Sammanträdesdatum 16 december Plats och tid Hässlö Werdshus, kl

Transkript

1 1 (12) Sammanträde med Miljö- och konsumentnämnden Sammanträdesdatum 16 december 2008 Plats och tid Hässlö Werdshus, kl Närvarande ledamöter Frånvarande ledamot Tjänstgörande ersättare Övriga närvarande ersättare Andreas Porswald (MP Magnus Ekblad (C, Yngve Wernersson (S), Magnus Edman (M), Sjunne Johansson (S) och Annelie Lahti (S) Mariann Eriksson (FP) Eric Söderberg (KD) Magnus Sjöström (M), Monica Ovesjö (MP), Anders Persson (S) och Fredrik Brevenäs (S) Vid protokollet Agneta Geijer Justeras Andreas Porswald Annelie Lahti Västerås stad ANSLAGSBEVIS Protokoll från Miljö- och konsumentnämnden Sammanträdesdatum Justeringsdatum Anslagsdatum Datum för nedtagande Förvaringsplats Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Underskrift

2 2 (12) MoKN 123 Protokollsjustering Att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll utsågs Annelie Lahti (S). MoKN 124 Närvarande vid preliminär genomgång Närvarande vid preliminär genomgång den 9 december 2008 kl var Andreas Porswald (MP), Magnus Ekblad (C)och Yngve Wernersson (S) samt berörda tjänstemän. MoKN 125 Fastställande av föredragningslista/ om offentliga ärenden Miljö- och konsumentnämnden beslutade godkänna dagordningen och att är offentliga vid dagens sammanträde. MoKN 126 Information Ledningssystem Ulrika Wahlström Kontrollplan för livsmedel Ulrika Wahlström och Helena Storbjörk Julbordskontroll Helena Storbjörk MoKN 127 Inkomna handlingar Lades till handlingarna förteckning från 29 oktober-28 november 2008 över inkomna handlingar. MoKN 128 Planärenden Lades till handlingarna förteckning från den 15 oktober-5 december 2008 över planärenden. MoKN 129 Delegationsärenden Lades till handlingarna förteckning över delegationsärenden från 4 november-5 december 2008.

3 3 (12) BESLUTSÄRENDEN MoKN 130 Dnr 05:1579-Mhf88 Yttrande till länsstyrelsen över ansökan om tillstånd för komposteringsanläggning, Tuna Hästberg Fastighets AB (dnr ) Miljö- och konsumentnämnden beslutar att avstyrka tillstånd till den sökta verksamheten vid Kvarnbacka 3:1 och antar miljö- och hälsoskyddsförvaltningens yttrande som sitt eget samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Tuna Hästberg AB har till länsstyrelsen sommaren 2006 lämnat in en ansökan om tillstånd till biologisk behandling av avfall. Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning har i omgångar kompletterats. Den senaste gjordes i september Länsstyrelsen har remitterat ansökan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning avseende anläggning för biologisk behandling; kompostering av rötat slam från avloppsreningsverk. Sedan den första ansökan lämnades in är Skultuna Concrete AB ny ägare till Kvarnbacka 3:1. Bolaget lämnade den 5 december 2008 in en anmälan om miljöfarlig verksamhet på fastigheten i form av hantering av diverse avfall från rivningar m m. Begäran om komplettering har skett då det av handlingarna inte framkommer hur fastigheten ska nyttjas. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser det dock sannolikt att verksamheten är skrymmande och att den även ska bedrivas på de ytor som är belagda med cementstabiliserad energiaska, som sökande i detta ärende benämnt som arbetsområde. Det förefaller inte som om Tuna Hästberg Fastighets AB har tillgång till fastigheten för den sökta verksamheten. Kompostering av rötslam med inblandning av bark ska enligt ansökan ske i öppna komposteringssträngar. Problem med lukt får anses vara den största risken för olägenheter för omkringboende. Enligt de ritningar som lämnats in ska verksamheten bedrivas i den norra delen av fastigheten. Den sydvästra delen av fastigheten, längs med Svartån, omfattas inte i det redovisade arbetsområdet. Avståndet till närmaste boenden öster om arbetsområdets gräns är knappt 250 meter och avståndet från arbetsområdet till närmast boende i Skultuna tätort, Spaktorpsvägen, är ca 350 meter. Avståndet till de närmast boende åt ost är halva det rekommenderade skyddsavståndet om 500 meter i Boverkets med flera myndigheters allmänna råd Bättre plats för arbete. Sökanden har redovisat ett längre avstånd till boenden och har även skrivit att Skultuna tätort inte ligger i vindriktningen och därmed inte skulle utsättas för eventuell luktspridning. Förvaltningen anser att den förhärskande vindriktningen, sydvästlig, enbart sommartid inte kan ligga till grund för att bedöma att det inte kommer att bli luktolägenheter för boende i tätorten. Förutsättningarna för att lokalisera verksamheten där, med en betydligt större omfattning

