Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30"

Transkript

1 Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002 Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30

2 Ledaren MILJÖ OCH SÄKERHET - FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET Foto: Svalöf Weibull Nr 2 augusti Årgång 30 INNEHÅLL Miljö och säkerhet - förutsättningar för lönsamhet... 2 Miljöpris för Hydro N-Sensor... 3 Säkraste arbetsplatsen... 3 Gödslingsråd för säsongen OptiCrop -matriserna ger många fördelar... 4 Foderkorn och havre... 5 Vårvete... 7 Maltkorn... 8 Höstsäd Slåttervall Potatis Sockerbetor Frilandsgrönsaker Höstoljeväxter Våroljeväxter VäxtPRESSEN Hydro Agri AB Box 516, Landskrona Tel: Fax: E-post: Internet: Ansvarig utgivare: Leif Chr. Salomonsen Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Anders Anderson, Gunilla Frostgård, Mikael Hjelm, Inger Hyltén-Cavallius och Torben Kudsk Layout: KjellGRAPH, Ramlösa Tryck: Elanders Skogs, Helsingborg Tryckt på Scan matt som uppfyller miljökraven för ISO Inom Hydro-koncernen finns det en överordnad målsättning att vi tar vårt miljöansvar på absolut allvar. Detta innebär ansvar för att våra anställda har en säker och trevlig arbetsplats och att tillverkning och användning av Hydro Agris produkter belastar miljön i minsta möjliga grad och att denna belastning är väl innanför de ramar som myndigheterna vid olika tidpunkter ställer upp. Sist, men inte minst, är det viktigt för oss att livsmedel, där våra produkter ingår som insatsfaktorer, skall uppfattas som trygga av konsumenten. Vi arbetar utifrån devisen att detta är en förutsättning för överlevnad på lång sikt eftersom samhället i allt större grad kommer att kräva spårbarhet och dokumentation av de insatsfaktorer som ingår i växtodling och animalieproduktion. Under våren i år tog Hydro Agri emot Skånska Lantmännens miljöpris. Priset fick vi framförallt för vår satsning på precisionsjordbruket och utveckling av Hydro N-Sensor. Detta är en väldigt fin bekräftelse på att vår långsiktiga satsning på miljö och säkerhet är rätt. Ytterligare en bekräftelse på att denna filosofi är riktig fick vi genom Hydro-koncernens säkerhetspris för år 2000, som vi mottog på Norsk Hydros bolagsstämma i maj månad. Också i framtiden kommer miljö och säkerhet att vara avgörande faktorer i vårt arbete inom den konventionella odlingen. Vi gör kontinuerliga anpassningar av vår verksamhet för att till lägsta möjliga kostnad kunna leverera kompletta lösningar inom växtnäringsområdet som ger odlaren maximalt ekonomiskt utbyte. För att uppnå detta utnyttjar vi hela den växtnäringskompetens som finns inom Hydro-koncernens globala verksamhet. Vi arbetar också för att öka kvaliteten i samarbetet med våra återförsäljare genom ökad satsning på kompetens, utveckling och smartare logistik. Allt för att bidraga till ett bärkraftigt och uthålligt svenskt lantbruk. Leif Chr. Salomonsen VD ISSN

3 MILJÖPRIS FÖR HYDRO N-SENSOR För sjätte året i rad har Skånska Lantmännen delat ut sitt miljöpris. Hydro Agri fick priset för utvecklingen av Hydro N-Sensor. Motiveringen till priset är att Hydro N-Sensor innebär ett nytt synsätt på svensk växtodling med precision och exakthet. Det leder till ett effektivare kväveutnyttjande och ett minskat kväveläckage. Om systemet används på en stor areal innebär även en måttlig minskning av kväveläckaget en stor miljövinst för vår natur. - Vi är mycket glada och stolta över miljöpriset, sa Leif Salomonsen, VD för Hydro Agri, då han mottog priset på Skånska Lantmännens stämma. - Miljöpriset är en bekräftelse på vårt långsiktiga och målmedvetna miljöarbete. Hydro N-Sensor är ett nytt hjälpmedel för precisionsgödsling. Sensorer på traktortaket läser av grödans kvävebehov under körning i fält. De avlästa resultaten påverkar gödselspridaren och styr direkt kvävegödslingen. Det medför att grödan får optimalt med kväve i varje del av fältet, varken för mycket eller för lite. Kvävet utnyttjas maximalt till nytta för både miljö och odlingsekonomi. Utvecklingsarbetet med Hydro N-Sensor, som letts av Hydro Agris forskningscenter i Tyskland, har pågått sedan mitten av 90-talet. Systemet har varit i kommersiell drift i norra Europa under ett par år och fått flera utmärkelser. I Sverige har Hydro N-Sensor anpassats till svenska odlingsförhållanden i samarbete med Skånska Lantmännen och ODAL. Systemet introducerades förra året och användes då till hektar. I år har Hydro N-Sensor använts på över hektar. Ytterligare två priser delades ut på Skånska Lantmännens stämma. Carl Piper, Högestad och Christinehofs Fideikommiss AB, får pris för ett hängivet miljöarbete under många år samt Karl-Erik Grevendahl för sitt engagerade miljöarbete under sin tid som miljöchef på Skånska Lantmännen. Hydro N-Sensor är monterad på traktortaket och läser av grödans kvävebehov. Lennart Svensson i Harplinge, är en av många entreprenörer som utför precisionsgödsling åt Svenska Lantmännen. SÄKRASTE ARBETSPLATSEN Vid Norsk Hydros bolagsstämma mottog Hydro Agri Sverige koncernens stora säkerhetspris i konkurrens med koncernens världsomspännande verksamhet. Norsk Hydro har anställda runt om i världen och koncernen har mycket högt ställda mål på säkerhet i fabriker och på andra arbetsplatser. Leif Salomonsen tar emot Norsk Hydros säkerhetspris av avgående generaldirektör Egil Myklebust vid Norsk Hydros bolagsstämma i maj. Leif Salomonsen, som mottog priset på Hydro Agri Sveriges vägnar, sa att priset är en bekräftelse på ett systematiskt arbete under många år mot bättre hälsa, miljö och säkerhet. - Också under det senaste året har säkerhetsarbetet gett goda resultat, trots att detta präglats av stora organisatoriska förändringar, framhöll han. Hydro Agri har flera arbetsplatser i Sverige. Förutom huvudkontoret i Landskrona finns tre terminaler för lagring och utlastning av gödsel i Lidköping, Norrköping och Landskrona. Den största arbetsplatsen är fabriken i Köping. Produktionen i Landskronafabriken lades ner under fjolåret. Antalet anställda i Sverige är ca

4 GÖDSLINGSRÅD FÖR SÄSONGEN 2002 Vi har uppdaterat våra gödslingsrekommendationer för lantbruksgrödorna inför det nya växtodlingsåret. I detta nummer av VäxtPressen har vi sammanfattat våra råd för de vanligaste grödorna. På vår hemsida hittar du djupare och mer detaljerad information om gödsling, gödselmedel och olika näringsämnen. Dessutom finns rekommendationer för andra grödor som inte får plats i denna tidning såsom ärter, lin, salix, skog m fl. Vi hoppas att informationen och rekommendationerna kommer att vara ett bra underlag och hjälpmedel när du ska planera gödslingen för den kommande växtodlingssäsongen. Lycka till med din odling! OptiCrop -MATRISERNA GER MÅNGA FÖRDELAR I rekommendationerna för de olika spannmålsgrödorna på följande sidor hänvisas till OptiCrop. OptiCrop är ett koncept som hjälper dig att välja rätt produkt med hjälp av matriser. I matriserna finns ett sortiment kadmiumfria (mindre än 5 mg kadmium per kilo fosfor) NP- och NPK-produkter. Gör så här: 1. Optimal produkt: Ta fram din markkarta och se var i matrisen ditt fält hamnar Ditt fälts P-AL- och K-AL-tal avgör i vilken ruta i matrisen ditt fält hamnar. I varje ruta finns en OptiCrop-produkt, se matrisen för vårsäd på sidan 6 och höstsäd sidan 11. Produkterna i respektive ruta är optimala för respektive näringstillstånd. 2. Optimal giva: Uppskatta hur stor skörd du förväntar dig Den skörd du förväntar bestämmer hur stor giva av OptiCrop du ska lägga. Exempel: Om du tror att du kan få 7 ton vårkorn behövs det 120 kg kväve om du kombisår, se tabell 1 sidan 6 som visar riktvärden för kvävegödsling till vårspannmål. Bilden visar hur matriserna är uppbyggda (se också matriserna med produkter på sid 6 och 11). Fält som ligger i rutan i mitten har optimal växtnäringsstatus, dvs P-AL-tal 6-10 och K-AL-tal Här gödslas så att balans råder mellan tillförsel och bortförsel. I rutorna omkring förrådsgödslar man eller tär på markens förråd av fosfor och kalium. Gödsling med OptiCrop leder till att man på sikt hamnar i rutan i mitten. OptiCrop-matriserna har tagits fram i samarbete med Svenska Lantmännen. Många fördelar Följer du tillvägagångssättet ovan får du en optimal giva N, P, K och S en ekonomiskt optimal växtnäringsstatus i fältet efter ett antal år. Har du redan optimal växtnäringsstatus i fältet, medför metoden bibehållen bördighet. en kadmiumtillförsel som är lägre än bortförseln med skörden en enkel och säker metod när du planerar din gödsling Så här är matriserna uppbyggda Den vågräta raden visar olika fosfortillstånd. Gränserna för kolumnerna markeras av P-AL-talen 6, 10 och 16. Den lodräta kalium-axeln är uppbyggd på samma sätt. Gränserna mellan raderna utgörs av K-AL-talen 8 respektive 16. Om du har ett optimalt växtnäringstillstånd i fältet, dvs P-AL 6-10 och K-AL 8-16, hamnar du i rutan mitt i matrisen. Väljer du OptiCrop-produkten som står i denna ruta (se matriserna för vår-respektive höstsäd) tillför du ungefär lika mycket växtnäring som förs bort med skörden. På detta sätt gödslar du grödan optimalt, samtidigt som du säkrar fältets långsiktiga bördighet. Skulle däremot markens fosforinnehåll vara högre, kan du tära på markens förråd i några år. Du bör alltså gödsla mindre än vad som bortförs med skörden. Du väjer då produkterna till höger i matrisen. Motsvarande gäller för kaliuminnehållet. Produkterna nederst i matrisen tillför mindre kalium än vad som bortförs med skörden. Är näringsinnehållet i fältet lågt, gäller det omvända. Då bör du tillföra något mer fosfor och kalium än vad skörden bortför, för att på sikt förbättra markens bördighet. Matrisens produktrekommendationer syftar alltså till att markens näringsinnehåll efter ett antal år ska ha en ekonomiskt optimal växtnäringsstatus (rutan i mitten, dvs P-AL 6-10 och K-AL 8-16). 4

