Gödslingsrekommendationer 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gödslingsrekommendationer 2015"

Transkript

1 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland annat jordart, sort och stallgödsel: Skörderelaterad N-gödsling Knölskörd Kg N/ha 40 ton/ha 160 kg N/ha 45 ton/ha 180 kg N/ha 50 ton/ha 200 kg N/ha N-leverans beroende på mullhalt Mullhalt (%) Leverans (kg N/år) 10 % 15 kg N/år 20 % 30 kg N/år Ungefärliga värden, den årliga leveransen kan skilja sig beroende på mullkvalitén i matjorden Jordar med en betydande mängd mull i matjorden bör gödslas med ca kg mindre kväve eftersom de har en större förmåga att leverera kväve till årets gröda. Även förfrukten har betydelse för årets val av kvävegiva: Förfrukt Kg N/ha till årets gröda Spannmål 0 Ärtor/åkerbönor 25 Sockerbetor 20 Gräsvall 15 Blandvall (gräs+klöver) 40 Blandvallar har en säkrare N-leverans än de rena gräsvallarna. En ren gräsvall kan, beroende på tidigare gödsling, binda kväve till första grödan efter vallbrott. Detta gäller främst svagt gödslade gräsvallar som brutits/plöjts sent på hösten. Det är även aktuellt att justera kvävemängden utefter vilken sort du odlar. Tabellen nedan ger en fingervisning hur du skall justera kvävemängden. Siffrorna i tabellen är sammanvägda resultat från Lyckebys kvävegödslingsförsök och sortföreträdarnas rekommendationer: Enl. Lyckebys försök Enl. sortföreträdare (Holland & Tyskland) Sort Kuras Stayer Avenue Novano Quadriga Kuba Seresta Aventra Avano N-gödsling Normal +15 % +20 % +25 % Normal +15 % +25 % +15 % Normal Förklaring: Om du historiskt vet att 170 kg N/ha är en rimlig kvävenivå till KURAS på din gård skall exempelvis AVENUE gödslas med ca 20 % mer kväve ( % = ca 205 kg N/ha). Lyckeby Starch AB Degebergavägen SE Kristianstad SWEDEN Tel: +46 (0) Fax +46 (0) Faktura/Invoicing address PO Box 45 SE Fjälkinge SWEDEN Reg. nr/f-skatt/vat SE

2 Nitrathalt i bladskaft Delad kvävegiva Merparten av stärkelsepotatisarealen odlas på lätta jordar med intensiv bevattning. På dessa jordar är utlakningsrisken stor, vilket i sin tur talar för att delad kvävegiva är att föredra. Urlakningsrisken av kväve kan senare på säsongen ge för tidig mognad av sena sorter. Vid delning av kvävegiva körs ca 75 % av kvävebehovet ut vid sättning. Resterande mängd kompletteras vid 3-4 veckor efter uppkomst. Delning av kvävegiva avråds om möjlighet till bevattning saknas. Delning av kvävegiva är mest aktuell på mycket lätt jord med begränsade stallgödselgivor. Stallgödsel kan på de något bättre potatisjordarna anses ha en effekt liknande delad kvävegiva (senare kväveeffekt). Styr och kontrollera din grödas kvävestatus under odlingsåret! Lyckeby har tagit fram optimala nitrathalter för tre av våra sorter (Kuras, Stayer och Avenue). Skillnaderna mellan sorterna är relativt lite, vilket gör att vi antagligen kan använda dessa referensvärden även i våra övriga stärkelsesorter. Med en enkel provtagning kan du kontrollera och följa upp din kvävegödsling samt komplettera om behov finns. För mer information om provtagning samt hjälp med tolkning av mätvärden och eventuella kompletteringar kontaktas Henrik Knutsson ( ) Nedan följer de optimala nitrathalterna från försöken (Kuras). Rekommendationen är att ligga mellan den gröna och röda linjen Optimal nitratkoncentration årsvis Kuras Kuras 2012 Kuras 2013 Kuras 2014 Kuras Medel Dagar efter uppkomst 2(6)

