Konsekvensbeskrivning Remissversion,

Transkript

1 Konsekvensbeskrivning Remissversion, Föreskriftsändringar i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket 2009

2 Inledning...4 Bakgrund...4 Denna remiss...4 Kontaktperson...5 Definitioner...6 Stabilt svämtäcke...6 Vattendrag...6 Stallgödselns långtidseffekt...6 Förfruktseffekt från föregående gröda...7 Lerjord...7 Lagring av stallgödsel...8 Beräkning av lagringsvolym för urin- och flytgödselbehållare...8 Förslag...8 Berörda...9 Kostnader...9 Täckning av flytgödsel- och urinbehållare...10 Förslag...10 Kostnader...10 Påfyllning av flytgödsel och urin under täckning...10 Förslag...10 Kostnader...11 Begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras...11 Begränsning av tillförsel av stallgödsel till högst 170 kg kväve per hektar och år...11 Förslag...11 Berörda...11 Kostnaderna...12 Begränsning av tillförsel av lättillgängligt kväve inför höstsådd...13 Förslag...13 Berörda...13 Kostnader...13 Kravet på skriftligt stallgödselavtal slopas...13 Anteckningskrav för dem som lämnar eller tar emot stallgödsel...14 Förslag...14 Berörda...14 Kostnader...14 Metod för beräkning av kvävegödslingsbehov...15 Förslag...15 Berörda...16 Kostnader...16 Försiktighetsmått vid spridning av gödsel...17 Spridning av mineralgödsel med urea...17 Förslag...17 Förbud mot och restriktioner för spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel under sen höst och vinter i det känsliga området...17 Förbud...17 Restriktioner för flytgödsel...18 Restriktioner för spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till höstsådd

3 Förslag...19 Berörda...20 Kostnader...20 Skyddsavstånd intill sjöar och vattendrag...21 Förslag...22 Berörda...23 Kostnaderna...23 Skyddsavstånd vid spridning på lutande mark intill sjöar och vattendrag...24 Förslag...25 Berörda...26 Kostnaderna...26 Förbud mot spridning av gödselmedel på frusen och snötäckt mark...27 Förslag...27 Berörda...27 Kostnader...27 Ändring i bestämmelserna för höst- och vinterbevuxen mark...27 Berörda...28 Kostnader...28 Möjlighet till undantag från bestämmelserna...28 Förslag...28 De samlade konsekvenserna...29 Påverkan på konkurrensförhållanden...29 Nya allmänna råd...30 Värden att använda som utgångspunkt vid bestämning av sin lagringsvolym...30 Begränsningar i tillförd mängd kväve genom stallgödsel...31 Värden att använda som utgångspunkt vid bestämning av förfrukts- och långtidseffekt...33 Bedömning av lutande mark...34 Bestämning av lerhaltsinnehåll...35 Alternativa lösningar...35 Ikraftträdande...36 Bilaga

4 Inledning Detta material innehåller en beskrivning av de konsekvenser som föreslagna föreskriftsändringar i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket och ändringar i Jordbruksverkets allmänna råd om lagring och spridning av gödsel (2005:1) bedömts leda till. Beräkningar/uppskattningar på kostnader av förslagen finns också redovisade. Bakgrund Jordbruksverket remitterade redan under mars 2009 nya förslag till Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket. Vi meddelade i denna remiss att förslagen var en direkt följd av att Europakommissionen lämnat synpunkter på att Sverige inte fullt ut uppfyller det s.k. nitratdirektivet 1 i svensk lagstiftning. Sverige behövde därför komplettera föreskrifterna för att inte riskera att få sanktioner från EU. Utifrån denna bakgrund skrev vi att förslagen i remissen var utformade för att uppfylla kommissionens krav. Efter att förslagen remitterats har dock kommissionen lämnat ytterligare synpunkter på hur Sverige utformat bestämmelserna. Kommissionens synpunkter gäller t.ex. att spridningsrestriktionerna under hösten inte är tillräckligt långtgående för att förhindra näringsförluster och att tidsperioden då Sverige förbjuder stallgödselspridning är för kort. De förslag som tagits fram med skyddsåtgärder vid spridning på lutande mark invid vattendrag anser kommissionen inte heller som tillräckliga för att säkerställa att växtnäringsförluster inte sker. Kommissionen anser också att de delar av Jordbruksverkets material Riktlinjer för gödsling och kalkning som har anknytning till föreskrifterna ska flyttas till Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd istället. Sverige har haft flera möten med kommissionen för att diskutera kommissionens synpunkter. Sverige har för vissa bestämmelser inte gjort samma tolkning som kommissionen när det gäller vad som krävs enligt nitratdirektivet. Eftersom direktivet ger en ram för åtgärder som ska verka för att förhindra att vatten förorenas av nitrater från jordbruket finns det även utrymme för tolkningar av vad som i detalj krävs av medlemsländerna. Från svensk sida har vi också vid dessa möten bl.a. varit tydliga med att peka på och invända mot de ökningar av den administrativa kostnaden som kommissionens synpunkter på förslagen leder till. Tyvärr har vi inte fått gehör för dessa vilket lett till att de administrativa kostnaderna sammantaget har ökat något i jämförelse med nuvarande föreskrifter på området. Sverige har inte heller accepterat alla de förslag till ändringar som kommissionen har fört fram och vad som händer med sådana krav från kommissionen är ännu oklart. Sverige har dock accepterat kommissionens krav att införa de bestämmelser vi är överens om till den 1 januari Denna remiss De förslag som remitteras i detta material är anpassade efter dessa sent inkomna synpunkter från kommissionen. Eftersom kommissionens synpunkter innebär en hel del förändringar i jämförelse med de remitterade förslagen i mars 2009 tycker vi att det är viktigt att förslagen 1 Rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket 4

5 åter igen skickas ut på remiss till berörda myndigheter och organisationer. De föreskriftsförslag och förslag till allmänna råd som är en direkt följd av kommissionens synpunkter är markerade med. Kommissionens synpunkter innebär också att förslagen i denna remiss i vissa delar går längre än de åtgärder som föreslås i Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan 2 som presenterades under juli Förslagen i denna remiss omfattar bl.a: Metod för beräkning av lagringsvolym för urin- och flytgödselbehållare i det känsliga området Begränsningar av den mängd gödselmedel som får tillföras i det känsliga området Metod för beräkning av kvävegödslingsbehov i det känsliga området Spridningsförbud för gödselmedel i december i det känsliga området Spridningsrestriktioner under hösten i det känsliga området Skyddsavstånd intill sjöar och vattendrag i det känsliga området Skyddsavstånd vid spridning på lutande mark intill sjöar och vattendrag i det känsliga området Definitioner Kompletterande allmänna råd till föreskrifterna En del av förslagen som inte berörts av kommissionens synpunkter är inte ändrade jämfört med de remitterade förslagen i mars För att få en samlad bild över de föreskriftsändringar som kommer att göras är de ändå också med i denna remiss. I bilaga 1 finns en karta som visar de områden i Sverige som utpekats som känsliga områden utifrån nitratdirektivet. Kontaktperson Kontaktperson för frågor kring remissen och föreslagna bestämmelser och allmänna råd är Mona Strandmark, tfn , vaxtnaring@sjv.se. 2 Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan, Rapport 5985, Naturvårdsverket 5

6 Definitioner Stabilt svämtäcke Vi föreslår att en definition för stabilt svämtäcke införs i föreskrifterna. I dagsläget finns det allmänna råd 3 om täckning och påfyllning av urin- och flytgödselbehållare. I samband med översynen av våra föreskrifter har vi bedömt att vissa delar i dessa allmänna råd skulle vara mer lämpade att ha som föreskrifter istället. Förslag: stabilt svämtäcke: Ett täcke på gödselytan som har en skorpliknande yta och står emot normala vind- och regnförhållanden. Täcket ska vara sammanhängande utan fler öppna gödselytor än den eventuella öppna gödselyta som finns invid platsen för påfyllning. I och med att delar av de allmänna råden flyttas till föreskrifter blir det tydligare för verksamhetsutövare och myndigheter att veta vad som gäller vid täckning och påfyllning av gödsel. Förflyttningen av delar av de allmänna råden till föreskrifter förutsätter dock att det även sker vissa ändringar i den övergripande förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket. Vattendrag Definitionen för vattendrag är ny i föreskriften och den är ändrad i jämförelse med det förslag som remitterades i mars Definitionen blir aktuell i och med att vi inför restriktioner för spridning av gödselmedel nära vattendrag och sjöar. Förslag : vattendrag: bäck, å, flod, älv, kanal eller damm. Förslaget är en följd av kommissionens lämnade synpunkter. Definitionen innebär att vattendrag som inte bedöms tillhöra någon av kategorierna i definitionen undantas från kravet på ett visst skyddsavstånd till vattnet vid spridning av gödselmedel. I Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket regleras dock bl.a. spridning av stallgödsel och mineralgödsel på så sätt att de inte får spridas på åkermark så att de hamnar utanför åkern. Stallgödselns långtidseffekt Definitionen för stallgödselns långtidseffekt är ny. Den införs i samband med att föreskriften förtydligas med en metod för beräkning av gödslingsbehov där begreppet stallgödselns långtidseffekt används. Förslag: 3 Jordbruksverkets allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel m.m. 6

7 stallgödselns långtidseffekt: den långsiktiga kväveleverans från marken till grödan som en regelbunden stallgödselanvändning ger upphov till. En definition anser vi kan behövas då vi bedömer att det inte är allmänt känt vad som menas med gödselns långtidseffekt. Se även allmänna råd med schablonvärden för stallgödselns långtidseffekt under rubriken Nya allmänna råd. Förfruktseffekt från föregående gröda Definitionen för förfruktseffekt från föregående gröda är ny. Den införs i samband med att föreskriften förtydligas med en metod för beräkning av gödslingsbehov där begreppet används. Förfruktseffekten mäts i kg kväve per hektar, dvs. effekten motsvarar samma antal kg kväve i mineralgödselkväve. Förslag: Förfruktseffekt från föregående gröda: Den kvävemängd som föregående gröda ställer till efterföljande grödas förfogande En definition anser vi kan behövas då vi bedömer att det inte är allmänt känt vad som menas med en grödas förfruktseffekt. Se även allmänna råd med schablonvärden för förfruktseffekt av olika grödor under rubriken Nya allmänna råd. Lerjord Definitionen för vad som i föreskriften kallas lerjord är ny. Den införs i och med att vi föreslår nya restriktioner för spridning av gödsel under hösten. I förslaget undantas lerjordar från förbudet att stallgödsel och andra organiska gödselmedel inför höstsådd endast från spridas till höstoljeväxter. På lerjordar är spridning även tillåten inför höstsådd av annan gröda än oljeväxter. Föreslagen lerhaltsgräns är från den undre gräns för vad som inom jordbruket kallas lättlera (15-25 viktprocent ler). Gränsen är vald utifrån att jordar med innehåll av ler minskar risken för att växtnäring lakas ut i jämförelse med lätta jordar som sandjordar. Lerhaltsgränsen för att tillåta spridning inför höstsäd är även vald utifrån förutsättningarna att kunna sprida gödsel på våren utan att det är en betydande risk för markpackning. Förslag: Lerjord: jord med ett lerinnehåll som är större än 15 viktprocent av finjorden (< 2 millimeter) i matjordslagret. För att kunna visa på vilket lerinnehåll som finns i åkermarken så ska lerhalten finnas dokumenterad på skiftesnivå. Se även närmare under avsnittet Nya allmänna råd. 7