5 FODERKORN OCH HAVRE Vid odling av vårsäd till foder är målet endast att producera en hög skörd till en låg kostnad. Trots detta är det lönsammare att använda NPS/NPKS-produkter jämfört med NS eftersom de redan första året ger skördeökningar som betalar merkostnaden (förutom vid höga P-AL-tal). Bortförseln av växtnäring med skörden måste betraktas som en kostnad, eftersom näringen måste återföras någon gång. Bästa totalekonomi innebär därför oftast en årlig återförsel av den växtnäring som skörden bortför. Markanpassad gödsling Tillförlitliga markkartor är viktiga för att beräkna optimal gödsling. ph-värdet måste ligga i rätt intervall, det vill säga 6,5-7,0 på lerjordar och 6,0-6,5 på lättare jordar. Annars har grödan svårigheter att utnyttja markens och gödselns näringsinnehåll fullt ut. Vid låga fosfor- och kaliumklasser är det lönsamt att gödsla något mer än vad som bortförs med skörden. I klass V kan P- och K-gödslingen ofta uteslutas, se OptiCrop-matrisen samt tabell 2 och 3. Målet är att på sikt sträva efter P-AL-tal 6-10 och K-AL-tal 8-16 (dvs i OptiCrop-matrisens ruta i mitten). Val av gödslingsstrategi Det finns flera alternativa strategier: Huvudstrategi: En NPS/NPKS-gödsling med full giva vid sådd, anpassad efter grödan och näringsinnehållet i jorden, t ex OptiCrop. Detta alternativ är i allmänhet att föredra ur lönsamhetssynpunkt. En NPKstrategi över en växtföljd ger bättre totalekonomi genom bland annat ca 20 % färre körningar, 10 % mindre mängd gödsel och skördehöjande effekter av årlig färsk fosfor (inte minst vid kombisådd). Alternativ strategi: Startgödsling En NPS/NPKS-gödsling vid sådd med % av beräknad kväveoch svavelmängd, men hela beräknade givan av P och K. Opti- Crop-matrisen för höstsäd på sid 11 används även för val av produkt vid startgödsling. Kompletteringsgödsling med Kalksalpeter till full kvävemängd sker senast i stadie DC31-32 i korn och DC39 i havre. Fördelar: Större möjligheter att komplettera med Hydro N-Sensor, mindre risk för kväveförluster vid stora nederbördsmängder efter sådd, högre kapacitet vid sådd. Används ofta vid så kallad tidig sådd. Alternativ strategi: NS-gödsling Enbart en NS-produkt, t ex Kalksalpeter Svavel eller Axan, i kombination med förrådsgödsling med PK någon gång i växtföljden. Val av NPK-gödselmedel 1. Ta fram din markkarta Utgå från markkartans uppgifter om fosfor- och kaliuminnehåll. I OptiCrop-matrisen på sidan 6 finner du den vågräta P-AL-skalan i tabellens överdel. Leta rätt på vilken kolumn i matrisen som fältet passar in i. Leta på samma sätt fram rätt rad utifrån fältets K-AL-tal i tabellens vänsterkant. I skärningspunkten mellan rätt kolumn och rätt rad finner du en ruta med det gödselmedel som passar bäst till ditt fält, oavsett kvävegiva. Glöm inte att läsa eventuella fotnoter. 2. Uppskatta hur stor skörd du förväntar dig När rätt gödselmedel är fastställt uppskattas hur stor skörden förväntas bli. Baserat på bland annat skördenivån bestäms sedan kvävegivans storlek, se tabell 1. Vilken är rätt kvävegiva? Ett antal faktorer påverkar kvävegivans storlek: Skördenivå I första hand styrs kvävegivan av förväntad skörd. Kvävet är det näringsämne som har överlägset störst påverkan på skörden. Att finna rätt giva är därför nödvändigt för att utnyttja grödans potential. Gödslingsteknik Vid kombisådd placeras växtnäringen koncentrerat i en sträng i fuktig jord vid rotzonen och blir därmed effektivare än vid bredspridning. För kvävet innebär kombisådden % högre effektivitet, men även fosfor, svavel m fl näringsämnen ger en placeringseffekt. Kväveform vid bredspridning Kalksalpeter innehåller endast lättupptagligt nitratkväve och är klart effektivare än andra gödselmedel vid bredspridning. Ammonium- respektive ureakväve måste till största delen först omvandlas i jorden innan plantan kan tillgodogöra sig kvävet. Mulljord Vid odling på mulljordar som innehåller mycket kväve läggs en mindre giva kväve, men fullständig giva av fosfor och kalium. Använd i detta fall Opti- Crop-matrisen för höstsäd, se sidan 11. Denna matris är anpassad för en giva på kg N/ha, vilket oftast stämmer väl med totalgivan på mulljordar. Justeringar av kvävegivan Kväveinnehåll i marken Rekommendationerna i tabell 1 baserar sig på normala kvävehalter i marken på våren, det vill säga kg N/ha. Om kväveinnehållet i marken efter analys avviker från detta värde skall gödselgivan justeras med 0,5 kg N/kg avvikelse. Om avvikelsen är mer än 20 kilo, räknas resterande kväve kilo för kilo. Historiskt låga eller höga proteinhalter Markens mineralisering av kväve under växtsäsongen skiljer från plats till plats, vilket påverkar totala tillgängliga mängden kväve och därmed proteinhalten. I de hittills dominerande foderkornsorterna har man Forts. Foto: Svalöf Weibull 5

6 uppnått proteinhalter i foderkorn på 11,5-12,0 % vid ekonomiskt optimala kvävegivor. Om proteinhalten i genomsnitt över ett antal år ligger inom detta intervall, har man gödslat rätt. Om inte, korrigeras den totala givan upp eller ned med 20 kg N/ha per 0,5 % avvikelse. Stallgödsel Hänsyn måste givetvis tas till stallgödselns innehåll av växtnäring. På Hydro Agris hemsida finner du stallgödselns ungefärliga innehåll av växtnäring, liksom gödselproduktion/ djur. Om stallgödseln kompletteras med mineralgödsel bör produkter i nedre högra hörnet på OptiCrop-matrisen användas. Egna erfarenheter Odlarens egna erfarenheter är viktigare än alla generella råd. I mångt och mycket är de en syntes av ovanstående punkter. Matris för huvudgiva till vårsäd. Svavelinnehåll För att kunna bygga upp plantan och utnyttja kvävet rätt, är tillgång till svavel nödvändigt. Några kilo mineraliseras varje år, men denna mängd är mindre än grödans behov. OptiCrop-produkterna samt Kalksalpeter Svavel och Axan innehåller en N/S-balans särskilt avpassad för stråsäd. Kompletteringsgödsling efter kväveförluster Vid odling av fodersäd där hela gödselgivan lagts vid sådd, finns det i normalfallet ingen anledning att kompletteringsgödsla. Efter stora nederbördsmängder mellan sådd och stråskjutning, finns det främst på lerjordar risk för kväveförluster genom denitrifikation. Orsaken är att mikroorganismer i marken omvandlar kvävet till kvävgas vid syrebrist. Efter synliga kvävebristsymptom har mycket stora skördeökningar konstaterats i försök då kg N/ha i form av Kalksalpeter lagts som komplettering. Sammanfattning Radmylla om möjligt. Vid val av NPS/NPKS-gödselmedel: Utgå från en tillförlitlig markkarta och fastställ var i OptiCrop-matrisen fältet passar in samt vilket gödselmedel som skall användas. Uppskatta hur stor skörd du förväntar dig. Bestäm utifrån förväntad skörd, gödslingsteknik och kväveform den totala mängden kväve som skall tillföras, se tabell 1. Justera kvävegivan utifrån markens kväveinnehåll (N-min), stallgödselanvändning, historiska proteinhalter, egna erfarenheter m m. Räkna fram gödselgivan. Tabell 1. Riktvärden för total kvävegiva, kg N/ha. Gödselmedel Tillförselteknik Skörd, ton/ha OptiCrop, Axan kombisådd OptiCrop, Axan bredspridd Kalksalpeter Svavel bredspridd Tabell 2. Riktvärden för fosforgödsling, kg P/ha. Skörd Gödslingsbehov kg P/ha, P-AL-klass ton/ha I II III IV V Vårspannmål bortför ca 3,5 kg P/ton skörd. Tabell 3. Riktvärden för kaliumgödsling, kg K/ha. I K-AL klass IV tillämpas den lägsta givan vid K/Mg-kvoter över 1. Skörd Gödslingsbehov kg K/ha, K-AL-klass ton/ha I II III IV V / / /40 0 Vårspannmål bortför ca 5 kg K/ton skörd. Vid halmbärgning ökas kaliumgödslingen med 20 kg K/ha. 6