3 Fosfor (P) Fosfor bidrar till högre antal bildade knölar samt snabbare blastutveckling tidigt på säsongen. Skörderesponsen är betydligt lägre än den för exempelvis kväve. Fosforgödsling P-klass P-AL Kg P/ha (ph under 7) II III IV a IV b V > Kg P/ha (ph över 7) Rekommendationerna gäller för skördenivån 50 ton/ha. Givan justeras med 0,5 kg fosfor/ton avvikelse. Den rekommenderade fosfortillförseln räcker till minst en efterföljande spannmålsgröda. Fosfor kan fastläggas av olika anledningar, bland annat vid höga ph-värden, och därav inte komma plantan till godo. Om du har höga ph-värden på din potatisjord kan den ökade fastläggningen kompenseras med en ökad fosforgiva (se kolumn 4 i tabellen ovan) Radmyllning av fosfor är att föredra, både effekt- och miljömässigt. Vi har under senare år kunnat se tendenser på skördeökning av fosforgödsling vid radmyllning även på jordar med hög fosforklass. Fosforeffektiviteten vid radmyllning är ca % högre än vid bredspridning. Fosforinnehållet i stallgödsel är på lång sikt lika effektivt som fosfor från mineralgödsel, men på kort sikt är fosforeffektiviteten lägre från stallgödsel. Räkna med ca % effektivitet från stallgödselns P-innehåll som sprids till årets gröda. På jordar där man historiskt sett använt mycket stallgödsel har man däremot en större frigivning av fosfor från tidigare år med stallgödselspridning därför bör man kunna räkna med en högre effekt av stallgödselfosfor på dessa jordar det finns mer fosfor tillgängligt från tidigare år med stallgödselspridning. Kalium (K) Kalium har stor skördepåverkan i potatis, främst på jordar med låga K-klasser (I-II). För låg kaliumgiva ger både lägre knölskörd och stärkelsehalt på grund av för tidig mognad. Fält som gödslats underoptimalt med kalium brukar visa kaliumbrist från och med slutet av juli eller senare. Ju tidigare brist desto större skördepåverkan. För hög kaliumgiva reducerar stärkelsehalten. Klorfria kaliumgödselmedel (exempelvis Kaliumsulfat och Kalimagnesia) skall användas till potatis. Kaliumgiva ges utefter jordens avkastningsförmåga och kaliumklass. (tabell sida 4) 3(6)

4 Kaliumgödsling Kaliumklass Kg kalium/ha vid olika skördenivåer K- klass K-AL 40 ton/ha I I II II III III IV IV > Rekommendationerna justeras +/- 4 kg kalium/ton avvikelse. 50 ton/ha Fler parametrar att ta i akt när ni beräknar kaliumgivan: Sockerbetsblast kan värderas till 50 kg K/ha, förutsatt att blasten lämnas kvar på fältet och sprids jämt. På lätta sandjordar är denna siffra möjligtvis något lägre pga. utlakningsrisk under vintern. Vall kräver stora mängder kalium och tömmer marken på nästintill allt växttillgängligt kalium. Öka kaliumgivan med ca 50 kg om du sätter potatis efter vallbrott. Om lågt K-HCl (< 50) är skörderesponsen för kalium oftast säkrare. Förutsatt tillräckligt med magnesium. Kalium från stallgödsel har samma effekt som kalium från handelsgödsel Jordar med hög mullhalt har en lägre volymvikt än jordar med låg mullhalt. Om mullhalten överstiger 10 % reduceras K-AL värdet från markkarteringen med ca 35 %. Detta gäller samtliga markanalyser (inte bara K-AL). 4(6)