4 4 (12) än den tidigare verksamheten som bedrevs av HL Maskinfirma KB, borde i enlighet med försiktighetsprincipen vara att hanteringen inte ska bedrivas öppen utan i stället sluten. Någon sådan vilja har den sökande inte visat. För större anläggningar och synnerligen vid lokalisering nära bostäder bör bästa möjliga teknik vara att på något sätt sluta hanteringen och därmed göra det möjligt att kontrollera och behandla utgående luft. Även lakvatten kan ge upphov till lukt förutom att det kan förorena grund- och ytvatten. I kompletterande handlingar uttrycker den sökande att kontinuerliga kontroller görs av vattnet i vattendraget öster om verksamheten som bedrivs i Tuna-Hästberg, Borlänge kommun, d v s i recipienten. Det bilagda analysprotokollet avser dock analys av vatten från privat brunn där dessutom kvaliteten med avseende på bakterier är otjänlig på grund av antalet koliforma bakterier och E. coli. I det fall analysprotokollet verkligen speglar kvaliteten i recipienten och därmed en påverkan kanske från komposteringsverksamheten ifrågasätter förvaltningen om den sökta hanteringen kan vara öppen med avseende på uppkomst av lakvatten. Sammantaget anser förvaltningen på ovanstående grunder att den sökta verksamheten ska avstyrkas. Protokollsutdrag till: Länsstyrelsen Akten MoKN 131 Dnr 07:2046-Mhf88 Föreläggande om åtgärder vid insamling och mellanlagring av avfall med producentansvar, Siba AB Miljö- och konsumentnämnden beslutar att med stöd av 26 kap 9, 19 och 21 och 2 kap 2, 3 och 7 miljöbalken med hänvisning till förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll, 39 och 42 avfallsförordningen och 17 förordning om producentansvar för elektriska och elektroniska produkter förelägga Siba AB (organisationsnummer ), Glasvingegatan 2, Västerås, med verksamhet inom Ringborren 17 om följande åtgärder inom en månad från delgivning av detta beslut: 1. Redovisning av företagets egenkontroll. 2. Redovisning av företagets rutiner för att alla berörda inom verksamheten ska ha tillräcklig kunskap om företagets mellanlagring och insamlingssystem så att tydlig, både muntlig och skriftlig, information om företagets insamlingssystem finns tillgänglig. 3. Redovisning av företagets rutiner för anteckningar om mellanlagrat avfall, både det avfall som lämnas direkt i butiken och det avfall som lämnas i retur av företagets anlitade transportörer. 4. Redovisning av företagets rutiner för att kontrollera att anlitade transportörer har tillstånd till transport av farligt avfall. 5. Lagringsplatsen för farligt avfall ska märkas farligt avfall och med uppgift om innehåll.