7 VÅRVETE I vårvete eftersträvar man inte bara en hög skörd utan även en hög proteinhalt. Detta ställer extra höga krav på att kvävegivans storlek blir optimal och att fördelningen av denna giva genom kompletteringsgödslingar blir rätt. Gödslingsstrategi Odling av vårvete innebär ofta en konflikt mellan två mål: att grödan skall stå upp och att uppnå tillräckligt hög proteinhalt. Denna konflikt löses genom att vid sådd lägga en lagom stor kvävegiva och sedan komplettera under stråskjutningen då kvävetillförsel inte påverkar stråstyrkan lika mycket. Val av gödselmedel och gödslingsmetod till huvudgivan Eftersom andra kvalitetsparametrar än proteinhalten också har stor betydelse för odlingsekonomin i vårvete, är det angeläget att grödans tillväxt inte är begränsad, utan att grödan ges optimala betingelser. Här spelar en allsidig växtnäringstillförsel stor roll. Gödselgivan vid sådd bör innehålla all fosfor och kalium som skall tillföras. Det är också viktigt, inte minst i vårvete, att svavel inte är en begränsande faktor eftersom svavel är nödvändigt för proteinbildningen. Opti- Crop-produkterna är därför väl anpassade för vårvetets huvudgiva. Om sådden inte sker med kombimaskin bör man vara medveten om att bredspridning betyder lägre kväveeffektivitet och därmed behov av högre givor. I många fall är det då bättre att använda Kalksalpeter Svavel efter uppkomst. Tack vare att Kalksalpeter innehåller enbart lättupptagligt nitratkväve fås samma kväveeffekt som vid kombisådd. Genom att ta hjälp av OptiCropmatrisen för vårsäd (se sid 6) fås rätt NPK-produkt. Utgå från aktuella analysvärden på markens innehåll av lättlöslig fosfor och kalium; P-AL och K-AL. Använd sedan OptiCropmatrisen och anvisningarna på sidan 4 för att bestämma lämpligt gödselmedel för huvudgivan. Total kvävegiva För att den skördade varan skall klassas som vårvete bör den åtminstone hålla 13 % protein. Proteinhalter under detta värde innebär dels ett proteinavdrag, dels att merbetalningen gentemot ordinarie höstvete blir mycket osäker, se aktuellt kontrakt. Proteinbetalningen i vårvete innebär ofta att det är lönsamt att gödsla upp till den högsta betalningsgrundande proteinhalt man tror sig kunna uppnå. Givetvis ska detta inte innebära att man överstiger liggsädesgränsen med sin kvävegödsling. Observera att kompletteringsgödslingen medför att grödan tål en högre total kvävegiva jämfört med om allt kväve läggs i samband med sådd. Generella kväverekommendationer för totala kvävegivan framgår av tabell 1. Observera! För de nya och högre avkastande sorterna, bland annat Triso och Vinjett, bör kvävegivan höjas något jämfört med kväverekommendationen i tabell 1, annars finns risk för att proteinhalten blir något för låg. Försöksmaterialet är relativt begränsat, men det pekar på att kvävegivan i dessa sorter skall justeras upp med ca kg N/ha jämfört med äldre sorter. Huvudgivans storlek Vid etableringen läggs en huvudgiva som är ungefär lika stor som till korn och havre, se tabell 1 på sidan 6. Justera huvudgivan om det finns anledning att tro att tillgången på kväve skiljer sig markant från normalfallet (se sidan 5). Odling på mulljordar kräver givetvis lägre insats av kväve. Kompletteringsgödsling Skillnaden mellan totalgivan och huvudgivan utgör kompletteringsgivan. Till kompletteringsgivan används Kalksalpeter Svavel. Eftersom vårvete har ett något vekt strå samt att proteinhalten är en extra viktig betalningsgrundande parameter, bör man i vårvete alltid planera för en eller två kompletteringsgivor för att undvika liggsäd. Lämplig giva är ca kg N/ha. Allt kväve bör komma rötterna tillgodo åtminstone före begynnande blomning. Kompletteringssgivan kan antingen läggas i slutet av stråskjutningen när flaggbladet börjar titta upp, eller delas upp på två givor runt denna tidpunkt. Ju senare man tillför kvävet, desto större blir påverkan på proteinhalten och desto mindre blir inverkan på skördens storlek. Ta hjälp av Kalksalpetermätaren Eftersom både skörden och markens kväveleverans m m kan variera från år till år är det, trots noggranna beräkningar, svårt att i förväg exakt beräkna det totala kvävebehovet. Kalksalpetermätaren är ett mycket bra hjälpmedel för att kontrollera kvävebehovet vid axgång. Kalibreringsvärden finns tillgängliga för de vanligaste vårvetesorterna. Sammanfattning Vid kombisådd: Fastställ lämpligt gödselmedel med hjälp av OptiCrop-matrisen för vårsäd (sid 6). Vid bredspridning: Använd antingen OptiCrop före sådd eller Kalksalpeter Svavel efter uppkomst. Bestäm total kvävegiva (tabell 1 på denna sida) och gör eventuella justeringar. Lägg en grundgiva enligt tabell 1 på sidan 6. Fastställ fördelning av resterande kvävegiva/kvävegivor med Kalksalpeter Svavel. Tabell 1. Rekommenderad total kvävegiva (kg N/ha) vid odling av kvalitetsvårvete. Givorna fördelar sig på en huvudgiva plus en eller flera kompletteringar med Kalksalpeter Svavel. Rekommendationerna förutsätter normalt mineralkväveförråd på våren. Skörd, ton/ha Proteinhalt (%) , , , Foto: Svalöf Weibull 7

8 Foto: Svalöf Weibull VäxtPRESSEN augusti 2001 MALTKORN Skördens kvalitet är avgörande för odlingsekonomin i maltkorn och gödslingsstrategin är en viktig påverkande faktor. Kvävetillgången måste styras så att kvalitetsmålen kan uppnås utan att man tappar för mycket i skörd. Detta sker främst genom val av gödselmedel, tidpunkt för gödsling, tillförselsätt och kvävegivans storlek. Vissa nya utpräglade maltkornsorter kräver, bland annat genom sin höga skörd, en större N-giva än tidigare sorter för att nå rätt proteinhalt. I södra Sverige har de senaste åren för låga proteinhalter varit ett större problem än för höga. Målsättning Vid planering av odlingsåtgärderna kan följande mål ställas upp: Hög skörd Proteinhalt ca 11 % Hög, jämn tusenkornvikt Jämn avmognad Gödslingen har en avgörande roll, men naturligtvis är även andra åtgärder av betydelse, t ex bör man eftersträva en jämn, tidig uppkomst och en frisk gröda. Hur uppnås målen? Vid maltkornodling bör man eftersträva att så stor del som möjligt av kvävet blir tillgängligt tidigt på säsongen och så liten del som möjligt senare. Ju senare kvävet upptas i plantan desto större blir risken att proteinhalten blir för hög. Kombisådd ger snabbast och säkrast effekt; den största delen av kvävet förbrukas i början av växtperioden och kombisådden, där växtnäringen läggs i en koncentrerad sträng intill rotzonen, är det bästa sättet att undvika inverkan av kringfaktorer. Ytterligare en fördel med kombisådd är att den ger möjlighet att använda mer fullständiga gödselmedel som NPS/NPKS-gödselmedel. Då erhålls inte bara kväve-, fosfor- och kaliumeffekter, utan även samspelseffekter som gynnar grödan och är av betydelse för att uppnå kvalitetskrav och skördemål. I försök har kombisådd av NPKS-gödselmedel gett bäst maltkvalitet. Om kombisådd inte är aktuell bör i stället Kalksalpeter Svavel läggas direkt efter sådd. Man ska alltså inte vänta tills efter uppkomst. Om man i stället för Kalksalpeter väljer att bredsprida ett ammoniumhaltigt gödselmedel före sådd, riskerar man en mer utdragen kväveeffekt. Lika viktigt som tidig tillgång till kväve, är att det inte frigörs för mycket kväve under säsongen. Detta innebär att odling bör undvikas på jordar där stora mängder kväve frigörs under växtodlingssäsongen. Exempel är jordar med höga mullhalter, fält där kväverika förfrukter odlats eller fält som nyligen tillförts eller kontinuerligt tillförs stallgödsel. Svaveltillförsel i proportion till kvävetillförseln är också viktig, eftersom svavelbrist medför dåligt upptag av kväve, vilket gör att grödan lämnar mer kväve kvar i marken som kan tas upp under kärnfyllnaden. Val av NPKgödselmedel Utgå från aktuella analysvärden på markens innehåll av lättlöslig fosfor och kalium; P-AL och K-AL. Använd OptiCrop-matrisen för att bestämma lämpligaste gödselmedel för huvudgivan. Kvävegivans storlek Vid fastställande av kvävegivans storlek måste hänsyn tas till vilket kvävegödselmedel som används och på vilket sätt kvävet tillförs. Den totala N-givan ligger % lägre om radmyllning tillämpas än om gödseln bredsprids. Kvävegivan vid bredspridning av Kalksalpeter Svavel ligger på samma nivå som vid kombisådd. Rekommenderade kvävemängder vid olika skördenivåer framgår av tabell 1. Justeringar av kvävegivan Rekommendationerna i tabell 1 är generella. Ofta kan givan behöva justeras något. Vid fastställande av kvävegivan, måste bl a stor hänsyn tas till markens innehåll av kväve på våren (N-min). Normalt kväveinnehåll är kg kväve/ha. Om kväveinnehållet i marken avviker från detta värde skall gödselgivan justeras med 0,5 kg N/kg avvikelse. Om avvikelsen är mer än 20 kilo, räknas resten kilo för kilo. Gödsling till foderkorn ger vägledning Om maltkorn inte odlats tidigare kan de proteinhalter som uppnås vid foderkornodling tas som utgångspunkt. Den normala gödslingen till foderkorn nedjusteras så att rätt proteinhalt säkras. Mångårigt försöksmaterial visar att med utgångspunkt från en ekonomiskt optimal gödsling till korn, 8

9 medför en nedjustering av kvävegivan med 20 kg N/ha, en sänkning av proteinhalten med 0,5 procentenheter. I allmänhet innebär en väl avvägd kvävegiva till maltkorn att skörden blir några hundra kilo lägre än vid normal gödsling till foderkorn. Detta skall uppvägas av maltpremien. Matris för huvudgiva till vårsäd. Kan kvävegivan delas? Normalt sett ger en delning av kvävegivan inte några fördelar i korn eftersom det har så snabb utveckling. Ett par års försök har dock visat att en delning av kvävegivan, där andra givan läggs i början av stråskjutningen, kan fungera bra. Denna strategi ger möjlighet att justera totalmängden kväve och kan vara intressant om man brukar ha problem att uppnå lägsta proteinhalten. Svavel I maltkornodlingen är svavelbrister mer negativa än i foderkornodling, eftersom bristen bromsar plantans omsättning och därmed kväveupptaget. När rötterna sedan utvecklas under säsongen, hittar plantan små mängder svavel efter hand och kväveupptagningen blir därmed utdragen vilket medför en lägre skörd och högre proteinhalt. Rätt proportion mellan kväve och svavel finns t ex i Kalksalpeter Svavel och i OptiCrop-produkterna. Fosfor och kalium Gödslingsbehovet av fosfor och kalium presenteras i tabellerna 2 och 3. Om man använder OptiCrop-matrisen för att fastställa lämplig OptiCrop-produkt behöver man inte använda dessa tabeller. Man får då automatiskt rätt mängd fosfor och kalium oavsett kvävegivans storlek. Sammanfattning Radmylla om möjligt. Radmyllning: Fastställ lämpligt gödselmedel med hjälp av OptiCrop-matrisen. Bredspridning: Använd Kalksalpeter Svavel direkt efter sådd. Bestäm total kvävegiva och gör eventuella justeringar. Ta även hänsyn till nya sorters kvävebehov. Tabell 1. Riktvärden för kvävegödsling, kg N/ha. Förutsättning: kg N/ha i marken på våren. Skörd, ton/ha Gödselmedel Tillförselteknik OptiCrop, Axan kombisådd OptiCrop, Axan bredspridd Kalksalpeter Svavel bredspridd* *Bredspridning av Kalksalpeter till maltkorn bör ske snarast möjligt efter sådd. Tabell 2. Riktvärden för fosforgödsling, kg P/ha. Skörd Gödslingsbehov kg P/ha, P-AL-klass ton/ha I II III IV V Vårspannmål bortför ca 3,5 kg P/ton skörd. Tabell 3. Riktvärden för kaliumgödsling, kg K/ha. I K-AL klass IV tillämpas den lägsta givan vid K/Mg-kvoter över 1. Skörd Gödslingsbehov kg K/ha, K-AL-klass ton/ha I II III IV V / / /40 0 Vårspannmål bortför ca 5 kg K/ton skörd. Vid halmbärgning ökas kaliumgödslingen med 20 kg K/ha. 9

