Att ta in sådan information innebär dock att ett visst ansvar gällande stukans placering automatiskt läggs på kommunen. Kommunen kan inte generellt kräva att få denna information från lantbrukarna. Tillsynsmyndigheten kan dock förelägga en lantbrukare att lämna denna information om den behövs för tillsynen ( 21 kap 26 miljöbalken). Det är dock ett krav att upplag av gödsel inom område med detaljplan ska anmälas till kommunen enligt 37 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Kommuner får meddela föreskrifter gällande spridning av naturlig gödsel inom område med detaljplan eller intill sådant området med stöd av 40 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Bilagor Länsstyrelsens sammanställning Regler för lagring och spridning av stall- och handelsgödsel Västerås sammanställning Lagringskapacitet för stallgödsel enligt lagstiftning och Västmanlands läns riktlinjer Lästips Hästgödsel en naturlig resurs, Jordbruksinformation , Jordbruksverket. Kan beställas genom God jordbrukarsed för att begränsa ammoniakförluster, Jordbruksinformation , Jordbruksverket. Kan beställas genom 6 Socialstyrelsens meddelandeblad juni 2004, sid 2 7 Boverkets allmänna råd 1995:5 bättre plats för arbete sid 110

7 Regler för lagring och spridning av stall- och handelsgödsel Reglerna för lagring och spridning av stall- och handelsgödsel ändrar sig med jämna mellanrum. Här följer en sammanställning av de viktigaste punkterna av gällande lagstiftning. Vissa av reglerna nedan gäller bara i de nitratkänsliga områdena. 1. Nitratkänsliga områden Enligt nitratdirektivet har medlemsstaterna i EU pekat ut områden där jordbruket kan medföra att yt- och grundvatten förorenas av kväve. Syftet med direktivet är att minska eller förhindra att vatten förorenas. I de här områdena är det strängare regler för lagring av stallgödsel samt spridning av både stall- och handelsgödsel. Följande församlingar i Västmanland ingår sedan 2003 i de nitratkänsliga områdena: Kommun Kungsör Arboga Köping Hallstahammar Västerås Församling Alla Alla Köping Himmeta-Bro Kolsva Odensvi Munktorp Alla Alla 2. Lagringskapacitet för stallgödsel Allmänna regler som gäller vid lagring av stallgödsel: Lagringsutrymmen ska vara utformade så att avrinning eller läckage inte sker. Pressvatten från plansilo etc får inte infiltrera i marken eller ytavrinna. Vattnet ska föras till urinbrunn, flytgödselbehållare eller annan tank. I slättbygder ska urin- och flytgödselbehållare vara täckta och påfyllning ska ske underifrån. Med täckning menas t.ex. svämtäcke, lecakulor eller tak. Till slättbygden räknas alla församlingar inom det nitratkänsliga området plus alla församlingar i Heby och Sala kommuner.

8 Företag med fler än 2 till 10 djurenheter (DE)* Företag inom de känsliga områdena ska ha minst 6 månaders lagringskapacitet. Företag utanför de känsliga områdena omfattas inte av de generella reglerna för lagringskapacitet * Företag med högst två djurenheter är undantagna från kravet på minsta lagringskapacitet för stallgödsel. Företag med fler än DE Företag med svin eller fågel* inom de känsliga områdena ska ha minst 10 månaders lagringskapacitet. Fr.o.m. 1 juli 2013 ska företag med svin eller fågel, utanför de känsliga områdena, ha minst 10 månaders lagringskapacitet. Företag med nöt, häst, får eller get utanför de känsliga områdena ska ha minst 6 månaders lagringskapacitet. Företag med fler än 100 DE Företag med nöt, häst, får eller get ska ha minst 8 månaders lagringskapacitet. Företag med svin eller fågel* ska ha 10 månaders lagringskapacitet. * Med svin och fågel menas alla djurslag utom nöt, häst, får och get Exempel på djurenheter enligt miljöbalken Med en djurenhet menas: 1 mjölkko 6 kalvar, en månad eller äldre 3 övriga nöt, sex månader eller äldre 3 suggor 10 slaktsvin eller avelsgaltar 1 häst 10 får eller getter, sex månader eller äldre 40 lamm eller killingar upp till sex månader I Miljöhusesynen finns en fullständig tabell samt i bilagan till Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). I lagringsutrymmet får du räkna in gödsellagring inne i stallbyggnaden, till exempel i ströbädd. Däremot får du inte räkna in mellanlagring direkt på mark utomhus (stukalagring). För mera information om stukalagring se Jordbruksverkets allmänna råd (2005:1).