5 Kalum i bladskaft Optimal kaliumkoncentration Kuras Dagar efter uppkomst 2014 Medeltal Tabellen ovan visar optimal kaliumkoncentration i bladskaften för Kuras enligt fältförsök gjorda Resultaten används på samma vis som kvävkoncentrations-kurvan som presenterades under kväve-kapitlet i dessa rekommendationer. Ta hänsyn till K/Mg-kvoten Kalium och magnesium tas upp på samma plats i plantans rotsystem. Är kvoten under de angivna värdena kan Kaliumsulfat användas förutsatt att magnesiumtillståndet i marken är god (minst Mg-AL 5 på lättare jordar) K-klass K/Mg-kvot Kaliumkälla förutsatt Mg-AL > 5 I-II Under 2,5 Kalimagnesia eller Kaliumsulfat I-II Över 2,5 Kalimagnesia III Under 2,0 Kalimagnesia eller Kaliumsulfat III Över 2,0 Kalimagnesia III-IV Under 1,5 Kalimagnesia eller Kaliumsulfat III-IV Över 1,5 Kalimagnesia Anledningen till att byta från Kalimagnesia till Kaliumsulfat är enbart med tanke på gödslingskostnaden. Kaliumsulfat är ca 2-3 kr billigare/kg kalium jämfört med Kalimagnesia. Observera dock att stärkelsepotatis alltid skall gödslas med ca kg magnesium/ha oberoende av Mg-AL. Magnesium Stärkelsepotatis bör gödslas med ca kg magnesium/ha. Om du kan/kommer att använda kaliumsulfat istället för kalimagnesia skall magnesium tillföras på något annat sätt, exempelvis genom stallgödsel som kan ge en betydande mängd magnesium. Ca 80 % av magnesiuminnehållet i stallgödsel kan beräknas som växttillgängligt. Fastgödsel innehåller ca 1 kg magnesium/ton och flytgödsel ca 0,6 kg/ton. Fastgödsel från fjäderfä kan innehålla upp mot 4 kg magnesium/ton. 5(6)

6 Stallgödsel Schablonvärden, växttillgänglig växtnäring Gödselslag Växtnäring (kg/ton) N P K Flytgödsel svin (slaktsvin) (1 2,3 0,7 1,5 Fastgödsel svin (sugga) 1,0 2,5 2,5 Svin urin (2 1,5 0,2 1,0 Kletgödsel höns 7,0 4,0 5,0 Slaktkyckling 10,0 8,0 15,0 Nöt flytgödsel 1,5 0,6 4,0 Nöt fastgödsel 1,0 1,5 4,0 Nöt urin (2 2,5 0 5,0 Djupströbädd nöt (3 0,5 1,5 10,0 Minkgödsel (ej SJV) 3,5 11,4 2,4 Biogödsel Kstad (ej SJV) 2,7 0,45 1,9 Hästgödsel 0,5 1,5 10,0 Lyckeby Organic ( Fruktsaft (4 1,6 0,4 5,0 1. Gäller för svinflyt 7 % ts. Svinflyt med 6 % ts = 1,5 kg N/ton. 8 % ts = 2,5 kg N/ton % lägre N-innehåll om lagring utan täckning 3. Färsk/ej bränd djupströgödsel kan kosta kväve första året eftersom att mikroberna i marken tar kväve från jorden för att bryta ner färsk halmen. 4. Höstanalyser kampanj 2014 Analysera din stallgödsel Lyckeby rekommenderar att du analyserar din stallgödsel. Tabellen nedan redovisar hur stor del av ammoniumkvävet (NH4-N) ni kan beräkna som växttillgängligt beroende på stallgödselslag. Gödselslag Effekt av NH4-N Svinflyt 85 % Nötflyt 70 % Slaktkyckling, fast 110 % (eller 40 % av tot-n) Biogödsel 85 % Övrig fastgödsel 50 % Djupströ (halmrik) 0-30 % Gödsel med högt ph (som biogödsel och kycklinggödsel) resulterar ofta i kväveförluster p.g.a. ammoniakavgång när gödseln får tillgång till syre och högre temperatur. Risken minimeras om gödseln brukas ner tätt inpå spridning och om spridningen görs i svalt och fuktigt klimat. Henrik Knutsson, Lyckeby Starch (6)