10 Foto: Svalöf Weibull VäxtPRESSEN augusti 2001 HÖSTSÄD Skördenivå, förfrukt, kväveform, proteinbetalning samt kväve- och spannmålspris påverkar rekommendationerna. I det enskilda fallet skall prisnivåernas betydelse dock inte överdrivas. Grödans behov styrs mer av tillväxtbetingelser än av spannmåls- och gödselpriser det enskilda året. I försöken (som ligger till grund för rekommendationerna nedan) har proteinhalten vid ekonomiskt optimum i höstvete till foder legat på ca 11-11,5 % och i rågvete på ca 12 % av ts. I vete med proteinbetalning har optimum legat på ca 11,5-12,5 % beroende på avsaluvillkor. I nyare sorter som t.ex. Tarso ligger sannolikt optimal proteinhalt högre än 12 %, även utan proteinbetalning. Val av PK-strategi Val av gödselmedel och strategi avhänger av den aktuella situationen, t ex skördenivå, växtnäringsstatus och jordförhållanden. Det första att ta ställning till är valet mellan en traditionell PK-giva på hösten i kombination med kväve på våren eller en NPK-strategi där all fosfor och kalium läggs på våren. Fördelen med NPK-strategin är att man sparar höstkörningen och att mängden produkt minskar. Dessutom kan grödan gödslas kadmiumfritt med Opti- Crop-produkter. Startgiva Startgivan (bestockningsgivan) är nödvändig i svagt utvecklade bestånd för att gynna grödans bestockning. Denna giva bör aldrig vara för stor, eftersom man löper stor risk att förlora en del av kvävet. Mycket kväve tidigt ökar dessutom risken för liggsäd, bl. a. genom att strålängden ökar, se figur 1. Relativ strålängd Bestockningsgiva: kg N/ha Huvudgiva: kg N/ha Figur 1. Tidigt kväve ökar liggsädsrisken. Strålängden i höstvete beror mer på mängden tidigt kväve än på den totala kvävemängden. Diagrammet visar hur strålängden ökar med ökad bestockningsgiva. Att ge hela givan 120 kg N enbart vid bestockningen medförde en strålängd som motsvarade en totalgiva på 240 kg N/ha! (6 försök i Kosack i Mellansverige år Relativ strålängd, där 100 = ogödslat led) I medeltal är kvävet 20 % mindre effektivt vid en startgiva än vid en senare lagd huvudgiva. Startgivan bör aldrig överstiga 80 kg N/ha. Ju senare startgivan läggs desto mindre påverkas bestockningen. Vid bra bestånd kan startgivan därför skjutas fram några veckor. Val av produkt Vid en NPK-strategi väljer man lämplig OptiCrop-produkt med hjälp av matrisen här intill. Man utgår från fältets P-AL- respektive K-AL-värde. Gödselmedlen i matrisen är anpassade till en startgiva på mellan 50 och 80 kg N/ha. Vid en skördenivå på ca 5-7 ton tillfredsställer startgivan grödans hela fosfor- och kaliumbehov. Dessutom erhålls rätt svavelgiva i förhållande till kvävegivan. Vid högre skördenivåer bör ytterligare fosfor tillföras någon gång i växtföljden. Detta kan man göra genom att välja en extra fosforstark NPK-produkt till t ex vårsäden. Vid en strategi med PK på hösten väljs Axan eller Kalksalpeter Svavel. Huvudgiva Huvudgivan ska tillgodose grödans stora kvävebehov under stråskjutningen. Denna giva har störst inverkan på skördens storlek och måste läggas så att kvävet är tillgängligt för grödan strax före stråskjutningen. Cirka 70 % av grödans totala kvävebehov bör vara tillgängligt före och under stråskjutningen. Val av kväveform och de lokala nederbördsförhållandena är avgörande för när kvävet läggs. I allmänhet kan Kalksalpeter med sitt mer snabbverkande nitratkväve läggas i slutet av bestockningsfasen, vilket är någon vecka senare än andra gödselmedel. Givans storlek anpassas efter den förväntade skörden med hänsyn till årets kväveinnehåll i marken, förfrukt m m. Förväntad skörd bör motsvara ett normalår eller lägre. Vid goda förhållanden kan en kompletteringsgödsling göras senare. Startgivan plus huvudgivan bör inte överstiga 160 kg N/ha för höstvete. Val av produkt Kalksalpeter Svavel eller Axan är huvudalternativ. Båda produkterna har en för stråsäd optimal svavelhalt. Kalksalpeter bör föredras där det finns risk för försommartorka och där det är viktigt med lättupptagbart nitratkväve. Kompletteringsgiva Kompletteringsgödsling påverkar både skörd och proteinhalt. Cirka 3/4-delar av merintäkten vid kompletteringsgödsling kommer av en ökad skörd, medan 1/4-del från en ökad proteinbetalning. En strategi med kompletteringsgödsling är där- 10

11 för lönsam både i bröd- och fodersäd. Kompletteringen görs då grödan bedöms ha bättre förutsättningar till avkastning än vad man tidigare gödslat för. Kompletteringsgödsling ger också en ökad möjlighet att styra proteinhalten. En strategi med kompletteringsgödsling ger således stor möjlighet att anpassa gödslingen efter årets förhållanden med möjlighet att spara kväve sämre år och utnyttja grödans potential goda år. En uppdelning av kvävet medför dessutom mindre risk för liggsäd. Det höga proteinkravet till interventionsvete har för många varit svårt att uppnå utan en strategi med kompletteringsgödsling. Där krav på höga proteinhalter föreligger bör en kompletteringsstrategi därför alltid användas. Kompletteringen läggs normalt under senare delen av stråskjutningen (stadium 37-45), men vid god markfukt kan kvävet läggas ända fram till blomning (stadium 60). Använd gärna hjälpmedel som Kalksalpetermätaren eller Hydro N-Sensor. Val av produkt Välj alltid Kalksalpeter med lättillgängligt nitratkväve vid komplettering. Vid val av Kalksalpeter Svavel säkras dessutom en balanserad svavelgödsling, som tillgodoser det sena upptaget av svavel i grödan, vilket är speciellt viktigt för bakningskvaliteten. Proteinjustering Det finns möjlighet att på ett sent stadium slutjustera proteinhalten. Detta görs som bladgödsling med urea eller flytande kväve, t ex Hydro NS 25-2,5 Liquid. Bästa tidpunkten är en besprutning vid begynnande blomning och ca 2 veckor framöver. Tillför högst 15 kg N/ha per spruttillfälle. Vill man tillföra större mängder kväve, bör man dela upp det i två givor, där den senare tillförs 1-2 veckor efter första sprutningen. Fosfor Tillförseln ska vara ungefär lika med bortförseln vid P-AL 6-10 (se Opti- Crop-matrisen). Var uppmärksam på att höstsäden på väl uppgödslade jordar i försöken inte har svarat på fosforgödsling. Har fältet höga fosforvärden kan man därför tära på markens fosforförråd, se tabell 2. Kalium Tillförseln ska vara ungefär lika med bortförseln vid K-AL Det är viktigt att vara uppmärksam på att halm innehåller en stor andel kalium. Vid halmbärgning bör kaliumgödslingen därför ökas med ca kg K/ha. Matris för startgiva på våren i höstsäd och vårsäd, kg/ha. Tabell 1. Riktvärden för kvävegödsling i höstsäd, kg N/ha. Svavelbehovet är cirka en tiondel av kvävebehovet, dvs ca kg S/ha. Gröda Gödselmedel Skörd (ton/ha) Höstvete utan proteinbetalning OptiCrop, Axan Rågvete, höstkorn Kalksalpeter Svavel Höstvete med proteinbetalning OptiCrop, Axan Kalksalpeter Svavel Råg Kalksalpeter Svavel Tabell 2. Riktvärden för fosforgödsling, kg P/ha. Skörd Gödslingsbehov kg P/ha, P-AL-klass ton/ha I II III IV V Höstsäd bortför ca 3,5 kg P/ton skörd. Tabell 3. Riktvärden för kaliumgödsling, kg K/ha. Skörd Gödslingsbehov kg K/ha, K-AL-klass ton/ha I II III IV V Höstsäd bortför ca 5 kg K/ton skörd. Vid halmbärgning bör kaliumgödslingen ökas med ca kg K/ha. 11

12 SLÅTTERVALL Målen med gödsling till slåttervall är komplexa. Det gäller inte bara att uppnå en hög kvantitet, utan flera kvalitetsmål måste också uppfyllas. Allt för att få bästa totalfoderstat och bästa totalekonomi på gården. Gödslingsplanering Många faktorer finns att ta hänsyn till vid gödslingsplaneringen. Gödslingsstrategin läggs upp efter vallens sammansättning, skördenivå, antal skördar samt målsättning gällande kvalitet. Framförallt är det kväve, kalium och svavel som har stor effekt på det enskilda vallårets avkastning och skördekvalitet. Dessa näringsämnen kan inte förrådsgödslas över växtföljden, utan måste tillföras årligen. För kväve och kalium gäller också att totala årsgivan måste fördelas mellan skördarna. Fosfor, magnesium och koppar kan däremot förrådsgödslas och jämkas över växtföljden. Vid planering av gödslingsåtgärder bör man tänka på hur man ska prioritera de olika näringsämnena, se följande tumregler: Rätt mängd till varje skörd: Rätt mängd varje år: Rätt mängd i växtföljden: Tumregler kväve och kalium svavel fosfor, magnesium, ph m m Tabell 1. Riktvärden för kvävegödsling, kg N/ha. Notera att givorna är riktvärden och bör justeras efter vallsammansättning och skördesystem. Valltyp Antal Skörd Total N-giva Justering per Fördelning skördar ton ts/ha kg/ha ton skörd +/- per skörd Gräsvall Timotej/ängssvingel Timotej/ängssvingel Engelskt rajgräs Klöver/gräsvall Klöver/gräs 20%/80% Klöver/gräs 20%/80% Vitklöver/eng. rajgräs 30%/70% Antal Betesvall Gräs avbetn /avbetn Klöver/gräs /avbetn Kväve Kväve påverkar såväl skördens storlek som vallfodrets näringssammansättning. Även andra odlingsåtgärder har stor påverkan på vallfodrets kvalitet och kvantitet. Att lyckas med vallodlingen är mycket en fråga om att hitta rätt balans mellan åtgärder såsom kvävegödsling, antal skördar, skördetidpunkter, artoch sortval. I tabell 1 finns riktvärden för kvävegödsling. Mer ingående information om kvävegödsling till vall finns på vår hemsida mmmmmm 12