5 5 (12) 6. Lagringsutrymmet för det farliga avfallet ska vara låst eller vara utformat så att tillträde förhindras för obehöriga. Hur man överklagar, se bilaga. Siba AB är producent av elektriska och elektroniska produkter. Företaget har i september 2007 anmält mellanlagring av farligt avfall, el- och elektronikavfall i sin butik inom Ringborren 17 som ett led i att butiken ska tjäna som insamlingsplats i företagets insamlingssystem. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har inspekterat verksamheten vid två tillfällen, 22 april och 8 oktober. Däremellan har företaget via sitt huvudkontor redovisat åtgärder efter att förvaltningen påtalat vissa brister. Vid det andra inspektionstillfället kvarstod bristerna. Förvaltningen anser att företaget måste ha klara rutiner för både mellanlagringsverksamheten och för att leva upp till kravet att ha ett lämpligt insamlingssystem. Dessa rutiner ska fungera i praktiken, d v s i varje butik. Förslag till beslut, daterat , har kommunicerats med företaget. Inga synpunkter har inkommit. Protokollsutdrag till: Siba AB, Glasvingegatan 2, Västerås Siba AB, Box 8865, Göteborg Naturvårdsverket, Att Jon Engström (RS), Stockholm Länsstyrelsen Elektronikåtervinning i Sverige Ekonomisk Förening, Box 22208, , Stockholm Akten MoKN 132 Dnr 06:2446-Mhf88 Föreläggande med vite om skyddsåtgärder gällande stallgödselhantering på fastigheten xxx Miljö- och konsumentnämnden beslutar med stöd av 26 kap 9 och 14 miljöbalken och med hänvisning till 2 kap 3 miljöbalken, 5-8 förordning om miljöhänsyn i jordbruket, samt 2-7 och bilagor till föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring, att förelägga xxx, med jordbruksverksamhet inom xxx om 1. att, vid vite av kronor, senast den 1 juni 2009 ha tillgång till utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under sex månader, vid bedrivande av verksamhet med djur motsva-

6 6 (12) rande fler än två djurenheter. Lagringsutrymmet ska vara utformat så att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker; 2. att, vid vite av kronor, senast den 1 maj 2009 föra bort all gödsel som ligger i gropen, i högen på gården, samt i stukan på åkermarken och bruka ned den på åkermark, sälja den eller göra sig av med den på annat sätt som inte strider mot gällande lagstiftning; 3. att till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen inkomma med en redovisning av vidtagna åtgärder enligt punkt 1 och 2 ovan senast den 15 juni 2009; xxx bedriver kalvuppfödning med dikor på fastigheten xxx, och han håller djuren i kall lösdrift i ligghall med djupströbädd under stallperioden. Enligt den Centrala Djurdatabasen (CDB) har han totalt 59 nötkreatur. xxx själv har uppgett för miljöoch hälsoskyddsförvaltningen under oktober 2008 att han har 18 vuxna nötkreatur samt därtill ett antal kalvar. Uppgiften är dock obekräftad. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har vid tidigare inspektioner och kontakter med xxx inte fått bekräftat att det finns lagringsutrymme för stallgödsel från hans djurhållning som minst motsvarar sex månaders gödselproduktion. Dels har han inte visat att underlaget i ligghallen är hårdgjort och därmed får inräknas i lagringskapaciteten, dels har han inte visat att underlaget i en grop intill ligghallens rastyta har hårdgjort underlag. Gödsel, som skrapats från rastytan av betong, läggs flera gånger i veckan under stallperioden i denna grop. Dessutom har det konstaterats att gödsel och gödselvatten hamnat utanför gropen på vattenmättad mark. Det innebär att även om underlaget i gropen skulle vara hårdgjort så har det inte hindrat att avrinning eller läckage till miljön skett. På grund av detta förelade den 12 februari 2008 miljö- och konsumentnämnden slutligen med vite om att xxx skulle uppfylla kravet på lagringskapacitet senast den 30 juni 2008 (beslut MoKN 19). Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har vid en inspektion den 2 oktober 2008 konstaterat att xxx inte uppfyllt kravet i vitesföreläggandet. Därför ansökte miljöoch konsumentnämnden den 22 oktober 2008 om utdömande av vite hos Miljödomstolen, beslut MoKN 105. Domstolen har ännu inte fattat något beslut i frågan. Miljöbalk (1998:808) Enligt 20 kap 2 8. prövar Miljödomstol som första instans mål om utdömande av vite som har förelagts med stöd av balken efter särskild ansökan av den myndighet som har förelagt vitet eller, om vitet har förelagts i förfarandet, med tilllämpning av 6 andra stycket lagen (1985:206) om viten. Av 2 kap 3 framgår att alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det