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Gödslingsråd. Säsongen 2015 Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002 Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Ledaren MILJÖ OCH SÄKERHET - FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET Foto: Svalöf Weibull Nr 2 augusti 2001. Årgång

Läs mer

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009

RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009 RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009 Titel Riktlinjer för gödsling och kalkning 2009 Författare Bertil Albertsson Textbearbetning Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout Hans Jonsson, www.hansjonsson.se

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Jordbruksinformation 21 2011

Jordbruksinformation 21 2011 Jordbruksinformation 21 2011 Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012 Innehåll 1 Inledning 5 2 Allmänt om gödsling 7 2.1 Markkartering 7 2.2 Skörderelaterad gödsling 10 2.3 Precisionsodling 10 2.4 Växtanalys

Läs mer

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Precisionsodling Digital teknik i växtodlingen Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Digital teknik i växtodlingen Mer och mer digital teknik används i växtodlingen inom lantbruket

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis

Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis Landskap Trädgård Jordbruk Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis En litteraturstudie Joakim Ekelöf och Tora Råberg Område Jordbruk odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp

Läs mer

NORRLÄNDSK VÄXTODLING

NORRLÄNDSK VÄXTODLING NORRLÄNDSK VÄXTODLING Redaktör: Lars Ericson 1 Inledning Nu har det gått sex år sedan den förra upplagan av Norrländsk växtodling såg dagens ljus. I förhållande till tidigare nummer innebar 1999 års upplaga

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 5/10. Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg

HS Skaraborg rapport nr 5/10. Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg Optimerad kväve- och fosforgödsling till ensilagemajs HS Skaraborg rapport nr 5/10 Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg 1 Optimerad kväve- och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Underlag till fosformodulen (11B)

Underlag till fosformodulen (11B) Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen

Läs mer

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter

Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Anmälan av jordbruksföretag eller annan djurhållning med mer än 100 djurenheter Enligt 9 kap 6 miljöbalken Anmälan avser Nybyggt djurstall Till-/ombyggt djurstall Befintligt djurstall Brukare Namn Organisationsnummer/personnummer

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN

CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN CHECKLISTA LANTBRUKSTILLSYN 1. Administrativa uppgifter Företagets namn Org/persnr Tfn nr Adress Fastighetsbeteckningar Postadress E-postadress Söker gårdsstöd? Areal Total Åker Träda Bete Bedrivs verksamhet

Läs mer

Information om rörflen 1/2004

Information om rörflen 1/2004 1 Information om rörflen 1/2004 * * * * * * * * * * * * Maj Juli August Höst vinter Maj Innehållsförteckning Sida 1. Anläggning av rörflensodling 2 Rörflensskiftet 2 Sådd 2 Ogräsbekämpning 3 Året efter

Läs mer

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26 Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund Reviderad 2015-08-26 Sida 2(17) 1 Introduktion Denna manual beskriver hur VERA beräknar växthusgasutsläpp, vilka principiella

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla

Läs mer

Agronomisk kalibrering

Agronomisk kalibrering Agronomisk kalibrering Vad är SN-värdet i Yara N-Sensor SN-värdet i Yara N-Sensor bygger i grunden på ett index från reflekterande ljus i färgerna Rött och När Infra Rött (NIR). Reflektion 0.6 0.5 0.4

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion

miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion Anmälan om miljöfarlig verksamhet - animalieproduktion enligt 1 kap 10-11 Miljöprövningsförordning (2013:251) För behandling av ärendet kommer uppgifterna registreras i Motala kommuns dokument- och ärendehanteringssystem.