13 Kalium Som framgår av tumreglerna måste kaliumgivan anpassas till varje skörd. Brist på kalium kan ge kraftiga skördesänkningar och försämra vallens möjligheter att övervintra. Överskott medför lyxkonsumtion och negativa effekter på vallfodrets halt av magnesium och kalcium. Svavel Vallens svavelbehov är relativt stort och svavelgödsling är oftast en mycket lönsam åtgärd. I försök har konstaterats en merskörd på i genomsnitt 590 kg ts/ha. En blandvall behöver gödslas med kg svavel. Den lägre givan vid regelbunden tillförsel av stallgödsel. Hela svavelgivan kan ges till första skörden. Lämplig produkt är Svavelsalpeter om man kombinerar med stallgödsel eller om man inte har något PK-behov. Vill man använda en NPKSprodukt väljs OptiCrop eller OptiCrop Se vidare i tabell 4. Gödslingsrekommendationer Stallgödsel utgör ofta grunden i vallgödslingen. Stallgödseln till 1:a skörden kombineras lämpligen med Svavelsalpeter för att få kväve- och svavelbehovet tillfredsställt. Om kaliumvärdena är höga, bör man dock i största möjliga mån försöka undvika att lägga stallgödsel till förstaårsvallarna, utan styra stallgödseln till 2:a och 3:e års vallarna, där halten av kalium oftast har minskat. Gödslingsråden i tabell 1 är generella. Om en intensiv vallodling bedrivs med tre skördar och höga skördenivåer måste givetvis kvävenivåerna justeras uppåt. Kaliumgivan anpassas efter aktuell kaliumklass skördenivå vallens ålder I tabell 2 visas rekommenderade årliga kaliumgivor till slåttervall. För att kaliumhalten ska bli jämn i fodret, bör kaliumgivan fördelas mellan första och andra skörd. Är totala behovet av kalium 60 kg eller mindre, läggs allt till återväxten. Vid högre behov läggs överskjutande del till första skörden. Tänk på att markens innehåll av kalium ofta ändras snabbt och att kaliumanalysen bör betraktas som färskvara. Kaliumhalten i jorden sjunker kraftigt då vallen åldras. Årlig jordprovtagning ger därför bästa vägledning om aktuell kaliumklass. Optimalt kaliuminnehåll i ensilaget är 2,5-3 % per kg ts. Kontrollera detta genom grovfoderanalys. Fosfor Gödsling med fosfor behöver inte följa gödslingsbehovet för varje enskilt vallår. Det viktiga är att tillförsel och bortförsel överensstämmer över hela växtföljden. För gödslingsrekommendationer, se tabell 3. Tabell 2. Riktvärden för kaliumgödsling, kg K/ha. I tabellen förutsätts att en jordanalys görs i samband med vallens anläggning. Om en årlig jordanalys görs, vilket är att föredra, följs alltid rekommendationerna för vallår 1. Skörd K-AL Vallår ton klass: I II III IV V ts/ha tal: > Vallår Vallår Vallår Betesvall Vallen bortför ca 25 kg K per ton skördad ts. Tabell 3. Riktvärden för fosforgödsling, kg P/ha. Skörd P-AL-klass ton ts/ha I II III IV V Slåttervall Betesvall Vallen bortför ca 3 kg P per ton skördad ts. Tabell 4. Generella gödslingsrekommendationer för slåttervall. Rekommendationerna utgår från grödans kaliumbehov. I alla alternativen tillgodoses vallens behov av kväve, fosfor, kalium och svavel. Gödselmedel Kalium behov Första skörd Återväxt kg N/ha kg N/ha Litet 0-50 kg K/ha Svavelsalpeter Kalksalpeter eller Hydro NK Måttligt kg K/ha Stallgödsel + Svavelsalpeter Hydro NK eller eller OptiCrop urin + Kalksalpeter Stort kg K/ha Stallgödsel + Svavelsalpeter Hydro NK eller eller OptiCrop urin + Kalksalpeter 13

14 Foto: Svalöf Weibull VäxtPRESSEN augusti 2001 POTATIS Gödsling till potatis måste planeras noga, eftersom växtnäringstillgången, liksom balansen mellan de olika växtnäringsämnena, inverkar både på avkastning och kvalitet. Är tillförseln för liten, utnyttjar man inte potatisens avkastningspotential fullt ut. En för hög tillförsel av ett eller flera växtnäringsämnen kan å andra sidan äventyra kvaliteten. Odlingsmål Gödslingen styrs av målet med odlingen, men även av sort, jordart, näringsstatus, stallgödselanvändning, tillgång till bevattning och om placeringsteknik används vid sättning. Jordanalys är en nödvändig utgångspunkt vid gödslingsplaneringen, eftersom växtnäringsinnehållet på jordar där potatis odlas ofta förändras snabbt. Matpotatis Det är mycket viktigt att anpassa gödslingen efter sort, jordanalys, avkastning och odlingsområde för att styra odlingen mot bästa kokkvalitet och storleksfördelning. Viktigast är dock att använda sin egen erfarenhet av tidigare odlingsresultat. Potatis för livsmedelsindustrin Ungefär samma krav som vid odling av matpotatis gäller, men en extra viktig kvalitetsparameter är hög ts-halt. Särskilt viktigt är det därför att finna rätta kväve- och kaliumgivor. Färskpotatis Färskpotatis måste tidigt komma upp i så stor avkastning som möjligt. Eftersom kväve fördröjer knölbildning och knöltillväxt, måste givorna hållas avsevärt lägre än för matpotatis. Stärkelsepotatis Vid stärkelseproduktion gäller det att få en hög stärkelseskörd per hektar. Detta får man genom att förena hög stärkelsehalt i knölarna med en hög knölskörd. Vid för låga givor av kväve och kalium utnyttjas inte avkastningspotentialen fullt ut, samtidigt som för hög gödsling kan påverka stärkelsehalten negativt. Största skillnaden jämfört med matpotatis är kaliumtillförseln, se tabell 3. Gödslingsstrategier Potatisen har en lång växtperiod och därmed utdragen förbrukning av växtnäring. Därför är det en fördel att dela givorna med kväve och kalium eftersom de är lättrörliga i marken. Dels minskar risken för förluster på grund av nederbördsöverskott, dels ger t ex delning av kvävet enligt försök lugnare blastutveckling och högre skörd. Tillgång till bevattning är dock en förutsättning för att kunna fördela kvävet på flera givor. Givetvis måste det även med hänsyn till t ex stensträngläggning vara möjligt att kompletteringsgödsla. Ofta är det nämligen lämpligt att kupa in gödseln efter kompletteringsgödslingen. Vid delad kvävegiva sprids resten av behovet som en eller ett par givor mellan uppkomst och slutkupning. Genom att använda ett NK-gödselmedel kompletteras även kaliumgivan. Om en delning av gödselgivorna inte är lämplig, läggs i stället hela mängden vid sättning. Använd ett ProMagna NPK och komplettera med kväve eller kalium. Bestämning av växtnäringsbehovet Utgå från en aktuell markkarta. Ur tabellerna 1-3 hämtas riktvärdena för kväve, fosfor respektive kalium. Mängderna justeras utifrån egna erfarenheter. Särskild vikt bör läggas vid justeringen om markens innehåll av kväve kan antas avvika från det normala (se sidan 15 under rubriken justering ). Val av gödselmedel vid sättning Om delning inte är aktuell väljs den ProMagna NPK som bäst passar för att tillföra totalbehovet av N, P och K. Enklast är att först räkna efter att hela fosforbehovet täcks, därefter kväve och kalium. Det kalium och eventuellt kväve som fattas, kompletteras före sättning genom en extrakörning med t ex kalimagnesia, kaliumsulfat eller Axan. Vid delning av kvävegivan är det lämpligt att tillföra 1/2- till 2/3-delar av kvävebehovet vid sättningen. Välj den ProMagna NPK som bäst täcker lämplig del av kvävebehovet samt hela fosforbehovet. Resterande kväve och kalium kompletteras under säsong. Kompletteringsgödsling Kompletteringsgödslingen kan bestå av en eller flera givor av främst Kalksalpeter eller UniKa, se exempel i tabell 4. Flera körningar innebär en merkostnad, men försök visar att en uppdelning på flera N-givor höjer skörden och är därför lönsam. Vid 14

15 Tabell 1. Riktvärden för kvävegödsling, kg N/ha. Sort/syfte Skörd ton/ha Bintje King Edward Industri/stärkelse Tabell 2. Riktvärden för fosforgödsling, kg P/ha. Rekommendationerna inkluderar två efterföljande spannmåls- eller oljeväxtgrödors fosforbehov. Skörd ton/ha P-AL-klass I II III IV V Potatis bortför ca 5 kg P/10 ton skörd. Tabell 3. Riktvärden för kaliumgödsling, kg K/ha. Sort Skörd K-AL ton/ha klass: I II III IV tal: >20 Bintje King Edward Industri Stärkelse Potatis bortför ca 45 kg K/10 ton skörd. Tabell 4. Gödslingsrekommendationer vid delad kväve- och kaliumgiva. Beroende på val av gödselmedel kan komplettering med kalium göras samtidigt med kvävekompletteringen. Tidpunkt Lätta jordar och/eller Tyngre jordar och/eller höga N-givor låga N-givor Grundgödsling vid sättning: 1/3 1/2 av kvävebehovet, 2/3 av kvävebehovet, ProMagna eller ProMagna dock minst kg N/ha dock minst kg N/ha 4 veckor efter uppkomst: 1/4 1/3 av kvävebehovet Kalksalpeter eller UniKa Eventuellt del av kaliumbehovet 5 veckor efter uppkomst: 1/3 av kvävebehovet Kalksalpeter eller UniKa Resterande kaliumbehov 7 veckor efter uppkomst: 1/4 1/3 av kvävebehovet Kalksalpeter eller UniKa Resterande kaliumbehov flera givor kan en kombination av olika gödselmedel, t ex UniKa och Kalksalpeter användas. Kvävemängden per giva med dessa nitratdominerade gödselmedel bör begränsas till ca kg för att minska risken för negativa effekter på grund av kraftig tillväxtökning. Om risk finns för rostfläckar på grund av lågt kalciuminnehåll i marken är Kalksalpeter och UniKa att föredra eftersom de innehåller lättlösligt, växttillgängligt kalcium. Axan är endast lämpligt där en stor kompletteringsgiva av kväve skall läggas. Justering vid höga skördenivåer Vissa år är växtnäringsbehovet större än under en normalsäsong. Oavsett om orsaken är att en större skörd än normalt förväntas, eller om stora nederbördsmängder fört ned kväve och kalium nedanför rotzonen, bör en komplettering ske för att upprätthålla skördens kvalitet. Använd UniKa för att behålla balansen mellan kväve och kalium. Sammanfattning Fastställ N-, P- och K-behovet utifrån tabellerna 1-3. Fastställ strategi för en eventuell delning av N- och K- givan. Beräkna lämpligaste gödselmedel vid sättning. Bestäm fördelning av kompletteringsgivor och gödselmedel, tabell 4. Enskilda växtnäringsämnens påverkan på skörd och kvalitet Kväve är starkt skördebestämmande, men har också kraftig påverkan på knölens kvalitet. För lite kväve ger, förutom en låg skörd, ökad risk för sönderkokning. För mycket kväve ökar risken för blötkokning och mörkfärgning. Ju längre norrut odlingen ligger, desto lägre är ofta behovet av kväve. Kvävebehovet påverkas även av beståndstätheten m m. Vid högre beståndstäthet bör kvävegivan ökas. Fosfor förbättrar kvaliteten genom minskad benägenhet för blötkokning och mörkfärgning och kan till viss del balansera de negativa effekter, som följer av en felaktig tillförsel av kväve och kalium. Skörden påverkas främst vid låga fosforhalter i marken. Fosfor tillförs huvudsakligen med ProMagna NPK-mikro, men bladgödsling kan i vissa fall också tillämpas. Kalium ger minskad risk för både mörkfärgning efter kokning och enzymatisk mörkfärgning (stötblått). För mycket kalium kan sänka ts-halten och medföra blötkokning. På grund av höga kvalitetskrav är kaliumbehovet stort i matpotatis. Potatis till stärkelseproduktion har däremot ett lägre behov, se tabell 3. För en säker bedömning av kaliumbehovet bör alltid en färsk jordanalys ligga till grund. Endast klorfria kaliumgödselmedel skall användas. Magnesium kan vid brist ge skördesänkningar, samt medföra minskad motståndskraft mot lagringsrötor. Normalbehovet för en potatisgröda är kg/ha Mg. Kalcium kan vid brist ge inre nekroser i knölen (rostfläckar). Detta är mycket sortbundet och av de stora sorterna idag är King Edward bland de känsligaste. Kalciumupptaget påverkas positivt av att kalcium finns i anslutning till knölarna och att rottillväxten är god. Kalksalpeter och UniKa som båda innehåller lättlösligt kalcium är att föredra vid kompletteringsgödsling om risk för kalciumrelaterade rostfläckar finns. Mangan-brister kan uppstå i en potatisgröda, bland annat på grund av den kraftiga jordbearbetningen före sättning. ProMagna NPK tillför mangan och säkerställer behovet under den tidiga utvecklingen. Då blastutvecklingen är tillräckligt stor bör man dock överväga att tillföra extra mangan via bladgödsling. Svavel är nödvändigt i en potatisgröda. Behovet är kg S/ha. ProMagna NPK innehåller tillräckligt mycket svavel. 15