7 7 (12) finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Förordning (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket 5 Känsliga områden enligt rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket är 1. Blekinge, Skåne, Hallands och Gotlands län, kustområdena i Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar och Västra Götalands län samt Öland, och 2. övriga delar av Stockholms län samt delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om vilka områden som är att anse som kustområden enligt första stycket 1 samt vilka delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län som avses i första stycket 2. 6 / / Inom de områden som anges i 5 första stycket 1 skall jordbruksföretag med fler än tio djurenheter ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 1. åtta månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt 2. tio månader vid annan djurhållning. I övriga delar av landet skall jordbruksföretag med fler än tio djurenheter ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under 1. sex månader vid djurhållning som omfattar nötkreatur, hästar, får eller getter, samt 2. tio månader vid annan djurhållning. Inom områden som anges i 5 skall jordbruksföretag där tio eller färre djurenheter hålls ha utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar en gödselproduktion under sex månader. Jordbruksverket får föreskriva att kravet på lagringskapacitet inte skall gälla djurhållning som omfattar högst ett visst antal djur av ett visst djurslag. 7 Vid lagring av stallgödsel skall 1. sådana lagringsutrymmen som avses i 6 vara så utformade att avrinning eller läckage till omgivningen inte sker, / /

8 8 (12) 8 Bestämmelserna i 7 1 gäller för jordbruksföretag i hela landet. Jordbruksverket får föreskriva att kravet inte skall gälla djurhållning som omfattar högst ett visst antal djur av ett visst djurslag. Föreskrifter (SJVFS 2006:66) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring 2 I 5 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket anges känsliga områden enligt rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket. I bilaga 1 till dessa föreskrifter har sammanställts vilka delar av Sverige som tillhör känsliga områden. I bilaga 2 till dessa föreskrifter anges närmare vilka kustområden som tillhör känsliga områden enligt 5 1 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. I bilaga 3 till dessa föreskrifter anges närmare vilka delar av Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Västra Götalands, Örebro och Västmanlands län som tillhör känsliga områden enligt 5 2 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. 3 I förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns särskilda bestämmelser för bl.a. vissa slättbygder. I bilaga 4 till dessa föreskrifter anges vilka områden som ska anses som slättbygder inom Värmlands, Örebro och Västmanlands län enligt 8 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. 4 I 6 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på minsta lagringskapacitet för stallgödsel. Från dessa krav undantas jordbruksföretag med högst två djurenheter i genomsnitt på årsbasis. 5 I 7 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns krav på utformning av lagringsutrymmen för stallgödsel, bestämmelser för påfyllning av flytgödsel- och urinbehållare samt bestämmelser om täckning av flytgödsel- och urinbehållare. 6 Gödsellagring inne i stallbyggnad, exempelvis i ströbädd, får inräknas i utrymme för lagring av stallgödseln. 7 I utrymme för lagring av stallgödsel får mellanlagring direkt på mark utomhus inte inräknas.