8 Lagring av stallgödsel Beräkning av lagringsvolym för urin- och flytgödselbehållare Kommissionen har uttryckt att det är för otydligt i vår nuvarande lagstiftning hur lantbrukarna ska göra för att kunna uppfylla bestämmelserna om att kunna lagra sin gödsel under en viss tidsperiod (6, 8 resp 10 månader). För att underlätta för lantbrukaren att göra en väl avvägd beräkning av hur stor gödselbehållare som krävs för att kunna lagra sin stallgödsel föreslås några kompletteringar till nuvarande bestämmelser. Kompletteringarna avser faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid sin beräkning av lagringsvolymen. Olika förhållanden mellan olika gårdar gör att även för exempelvis samma djurslag kan behovet av lagringsutrymme variera mycket. Beräkningen av lagringsvolymen ska, genom att ta hänsyn till de faktorer som införs i bestämmelserna, kunna gårdsanpassas till de specifika förhållanden som finns för den enskilda gården. Som ytterligare komplement till bestämmelsen föreslås allmänna råd med värden som lantbrukaren kan utgå från i sin beräkning av lagingsvolymen, se vidare under avsnittet Allmänna råd. Förslag 4 a Inom känsliga områden ska när det är relevant följande punkter ingå vid bestämning av lagringsvolym: Utsöndrad mängd träck och urin. Faktorer som djurslag utifrån produktionsinriktning, djurantal, foderstat och uppfödningsintensitet ska beaktas vid beräkning av utsöndrad mängd träck och urin. Tillsats av strömedel. Vattentillskott genom spill-, disk- och rengöringsvatten samt i form av nederbörd som faller på lagringsytorna eller andra ytor som avvattnas till lagringsbehållaren. Omsättningsförluster som innebär minskande gödselvolym under lagringsperioden i system med mycket strömedel. 4 b Inom känsliga områden ska dokumentation finnas över hur lagringsvolymen i enlighet med 4 a har beräknats. Dokumentationen ska sparas och finnas tillgänglig så länge beräkningen gäller för företaget. Förslaget föreslås gälla för företag med lagringskrav inom det känsliga området. Förslaget innebär ett förtydligande för lantbrukaren när det gäller vilka delar som har betydelse för lagringsvolymens storlek. I nuläget har vi till viss del denna information i Jordbruksverkets Riktlinjer för gödsling och kalkning som ges ut varje år. Lagringskapaciteten för stallgödsel ska vara så stor att spridning inte behöver ske under ogynnsamma förhållanden. Krav på lagringskapacitet uttrycks i förordningen 4 om miljöhänsyn i jordbruket i olika antal månaders gödselproduktion. I nuvarande lagstiftning finns krav på lagringskapacitet för följande djurhållande företag, se tabell 1. Tabell 1, Krav på minsta lagringskapacitet, mån 4 SFS 1998:915 8

9 Övriga känsliga områden Besättningsstorlek, antal djurenheter Känsliga områden Blekinge, Skåne, Halland, Gotland samt känsliga kustområden inkl. Öland Nöt, häst får och get Övriga djurslag Nöt, häst får och get Övriga djurslag Övriga delar av landet Nöt, häst får och get Övriga djurslag 0 2 Inga generella bestämmelser > mån 6 mån 6 mån 6 mån Inga generella bestämmelser > mån 10 mån 6 mån 10 mån 6 mån 6, 10 1) mån >100 8 mån 10 mån 8 mån 10 mån 8 mån 10 mån 1) fr.o.m. 1 juli 2013 Berörda Det finns ca lantbrukare inom det känsliga området som kommer att beröras av den föreslagna bestämmelsen med faktorer som ska beaktas när man beräknar sin lagringsvolym. Kostnader Dokumentationskravet föreslås gälla från och med den 1 januari 2010, dvs. från den tidpunkt bestämmelserna föreslås börja gälla. Den administrativa bördan kommer till följd av förslaget att öka något för lantbrukarna. Dokumentationen kommer dock i de allra flesta fall att gälla för ett flertal år. Det är endast i de fall då man förändrar verksamheten på något sätt, exempelvis utökar sitt djurantal eller gör en förändring i sin inriktning, som det blir aktuellt att räkna om vilken lagringsvolym som krävs utifrån den nya situationen. Om vi ser den administrativa bördan utslagen över en längre tidsperiod blir den mycket liten. Förslaget innebär framförallt ett förtydligande av redan gällande lagstiftning. Lantbrukarna ska utifrån den lagstiftning som finns idag kunna redovisa, för exempelvis tillsynsmyndigheten, hur lagringsvolymen beräknats för företaget. Skulle förslaget med införande av faktorer som ska vara med i beräkningen för lagringsvolym innebära kostnader så är det, som nämnts ovan, framförallt i samband med förändringar i drift eller vid nyetablering som kostnaderna uppkommer. Om kostnadsberäkningen avgränsas till att gälla för de lantbrukare som gör en förändring inom företaget så att en ny beräkning behövs göras blir konstnaderna enligt beräkningar av den administrativa bördan i NUTEKS databas Malin ca kr om året för de berörda företagen sammantaget. Tillsynen av de nya bestämmelserna bedöms kunna göras i samband med den miljötillsyn som regelbundet genomförs av kommunerna och bedöms inte orsaka några större tillkommande kostnader. Lagringskapacitet är något som redan idag ingår i miljötillsynsarbetet och en beräkning av lagringsvolymen ska redan idag kunna uppvisas eller beskrivas i de fall tillsynsmyndigheten frågar efter uppgifterna. Kriterierna för beräkning av lagringsvolymen kommer att bli ett tvärvillkor. Kostnaderna för kontroll av de nya tvärvillkor som följer av bestämmelserna bedöms som små då de kommer att utgöra en liten del av den kontroll av tvärvillkor som ändå genomförs. 9

10 Täckning av flytgödsel- och urinbehållare Bestämmelser om täckning av flytgödsel- och urinbehållare för att minska ammoniakförluster från gödseln finns i förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. I Jordbruksverkets allmänna råd om lagring och spridning av gödsel finns idag råd om hur man kan se på kraven på täckning och påfyllning i vissa situationer. Vi föreslår nu en förändring i förordningen om miljöhänsyn i jordbruket och att delar av Jordbruksverkets allmänna råd, bl.a. de råd som rör täckning, förs över till Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket istället. Vi har fått indikationer att detta inte uppfattas som så tydligt i nuläget. Vi bedömer därför att en sådan överflyttning kommer att underlätta och göra det tydligare för myndigheter och lantbrukare att veta vad det är som gäller för täckning av urin- och flytgödselbehållare. Vi har även kompletterat förslaget så att eventuella skador på olika slags täckning (svämtäcke, gummiduk, tak, etc.) ska alla åtgärdas snarast möjligt så att funktionen (minimera ammoniakförluster) inte förloras. Förslag 5 a Flytgödselbehållare och urinbehållare ska ha ett stabilt svämtäcke eller annan täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Om ett svämtäcke eller annan täckning på en behållare bryts eller skadas ska de återskapas snarast möjligt. Observera att förslaget till nya bestämmelser i Jordbruksverkets föreskrifter förutsätter att en ändring i förordningen om miljöhänsyn i jordbruket görs. Kostnader Eftersom innebörden i bestämmelsen i stort sett inte förändras har inga kostnader identifierats i samband med ändringen. Påfyllning av flytgödsel och urin under täckning Bestämmelser om påfyllning av flytgödsel- och urinbehållare finns i förordningen om miljöhänsyn i jordbruket. I Jordbruksverkets allmänna råd om lagring och spridning av gödsel finns råd om hur kraven på påfyllning och täckning kan ske i vissa situationer. De allmänna råden som rör påfyllning, föreslår vi nu ska föras över till Jordbruksverkets föreskrifter istället. Vi bedömer att en sådan överflyttning, liksom för bestämmelserna om täckning ovan, kommer att underlätta och göra det tydligare för myndigheter och lantbrukare att veta vad det är som gäller för påfyllning av urin- och flytgödselbehållare. Förslag 5 b Påfyllning av urin och flytgödsel till urin- och flytgödselbehållare ska ske under täckning. Undantag gäller dock vid påfyllning som sker innan ett svämtäcke återskapats. 5 c Påfyllning av icke pumpbar gödsel till urin- och flytgödselbehållare får ske ovanifrån förutsatt att öppningen i täckningen hålls så liten som möjligt för att minimera ammoniakförlusterna. 10

11 Observera att förslaget till nya föreskrifter förutsätter att en ändring i förordningen om miljöhänsyn i jordbruket görs. Kostnader Eftersom innebörden i bestämmelsen inte förändras har inga kostnader identifierats i samband med ändringen. Begränsningar av den mängd gödsel som får tillföras Begränsning av tillförsel av stallgödsel till högst 170 kg kväve per hektar och år För att begränsa givor över ekonomisk optimal nivå och ren kvittblivning av gödselmedel som kan leda till onödiga förluster av växtnäring till vatten och luft finns begränsningar i tillförseln. För stallgödsel och andra organiska gödselmedel har vi hittills valt att utgå från 22 kg fosfor per hektar och år, räknat som ett medelvärde för hela spridningsarealen under en femårsperiod. Eftersom nitratdirektivet begränsar tillförseln av stallgödsel till högst 170 kg totalkväve/ha på årsbasis anses inte Sveriges nuvarande bestämmelser uppfylla direktivet. För att Sveriges regler ska vara i linje med nitratdirektivets krav införs därför även en begränsning av kvävetillförseln via stallgödsel. Förslag 19 a Inom känsliga områden får stallgödsel inte tillföras i större mängd än vad som motsvarar 170 kg totalkväve per hektar spridningsareal och år. Tillförseln av stallgödsel får räknas som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal. Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av bestämmelsen. Tillförseln av stallgödsel kan räknas som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal. Spridningsarealen behöver alltså i detta fall inte vara detsamma som den areal som stallgödseln faktiskt spridits på det enskilda året. Vid beräkning av stallgödselns innehåll av totalkväve kan den mängd kväve som förloras i stall och vid lagring räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll, se även föreslagna allmänna råd under rubriken Allmänna råd. Berörda Förslaget om bestämmelser som innebär en begränsning i tillförseln av stallgödsel till högst 170 kg totalkväve/ha och årsbasis kommer att beröra djurhållande verksamheter inom det känsliga området med fler än 10 djurenheter i genomsnitt på årsbasis. Inom det känsliga området finns ca brukningsenheter som har > 10 djurenheter. Verksamhetsutövare utanför det känsliga området omfattas inte av nya bestämmelser om högst 170 kg totalkväve/ha och år. Nuvarande bestämmelser för att begränsa fosfortillförseln till högst 22 kg fosfor per hektar gäller dock för dessa företag. Bestämmelserna om högst 22 11