16 SOCKERBETOR Sockerbetor är en mycket lönsam gröda där även små skördebortfall betyder mycket i pengar. Det är därför extra viktigt att i sockerbetor säkra tillförseln av alla de näringsämnen betan behöver. En annan lönsam åtgärd är att radmylla växtnäringen eftersom det ytterligare säkerställer växtnäringstillförseln. Kväve Kvävebehovet i sockerbetor är stort, betan tar upp kg N/ha. En lång växtsäsong och ett djupt rotsystem gör att betan effektivt kan utnyttja kvävet från markens organiska pool. Det innebär att kvävegödslingen kan hållas avsevärt lägre, se tabell 1. För hög tillgång till kväve, speciellt sent på säsongen, medför risk för försämrad betkvalitet (högt blåtal och låg sockerhalt). Används stallgödsel bör därför minst hälften av kvävet komma från mineralgödsel. Fosfor Sockerbetor är fosforkrävande och bör alltid odlas på jordar med bra fosfortillstånd och bra ph. Om förrådsgödsling utförs kan man tillföra fosfor som även täcker efterkommande grödas behov. Eftersträva en jord med fosfortillstånd i låg klass 4 (P-AL 8-10). Se fosforrekommendationer i tabell 2. magnesium eller på båda näringsämnena. Därför är det viktigt att ha aktuella markkarteringsvärden och använda bor- och magnesiumhaltiga gödselmedel då behov föreligger. Mangan Risken för manganbrist är störst på lätta, torra jordar samt vid höga ph-värden. Om ProBeta används vid sådd kan den första mangansprutningen uteslutas. Tabell 1. Riktgivor för kvävegödsling Bredspridning kg N/ha Radmyllning kg N/ha Svavel Under senare år har svavelbrister noterats i en del fält. Svavel bör därför tillföras. ProBeta - gödselmedel för sockerbetor ProBeta-produkterna är gödselmedel speciellt framtagna för sockerbetans näringsbehov. Med ProBeta NPK tillförs alla ovannämnda näringsämnen med en enda giva. ProBeta N används i kombination med annan PK-gödsling, t ex stallgödsel, och innehåller precis som ProBeta NPK en väl anpassad mängd kväve, natrium, magnesium, bor, mangan och svavel. Kalium och natrium Trots att upp mot 100 kg kalium per hektar bortförs med betskörden är rekommendationerna ändå ganska låga, se t ex kaliumklass III i tabell 3. Anledningen är att effekter av kaliumgödsling inte har hittats i försöken. Natrium har visat sig bidra till högre sockerskörd även vid höga givor. Speciellt gäller detta vid radmyllning. Rekommenderad natriumgiva är 60 kg/ha. Natrium kompenserar i viss mån för ev. kaliumbrist. Kalium och natrium kan lyxkonsumeras. Därför finns det risk för att jordar med årlig tillförsel av höga stallgödselgivor kan ge för höga K+Na-tal. Magnesium och bor Sockerbetans behov av magnesium och bor måste alltid täckas för att få optimal skörd. Man räknar med att två av tre betfält lider brist på antingen bor eller Tabell 2. Riktgivor för fosforgödsling, kg P/ha. Skörd Gödslingsbehov kg P/ha, P-AL-klass ton/ha I II III IV V Sockerbetor bortför ca 5 kg P/10 ton skörd. Tabell 3. Riktgivor för kaliumgödsling, kg K/ha. Skörd Gödslingsbehov kg K/ha, K-AL-klass ton/ha I II III IV V Sockerbetor bortför ca 15 kg K/10 ton skörd.om blasten bortförs gödslas efterföljande gröda med 75 kg extra kalium. 16

17 FRILANDSGRÖNSAKER Tabell 1. Gödslingsförslag till frilandsgrönsaker. Rekommendationerna gäller för jordar med P-AL klass IV och K-AL klass III. 1) Gröda Skördenivå Växtnäringsbehov Kg gödselmedel/ha ton/ha kg/ha Lätta jordar med visst inslag av leroch mullämnen är lämpliga för köksväxtodling. Vid odling av grönsaker på jordar med höga ph-värden, bör framförallt försörjningen av mikronäringsämnen ses över, eftersom tillgängligheten av dessa ämnen är beroende av ph-värdet. Att överdriven gödsling med N, P och K kan förvärra mikronäringsbrister är ett välkänt faktum. Ett gödselmedel med rätt balans mellan växtnäringsämnena kan alltså vara avgörande för skördeutbytet och kvaliteten. Pro- Magna innehåller, förutom N, P och K även S, Mg, Mn, B, Mo, Co, Cu och Zn i för köksväxter väl anpassade proportioner. ProMagna har också en låg klorhalt (<2 %) vilket är positivt för många kulturer. Växtnäringsbehovet är ofta störst i slutet av odlingsperioden och därför är det lämpligt att dela kvävegivan i en eller flera givor. Vid gödsling i växande gröda bör Kalksalpeter användas. Blomkål 2) ProMagna Kalksalpeter Bönor, bryt- och vaxbönor ProMagna Gurka ProMagna Kålrot 2) ProMagna Kalksalpeter Lök ProMagna Kalksalpeter Morot ProMagna Kalimagnesia Purjolök ProMagna Kalksalpeter Rödbeta ProMagna ProBeta N Rödkål 2) ProMagna Kalksalpeter Salladskål 2) ProMagna Kalksalpeter Sallat, isbergs ProMagna Kalksalpeter Spenat ProMagna Vitkål 2) ProMagna Kalksalpeter 1) Vid P-AL-klass III öka med 10 kg P, P-AL-klass V minska med 15 kg P, K-AL klass IV minska med 30 kg K. 2) Extra bor kan behöva tillföras via bladgödsling. 17