9 3. Begränsningar av mängden gödsel som får spridas Grundbestämmelsen Grundbestämmelsen är att du på din gård inte får tillföra mer stallgödsel och andra organiska gödselmedel än vad som motsvarar 22 kg fosfor per hektar spridningsareal och år. Tillförseln av fosfor beräknas som ett genomsnitt över de senaste fem åren. Tillförseln per år räknar du ut genom att ta den totala fosfortillförseln under de senaste fem åren och dela den med summan av den tillgängliga spridningsarealen för varje år. Du kan bedöma fosforinnehållet i stallgödseln genom att använda de schablonvärden som finns i Jordbruksverkets allmänna råd om lagring och spridning av gödsel. De allmänna råden kan du hitta på Jordbruksverkets webbplats När du ska följa grundbestämmelsen Grundbestämmelsen gäller för all stallgödsel och för alla organiska gödselmedel som du tar emot från någon annan. Det finns dock ett undantag. Det gäller mark som du enligt kontrakt har upplåtit för stallgödselspridning enligt bestämmelserna om djurtäthet. Undantaget gäller så länge kontraktet gäller, dock längst till den 31 december Kontraktet måste vara ingånget före den 1 januari Har du en gård med djur och gör en anmälan om eller får ett tillstånd för miljöfarlig verksamhet efter den 1 januari 2006 måste du följa grundbestämmelsen. OBS! Under en övergångsperiod fram till 2013 har vissa jordbrukare med djurproduktion möjlighet att använda de bestämmelser om djurtäthet som gällde fram till den 31 december Läs mer nedan. Det finns övergångsbestämmelser och undantag för gårdar med djur Har du fler än 10 djurenheter får du fram till den 1 januari 2013 använda dig av de tidigare djurtäthetsbestämmelserna när du sprider stallgödsel från de egna djuren. Annan stallgödsel eller andra organiska gödselmedel måste du sprida enligt grundbestämmelsen ovan. Annan stallgödsel och andra organiska gödselmedel får du bara sprida efter det att du har räknat bort den spridningsareal som krävs för de egna djuren. Har du färre än 10 djurenheter så omfattas inte stallgödseln från dina egna djur varken av övergångsbestämmelserna eller grundbestämmelserna så länge gödseln sprids inom företaget. Annan stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får du bara sprida i den mängd som anges i grundbestämmelsen, och efter det att du har räknat bort den spridningsareal som skulle ha krävts för de egna djuren om de omfattats av bestämmelserna.

10 Det här är spridningsareal Spridningsarealen kan bestå av åker eller betesmark. Betesmarken får räknas in i den grad som djuren får sitt foder från betet. Träda och mark där det råder förbud mot spridning av stallgödsel får inte räknas in i spridningsarealen. Du får inte heller räkna in mark där det av någon anledning är olämpligt att sprida gödsel, till exempel på grund av närhet till en vattentäkt. Om du för bort stallgödsel från företaget Om du för bort stallgödsel från företaget minskar ditt behov av spridningsareal. Om du använder dig av djurtäthetsbestämmelserna får du utöka djurantalet i motsvarande omfattning som du för bort stallgödsel. För du bort stallgödsel ska du anteckna följande uppgifter: mängd, vem gödseln förs bort till, vilket datum gödseln förs bort, vilken mängd totalfosfor gödseln motsvarar. Du kan ersätta uppgifterna om mängd totalfosfor med vilket djurslag och vilket antal djur som gödseln kommer ifrån. Anteckningarna ska sparas under minst sex år. Om gödseln sprids på ett annat jordbruksföretag måste du även ingå ett avtal med mottagaren. Avtalet ska vara skiftligt, gälla minst ett år och innehålla följande: mängd stallgödsel som företaget har rätt att leverera till mottagaren, vilket djurslag och hur många djur som gödseln kommer ifrån alternativt hur mycket fosfor gödselmängden motsvarar. Om du tar emot och sprider stallgödsel eller andra organiska gödselmedel Om du tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel från någon annan måste du anteckna följande: gödselslag, mängd, vem gödseln kommer ifrån, vilket datum du tagit emot gödseln, vilken mängd totalfosfor gödseln motsvarar. Om du tar emot stallgödsel kan du ersätta uppgifterna om mängd totalfosfor med vilket djurslag och vilket antal djur som gödseln kommer ifrån. Anteckningarna ska sparas under minst sex år. 4. Försiktighetsmått vid spridning av gödsel För hela länet gäller, liksom tidigare, att stallgödsel och andra organiska gödselmedel som sprids under tiden 1 december 28 februari ska brukas ner samma dag. Med bruka ner menas att gödseln ska blandas in med jord i ett skikt av minst 10 cm. Handelsgödsel baserad på urea ska vid spridning på obevuxen mark alltid brukas ner inom fyra timmar.