12 kg fosfor per hektar kommer inom det känsliga området även att gälla parallellt med bestämmelser om högst 170 kg totalkväve/ha och år. Vi bedömer att föreskrifter som tillåter maximalt 170 kg totalkväve/ha och år generellt sett inte kommer att innebära så stora förändringar i förutsättningarna för spridning av stallgödsel. Nuvarande föreskrifter innebär redan idag att företagaren ska veta vilket fosfor- och kväveinnehåll gödseln som sprids har. Detta följer av föreskrifterna om högst 22 kg fosfor per hektar och kravet att gödsla utifrån grödans behov och de platsspecifika markförutsättningar som finns. De schablonvärden 5 som tagits fram för djurtäthet i förhållande till 22 kg fosfor per hektar är i stor utsträckning även anpassade till nivån 170 kg kväve per hektar. I samband med denna översyn kompletteras även Jordbruksverkets allmänna råd (2005:1) med schablonvärden för kväveinnehåll i stallgödsel, se närmare under rubriken Allmänna råd. Nya föreskrifter som reglerar tillförseln av kväve genom stallgödsel till högst 170 kg kväve per hektar och år innebär i praktiken den enda skillnaden att tillförseln får räknas som ett genomsnitt över ett år jämfört med nuvarande regler där man får räkna tillförseln som ett genomsnitt över fem år. Eftersom de flesta företag har en stabil stallgödselproduktion, som inte varierar särskilt mycket mellan åren, kommer detta inte innebära någon större förändring i spridningssättet. Vi ser dock att införandet av nya bestämmelser kan innebära vissa konsekvenser i delar av det känsliga området, där djurtätheten är hög och spridningsarealen knapp. Under den övergångstid som gäller för fosforbegränsningen (fram till 2013) skulle nya regler om 170 kg totalkväve/ha och år förmodligen innebära svårigheter att klara tillräcklig spridningsareal för vissa befintliga företag. Detta beror på att många av dessa företag fram till 2013 får räkna djurtätheten enligt de tidigare reglerna, vilka i sig tillåter en större djurtäthet än reglerna om 22 kg fosfor resp. 170 kg totalkväve per hektar. Dessa konsekvenser skulle dock uppstå under en begränsad tidsperiod, från det att begränsningen om 170 kg totalkväve/ha träder i kraft 1 januari 2010 (förslag), fram till Kostnaderna Generellt sett bedöms inte föreskriftsändringen leda till några stora kostnader för lantbruket då nuvarande bestämmelser med begränsningen 22 kg fosfor per hektar i tillförd stallgödsel och andra organiska gödselmedel harmoniserar väl med kommande bestämmelser om 170 kg kväve per hektar och år. För områden med hög djurtäthet och där det är ont om spridningsareal skulle de nya bestämmelserna i enskilda fall kunna innebära ökade kostnader i form av att ytterligare areal måste kontrakteras, transport av gödsel längre sträckor eller ett minskat djurantal för att klara den nya begränsningen. Lantbrukaren ska vid tillsynsbesök kunna visa hur han/hon har gödslat på sin spridningsareal. Detta är redan idag ett krav genom miljöbalkens allmänna hänsynsregler och Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket. I Jordbruksverkets allmänna råd finns ytterligare specificerat hur man bör dokumentera sin gödsling. Innehållet i tillsynen bedöms därmed inte innebära någon skillnad mot den tillsyn som görs idag av bl.a. gödslingen. Föreskrifter om begränsning av tillförd växtnäring kommer att bli tvärvillkor för dem i det känsliga området som söker stöd som omfattas av tvärvillkor. Även kostnaderna för kontroll 5 Schablonvärdena finns angivna i Jordbruksverkets allmänna råd (2005:1) 12

13 av de nya tvärvillkoren bedöms som små då de kommer att utgöra en liten del av den kontroll av tvärvillkor som ändå genomförs. Begränsning av tillförsel av lättillgängligt kväve inför höstsådd Kommissionen har framfört att det ska finnas angivna maximala gödselgivor för respektive gröda i föreskrifterna. Sverige har begränsat detta till att föreslå en maxgiva som ska gälla inför sådd av höstgrödor. Vi tror att anpassning i gödslingsnivåer för enskilda grödor främst nås via rådgivning som är anpassad till förutsättningarna på respektive jordbruksföretag. Att vi begränsar förslaget till att gälla gödsling under hösten motiveras med att det är en större risk med att lägga höga gödselgivor under hösten med avseende på risken för förluster till miljön än under våren när växtodlingssäsongen ligger framför oss och förutsättningar för ett gott växtupptag finns. Dessutom finns det större möjlighet att lägga fast en nivå för gödselgiva under hösten vilken kan tillämpas generellt inom det känsliga området än vad som är fallet för gödselgivor på våren till olika grödor. Förslag 19 b Inom känsliga områden får inför höstsådd högst 50 kg lättillgängligt kväve tillföras för den höstsådda grödans behov. Berörda Förslaget kommer att omfatta jordbruksföretag som har höstsådd inom det känsliga området. Förslaget bedöms inte betyda någon stor påverkan i praktiken på dessa företag. Det finns föreskrifter redan idag som verkar för att anpassa kvävegödslingen till grödans behov. Att överskrida nivån skulle innebära att man inte gödslar i balans med vad grödorna har möjlighet att ta upp vid den här tiden på året. Kostnader Inga kostnader har identifierats i och med införandet av en maximal gödslingsgiva inför höstsådd. Nivån på den maximala givan bedöms ligga på en nivå som i praktiken inte innebär begränsningar i odlingen. Kravet på skriftligt stallgödselavtal slopas Vi föreslår att nuvarande 9 och 15 som gäller bestämmelser om skriftligt stallgödselavtal i Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket tas bort. Kravet på stallgödselavtal är i dagsläget att ett minst ettårigt avtal ska upprättas i det fall lantbrukaren inte har tillräcklig spridningsareal och därför behöver leverera gödsel till annan för att klara 22 kg fofor-regeln eller djurtäthetsreglerna ändrades avtalen från att ha varit minst femåriga tilll ettåriga. Ett av skälen till den ändringen var att öka möjligheten för flexibilitet när det gäller vem eller vilka gödsel levereras till för lantbrukarna. Med ett femårigt avtal är lantbrukaren uppbunden till en viss mottagare även om det ett år kanske skulle finnas andra mer fördelaktiga lösningar för överskottet av stallgödsel. Eftersom det utöver stallgödselavtal finns anteckningsskyldigheter för dem som lämnar och tar emot stallgödsel tycker vi inte att krav på stallgödselavtal måste regleras i Jordbruksverkets föreskrifter. Vi bedömer att den anteckningsskyldighet som finns i nuvarande föreskrifter för dem som lämnar och tar emot stallgödsel är tillräcklig för att kunna följa var stallgödseln hamnar. 13

14 Att vi föreslår att föreskriftskravet på stallgödselavtal tas bort förhindrar inte att avtal kan ingås. Företag som önskar säkerhet i avsättningen av stallgödseln kommer sannolikt att ingå fleråriga avtal även framöver. Att slopa kravet på ett skriftligt stallgödselavtal bedöms kunna minska den administrativa bördan och kostnaderna för dem som kravet berört. Denna kostnad har beräknats till kr per år för de berörda företagen sammantaget 6. Anteckningskrav för dem som lämnar eller tar emot stallgödsel Den anteckningsskyldighet som finns i nuvarande föreskrifter för dem som lämnar och tar emot stallgödsel bör behållas. Syftet med krav på anteckningar är att kunna följa var och i vilka mängder gödseln sprids, både utifrån miljösynpunkt och utifrån smittskyddsaspekter. Vi föreslår dock att anteckningskravet utökas till att gälla oavsett om jordbruksföretaget lämnar gödseln för att klara begränsningen 22 kg fosfor per hektar, eller inte. Detta är en skillnad i jämförelse med nuvarande bestämmelser för anteckningskrav för dem som för bort stallgödsel från sitt jordbruksföretag. Förslag 13 På jordbruksföretag som tar emot stallgödsel eller andra organiska gödselmedel ska anteckningar föras över mottaget gödselslag, vilken mängd som tas emot, vilken mängd totalfosfor den mottagna gödseln motsvarar, datum för mottagandet samt från vem gödseln kommer. För stallgödsel kan uppgifter om vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån ersätta uppgiften om mängden totalfosfor. Anteckningarna ska sparas och finnas tillgängliga under minst sex år.. 14 På jordbruksföretag som för bort stallgödsel ska anteckningar föras över stallgödselmängden som levereras, vilka djurslag och vilket antal djur gödseln kommer ifrån alternativt hur stor mängd totalfosfor gödseln innehåller, datum för leverans samt till vem gödseln levereras. Anteckningarna ska sparas och finnas tillgängliga under minst sex år. Jordbruksföretag med högst tio djurenheter i genomsnitt på årsbasis omfattas inte av bestämmelserna i första stycket.. Berörda Anteckningskravet berör jordbruksföretag i hela landet som tar emot stallgödsel och andra organiska gödselmedel eller lämnar stallgödsel. För de som lämnar gödsel föreslås anteckningskravet omfatta endast jordbruksföretag som har mer än 10 djurenheter. Kostnader Innebörden i bestämmelsen ändras marginellt, dvs. att anteckningskravet när ett jordbruksföretag för bort gödsel från sitt företag ska gälla även om jordbruksföretaget egentligen har egen tillräcklig spridningsareal för att klara begränsningen 22 kg fosfor per hektar. Vi bedömer inte att denna ändring i nuvarande föreskrift kommer att leda till några stora administrativa kostnader men vi har inga uppgifter på i hur stor utsträckning sådana leveranser sker. Vi har dockgjort bedömningen att detta inte är en utbredd verksamhet. 6 Beräkning av administrativ börda genom NUTEKs databas Malin 14