18 HÖSTOLJEVÄXTER Höstoljeväxter behöver en bred tillförsel av växtnäringsämnen såsom N, P, K, S, B och Mg. Det är dessutom viktigt att näringsämnena tillförs vid rätt tidpunkt. Vid etableringen inför vintern, starten på våren och 2:a givan på våren måste tillförseln av växtnäring vara genomtänkt för att grödans utveckling ska kunna styras rätt. Gödslingsstrategi På hösten bör gödslingen främst vara inriktad på att uppnå en god övervintring, varför en allsidig växtnäringstillförsel av både kväve, fosfor, kalium och svavel bör ske. På våren sker en mycket kraftig tillväxt under en kort tid fram till blomningen. Under denna period är det viktigt att det finns tillräckligt med lättillgängligt kväve och svavel för att inte utvecklingen ska hämmas. Gödslingen kan utföras med ett för oljeväxter skräddarsytt NPK-gödselmedel; Hydro NPK Svavel Bor Produkten läggs före sådd på hösten samt som första giva på våren, följt av Kalksalpeter eller Kalksalpeter Svavel som 2:a giva, se tabell 4. Med Hydro NPK Svavel Bor tillförs ungefär lika mycket P och K som bortförs med skörden. Dessutom tillförs en lagom anpassad mängd svavel, bor och magnesium. En annan gödslingsstrategi är att lägga PK på hösten i kombination med ett svavelhaltigt kvävegödselmedel som Kalksalpeter Svavel eller Svavelsalpeter. På våren gödslar man sedan med Svavelsalpeter och Kalksalpeter Svavel (se tabell 4). Fosfor och kalium Oljeväxter är betydligt känsligare än stråsäd för dålig fosfor- och kaliumtillgång. Det är därför extra viktigt att ge oljeväxterna en god tillgång till P och K för säker övervintring, jämn mognad och god skörd. Utgå ifrån markens analysvärden på P-AL och K-AL och fastställ tillförselbehovet med hjälp av tabellerna 2 och 3. Kväve- och svavelgödsling på hösten Höstoljeväxter tar upp mycket kväve. En höstrapsgröda som avkastar 4 ton/ha har ett behov av 250 kg N/ha. Av detta tas 20 % upp redan på hösten. Det är mycket viktigt att oljeväxterna hinner bilda kraftiga och välutvecklade plantor under hösttillväxten för att klara påfrestningarna under vintern. Därför bör man ge en kvävegiva redan på hösten, se exempel i tabell 4. Efter stråsäd som förfrukt rekommenderas kg N/ha, men efter träda, ärter eller tidigt bruten vall behövs normalt inte någon höstgödsling med kväve. Av stor betydelse för utvecklingen på hösten är också att svavel finns tillgängligt. I de fall som det är aktuellt att kvävegödsla bör även svavel tillföras. Svavelbehovet på hösten är 5-10 kg/ha. Det gäller alltid att vara uppmärksam på hur oljeväxterna utvecklas under hösten. Skulle det visa sig att tillväxten har avstannat eller går långsamt, går det alltid att komplettera med ett snabbverkande gödselmedel som Kalksalpeter Svavel. har ett lägre kvävebehov än om beståndet består av små och svaga plantor. Det totala kvävebehovet på våren är cirka kg N/ha beroende på skördenivå, förfrukt m m, se tabell 1. Bästa gödslingsstrategin är att ge halva den planerade kvävegivan innan tillväxten börjar, i Sydsverige i mitten av mars och i Mellansverige vid månadsskiftet mars/april, under förutsättning att eventuell snö försvunnit. Samtidigt med första kvävegivan bör även svavel tillföras. Behovet av svavel på våren är ca kg S/ Oljeväxter bortför ca 6 kg P/ton fröskörd. Tabell 4. Gödslingsförslag för höstoljeväxter VäxtPRESSEN augusti 2001 Tabell 1. Riktvärden för kvävegödsling på våren, kg N/ha. Cirka halva kvävegivan ges vid första gödslingstillfället. Skörd ton/ha 1,5 2,5 3,5 4,5 Kg N/ha Tabell 2. Riktvärden för fosforgödsling, kg P/ha. Skörd Gödslingsbehov kg P/ha, P-AL-klass ton/ha I II III IV V 1, , , Tabell 3. Riktvärden för kaliumgödsling, kg K/ha. Skörd Gödslingsbehov kg K/ha, K-AL-klass ton/ha I II III IV V 1, , , Oljeväxter bortför ca 8 kg K/ton fröskörd. ha. Behovet kan i vissa fall vara större, speciellt på lätta jordar. Resten av kvävet tillförs cirka fyra veckor senare då bestånd och kvävebehov bättre kan bedömas. Om grödan är frodigare än normalt på våren, kan kvävegivan reduceras något. Vid andra gödslingstillfället ges kvävet som Kalksalpeter, eller Kalksalpeter Svavel om mer svavel behövs. Bor Bor är viktigt för oljeväxternas frösättning. Tillförsel rekommenderas efter jordanalys om värdet är lägre än 1,0 mg bor/kg jord. Genom att använda Hydro NPK Svavel Bor tillgodoses oljeväxternas behov av bor. Magnesium Oljeväxter har minst samma magnesiumbehov som spannmål. Problem kan främst uppstå vid låga Mg-AL-värden. Med Hydro NPK Svavel Bor tillförs automatiskt grödans behov av vattenlösligt lättupptagligt magnesium. Strategi Höst Vår 1:a giva Vår 2:a giva NPK-strategi NPK Svavel Bor NPK Svavel Bor Kalksalpeter * Gödsling på våren På våren startar tillväxten tidigt. Vårkvävegivan till höstoljeväxter är beroende av beståndets utseende efter vintern. Ett bestånd med kraftiga plantor, speciellt efter förfrukter som vall, träda och konservärter, N+PK-strategi Hydro PK Svavelsalpeter Kalksalpeter * Svavelsalpeter eller Hydro PK Kalksalpeter Svavel * Eller Kalksalpeter Svavel om svavelbehovet är stort. 18

19 VÅROLJEVÄXTER För våroljeväxterna, som är känsligare för växtnäringsbrister än stråsäd, är en god etablering viktig. En väl balanserad tillförsel av olika växtnäringsämnen och en gödsling motsvarande bortförseln betalar sig i allmänhet bra. Hydro NPK Svavel Bor är speciellt anpassat för oljeväxter och har i försök gett högst skörd. Foto: Svalöf Weibull Tabell 1. Riktvärden för kvävegödsling, kg N/ha. Skörd ton/ha (9% vh) 1,5 2 2,5 3 Raps, kg N/ha Rybs, kg N/ha Tabell 2. Tre gödslingsförslag för vårraps. Skörd 2,5 ton/ha. Gödselmedel Vid sådd Kompletteringsgödsling ca 2 örtblad kg N/ha kg N/ha Hydro NPK Svavel Bor Gödslingsstrategi Oljeväxter är känsligare än stråsäd för låg fosfor- och kaliumtillgång, varför det är extra lönsamt att tillföra dessa näringsämnen till oljeväxterna. Ett NPK-gödselmedel är idealiskt, särskilt vid kombisådd. Hydro NPK Svavel Bor är speciellt framtaget för att tillfredsställa oljeväxternas behov av N, P, K, S, B och Mg. Oftast passar det bäst att lägga allt kväve vid sådden. I vissa sammanhang, exempelvis vid höga skördenivåer, kan dock en grundgiva med kg N/ha läggas vid sådd och sedan följas upp med en giva Kalksalpeter Svavel när grödan har två örtblad, se tabell 2. Kväve I våroljeväxter är kvävenivån givetvis beroende av förväntad skördenivå, se tabell 1. Man bör hålla i minnet att ett antal kvalitetsparametrar påverkas av kvävegödsling. Vid högre givor sjunker visserligen oljehalten något, men samtidigt ökar skörden Hydro NPK Svavel Bor Kalksalpeter Svavel 25 Svavelsalpeter 80 + Kalksalpeter Svavel 40 och proteinhalten, vilket i slutändan resulterar i en högre råfettskörd per hektar. Kraftig vegetativ utveckling till följd av alltför höga kvävegivor försenar dock skörden och ger en högre klorofyllhalt i fröet. Svavel Oljeväxter är den gröda som har störst svavelbehov och är därigenom också en av de grödor som är känsligast för svavelbrist. Oljeväxter skall därför alltid tillföras svavel i samband med kvävegödslingen. Bor Även bor är viktigt, bland annat för oljeväxternas frösättning. Bristerna uppstår i första hand under torra förhållanden, men förebyggande tillförsel rekommenderas om jordanalys visar en lägre halt än 1,0 mg bor/kg jord. I västra Sverige är detta mer regel än undantag, varför gödsling där rekommenderas regelmässigt. I övriga delar av landet rekommenderas gödsling efter jordanalys. I de fall Hydro NPK Bor inte används, rekommenderas sprutning med ett borpreparat i samband med en rapsbaggebekämpning. Magnesium Oljeväxter har minst samma magnesiumbehov som spannmål. Problem kan främst uppstå vid låga Mg-ALvärden. Med Hydro NPK Svavel Bor tillförs automatiskt grödans behov av vattenlösligt lättupptagligt magnesium. Fosfor och kalium Oljeväxter är känsligare än stråsäd för låg fosfor- och kaliumtillgång, varför det är extra lönsamt att tillföra dessa näringsämnen till oljeväxterna, se tabellerna 2 och 3 under avsnittet Höstoljeväxter. 19

20 HYDRO AGRIS SORTIMENT FÖR JORDBRUK Hydro Agris fullständiga sortiment för jordbruk, skog, grönytor och yrkesmässig trädgårdsodling finns på vår hemsida; eller kan rekvireras från oss. GÖDSELMEDEL NPK ÖVRIGA MAKRONÄRINGSÄMNEN MIKRO Total- Totalkväve består av Fosfor P Kalium K Magnesium Mg kväve Ammo- Citrat- Vatten- Vatten- Vatten- Natrium Svavel N Nitrat nium löslig löslig löslig Total löslig Na S N-produkter Kalksalpeter 15,5 14,4 1,1 Kalksalpeter Svavel 15,2 13,7 1,5 1,5 Axan 27,0 13,5 13,5 0,9 2,7 Svavelsalpeter 27,0 10,6 16,4 2,0 0,8 7,0 Suprasalpeter N27 27,6 13,8 13,8 2,3 Hydro NS 25-2,5 Liquid 1) 24,6 6,2 8,3 2,5 Hydro Urea 2) 46,0 P-produkter Hydro Superfosfat P20 20,0 19,3 1,2 K-produkter Kalimagnesia 24,9 6,0 6,0 18,0 Kaliumsulfat 42,0 18,0 Kaliumklorid 49,8 Cu-produkter Hydro Koppargödsel 2,8 15,0 6,0 Cu PK-produkter Hydro PK ,0 6,8 25,0 3,8 Hydro PK ,0 10,6 21,0 1,6 Hydro PK ,0 12,6 13,0 2,9 NK-produkter Hydro NK ,0 10,0 10,0 15,0 1,5 Spannmål och vall OptiCrop ,0 9,5 14,5 7,2 6,6 2,4 OptiCrop ,0 11,2 15,8 4,8 4,4 3,0 OptiCrop ,0 6,8 10,2 4,0 3,7 13,0 3,0 OptiCrop ,0 7,9 12,1 6,0 5,5 8,0 2,0 OptiCrop ,0 8,6 12,4 3,8 3,5 7,3 1,2 2,2 OptiCrop ,6 8,1 12,5 2,6 1,9 9,6 3,6 OptiCrop ,0 10,0 14,0 4,0 3,0 5,0 2,5 Oljeväxter Hydro NPK Svavel Bor ,0 9,3 10,7 3,0 2,8 5,0 3,5 2,5 4,0 B Sockerbetor ProBeta N 20,0 10,0 10,0 1,9 1,4 10,0 2,5 B, Mn ProBeta NPK 15,0 6,6 8,4 3,8 3,5 6,8 1,2 1,2 9,0 2,2 B, Mn Potatis och frilandsgrönsaker 3) ProMagna ,0 2,5 5,5 5,0 4,0 19,0 2,5 2,5 11,0 B, Cu, Mn, Mo, Zn ProMagna ,0 4,4 6,6 4,6 3,5 17,6 1,6 1,6 9,6 B, Cu, Mn, Mo, Zn UniKa 14,2 13,7 0,5 19,9 1) Innehåller även 10,1 % urea-kväve. 2) Hydro Urea innehåller 46 % urea-kväve. 3) Klorfattiga gödselmedel (< 2 % klor).

Gödslingsrekommendationer. säsongen 2003

Gödslingsrekommendationer. säsongen 2003 Gödslingsrekommendationer säsongen 2003 1 Innehåll NPK till alla grödor i växtföljden... 3 OptiCrop -matriserna hjälper dig välja rätt NPK... 4 Foderkorn och Havre... 5 Vårvete... 7 Maltkorn... 8 Höstsäd...

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE Träffa rätt med kvävet i höstvete Det kan vara en utmaning att optimera kvävegödslingen till höstvete. Många vetefält fick för lite kväve säsongerna 2014 och 2015. Följden

Läs mer

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Träffa rätt med kvävet MALTKORN Träffa rätt med kvävet MALTKORN Kvävekomplettering med hjälp av Yara N-Sensors maltkornkalibrering. Träffa rätt med kvävet i maltkorn Under senare år har många maltkornodlingar haft för låga proteinhalter.