9 9 (12) Bilagor Av bilaga 1 och 3 till dessa föreskrifter framgår att alla församlingar i Västerås kommun räknas som känsliga områden enligt 5 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. Jordbruksverkets allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel m m De allmänna råden bifogas. Se framför allt avsnitten Lagringskapacitet för stallgödsel, Lagringsutrymmets placering och Tillfällig lagring och kompostering av gödsel i fält. Policy för lagring av stallgödsel i Västmanlands län En arbetsgrupp i Västmanlands län bestående av representanter från miljökontor i kommunerna samt länsstyrelsen, har under år 2007 tagit fram en policy för lagring av stallgödsel i länet. Policyn är framför allt komplement till eller tolkningar av Jordbruksverkets allmänna råd (2005:1). Miljö- och konsumentnämnden i Västerås har informerats om länspolicyn och ställer sig bakom den. I policyn anges att det är godtagbart att lagra gödsel, som kan staplas till minst två meter, i fält (s k stukalagring) under perioden mars t o m november. Gödseln ska då lagras på det fält där den sedan ska brukas ned. Bara gödsel med riklig inblandning av strömedel, såsom t ex hästgödsel, får i vissa fall lagras på detta sätt över en vinterperiod om det behövs för komposteringen. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningens iakttagelser och vidtaganden Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har gjort ytterligare en inspektion den 29 oktober 2008 av bland annat gödselhanteringen. Inspektionen var bokad med xxx. Nötkreaturen hölls då på bete på andra fastigheter. xxx hade sedan föregående inspektion den 2 oktober skrapat ut djupströbäddar från ligghallen och rester av gödsel från rastytan och lagt detta i den s k gropen bredvid. xxx hävdade även nu att gropens underlag är hårdgjort, men pga. gödseln däri gick detta inte att bekräfta. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen noterade även vid detta tillfälle att gödsel och gödselvatten hamnat utanför gropen. Underlaget i ligghallen kunde däremot bekräftas vara hårdgjort, varför denna yta får inräknas i lagringskapaciteten för stallgödsel. xxx medgav att gödseln i gropen, i högen på gården och i stukan en bit bort inte brukats ned på åkermark ännu i år. Även delar av rötresterna som levererats förra året fanns kvar i högen på gården. Det är oklart om gödseln i gropen, i högen på gården eller i stukan på åkermarken kommer att brukas ned i år. Enligt uppgift från xxx beror det bl. a på om en annan lantbrukare infriar sitt löfte att ta reda på halmen. Vid inspektionen den 29 oktober uppgav xxx att han kommer att göra sig av med nötkreaturen inom ca två veckor, till slakt eller livdjursförmedling. Miljö- och konsumentnämndens slutsats Uppgiften om att xxx kommer att upphöra med djurhållning på gården har ännu inte kunnat bekräftas. xxx har därmed enligt nämndens uppfattning nötkreatur i en omfattning motsvarande fler än 2 djurenheter. Därför ska det enligt 6 förordningen om miljöhänsyn i jordbruket finnas utrymme för lagring av stallgödsel som minst motsvarar sex månaders stallgödselproduktion. Det har visat sig att underlaget under djupströbäddarna i ligghallen är av sådan beskaffenhet att det kan inräknas i lagringskapaciteten. Lagringskapacitet för denna gödsel finns alltså om den bara gödslas ut och brukas ned under perioden mars t o m no-

10 10 (12) vember. Dock har det konstaterats att det saknas utrymme för lagring av gödsel från den s.k. rastytan. Lagringsplatserna (den s.k. gropen och högen på gården) uppfyller inte kraven på ett lagringsutrymme för stallgödsel. xxx har trots tidigare meddelat vitesföreläggande inte ordnat så att han har den lagringskapacitet och utformning av lagringsutrymme som krävs. Nämnden höjer därför vitet för denna skyldighet i detta beslut. Vidare bedöms ingen gödsel som setts vid inspektionen den 29 oktober 2008 vara av sådan karaktär att den får lagras över en vintersäsong i fält: Gödseln i gropen och i högen på gården bedöms vara av sådan beskaffenhet att den, med Jordbruksverkets terminologi, är att anse som nötgödsel med liten halminblandning (Jordbruksverkets allmänna råd, avsnittet tillfällig lagring ). Gödseln i stukan på åkermarken är, med Jordbruksverkets terminologi, att betrakta som gödsel som kan staplas till minst 2 m höjd [dock inte sådan gödsel som har riklig inblandning av strömedel, som t ex hästgödsel] (Jordbruksverkets allmänna råd, avsnittet kompostering ). Därmed skulle gödseln ha brukats ned senast den sista november i år, enligt Västmanlands policy. I detta beslut ställs därför krav med vite på att detta åtgärdas. Protokollsutdrag till: Miljödomstolen Xxx, Västerås Akten MoKN 133 Dnr 08:3849-Mhf85 Förslag till beslut om riktlinjer för handläggning av avloppsärenden Miljö- och konsumentnämnden beslutar att återremittera ärendet till förvaltningen för att denna skall remittera förslaget till Mälarenergi, Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret samt Stadsledningskontoret. Yrkanden Ordföranden Andreas Porswald (MP) yrkar att ärendet återremitteras till förvaltningen för att denna skall remittera förslaget till Mälarenergi, Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret samt Stadsledningskontoret. 2:e vice ordföranden Yngve Wernersson (S) yrkar att ärendet ska avgöras omedelbart. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på yrkandena och finner att ärendet ska återremitteras till förvaltningen för att denna skall remittera förslaget till Mälarenergi, Fastighetskontoret, Stadsbyggnadskontoret samt Stadsledningskontoret. Avloppsvatten ska enligt miljöbalken avledas och renas eller tas om hand så att olägenheter för miljön eller människors hälsa inte uppkommer. Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7 om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten anger att