15 Metod för beräkning av kvävegödslingsbehov Det är viktigt att gödslingen sker väl avvägd i förhållande till vad grödan behöver, jordart, kväve i marken genom förfrukt eller annat organiskt material, bevattning, klimat m.m. I nuvarande bestämmelser om miljöhänsyn i jordbruket gäller att gödselbehovet för kväve ska anpassas till de platsspecifika förhållandena (jordart, gröda, klimat, etc). Jordbruksverket har även allmänna råd om hur utförd gödsling bör dokumenteras. Det nya föreskriftsförslaget innebär i sig inte någon utökning av vad nuvarande bestämmelser reglerar. Förslaget till nya bestämmelser innebär framförallt att det blir tydligare för lantbrukaren hur gödslingsbehovet kan beräknas så rätt som möjligt. Förslaget är en följd av att kommissionen ansett Sveriges nuvarande regler på området vara för oprecisa för att uppfylla nitratdirektivets krav. Förslag 20 Inom känsliga områden ska tillförseln av kväve via gödselmedel begränsas så att den inte överstiger den mängd som för avsedd gröda kan anses vara nödvändig för att utnyttja växtplatsens produktionsförmåga. Behovet av gödselkväve för den förväntade skördenivån ska för jordbruksföretag beräknas efter att hänsyn tagits till stallgödselns långtidseffekt, förfruktseffekt, eventuell mulljord samt tillförsel av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till årets gröda. Vid beräkning av gödslingsbehovet till en enskild gröda ska utgångspunkten vara den förväntade skördenivån för det aktuella fältet. I beräkningen ska de ingående posterna enligt bilaga 6 vara med. Beräkningen ska dokumenteras genom en växtodlingsplan eller motsvarande. Beräkningen ska användas som utgångspunkt för gödslingen. Bilaga 6 Poster Gödselgiva för aktuell gröda vid den förväntade skördenivån För att kunna skatta möjlig skördenivå ska historiska skördeuppgifter användas eller göras med utgångspunkt från markbeskaffenhet (jordart, markförhållanden), klimat, möjlighet till bevattning, markanvändning, jordbruksmetoder och normal tidpunkt för sådd. Kg kväve per hektar Gör justering genom avdrag för följande: Nettomineralisering av markens förråd av organiskt kväve genom - Stallgödselns långtidseffekt - - Förfruktseffekt från föregående gröda Hänsyn tas även till kväveverkan från gröngödslings- och fånggrödor - - Mulljord (organogen jord) - Planerad tillförsel av stallgödsel och andra organiska 15

16 gödselmedel till årets gröda Kväveverkan från dessa gödselmedel ska värderas med hänsyn till gödselslag, mängd, spridningsteknik och spridningstidpunkt. Årets beräknade behov av mineralgödselkväve eller annan kompletteringsgödsling med kväve - = Förslaget med bestämmelser med en metod för hur man beräknar gödslingsbehovet föreslår vi att införa i det känsliga området. Syftet med föreskriften är att lantbrukarna ska planera för den gödsling som odlingen behöver. Planeringen görs med utgångspunkt från ett normalår. Förslaget bedöms inte påverka möjligheterna att använda modern teknik för att bestämma tilläggsgiva för preciserad gödsling av kväve och ändå uppfylla kraven som ställs i föreskriften. Möjligheterna med att använda modern teknik för att bestämma tilläggsgiva är att denna teknik har möjlighet att justera givan efter de särskilda betingelser som gäller för ett specifikt år. Berörda De som berörs av dessa regler är de som sprider gödselmedel, oberoende om det är stallgödsel, andra organiska gödselmedel eller mineralgödselmedel som sprids. Föreskrifterna kommer att omfatta både djurhållande och icke djurhållande företag i det känsliga området. Förslaget med bestämmelser om en metod för att beräkna gödslingsbehovet innebär att lantbrukare ska kunna redovisa hur gödslingsbehovet har beräknats för exempelvis tillsynsmyndigheten eller kontrollanten. Detta kan exempelvis göras genom att lantbrukaren visar upp sin växtodlingsplan. Gårdar med en viss omfattning på driften upprättar normalt en växtodlings-/gödslingsplan. På mindre gårdar är så inte alltid fallet. Lantbrukaren ska dock alltid på något sätt kunna redovisa hur gödslingsbehovet beräknats för den areal som gödselmedel spridits på. Inom det känsliga området finns det ca brukare med en åkerareal > 2 hektar. Dessa brukare kommer att beröras av nya bestämmelser om en metod för att beräkna gödslingsbehovet. Kostnader Skulle förslaget med införande av en metod för att beräkna gödslingsbehovet innebära administrativa kostnader, utöver dem som beräknats i samband med att nuvarande bestämmelser om balanserad gödsling (nuvarande 20 ) beslutades, bedömer vi dem till följande: Kostnadsberäkning Antaganden: Vi antar att en viss andel av lantbrukarna, brukare av de i det känsliga området, inte dokumenterat sin gödsling enligt angivet förslag. Ca en tredjedel, dvs st, antas behöva konsultstöd för att göra planen. Enligt NUTEKs databas Malin för beräkning av administrativ börda blir tidsåtgång och timkostnad för lantbrukarna en timme respektive 145 kr/tim. Enligt databasen Malin beräknas konsultarvode till 750 kr/timme. 16

17 Kostnaden för jordbruket blir därmed: st*145 kr *60 min= 1,45 miljoner kr/år st*145 kr*40 min st*750 kr*20 min= 1,73 miljoner kr/år Summerad kostnad: 1,45 +1,73 miljoner kr/år= ca 3,2 miljoner kr/år På sikt kommer sannolikt behovet av konsultstöd att minska. Tillsyn av bestämmelserna för beräkning av gödslingsbehov bedöms kunna ske som en del av den miljötillsyn som genomförs på jordbruksföretag idag. Lantbrukaren ska redan idag kunna redogöra för tillsynsmyndigheten hur verksamheten drivs. Kostnaderna vid tillsyn som uppstår i samband med att bestämmelserna införs bedöms därmed bli små. Föreskrifter om en metod för att beräkna gödslingsbehov kommer att bli ett tvärvillkor. Kostnaderna för kontroll av nya tvärvillkor som följer av förslaget bedöms som små då de kommer att utgöra en liten del av den kontroll av tvärvillkor som ändå genomförs. Försiktighetsmått vid spridning av gödsel Spridning av mineralgödsel med urea Formuleringen i nuvarande föreskrift, Mineralgödsel baserad på urea, har väckt en del frågor så förslaget är att ändra till att mineralgödsel som innehåller urea ska omfattas av bestämmelserna om myllning eller nedbrukning. Förslag 23 Mineralgödsel som innehåller urea ska vid spridning på obevuxen mark myllas eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen.. Den föreslagna ändringen innebär att det blir tydligare för lantbrukare och myndigheter att veta vilka bestämmelser som gäller för mineralgödsel med ureainnehåll. Inga kostnader bedöms vara kopplade till förändringen. Förbud mot och restriktioner för spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel under sen höst och vinter i det känsliga området För att minimera riskerna för förluster av växtnäring bör spridningen i möjligaste mån koncentreras till tidpunkter då det finns goda förutsättningar för växterna att ta upp den näring som tillförs. Europakommissionen har menat att Sverige ska ha spridningsförbud under de perioder under året då spridning av stallgödsel inte är lämplig på grund av risken för växtnäringsförluster genom litet växtupptag eller ytavrinning. Enligt kommissionen uppfyller inte Sverige detta med de föreskrifter som finns idag. Förbud Spridning av gödselmedel i december respektive i andra halvan av februari bedöms inte vara lämplig ur förlustsynpunkt. Jordbruksverket remitterade redan i mars 2009 ett förslag om spridningsförbud i december. Till detta föreslås i denna remiss en förlängning av spridnings- 17

18 förbudet i februari. Under vinterhalvåret är nederbördsöverskottet och avrinningen som störst och även om det sker mycket liten spridning av stallgödsel vid dessa tidpunkter kan det vara motiverat att införa ett förbud. Kväveeffekten av gödselmedel som sprids under december månad bedöms vara liten och riskerna vid spridning i senare hälften av februari är större än om spridningen sker längre fram på våren. Forskning har också visat att mineralisering och nitrifikation sker även vid låga temperaturer vilket kan innebära risk för förluster av växtnäring om dessa processer sker vid en tidpunkt när inget växtupptag sker. Införande av förbud mot spridning i december och under andra halvan av februari beräknas kunna minska kväveutlakningen (från rotzonen) med 11 ton till följd av att en del av spridningen flyttas till våren istället. Restriktioner för flytgödsel Kommissionen har lämnat synpunkter på att det inte finns motiv för att sprida stallgödsel med lättillgängligt kväve under november månad med de klimatförhållanden vi har i Sverige. Jordbruksverket föreslår därför att gödselspridning under november månad begränsas i hela det känsliga området till att endast tillåtas för fasta gödselslag (dock inte fjäderfägödsel). I nuläget har vi inte underlag från forskning som visar vilka risker eller påverkan spridning av flytgödsel vid denna tidpunkt har för miljön. Flera forskningsprojekt har under 2009 fått beviljat medel för att titta på dessa delar. Sannolikt är dock förutsättningarna för upptag av lättillgängligt kväve större under oktober än november. Restriktioner för spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel till höstsådd Spridning av stallgödsel på hösten inför sådd av spannmål anses numera vara ett mindre lämpligt alternativ. En minskning av sådan spridning har tagits upp i flera utredningar som ett sätt att minska kväveutlakningen. Senast har det tagits upp som ett förslag i Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan 7. Vi föreslår därför i denna remiss att införa restriktioner för Blekinge, Skåne och Hallands län i linje med vad som föreslagits i Baltic Sea Action Plan, dvs. att spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel inför höstsådd endast tillåts till höstoljeväxter. Ett undantag ges dock för lerjordar med mer än 15 viktprocent ler som innebär att spridning på lerjordar till höstsäd fortfarande blir möjlig, se förslag 26. Enligt översiktlig jordartskartering är andelen areal med jordar med mer än 15 % ler ca 35 % i det berörda området. Där blir spridning till växande gröda också fortsättningsvis möjlig. Ett generellt förbud mot gödselspridning på hösten inför sådd av spannmål i Blekinge, Skåne och Hallands län beräknas kunna minska kväveutlakningen (från rotzonen) med ca 100 ton. Det jordartsrelaterade förbud som föreslås i denna remiss med ett undantag för spridning på lerjordar (mer än 15 viktsprocent ler), minskar effekten med ca 35 ton kväve. För övriga delar av det känsliga området (Gotlands län, Öland, känsliga kustområden, inlandsområdet i Västra Götalands och Östergötlands län samt områdena kring Hjälmaren och Mälaren) föreslås att spridning på bar mark av flytgödsel utan efterföljande sådd inte tillåts. Detta gäller redan i Gotlands län, Öland och övriga känsliga kustområden med nuvarande gällande föreskrifter. Spridningen begränsas därmed till att tillåtas inför höstsådd eller i växande gröda (undantaget fånggröda). Syftet med en sådan regel är också att försöka styra över mot mera vårspridning då vårspridning generellt sett innebär mindre risk för växtnäringsförluster än spridning under hösten. Vid införande av restriktionen i inlandsområdet i Västra Götalands och Östergötlands län beräknas kväveutlakningen (från 7 Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan, Rapport 5985, Naturvårdsverket 18