Läs mer

Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling

Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling LÄNSSTYRELSEN Västmanlands län Lantbruks- och fiskeenheten Växtnäringsutnyttjande i ekologisk tomatodling ett dokumentationsprojekt genomfört under år 2005 i Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie. Redaktör Hoffmann M. Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer

Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie. Redaktör Hoffmann M. Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer Författare Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Utgivare Aronsson H., Johnsson H., Rosenqvist H., Albertsson B., Nilsson H., Strand J., Linder J.,

Läs mer

Tredje årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2010

Tredje årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 2010 Tredje årets erfarenheter angående projektet Utforskning av optimala odlingsstrategier för ekomajs till mjölkgårdar från 21 Inledning - Syftet Det vi i försöksuppläggningen påbörjade med i 28, fortsatte

Läs mer

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092 Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden RAPPORT B2012:03 ISSN 1103-4092 Förord Det finns ett begränsat antal nordiska växtodlingsförsök där man studerat olika aspekter

Läs mer

Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015

Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015 Krav och rekommendationer 1 januari 2014 10 mars 2015 Dokumentets status... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen... 4 Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet...

Läs mer

Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008

Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008 Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008 Onsdagen den 10 december 2008 09.00 Välkomsthälsning/ Introduktion Dave Servin, SLU, Alnarp 1 09.05 Försöksvolymen

Läs mer

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09

Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Bilaga 1 Krav och rekommendationer för Greppa Näringens verksamhet 2015-2017 Bilaga till beslut 2015-06-09 Dokumentets status Krav och rekommendationer är utarbetade av Jordbruksverket, efter samråd med

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

KVÄVESTYRNING LÄGE OCH NYA ARBETSFRONTER

KVÄVESTYRNING LÄGE OCH NYA ARBETSFRONTER FramtidsOdling KVÄVESTYRNING LÄGE OCH NYA ARBETSFRONTER Det finns en rad faktorer som påverkar skörden där vatten (för mycket eller för lite), växtföljden, markstrukturen (packning och mullhushållning)

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Landsbygdsverkets publikationsserie: Ansökningsguider och anvisningar Innehåll Sisältö Till läsaren...4 4.6 Att tillämpa stallgödselundantaget vid 1 Gödsling

Läs mer

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN Varför försök?... 2 Agri fältförsök 1996... 3 Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 Kväve, svavel och kalium till vall... 5 Högkvalitativ vall... 6 Gödslingstidpunkter och

Läs mer

Humanurin som gödselmedel

Humanurin som gödselmedel JTI-rapport Lantbruk & Industri 278 Humanurin som gödselmedel växtnäring, spridningsteknik och miljöeffekter Human urine as fertiliser plant nutrients, application technique and environmental effects Anna

Läs mer

POTATISENS SPECIFIKA VIKT OCH KOKEGENSKAPER

POTATISENS SPECIFIKA VIKT OCH KOKEGENSKAPER Examensarbete inom Lantmästarprogrammet POTATISENS SPECIFIKA VIKT OCH KOKEGENSKAPER - MED HÄNSYN TILL ODLINGSPLATS OCH SORT Markus Göstason & Erik Olsson Handledare: Joakim Ekelöf Examinator: Sven-Erik

Läs mer

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:11 Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 Förord För att kunna realisera ett biogasprojekt är det viktigt att det råder klarhet gällande både lagstiftning

Läs mer

Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år.

Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år. BÖRDIGHET Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år. Jordens bördighet är ett resultat av flera samverkande faktorer, varav vissa som odlaren kan påverka

Läs mer

SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 FÖRSÖKSRAPPORT SKÅNEFÖRSÖK Jordbruksförsöksverksamhet i Skåne län Meddelande nummer 80 Försöksringarna och Hushållningssällskapen i Skåne www.sverigeforsoken.se Propino! Maltkorn med

Läs mer

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av

Läs mer

Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN. GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10

Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN. GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10 Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN Läs mer på sidan 6 NYA GÖDSELMEDEL TILL SOCKERBETORNA Läs mer på sidan 8 GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10