11 Speciella spridningsregler för de nitratkänsliga områdena Inom de nitratkänsliga områdena regleras spridningen hårdare än i resten av länet. Reglerna är: Tillförsel av gödselmedel utifrån grödans behov (ej mer än växtsäsongens N-behov). Du måste anpassa gödslingen utifrån växtföljd, jordart m.m. Förbud mot spridning av gödselmedel på vattenmättad eller översvämmad mark Förbud mot spridning av gödselmedel på snötäckt mark (minst 5 cm snötäcke) Förbud mot spridning på frusen mark. I vissa fall får du dock sprida gödselmedel: Du får sprida på vall under våren efter 28 februari. Du får sprida på nattjäle om jorden under är tinad till åtminstone 15 cm. Du får sprida om mindre än 15 cm av marken är tinad om gödseln kan myllas eller brukas ned samma dag. Tidpunkter för totalt spridningsförbud för: Handelsgödselkväve Stallgödsel och andra organiska gödselmedel 1 nov 15 feb 1 jan 15 feb Under tiden 1/12-31/12 samt 16-28/2 gäller, precis som tidigare, att gödseln får endast spridas om den kan brukas ner samma dag. Elisabeth Håkansson

12 Lagringskapacitet för stallgödsel enligt lagstiftning och Västmanlands läns riktlinjer Känsliga områden Ej känsliga områden Nöt, häst, får, get Övriga djurslag Nöt, häst, får, get Övriga djurslag Jordbruksföretag <3 DE 2 kap MB 1 2 kap MB 1 2 kap MB 1 2 kap MB 1 Jordbruksföretag 3-10 DE 6 mån 2 6 mån 2 2 kap MB 1 2 kap MB 1 Jordbruksföretag DE 6 mån 6 mån 10 mån 2 6 mån 6 mån 10 mån 3 Jordbruksföretag >100 DE 8 mån 10 mån 8 mån 10 mån Ej jordbruksföretag <3 DE 2 kap MB 1 2 kap MB 1 2 kap MB 1 2 kap MB 1 Ej jordbruksföretag 3-10 DE 2 kap MB 1 2 kap MB 1 2 kap MB 1 2 kap MB 1 Ej jordbruksföretag DE 6 mån 4 6 mån 4 6 mån 4 6 mån 4 Ej jordbruksföretag >100 DE 6 mån 4 6 mån 4 6 mån 4 6 mån 4 Mottagare av gödsel från <3 DE 2 kap MB 1 2 kap MB 1 2 kap MB 1 2 kap MB 1 Mottagare av gödsel från 3-10 DE 2 kap MB 1 2 kap MB 1 2 kap MB 1 2 kap MB 1 Mottagare av gödsel från DE * 5 * 5 * 5 * 5 Mottagare av gödsel från >100 DE * 5 * 5 * 5 * 5 1 Individuell bedömning med stöd av hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken 2 Fr o m 1 juli Fr o m 1 juli Enligt Västmanlands läns riktlinjer 5 Samma krav som gödselproducenten