19 rotzonen) i detta område minska med 17 ton. Föreslagna restriktioner i områdena kring Hjälmaren och Mälaren beräknas minska kväveutlakningen med ytterligare 5 ton. Förslag 25 Inom känsliga områden får inte heller 1. mineralgödsel spridas under tiden den 1 november den 28 februari, 2. stallgödsel eller andra organiska gödselmedel spridas under tiden den 1 november den 28 februari om inte annat följer av eller 28 a 28 b. 26 I Blekinge, Skåne och Hallands län är spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti den 31 oktober bara tillåten i växande gröda, dock inte fånggröda, eller inför höstsådd av höstoljeväxter. På lerjordar är dock spridning även tillåten inför höstsådd av annan gröda än oljeväxter. Under tiden den 20 oktober 30 november får spridning ske med fasta gödselslag undantaget fastgödsel från fjäderfän. 27 Vid spridning av stallgödsel på obevuxen mark i Blekinge, Skåne och Hallands län ska nedmyllning ske inom fyra timmar. Fastgödsel som sprids på obevuxen mark under tiden den 20 oktober 30 november ska dock brukas ned inom fyra timmar. 28 a I de känsliga kustområdena, känsliga områden i Västra Götaland och Östergötlands läns inland, känsliga områden kring Hjälmaren och Mälaren, Gotlands län samt Öland är spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti den 31 oktober bara tillåten i växande gröda, dock inte fånggröda, eller inför höstsådd. Under tiden den 10 oktober 30 november får spridning ske med fasta gödselslag undantaget fastgödsel från fjäderfän. Den närmare indelningen av vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga områdena framgår av b Fastgödsel som sprids på obevuxen mark i de känsliga kustområdena, känsliga områden i Västra Götaland och Östergötlands läns inland, känsliga områden kring Hjälmaren och Mälaren, Gotlands län samt Öland under tiden den 10 oktober 30 november ska brukas ned inom 12 timmar. Den närmare indelningen av vilka delar av Sverige som tillhör de känsliga områdena framgår av 2. 19

20 Berörda Förslaget med att utöka förbudet mot stallgödselspridning eller andra organiska gödselmedel under december och andra hälften av februari kommer att omfatta lantbrukare inom det känsliga området. Eftersom stallgödselspridning enligt undersökningar sker i väldigt liten utsträckning under dessa perioder kommer ett förbud i praktiken att få liten betydelse för lantbrukarna. Stallgödsel sprids på ca hektar under dessa perioder i det känsliga området. Detta utgör mindre än 1 % av arealen där stallgödsel sprids i området. Uppgifter på i hur stor utsträckning andra organiska gödslemedel sprids vid denna tidpunkt har vi inte samlade uppgifter på, men sådan spridning bedöms ske i mycket liten utsträckning. Förslaget med förbud mot spridning av gödselmedel med lättillgängligt kväve under november kommer att omfatta lantbrukare inom det känsliga området. Även för restriktionerna för spridning av gödselmedel inför höstsådd är det lantbrukare inom det känsliga området som berörs, men restriktionerna är lite olika långtgående vilket innebär att det är en större förändring för lantbrukare i Blekinge, Skåne och Hallands län än för lantbrukare i de övriga delarna av det känsliga området. I Blekinge, Skåne och Hallands län öppnas även för en möjlighet att fortfarande kunna sprida stallgödsel under hösten inför höstsäd i de fall lantbrukarna har lerjordar. Kostnader Kostnaderna som kan uppstå i samband med förslagen är framförallt investeringskostnader i utökad lagring. Behov av större lagringsutrymmen kan eventuellt uppstå i och med att spridning som varit tillåten under vissa förhållanden nu förbjuds. Spridningsförbud i december och februari En beräkning av kostnaderna för införande av spridningsförbud i december och februari (16-28 feb) har lett till den totala investeringskostnaden för utbyggnad av lagringskapaciteten ca 3,7 9 miljoner kr, beroende på behållarstorlek. Årskostnaden 8 beräknas till ca 0,9 1,4 miljoner kr. Beräkningen har gjorts med antagandena att en tredjedel av den berörda spridningen flyttas till våren i stället och resterande spridning antas flyttas till före höstsådd eller är fastgödsel som sprids mellan 20 oktober och 30 november. Extra lagringskapacitet behövs då eventuellt för den stallgödsel som sprids i vårbruket. Spridningsrestriktioner under hösten Investeringsbehovet för eventuell utbyggnad av lagringskapaciteten i Blekinge, Skåne och Hallands län till följd av spridningsrestriktionerna under hösten har uppskattats till ca miljoner kronor. Eftersom vi i förslaget undantar lerjordar minskar kostnaderna jämfört med ett generellt förbud mot spridning till höstsäd. Beaktas lerjordsundantaget minskar investeringsbehovet till ca miljoner kronor. Novemberrestriktionerna bör inte leda till något utbyggnadsbehov. En viss läglighetskostnad kan uppkomma om gödselspridningen kan komma att konkurrera med andra arbetsuppgifter under annan tid. Investeringsbehovet i övriga delar av det känsliga området till följd av spridningsrestriktionerna under hösten har uppskattats till ca 9 22,5 miljoner kronor, se beräkning nedan. 8 I den beräknade årskostnaden ligger kostnader för investering, läglighetskostnad, markpackningskostnad och kostnad för ökad maskinkapacitet. 20

21 Kostnadsberäkning för stallgödselrestriktioner Antaganden: Vi antar att hälften av gödseln som sprids sent på hösten är fastgödsel. Hälften av den resterande stallgödseln antas spridas på våren och hälften inför höstsådd om bestämmelsen införs. Extra lagringskapacitet antas behövas för 2/3 av den gödsel som sprids i vårbruket. Den totala investeringskostnaden för utbyggnad beräknas till ca 9-22,5 miljoner kr. Årskostnaden beräknas till ca 2 3,2 miljoner kr. Skyddsavstånd intill sjöar och vattendrag Nuvarande bestämmelser som är tillämpliga vid spridning av gödselmedel intill vattendrag är de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kap. och Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket 9. De allmänna hänsynsreglerna innebär bl.a. att de som bedriver en verksamhet ska vidta de försiktighetsmått som behövs för att verksamheten inte ska orsaka skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Hänsynsreglerna innebär även att bästa möjliga teknik ska användas i yrkesmässig verksamhet. I Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket regleras bl.a. spridning av stallgödsel och mineralgödsel på så sätt att de inte får spridas på åkermark så att de hamnar utanför åkern. Det försiktighetsmått som nås genom våra nuvarande allmänna hänsynsregler och föreskrifterna för hänsyn till natur- och kulturvärden har från Europakommissionens sida ansetts för oprecisa för att uppfylla nitratdirektivet i svensk lagstiftning. Kommissionen har efterfrågat föreskrifter med ett visst angivet skyddsavstånd vid spridning av gödsel intill vattendrag och sjöar liksom det finns i många andra medlemsländer. Sverige har menat att mineralgödsel borde kunna undantas från ett sådant krav då spridning av mineralgödsel ofta sker genom preciserad gödsling med kombisåmaskiner där även nedmyllning sker vid eller i nära anslutning till spridningstillfället. Kommissionen har menat att ett skyddsavstånd på två meter för alla gödselslag är det minsta avstånd som kan anses vara nödvändigt för att minimera växtnäringsförluster. 9 Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket 21

22 Förslag 24 a Inom känsliga områden får gödselmedel inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. 2 m 2 m Skyddsavståndet två meter till sjö eller vattendrag innebär att ingen spridning av stallgödsel, andra organiska gödselmedel eller mineralgödsel får ske inom detta avstånd. Övrig jordbearbetning och odling inom avståndet får dock göras. De föreslagna bestämmelserna innebär ett förtydligande och en precisering av vilka slags skyddsåtgärder de allmänna hänsynsreglerna kan innebära vid spridning av gödselmedel intill vattendrag. Ett skyddsavstånd till vattendraget definieras i förslaget. Detta avstånd bedöms vara tillräckligt för att i de allra flesta fall förhindra direkta växtnäringsförluster till vattendrag. Oavsett de föreslagna, mer specificerade, bestämmelserna för spridning intill vattendrag gäller dessutom alltid de allmänna hänsynsreglerna. Erfarenheter har visat att det kan vara svårt att avgöra vad de allmänna hänsynsreglerna innebär för den enskilde verksamhetsutövaren. Mer specificerade regler inom ett område visar då vilken generell nivå av försiktighet man minst ska ligga på. Detta kan vara en hjälp för att avgöra vilken nivå av försiktighet man själv bör ha för den egna verksamheten, grundat på förutsättningarna som finns för denna. Den föreslagna bestämmelsen om att hålla ett skyddsavstånd av minst två meter vid spridning av gödselmedel intill vattendrag och sjöar bedöms kunna leda till att: direkta förluster till vattendrag och sjöar i samband med spridningen av växtnäring förhindras, och eventuella förluster av växtnäring från jordbruksmarken via ytavrinning till vattendrag och sjöar begränsas. Andra alternativ till åtgärder som vi tittat på för att skydda vattendrag och sjöar från oavsiktliga växtnäringsförluster från jordbruket är permanenta skyddszoner liknande dem som finns inom miljöersättningarna. Detta alternativ skulle innebära att ingen odling eller spridning av gödselmedel skulle få ske i skyddszonen. De skulle också vara ständigt bevuxna. Fördelarna med en skyddszon, utöver de positiva effekter som ett spridningsfritt avstånd bedöms ge, är att de genom att de hålls ständigt bevuxna borde innebära ett effektivare skydd 22

23 mot förluster via ytavrinning än ett spridningsfritt avstånd. De förhindrar även sönderkörning av kanten mot vattendrag. Eftersom åtgärderna för att förhindra växtnäringsförluster från jordbruksmarken till vattendrag och sjöar kommer att införas som generella bestämmelser i hela det känsliga området har dock detta alternativ valts bort. Anledningarna till det är att: en generell bestämmelse om skyddszoner innebär att lantbrukare i det känsliga området inte kan söka miljöersättning för skyddszoner, de platspecifika förutsättningarna är avgörande för vilken effekt skyddszoner har för att förhindra växtnäringförluster från jordbruksmarken. Generellt bedöms kostnaderna bli stora i det känsliga området om ett krav på permanenta skyddszoner införs. I stora delar av området skulle de också ha liten miljöeffekt utöver vad skyddsavståndet ger när det gäller att förhindra växtnäringsförluster från jordbruksmarken. Utifrån miljöaspekterna i relation till kostnadsaspekterna har vi därför valt bort detta alternativ. Berörda Förslaget med särskilda skyddsåtgärder vid spridning intill sjöar och vattendrag gäller verksamhetsutövare som sprider gödselmedel inom det känsliga området. Verksamhetsutövare utanför det känsliga området undantas från kravet på särskilt skyddsavstånd. Inom det känsliga området finns totalt ca brukare. Av dessa är ca st djurhållande företag med fler än två djurenheter vilket troligtvis borde innebära att spridning av både mineralgödsel och stallgödsel sker. De föreslagna bestämmelserna skulle omfatta de lantbrukare som inom det känsliga området har åkermark som gränsar till vattendrag eller sjöar. Antalet företag där dessa förutsättningar finns har vi dock inga uppgifter på. SLU har gjort en undersökning där de tittat på lutning av åkermark utmed vattendrag. I undersökningen har ett gis-skikt gjorts av celler med storleken 50x50 m. Detta material kan ge en fingervisning om hur lantbrukare och hur mycket åkermark som berörs av föreslagna spridningsfria avstånd, se vidare under Kostnader och under rubriken Skyddsavstånd vid spridning på lutande mark intill sjöar och vattendrag. För lantbrukare som omfattas av bestämmelsen innebär det att en viss del av deras åkermark inte kommer att kunna ge full produktion då bestämmelsen förbjuder spridning av gödselmedel på åkermarken intill vattendrag eller sjöar. Denna del av verksamhetens åkermark får heller inte räknas in i tillgänglig spridningsareal. Detta skulle i teorin kunna innebära att lantbrukare med mycket knapp spridningsareal måste justera ner djurantalet eller skaffa mer spridningsareal som en följd av bestämmelserna. I praktiken bedöms dock detta inte vara ett generellt problem då spridningsarealen ofta räcker till med viss marginal. I vissa djurtäta områden skulle dock problemet kunna uppstå. Kostnaderna Det är svårt att ge en total bild av hur stora konsekvenserna blir med nya bestämmelser räknat i antal berörda eller i kostnader då bestämmelser som i princip reglerar detsamma som den föreslagna bestämmelsen redan är gällande idag (de allmänna hänsynsreglerna och Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket). 23