11 11 (12) kommunen bör ställa strängare krav på avloppsrening i vissa skyddsvärda områden. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har skrivet ett förslag till hur Västerås Stad har tänkt uppfylla kraven i Naturvårdsverkets allmänna råd 2006:7. Protokollsutdrag till: Akten MoKN 134 Mål för radon Dnr 07:0063-Mhf83 Miljö- och konsumentnämnden beslutar att enbart de mål som anges i den av kommunstyrelsen godkända handlingsplanen för radon ska vara styrande för tillsynen och att Miljö- och konsumentnämnden inte ska ha något eget mål inom området. I Västerås stads miljöprogram finns ett inriktningsmål att västeråsaren ska kunna leva i en säker och hälsosam bebyggelsemiljö med radonhalter under nationella riktvärden och med strålningsnivåer som inte är skadliga. Miljö- och konsumentnämnden är den myndighet som har ansvar för den operativa tillsynen. Till miljöprogrammet finns en handlingsplan för radon som beslutats i miljö- och konsumentnämnden och därefter i kommunstyrelsen. I handlingsplanen finns specificerat hur tillsynen på radonområdet ska bedrivas. Miljö- och konsumentnämnden har sedan tidigare ett mål för radon vilket man i handlingsplanen angett bör revideras Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen arbetar efter den strategi som anges under rubriken Vägen till målet i handlingsplanen. I strategin anges att inriktningen är att egnahem ska vara mätta med avseende på radon senast 2010 och de med förhöjda värden åtgärdade senast Enligt det nationella målet ska radonhalten i alla bostäder år 2020 vara lägre än 200 Bq/m 3. För närvarande planeras inga tvingande åtgärder för de fastighetsägare av enbostadshus som väljer att avstå från mätning eller inte åtgärdar förhöjda värden. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen anser att det efter att handlingsplanen antagits inte längre är relevant med ett eget mål för nämnden. Protokollsutdrag till: Akten MoKN 135 Verksamhetsplan 2009 Dnr 08:3952-Mhf20 Miljö- och konsumentnämnden

12 12 (12) fastställer verksamhetsplan för 2009 för miljö- och konsumentnämnden. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har tillsammans med Konsument Västerås utarbetat förslag till verksamhetsplan för 2009 för miljö- och konsumentnämnden. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har på förvaltningsnivå flera dokument som mer utförligt beskriver planeringen såväl för 2009 som i ett flerårsperspektiv. Det är bland annat kontrollplan för livsmedelskontroll, flerårsplan för tillsyn enligt miljöbalken och flerårsplan för länsprojekt. Protokollsutdrag till: Konsument Västerås Akten MoKN 136 Dnr 08:3851-Mhf16 Fullmakt att som handläggare uppträda som ombud i miljödomstolen och miljööverdomstolen Miljö- och konsumentnämnden beslutar att ge direktör Thomas Forsberg, enhetscheferna Marianne Lidman-Hägnesten och Ulrika Wahlström samt miljö- och hälsoskyddsinspektörerna Anna Karlsson, Katarina Solver, Inger Karlsson, Heléne Sandberg, Malin Urby, Svante Larsson, Martin Katzman, Ann Norberg, Maria Lundin, Susanna Grystad och Daniel Katzman rätt att företräda nämnden i förhandling i mål i miljödomstolen och miljööverdomstolen. Enligt 22 kap. miljöbalken kan miljö- och konsumentnämnden inbjudas till förhandling i mål i miljödomstolen. När en handläggare skall uppträda som ombud måste de kunna styrka sin behörighet att företräda nämnden genom en fullmakt. Ställningstaganden i samband med uppdraget som ombud föregås av samråd med direktören eller nämnden, beroende på typen av ärende. För att handläggarna ska kunna företräda miljö- och konsumentnämnden föreslås mot denna bakgrund att nämnden beslutar att ge handläggaren för det aktuella tillsynsobjektet fullmakt att företräda nämnden i förhandlingarna. Protokollsutdrag till: Akten Ordföranden önskade alla en God jul och ett Gott Nytt År och ledamoten Magnus Edman önskade ordföranden och övriga detsamma.