Läs mer

RVF Utveckling 2005:10

RVF Utveckling 2005:10 Användning av biogödsel RVF Utveckling 2005:10 En rapport från BUS-projektet BUS-projektet uppföljning och utvärdering av storskaliga system för kompostering och rötning av källsorterat bioavfall Delprojekt

Läs mer

Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8

Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Växtpressen Nr 2 Augusti 29 Årgång 38 Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5 Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Kvävestrategier till höstraps på hösten, sid 1-11

Läs mer

Precision inom ekologisk växtodling

Precision inom ekologisk växtodling Precision inom ekologisk växtodling Hållbar växtodling med biologi och teknik i samverkan Seminarium i Vara 24 oktober 2013 Referat av Inger Källander och Anders Heimer För att utveckla det ekologiska

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda)

Spridningsareal Tillgänglig spridningsareal Ägd (ha) Arrenderad/ Summa (ha) Behov (ha) Kontrakterad (ha) Åkermark (ej träda) ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN JORDBRUKSFÖRETAG Sida 1(5) Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt fastställd taxa. Anmälan ska vara inlämnad minst

Läs mer

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel.

Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763. Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Jämtlandsgas ekonomisk förening Org:nr 769621-3763 Affärsidé: Industriell produktion och försäljning av fordonsgas och biogödsel. Vindkraft på gång 785 verk = 5,1 TWh 75 % = 3,8 TWh Jämtlandsgas Vilka

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag

Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan av miljöfarlig verksamhet jordbruksföretag Anmälan ska lämnas till miljöförvaltningen senast sex veckor före verksamheten ska påbörjas. Avgift för handläggning av anmälan kommer att tas ut enligt

Läs mer

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk

Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk O 1 ÅRJÄNGS KOMMUN ANMÄLAN enligt Bygg- och miljönämnden Miljöbalken 9 kap 6 miljöfarlig verksamhet jordbruk Administrativa uppgifter Huvudman Organisationsnummer Adress Postnummer Ort e-postadress Telefon

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Slutrapport 2006, Stay-green: Ett koncept för höga potatisskördar. SLF projnr.: V0642003.

Slutrapport 2006, Stay-green: Ett koncept för höga potatisskördar. SLF projnr.: V0642003. Slutrapport 2006, Stay-green: Ett koncept för höga potatisskördar. SLF projnr.: V0642003. Bakgrund Stay-green Stay-green har etablerats som ett uttryck för genetiska egenskaper som fördröjer bladets åldrande

Läs mer

Innehåll. Uppgifterna i denna bok motsvarar situationen i april 2007. Kemira GrowHow svarar inte för ändringar som skett därefter.

Innehåll. Uppgifterna i denna bok motsvarar situationen i april 2007. Kemira GrowHow svarar inte för ändringar som skett därefter. Innehåll Inledning... 3 Goda råd per telefon... 4 Allt börjar med åkern... 6 Kalk är grunden till en god produktionsförmåga... 12 Med ett förmånskontrakt är du aldrig ensam... 18 En välplanerad skörd är

Läs mer

UNDERLAGSMATERIAL TILL PROTOKOLL FÖR LANTBRUKSINSPEKTION

UNDERLAGSMATERIAL TILL PROTOKOLL FÖR LANTBRUKSINSPEKTION UNDERLAGSMATERIAL TILL PROTOKOLL FÖR LANTBRUKSINSPEKTION Reviderad 2010-11-30 Underlagsmaterial till protokoll Underlag till checklistan 2a. Allmänt om verksamheten... 3 Övrig lagstiftning och/eller reglering...