24 Nedan ges en förenklad beräkning för hur kostnaderna skulle kunna se ut för lantbrukarna. Vår kännedom om hur många lantbrukare och hur stor areal åkermark som verkligen berörs av föreslagna bestämmelser om ett skyddsavstånd intill vattendrag och sjöar är dock begränsad. Kostnader av exempelvis ökad tidsåtgång genom praktiska problem med att stänga av delar av arbetsbredden vid kombisådd är inte medtagna i beräkningen. Kostnadsberäkning Antaganden: Utan gödsling kan skörden skattas till kg/ha (utifrån gödslingsförsök av korn i Mellansverige). Vid optimal gödsling uppgår skörden till det dubbla. Optimal kvävegiva är ca 100 kg kväve per hektar. Värdet av merskörden uppgår till 1,15*2 800 = ca kr per hektar (spannmålspriset =1,40 kr/kg minus rörliga kostnader på 0,25 kr) För att få den aktuella merskörden krävs tillförsel av 100 kg kväve per hektar. Detta kostar ca kr. Kostnaden för bortfallen skörd/ha blir utifrån våra antaganden = kr/ha Jämfört med skördebortfallet är övriga kostnader i det närmaste försumbara. Utifrån det gis-skikt av celler på åkermark intill vattendrag som gjorts av SLU kan den totala sträckan utmed vattendrag beräknas till meter. Med ett spridningsfritt avstånd på 2 meter kan följande beräkning göras av hur stor areal som berörs: m x 2 m = m 2 => hektar Totala kostnader för skördebortfall: x kr = 14,9 miljoner kr Beräkningen kan vara något underskattad då definitionen av vattendrag inte är fullt överensstämmande mellan SLU:s underlag och den definition vi föreslår i bestämmelserna. Kostnader i samband med att bestämmelsen blir föremål för kontroll av tvärvillkor bedöms bli små då detta endast betyder en liten tillkommande del till den kontroll som ändå genomförs. Inte heller när det gäller kommunernas miljötillsyn bedöms kostnaderna i samband med bestämmelsen om att lämna ett visst skyddsavstånd bli så stora då bestämmelsen endast kommer att utgöra en liten del av den allmänna miljötillsyn som görs. Skyddsavstånd vid spridning på lutande mark intill sjöar och vattendrag För att förhindra förluster till vattendrag vid spridning på lutande mark har kommissionen framfört att Sverige måste införa preciserade bestämmelser som säkerställer att förluster till vattnet förhindras. Jordbruksverket remitterade ett förslag i mars som skulle gälla för spridning på lutande mark intill vattendrag och sjöar, men detta förslag har kommissionen senare inte ansett vara tillräckligt utifrån risken för växtnäringsförluster. Kommissionen har även gett synpunkter på det förslag på definition av vattendrag som tidigare remitterats. I denna remiss finns därför nya förslag på både spridningsrestriktion och definition. Förslag på ny definition för vattendrag finns i början av remissmaterialet under rubriken Definitioner. 24

25 Förslag 24 b Inom känsliga områden får stallgödsel och andra organiska gödselmedel inte spridas på jordbruksmark som ligger i anslutning till vattendrag eller sjö och där markens lutning överskrider 10 procent (10/100). Den gödsel som djuren själva tillför marken vid betesgång ska inte räknas in i begreppet spridning. Ingen spridning får ske 2 m Lutning >10 %. Föreslagna bestämmelser kommer att beröra verksamhetsutövare inom det känsliga området som sprider stallgödsel och andra organiska gödselmedel. Lantbrukare utanför det känsliga området omfattas inte av de föreslagna bestämmelserna. Spridning av mineralgödsel omfattas heller inte av den föreslagna bestämmelsen för spridning på lutande mark intill vattendrag. Spridning av mineralgödsel intill vattendrag regleras dock av de föreslagna bestämmelserna om ett skyddsavstånd av två meter. Ytterligare bestämmelser för mineralgödselspridning har inte bedömts nödvändiga ur miljöskyddssynpunkt. Anledningarna till detta är att sådan spridning delvis regleras genom den kostnad som mineralgödselmedel innebär för lantbrukaren. Spridningen av mineralgödselmedel sker också i stor utsträckning med teknik som innebär att gödsling och myllning sker i anslutning till sådd. Risken för att mineralgödselspridning sker under förhålllanden som innebär risk för förluster och lågt utnyttjande av växtnäringen bedöms därför ske i mycket liten utsträckning, och särskilda bestämmelser anses därför inte motiverade. Nuvarande bestämmelser som är tillämpliga vid spridning intill vattendrag på lutande mark är de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2 kap. och Jordbruksverkets föreskrifter om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. I Jordbruksverket föreskrifter finns bl.a. krav på nedbrukning av gödselmedel under vissa delar av året samt att vid beräkningen av kvävetillförseln via gödselmedel ska bl.a. särskilt beaktas växtplatsens lutning. De föreslagna bestämmelserna innebär, på samma sätt som förslaget för spridning intill vattendrag och sjöar, ett förtydligande eller precisering av vilka slags skyddsåtgärder de allmänna hänsynsreglerna och Jordbruksverkets föreskrifter kan innebära vid spridning på lutande mark intill vattendrag. Den föreslagna bestämmelsen om att förbjuda spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel på jordbruksmark som lutar > 10 % bedöms leda till att ytförluster av växtnäring från marken till vattendrag och sjöar förhindras. 25

26 Berörda Bestämmelserna kommer att beröra verksamhetsutövare inom det känsliga området och som har jordbruksmark som lutar ner mot vattendrag eller sjöar. I detta område har vi ingen detaljerad statistik över hur många brukare som berörs eller hur stor andel av åkermarken som uppfyller kriterierna för lutande mark. Inom det känsliga området finns ca brukare. Av dessa har ca st mer än två djurenheter. En förenklad bild av hur lutning på åkermark i det känsliga området ser ut kan dock fås genom diagrammet på nästa sida som gjorts utifrån ett gis-skikt från SLU. I gis-skiktet har celler med storleken 50x50 m fått en viss lutning. Dessa celler ligger utmed vattendrag som finns inritade på lantmäteriets vägkarta (synligt vattendrag, ca 3-4 m brett, som ingår i ett avrinningsområde ). I diagrammet har andelen celler med viss lutning klassats. Ur diagrammet kan man utläsa att ca 75 % av cellerna i rasterskiktet har en lutning som är mindre än 3,5 %, dvs. en relativt svag lutning. Diagrammet indikerar att det är en liten andel (ca 3 %) av cellerna i gis-skiktet som har en lutning som överskrider 10 % lutning. Utifrån detta underlag bedöms föreslagna bestämmelser endast beröra en liten andel av det totala antalet verksamhetsutövare. Andel (%) 50 Lutning på jordbruksmark intill vattendrag nitratkänsliga ,5 1,5-3,5 3,5-5 5,0-10,0 10,0-20, Lutning (%) För de lantbrukare som berörs av de nya bestämmelserna kommer troligen inte bestämmelserna att påverka deras verksamhet i någon större omfattning. Kostnaderna Kostnaderna för att införa bestämmelser om särskilt skyddsavstånd och förbud vid spridning på lutande mark bedöms som små för lantbrukarna. Om underlaget från SLU används betyder det att ca hektar kommer att beröras av bestämmelser om ett spridningsförbud vid spridning på mark som lutar mer än 10 % intill sjöar och vattendrag. Sannolikt sker inte stallgödselspridning på alla dessa marker idag vilket innebär att nya bestämmelser skulle betyda konsekvenser för en mindre areal än de beräknade hektaren. Liksom för föreslagna bestämmelser om skyddsavstånd intill vattendrag bedöms kostnader i samband med bestämmelser för spridning på lutande mark utifrån tvärvillkor och miljötillsyn 26

27 bli små då detta endast betyder en liten tillkommande del till den kontroll och tillsyn som ändå genomförs. Förbud mot spridning av gödselmedel på frusen och snötäckt mark I nitratdirektivet står angivet att medlemsländerna ska ha föreskrifter som förbjuder spridning på snötäckt eller frusen mark. Med bakgrund av detta har kommissionen menat att Sveriges nuvarande föreskrifter inte uppfyller direktivet. Sverige har valt att definiera snötäckt mark till mark som har ett snötäcke som är minst 5 cm i genomsnitt. Detta menar kommissionen är en alldeles för vid tolkning av direktivet och att det inte kan motiveras att sprida gödsel under sådana förhållanden. Kommissionen har även menat att de föreskrifter som Sverige har som tillåter spridning på vall på frusen mark efter den 28 februari inte kan anses vara förenliga med nitratdirektivets formuleringar och syfte. Jordbruksverkets förslag innebär till följd av kommissionens synpunkter att definitionen av snötäckt mark tas bort från föreskrifterna och nuvarande 24 3 c tas bort. Förslag 24 Inom känsliga områden får inte 1. gödselmedel spridas på vattenmättad eller översvämmad mark, 2. gödselmedel spridas på snötäckt mark, eller 3. gödselmedel spridas på frusen mark. Spridning på frusen mark får dock ske om det inte strider mot någon annan bestämmelse i dessa föreskrifter och om någon av följande förutsättningar är uppfyllda: a) Marken är tinad från ytan till ett sådant djup att man kan utföra en myllning. Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som sprids i annat än vall ska myllas eller brukas ned åtminstone samma dag b) Marken är tinad från ytan till ett djup om minst 15 cm. Under sådana förhållanden ska inte ytlig nattjäle räknas som frusen mark.. Berörda Förslaget kommer att omfatta lantbrukare inom det känsliga området. Eftersom det är mindre ändringar i redan gällande föreskrifter som görs bedömer vi att ändringarna kommer att påverka lantbrukarnas arbete mycket lite i praktiken. Eftersom definitionen av snötäckt mark tas bort kommer troligen den spridning som förekommit på mark med ett visst snötäcke att minska. Kostnader Kostnaderna bedöms som små eftersom spridning under de aktuella förhållandena inte är vanligt förekommande. Möjligheten till spridning på frusen vall tidig vår har främst varit en öppning för särskilda mulljordar som torkar upp långsamt och inte har bärighet för körning förrän långt in på våren. I Sverige är det dock i ett begränsat område som dessa marker finns. Ändring i bestämmelserna för höst- och vinterbevuxen mark I nuvarande bestämmelser finns det en inkonsekvens mellan bestämmelserna om höst- eller vinterbevuxen mark i jämförelse med möjligheterna att söka miljöstöd för fånggrödor. Detta gäller för fånggrödorna vitsenap och oljerättika som är godkända som fånggrödor i Blekinge, 27

28 Skåne och Hallands län enligt miljöstödet för fånggrödor. Enligt miljöstödsreglerna är vitsenap och oljerättika som sås senast den 20 augusti med brytning tidigast den 20 oktober berättigat till miljöstöd, men får i nuvarande bestämmelser om höst- eller vinterbevuxen mark inte räknas som höstbevuxen mark om de inte är etablerade före den 1 augusti. För att harmonisera dessa olika bestämmelser föreslås en ändring i den 33. Vi föreslår även en mindre ändring som innebär att ordet vinterbevuxen stryks i första meningen då perioden som regleras i paragrafen snarare räknas till höst. 33 För att åkermark ska anses som höstbevuxen får tillväxten av vall, fleråriga frukt och bärodlingar, energiskog samt fånggrödor sådda före den 1 augusti avbrytas 1. tidigast den 10 oktober i Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län, och 2. tidigast den 20 oktober i Blekinge, Skåne och Hallands län. Som höstbevuxen åkermark får i Blekinge, Skåne och Hallands län även räknas fånggrödor i form av vitsenap och oljerättika sådda före den 20 augusti. Tillväxten av vitsenap och oljerättika får avbrytas tidigast i enlighet med första stycket punkten 2. Obearbetad åkermark efter spannmåls och oljeväxtodling får bearbetas eller bekämpas kemiskt tidigast vid de tidpunkter som anges i första stycket.. Berörda Förslaget kommer att beröra lantbrukare i Blekinge, Skåne och Hallands län. Kostnader Förslaget bedöms inte ge upphov till några kostnader. Möjlighet till undantag från bestämmelserna I nuvarande gällande föreskrifter (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring har den operativa tillsynsmyndigheten möjlighet att, om det finns särskilda skäl, ge undantag från en rad av bestämmelserna. Kommissionen har ifrågasatt denna möjlighet till undantag från direktivet och frågat vad det är för situationer som kommunerna ger undantag från. Vi har redogjort för vilka situationer det kan vara men också tagit till oss kritiken och gått igenom för vilka paragrafer det inte finns skäl för undantag. Vi har också formulerat om paragrafen som reglerat undantagsmöjligheterna 36 ) för att ytterligare klargöra att det endast är i verkliga undantagssituationer som dispens från bestämmelserna kan medges. Eftersom vi föreslår restriktioner för när stallgödsel får spridas under höst och vinter i samband med denna genomgång kan det finnas företag som under den närmsta tiden får svårt att klara lagringen av sin stallgödsel. Det kan vara företag som har haft en relativt knapp lagringskapacitet och där restriktionerna leder till att denna måste utökas. För dessa företag föreslås en möjligthet att söka dispens hos tillsynsmyndigheten, dock längst t o m den 31 december Dispensen innebär att företagen får möjlighet att även under 2010 använda sig av de spridningsrestrriktioner som gäller idag. Förslag 36 Den operativa tillsynsmyndigheten kan medge undantag från bestämmelserna i a 28

29 , 24 2 och 3, 25 2, och 28 a-28 b om omständighet har uppstått som verksamhetsutövaren varken kunnat eller borde ha förutsett och inte heller kunnat påverka. Undantag får dock inte lämnas om verksamhetsutövaren på egen hand kan fullgöra det som åligger honom eller henne eller om verksamhetsutövaren kan uppdra åt någon annan att göra det. I förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket finns bestämmelser om möjlighet att för länsstyrelsen att ge undantag från Jordbruksverkets föreskrifter.. 37 Den operativa tillsynsmyndigheten får i enskilda fall, dock längst till och med den 31 december 2010, medge att följande spridningsrestriktioner får gälla: 1. Inom känsliga områden får inte mineralgödselkväve spridas under tiden den 1 november den 15 februari. Stallgödsel eller andra organiska gödselmedel får inte spridas under tiden den 1 januari den 15 februari. 2. Inom Blekinge, Skåne, Hallands, Gotlands län samt på Öland och inom de kustområden som anges i bilaga 2 får stallgödsel och andra organiska gödselmedel under tiden den 1 augusti den 30 november bara spridas i växande gröda, undantaget fånggröda, eller före höstsådd. Fasta gödselslag, med undantag av fjäderfägödsel, får dock spridas på obevuxen mark, utan krav på efterföljande höstsådd, under tiden den 20 oktober den 30 november i Blekinge, Skåne och Hallands län om nedbrukning sker inom fyra timmar, och den 10 oktober den 30 november i Gotlands län samt på Öland och inom kustområdena i bilaga 2 om nedbrukning sker samma dag. 3. I Blekinge, Skåne och Hallands län ska stallgödsel som sprids på obevuxen mark under perioden den 1 mars 19 oktober myllas eller brukas ned inom fyra timmar från spridningen. Stallgödsel som sprids på obevuxen mark i Blekinge, Skåne och Hallands län under perioden den 20 oktober 31 december och den februari ska brukas ned inom fyra timmar.. De samlade konsekvenserna Som redovisats för respektive förslag ser vi inte att de enskilda förslagen var för sig kommer att leda till några större ökade kostnader eller konsekvenser för lantbrukare eller myndigheter. Eftersom flera av ändringarna innebär förtydliganden av vad som redan gäller idag ser vi inte heller att tidsåtgången för lantbrukarnas anpassning till de nya reglerna behöver bli särskilt stor. De samlade konsekvenserna för de bestämmelser som föreslås i denna utredning kan dock komma att innebära en ökad arbetsbörda för länsstyrelser och andra myndigheter. Det blir exempelvis fler bestämmelser att kontrollera och utöva tillsyn över. Föreslagna bestämmelser kommer även att bli tvärvillkor och det kan exempelvis innebära att arbetsbördan ökar för länsstyrelsen då länsstyrelsen måste göra en viss andel fullständiga tvärvillkorskontroller utifrån EU:s krav. Påverkan på konkurrensförhållanden Utformningen av nu gällande föreskrifter för miljöhänsyn i jordbruket innebär att det ställs längre gående krav på de jordbruksföretag som hör till det nitratkänsliga området än för 29

30 företag utanför det känsliga området. Det ställs också lite olika krav inom det känsliga området och där är det Blekinge, Skåne och Hallands län som har de mest omfattande och långtgående föreskrifterna. Denna indelning av olika företags krav följer av hur stor påverkan jordbruket har för vattenkvaliten i olika delar av landet och nuvarande föreskrifter är indelade efter samma princip. De föreskriftsändringar som föreslås i denna remiss bedöms inte inverka på konkurrensen på något annat sätt än på det sätt redan gällande regelverk påverkar konkurrensen mellan jordbruksföretag i olika delar av Sverige. Nya allmänna råd Nedanstående förslag till Allmänna råd föreslås läggas till Jordbruksverkets allmänna råd (2005:1) om lagring och spridning av gödsel m.m. Värden att använda som utgångspunkt vid bestämning av sin lagringsvolym Kommissionen har uttryckt det som mycket viktigt att vi har ytterligare vägledning till hur beräkningen för lagringsvolymen kan göras. För att komplettera föreskriftsförslaget med faktorer som är viktiga att ta hänsyn till för att kunnna bestämma hur stor lagringsvolym som behövs utökas de allmänna råden med schablonvärden som lantbrukarna kan använda som utgångspunkt när de ska bestämma sin lagringsvolym. Förslag på AR Schablonvärden för producerad mängd gödsel (inkl nederbörd) för olika djurslag och olika lagringstider, m3 Djurslag Fastgödsel a) Urin + gödselvatten Flytgödsel Beräkningsenhet Lagringstid, mån Lagringstid, mån Lagringstid, mån Mjölkko, kg mjölk/år 6,8 9,0 11,3 13,6 4,8 6,5 8,1 9,7 12,5 16,6 20,8 24,9 Mjölkko, kg mjölk/år 7,1 9,4 11,8 14,2 5,1 6,7 8,4 10,1 13,0 17,4 21,7 26,1 Mjölkko, kg mjölk/år 7,2 9,6 12,0 14,4 5,1 6,9 8,6 10,3 13,3 17,7 22,1 26,5 Kviga/stut < 1 år 1,8 2,4 3,0 3,6 1,3 1,7 2,2 2,6 3,0 4,0 5,0 6,0 Kviga/stut > 1 år 2,9 3,9 4,9 5,9 2,4 3,2 4,0 4,8 5,2 6,9 8,6 10,3 Gödtjur, 1-12 mån 1,9 2,6 3,2 3,9 1,5 1,9 2,4 2,9 3,3 4,4 5,5 6,6 Vallfodertjur, 1-16 mån 2,5 3,4 4,2 5,1 2,1 2,8 3,5 4,2 4,5 6,0 7,6 9,1 Betestjur, 1-18 mån 3,0 4,0 5,0 6,0 2,5 3,4 4,2 5,1 5,3 7,1 8,9 10,7 Diko, 6 mån stallperiod 3,9 2,2 6,1 Sugga i produktion 1,5 2,0 2,5 3,0 3,0 4,0 5,0 6,0 3,9 5,2 6,5 7,8 Suggplats i satellit, 16 v syst. 1,5 2,1 2,6 3,1 3,3 4,4 5,5 6,6 3,8 5,0 6,3 7,6 Suggplats i suggnav 0,6 0,8 1,0 1,3 1,1 1,5 1,9 2,3 1,6 2,1 2,7 3,2 Slaktsvin 3,0 omg/år 0,35 0,47 0,58 0,69 1,0 1,3 1,6 2,0 1,3 1,8 2,2 2,6 Värphöns 100 st 1,9 2,6 3,2 3,9 4,8 6,4 8,0 9,6 Unghöns 100 st, 2,2 omg/år 0,6 0,8 1,0 1,2 Djupströgödsel b) Lagringstid, mån 30