Läs mer

Samband mellan mark, gröda och gödsling Erfarenheter från studier av gödslingens inverkan på mark och grödors egenskaper i ekologisk odling

Samband mellan mark, gröda och gödsling Erfarenheter från studier av gödslingens inverkan på mark och grödors egenskaper i ekologisk odling Samband mellan mark, gröda och gödsling Erfarenheter från studier av gödslingens inverkan på mark och grödors egenskaper i ekologisk odling Lars Kjellenberg Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet

Läs mer

Känsliga områden enligt nitratdirektivet

Känsliga områden enligt nitratdirektivet Känsliga områden enligt nitratdirektivet kustområde Nya känsliga området övriga länet Lagring av stallgödsel Inget läckage eller avrinning Täckning av urin- och flytgödselbrunn Påfyllning av urin och flytgödsel

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer

Växtpressen. När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4. Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7

Växtpressen. När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4. Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7 Växtpressen Nr 1 Mars 29 Årgång 38 När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4 Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7 Dela kvävegivan till höstvete, sidan 1-11 Yara 1 Ledaren Hoppas våra myndigheter

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Växtpressen. Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8. Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10

Växtpressen. Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8. Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10 Växtpressen Nr 1 mars 2014 Årgång 43 Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8 Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10 Ledaren Låt lantbruket slippa ny kväveskatt!

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Biogas Sydöstra Skåne

Biogas Sydöstra Skåne Kort företagspresentation 1. Målsättning 2. Ägare och Styrelse 3. Positiv miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Organisation 5. Marknadsförutsättningar 6. Råvaruförsörjning och transportpartners 7. Produktion

Läs mer

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB.

MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. MILJÖPLAN FÖR KARLSTAD GOLFKLUBB. Golfa i grön miljö, dä ä Solklart! Karlstad GK. Inledning Golf är en helhetsupplevelse för både kropp och själ. Inte minst viktig är naturupplevelsen under en golfrunda.

Läs mer

GÖDSELSPRIDNING INOM ÅLANDS VATTEN AB:S VATTENSKYDDSOMRÅDE

GÖDSELSPRIDNING INOM ÅLANDS VATTEN AB:S VATTENSKYDDSOMRÅDE GÖDSELSPRIDNING INOM ÅLANDS VATTEN AB:S VATTENSKYDDSOMRÅDE Västra Finlands Vattendomstol har fastställt skyddsområden för Dalkarby träsk, Markusbölefjärden och Långsjön. Området finns utmärkt på kartan

Läs mer

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Både i Skandinavien och internationellt är det dåligt känt vart

Läs mer

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial

Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial Kort företagspresenta.on Arbetsmaterial 1. Målsä(ning 2. Ägare och Styrelse 3. Posi:v miljöpåverkan i syd Östra Skåne 4. Förslag :ll företagsstruktur 5. Marknadsförutsä(ningar 6. Råvaruförsörjning och

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket 040-41 52 82 thorsten.pedersen@sjv.se Seminarium på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Läs mer

Hästgödsel. en naturlig resurs

Hästgödsel. en naturlig resurs Hästgödsel en naturlig resurs Jordbruksinformation 5 2013 1 Omslagsbild: Jennie Hügert Text: Johan Malgeryd och Teresia Persson Innehåll Hästnäringen viktig för Sverige! 5 Växtnäring i kretslopp 6 Lagstiftning

Läs mer

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Svensk sojaodling nuläge och framtid AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige Vad är soja? Soja (Glycine max) är en av världens största grödor. Odlas över

Läs mer

Fjäderfägödsel en värdefull resurs

Fjäderfägödsel en värdefull resurs Fjäderfägödsel en värdefull resurs Jordbruksinformation 13 2005 Förord Kunskaperna om fjäderfägödsel är betydligt mindre än kunskaperna om stallgödsel från nötkreatur och svin. Därför har detta informationsmaterial,

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006

Läs mer

Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet

Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet Anna Hansson, Agellus Miljökonsulter Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Kjell Christensson, Agellus Miljökonsulter 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Odling, lagring, hantering och utfodring av fodersockerbetor

Odling, lagring, hantering och utfodring av fodersockerbetor Odling, lagring, hantering och utfodring av fodersockerbetor Betupptagning på Stensö, novenber 2003. Foto Mikael Fast Mikael Fast och Anna Bönner Länsstyrelsen Östergötland Detta arbete är finansierat

Läs mer