31 Slaktkyckl 100 st, 7,0 omg/år 0,7 0,9 1,2 1,4 Kalkon 100 st, 2,3 omg/år 1,7 2,3 2,8 3,4 Häst 5,0 6,6 8,3 9,9 Får, 6 mån stallperiod 0,8 Mjölkko, 8000 kg mj/år Kviga/stut < 1 år 3,4 4,5 5,6 6,7 Kviga/stut > 1 år Sugga i produktion 4,4 5,8 6,3 8,7 a) Volymvikten för fastgödsel, ton/m 3 : nöt, sugga och slaktsvin 0,75 ton/m 3 ; värphöns och unghöns 0,9 ton/m 3. b) Volymvikten för djupströgödsel, ton/m 3 : 0,5 ton/m 3. I ovanstående schablonvärden har träck- och urinproduktion, strötillsats, omsättningsförluster, rengöringsvatten samt vattenspill summerats. Tillskottet via nederbörd har beräknats efter 300 mm, 3 m lagringsdjup i fl ytgödsel- och urinbehållare och efter 1 m lagringshöjd för fastgödsel. Utöver angiven vattentillsats tillkommer diskvatten för mjölkkor. Denna mängd kan skattas till storleksordningen 200 liter per månad och mjölkko. Förses gödselvårdsanläggningen med tak, från vilket nederbörden avleds, minskar uppsamlingsbehovet för nederbörd. Tak över fl ytgödsel- och urinbehållare kan schablonmässigt sägas minska lagringsbehovet med 10 % respektive 5 %. Tak över gödselplattan minskar schablonmässigt lagringsbehovet av urin vid nötkreaturshållning med ca 40 % och vid svinhållning med ca 20 %. Torrsubstanshalterna (ts-halt) i beräkningen är för fl ytgödsel från nötkreatur 9 %, slaktsvin 6 %, suggor 8 % och sinsuggor 10 %. Avviker ts-halten från de halter som framkommit enligt beräkningarna ovan påverkas såväl lagringsbehov som växtnäringshalt. Tillförs mer vätska till fl ytgödseln än vad som antagits sjunker ts-halten och därmed ökar behovet av lagringskapacitet. Upprätthålls högre ts-halt i gödseln än vad som angivits i beräkningen är lagringsbehovet överskattat. Begränsningar i tillförd mängd kväve genom stallgödsel Nedanstående allmänna råd är ett komplement till bestämmelsen om att högst 170 kg totalkväve får tillföras per hektar och år (19 a ). Förslag på AR Tillförseln av stallgödseln kan räknas som ett genomsnitt för företagets hela spridningsareal. Vid beräkning av stallgödselns innehåll av totalkväve kan den mängd kväve som förloras i stall och vid lagring räknas bort från gödselns ursprungliga kväveinnehåll. Stall- och lagringsförluster kan för olika gödselslag schablonmässigt uppskattas enligt nedanstående tabell. Andelarna totalkväve och växttillgängligt kväve (NH 4 ) kan för olika gödselslag schablonmässigt uppskattas enligt samma tabell. Schablonvärden för kväveinnehåll och förluster Djurslag/gödselhantering Kg kväve per djurplats och år Utsöndring förluster stall/ kvar efter spridnings- kvar efter växttillgängligt 31

32 lagring lagring förluster spridning kväve Fjäderfä Slaktkyckling, djupströgödsel, 7 omg/år 0,28 0,05 0,23 0,01 0,22 0,13 Värphöns, bur 60 v. kletgödsel 0,52 0,09 0,43 0,04 0,39 0,2 Värphöns, golv 60 v. kletgödsel 0,6 0,14 0,46 0,05 0,41 0,22 Unghöns, 0-16 v. djupströgödsel, 2,2 omg/år 0,22 0,08 0,14 0,01 0,13 0,05 Svin Slaktsvin, 28,5-110 kg flytgödsel, 3 omg/år 11 1,9 9,1 1,2 7,9 5 Sugga, flytgödsel, 2,2 grisn/år 36 6, Sugga, fastgödsel, 2,2 grisar/år Sugga, urin, 2,2 grisar/år Sinsuggor i suggnav 3 v, flytgödsel, 3,1 omg/år 22 3, Suggor i satellit inkl. smågris 3 v till 28,5 kg, flytgödsel, 3,26 omg/år Nöt Mjölkko 8000 kg mjölk/år, flytgödsel Mjölkko 8000 kg mjölk/år, fastgödsel Mjölkko 8000 kg mjölk/år, urin Mjölkko kg mjölk/år, flytgödsel Mjölkko kg mjölk/år, fastgödsel Mjölkko kg mjölk/år, urin Mjölkko kg mjölk/år, flytgödsel Kviga, stut 1-12 mån, flytgödsel 22 1, Tjur < 1 år, flytgödsel 34 2,3 32 3, Kviga, tjur och stut >1 år, flytgödsel 47 3,3 44 4, Diko, totalt 12 mån, djupströgödsel , Diko, totalt 12 mån, flytgödsel 63 4, Häst Häst, 500 kg, tävling, fastgödsel ,2 33,

33 Häst, 500 kg, fritid, fastgödsel Häst, ponny (300 kg), fastgödsel ,7 18,3 13 Får Får + 1,8 lamm, djupströgödsel 14 6,4 7,6 0,3 7,3 2,7 Värden att använda som utgångspunkt vid bestämning av förfrukts- och långtidseffekt Förslag på AR För att ta hänsyn till förfruktseffekten från föregående gröda kan värdena i tabellerna nedan användas som utgångspunkt. Olika grödors förfruktseffekt uttryckta som total kväveefterverkan, kg kväve/ha, och som skördeökande verkan, kg/ha. Förfrukt Eftergröda Total kväveefterverkan, kg kväve per hektar Korn, höstsäd Höstvete 0 Vårsäd 0 Havre Höstvete 0 Vårvete 0 Gräsvall Höstvete 15 Vårsäd 15 Blandvall Höstvete 40 Vårsäd 40 Foderärter Höstvete 35 Vårsäd 25 Åkerbönor Höstvete 25 Vårsäd 25 Skördeökande verkan, kg/ha Höstraps Höstvete Våroljeväxter Höstvete Vårsäd Sockerbetor Höstvete Vårsäd Potatis Vårsäd Höstsäd Stubbträda Höstvete Vårsäd Utgångspunkten för värdena är att förfruktsvärdet av höstsäd och korn är satt till noll. Övriga förfrukters inverkan på eftergrödan är angiven som skillnad i förhållande till höstsäd och korn. Förfruktseffekt uttryckt som total kväveefterverkan i kg kväve/ha efter fånggrödor, mellangrödor och gröngödslingsvallar 33

34 Grödtyp Total kväveefterverkan, kg kväve/ha Fånggrödor eller mellangrödor insådda i vår- eller höstsäd Höstplöjning Vårplöjning Rajgräs 0 0 Rödklöver Vitklöver Rödklöver och rajgräs i blandning Gröngödslingsvall Tidig höstplöjning och höstsådd Sen höstplöjning eller vårplöjning och vårsådd Rödklöver, alsikeklöver Rödklöver+gräs Vitklöver Vitklöver+gräs Rajgräs 0 0 För att ta hänsyn till den långsiktiga kväveverkan som regelbunden stallgödselanvändning ger upphov till kan följande värden i tabellen nedan användas som utgångspunkt för tillämpning i öppen växtodling. Långsiktig kväveverkan av stallgödsel efter minst 30 års djurhållning med angivet djurantal Antal djurplatser/ha för att uppnå den långsiktiga kväveverkan i kg kväve perha, som anges i kolumnen längst till vänster i tabellen Kg N/ha Mjölkko Kalv, 1-6 mån Övr nötkreatur Sugga i produktion Slaktsvin Värphöns Slaktkyckling 4 0,2 1,1 0,5 0,7 2, ,4 2,3 1,1 1,3 5, ,6 3,4 1,6 2,0 8, ,8 4,6 2,1 2,7 10, ,0 5,7 2,7 3,3 13, ,2 6,8 3,2 4,0 16, Bedömning av lutande mark För att försäkra sig om vilka bestämmelser som gäller för den lutande jordbruksmark som man eventuellt har i närhet av vattendrag eller sjö ska lantbrukaren göra en beräkning eller mätning för den aktuella marken. Det är lutningen i längsled ner mot vattnet som ska bestämmas. Risken för eventuella växtnäringsförluster beror av hur marken lutar även på ett större avstånd än metrarna närmast vattendraget eller sjön. Därför bör ett något större avstånd från vattnet ingå när beräkningen/mätningen av lutningen görs. Ett lämpligt avstånd kan vara ett femtiotal meter. Förslag på AR För att bestämma lutningen på jordbruksmark kan höjdkurvor på Lantmäteriets 34

35 Fastighetskarta användas. Vid bestämning av lutningen bör en sträcka av minst 50 meter från vattendraget eller sjö ingå. Höjdkurvorna markerar höjdskillnader på 5 meter. Om avståndet mellan två höjdkurvor är mindre än 5 millimeter på en karta i skala 1: betyder det att lutningen i verkligheten är mer än 10 procent. 5 meters höjdskillnad på en 50 meter lång sträcka motsvarar 10 procent lutning. Bestämning av lerhaltsinnehåll För att undantas från bestämmelsen om att spridning under hösten i Blekinge, Skåne och Hallands län endast får ske inför sådd av höstoljeväxter eller i växande gröda (26 ) ska lantbrukaren kunna visa på vilken lerhalt som finns på hans/hennes fält. Jordbruksverket föreslår ett allmänt råd för vägledning om hur lantbrukaren ska kunna visa på sina markers lerhalt. Förslaget är i flera delar likt de villkor som finns i nuvarande miljöersättning Miljöskyddsåtgärder när det gäller markkarteringsdelen. Det innebär att om lantbrukaren har sökt miljöersättningen Miljöskyddsåtgärder så har lantbrukaren möjlighet att få analyserna av jordproverna finansierade via miljöersättningen. Förslag på AR Proverna för lerhaltsbestämning bör vara jämnt fördelade över hela företagets åkermark eller vara anpassade efter jordartsskillnader i åkermarken. Minst ett jordprov för vart tredje hektar bör tas. På skiften som är mindre än tre hektar bör dock minst ett jordprov tas. Provplatserna bör märkas ut på en karta över jordbruksföretaget. För bestämning av lerhalt (<0,002 mm) kan sedimentationsanalys användas. Analysen bör göras av ett ackrediterat laboratorium. Analysresultaten bör dokumenteras. Det är endast lantbrukare i Blekinge, Skåne och Halland som berörs av möjligheten att kunna undanta lerjordar med över 15 % ler från bestämmelsen om att spridning endast får ske till höstoljeväxter eller i växande gröda. Genom undantaget för lerjordar tillåts spridning under hösten även till annan höstsådd gröda än oljeväxter. Jordbruksverket har även tittat på möjligheten att använda sig av s.k. NIR-analys (nära infraröd strålningsteknik) för bestämning av lerhalt i jorden. Denna metod rekommenderas dock inte av laboratorierna när det gäller tillförlitligheten för lerhaltsbestämning i moränjordar i södra Sverige. Vi har därför inte tagit med den som ett alternativ till analysmetod i förslaget till allmänna råd. Alternativa lösningar Alternativa lösningar till förslagen har inte alltid redovisats i konsekvensbeskrivningen. Skälet till detta är att det för utformningen av vissa bestämmelser inte funnits några alternativa lösningar att presentera då kommissionen, trots Sveriges invändningar, inte kunnat acceptera våra förslag. Vi har heller inte sett det som möjligt att i konsekvensbeskrivningen fullt ut redogöra för hur olika förslag diskuterats mellan Sverige och kommissionen. 35

36 Ikraftträdande De nya bestämmelserna planerar vi att besluta om under hösten 2009 och de föreslås träda ikraft den 1 januari Datum för ikraftträdande är satt med tanke på att det underlättar för samordning med bl.a. tvärvillkor om föreskrifterna träder i kraft i samband med ett års början. Vi bedömer inte att några särskilda informationsinsatser, utöver de som är gängse för att meddela nya föreskrifter, kommer att behövas i samband med beslut om dessa föreslagna föreskrifter. Vi kommer att meddela berörda lantbrukare, myndigheter och organisationer via Jordbruksverkets webbplats och via sändlistor. 36

37 Bilaga 1 37