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2015

Gödslingsråd. Säsongen 2015 Gödslingsråd Säsongen 215 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen 216-5-26 N-tester Greppa näringen Ingemar Gruvaeus YARA AB. Yara N-Tester Fd. KS-mätare Nya Yara N-Tester Mäter klorofyllmängd per ytenhet blad genom att mäta ljusabsorption Olika sorters bladkonstitution

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet Exempel Bjertorps egendom Ingemar Gruvaeus Växtodling innebär att en mängd nya beslut måste fattas varje år! Att göra likadant som förra året är också

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka, 14 Även denna vecka har kväveupptaget i höstvetet varit mycket lågt. I nollrutorna hade inget ytterligare kväve tagits upp sedan förra veckans

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården. Nr 15:2 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på grisgården Nr 15:2 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m

Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m Utvärdering av region Nordvästra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013. Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Båstads, Klippans, Åstorps Perstorps, Örkelljunga,

Läs mer

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013

Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Östra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar tom 13 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Kristianstads och Bromölla kommuner, finns

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE

TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE TIPS FÖR ODLING AV OLIKA TYPER AV VETE Spannmålsbranschens samarbetsgrupp Februari 2011 1 MARKNADEN FÖR VETE I FINLAND Såningsarealen för vete har under de senaste åren uppgått till ca 210 000 ha, av denna

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN Varför försök?... 2 Agri fältförsök 1996... 3 Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 Kväve, svavel och kalium till vall... 5 Högkvalitativ vall... 6 Gödslingstidpunkter och

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013

Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 2013 kg N-överskott per ha Utvärdering av region Sydöstra inom Greppa Näringen i Skåne på konventionella gårdar t.o.m. 213 Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Simrishamns, Skurups och Ystads kommuner,

Läs mer

Sida 1(6) 2012-11-19

Sida 1(6) 2012-11-19 Sida 1(6) Kokbok till Kvävestrategi 11Aa och 11Ab Kokboken är tänkt som hjälp hur man ska lägga upp ett besök. Den behöver inte följas till punkt och pricka utan det är upp till dig som rådgivare att anpassa

Läs mer

11 Precisionsgödsling

11 Precisionsgödsling 11 Precisionsgödsling Markens växtnäringstillstånd påverkas med olika åtgärder såsom gödsling, kalkning, jordbearbetning och tillförsel av organiskt material. Trots enhetlig gödsling under en lång följd

Läs mer

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering av region Mellan inom Greppa Näringen i Skåne Områdets karaktär Inom detta område, som omfattar Sjöbos, Hörbys och Tomelillas kommuner finns en mosaik av olika jordar med både baltisk morän

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Kväveupptag (kg/ha) 14-4-29 Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18 Nu har vi påbörjat årets mätningar av kväveupptag i höstvete med handburen N-sensor. Vid senaste mätningen var upptaget

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Gödsling med svavel och kalium till lusern

Gödsling med svavel och kalium till lusern Gödsling med svavel och kalium till lusern H14-0135-ALF Svavelbrist (t.v.) i slåttervall, Östergötland 2015. Foto: Louice Lejon Publicerat 2016-10-25 Anders Månsson, Hushållningssällskapet Östergötland

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 214 Nu har kväveupptaget kommit igång på allvar i höstvetet. Sedan förra mätningen, sex dagar tidigare, har grödan på fälten runt nollrutorna

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan

Läs mer

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson

Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter Examensarbete av Annika Nilsson Kvävestrategiers effekt på skörd och skördekomponenter 2013-2015 Examensarbete av Annika Nilsson Bakgrund och syfte Projektet är ett examensarbete (30 hp) på Agronomutbildningen mark/växt där jag har:

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Kvävestrategier i höstvete

Kvävestrategier i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategier i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de flesta platser

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Varmt väder ger snabb utveckling

Varmt väder ger snabb utveckling Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 22 17: Varmt väder ger snabb utveckling Det varma väder har påskyndat grödans utveckling även om upptaget inte ökat så dramatiskt som förra veckan. I fält

Läs mer

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER? Lennart Mattsson SLU Markvetenskap, avd. för växtnäringslära, Box 7014, 750 07 UPPSALA E-post: lennart.mattsson@mv.slu.se Sammanfattning

Läs mer

Växtpressen. Bästa N-givan i maltkorn sid 3 5

Växtpressen. Bästa N-givan i maltkorn sid 3 5 Växtpressen Nr 1 mars 2015 Årgång 44 Bästa N-givan i maltkorn sid 35 Höstveteskörden kan byggas på olika sätt sid 811 Utnyttja grödans potential med YaraVita Gramitrel sid 1415 LEDAREN Våga ta ut svängarna!

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

Foto: Janne Andersson

Foto: Janne Andersson Praktiska Råd greppa näringen Satsa på högre bördighet för större skördar sammanfattning Se över din dränering Nr 20 2013 Minimera markpackningen Variera växtföljden Bevara eller höj mullhalten Precisionsgödsla

Läs mer

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Västra Götaland, vecka 19, 17: Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag Upptaget av kväve från mark och tillförd gödsel fortsätter att öka. Säsongens tredje mätning

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling Louice Lejon & Per Ståhl, 2016, Hushållningssällskapet Östergötland Bakgrund och syfte Inom

Läs mer

Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8

Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Växtpressen Nr 2 Augusti 29 Årgång 38 Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5 Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Kvävestrategier till höstraps på hösten, sid 1-11

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten.

Läs mer

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år Gödsel luktar illa men gör stor nytta Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket Disposition Olika djurslag ger olika typer av gödsel Utgödslingssystem Näringsinnehåll

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Läs mer

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009

Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Metoder som har provats för att bestämma gödslingsnivån i höstvete, samt en utvärdering av den skånska kvävestegen i höstvete 2000-2009 Marcus Pedersen HIR Malmöhus Borgeby slottsväg 11 273 91 Bjärred

Läs mer

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med

Läs mer

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15

Växtpressen. N-komplettering behövdes i år sid 3-8. Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 Växtpressen Nr 2 november 2015 Årgång 44 N-komplettering behövdes i år sid 3-8 Yara N-Sensor skötte sig bra sid 10-11 Spännande effekter i Gropen sid 14-15 LEDAREN Varför vågar vi inte tro på en hög skörd?

Läs mer

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Fördelning inom länet Det finns 97 ekogårdar i med mer en balans så att det går att titta på eventuella förändringar. Dessa är inte jämnt fördelade över länet.

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2016

Gödslingsråd. Säsongen 2016 Gödslingsråd Säsongen 216 Hållbar intensifiering. Lönsamt idag nödvändigt för framtiden! Hållbar intensifiering handlar om att producera mer på nu varande areal och samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

Gödslingsråd. Säsongen 2017

Gödslingsråd. Säsongen 2017 Gödslingsråd Säsongen 217 Följ grödan under säsongen! Vi hoppas såklart att 217 blir ett gott år med bästa tänkbara skörd och kvalitet. Men det kan också bli ett år med låg skördepotential och låga kväveoptimum.

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Slam som fosforgödselmedel på åkermark Slam som fosforgödselmedel på åkermark Kersti Linderholm Umeå 2013-05-15 Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara

Läs mer

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 2 216: Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve Mätningen 13 maj, visar att veteplantorna tagit upp stora mängder kväve den senaste veckan till följd

Läs mer

Fortsatt varierande kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland, vecka 18, 2015: Fortsatt varierande kväveupptag Det är fortsatt stor variation i kväveupptag mellan olika fält och platser. Upptaget i nollrutorna har i genomsnitt

Läs mer

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård juni 2012 Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård Bra för plånbok och miljö Sänkt inkalvningsålder Analys av stallgödseln Förbättrat betesutnyttjande Ekonomiska beräkningar gjorda av: Maria

Läs mer

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2017 Svalt väder och lågt upptag senaste veckan Återigen har vi haft en vecka med lägre temperaturer än normalt för årstiden och i stort sett ingen

Läs mer

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad

Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Vallprognos och gräs i intensiva skördesystem- tre eller fyra skördar i gräsvallar Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Ett orienterande försök med tre eller fyra skördar med fyra olika gräsarter

Läs mer

Institutionen för mark och miljö

Institutionen för mark och miljö Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors

Läs mer

Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00

Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00 Förbrukning av handelsgödselmedel 1999/00 Inledning Uppgifter avseende förbrukningen av handelsgödselmedel sammanställs årligen vid Statens jordbruksverk, liksom beräkningar av jordbrukets och trädgårdsnäringens

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 21, 215: Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt Stadium DC 37-41 är optimalt för en sista gödsling i de fall man bedömer att det finns behov av att komplettera

Läs mer

Växt PRESSEN. OptiCrop med kadmiumgaranti Sidorna 3, 5-6. Ny förbättrad ProBeta NPK Sidorna Magnesium, avgörande för potatis Sidorna 14-15

Växt PRESSEN. OptiCrop med kadmiumgaranti Sidorna 3, 5-6. Ny förbättrad ProBeta NPK Sidorna Magnesium, avgörande för potatis Sidorna 14-15 med kadmiumgaranti Sidorna 3, 5-6 Ny förbättrad ProBeta NPK Sidorna 10-11 Magnesium, avgörande för potatis Sidorna 14-15 Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2000, ÅRGÅNG 29 Ledaren BÖRJAN PÅ SLUTET ELLER SLUTET

Läs mer

Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN. GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10

Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN. GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10 Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN Läs mer på sidan 6 NYA GÖDSELMEDEL TILL SOCKERBETORNA Läs mer på sidan 8 GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10

Läs mer

Varför är en bra växtföljd så viktig?

Varför är en bra växtföljd så viktig? Växtföljder Att utarbeta fasta fem- eller sexåriga växtföljder är standard i samband med omläggningsrådgivning. I praktiken finns det nog ingen gård som exakt följer den planerade växtföljden. Anpassning

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder

Ekonomi i miljöåtgärder Ekonomi i miljöåtgärder 1. Behovsanpassad kvävegödsling 2. Precision vid spridning av mineral- och stallgödsel 3. Ingen flytgödsel tidig höst - vårspridning 4. Fördelning av stallgödsel 5. Snabb nedbrukning

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling

Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Bibliografiska uppgifter för Odlingssystemets ekologi - gröngödsling som mångfunktionellt redskap i grönsaksodling - mobil gröngödsling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum

Läs mer

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 21, 2016 Varmare väder har satt fart på kväveupptaget Återigen har vi haft några varmare dagar och det syns på kväveupptaget. I nollrutorna har i snitt

Läs mer

Gödselbehov kväve. Gödselbehov kväve

Gödselbehov kväve. Gödselbehov kväve Gödselbehov kväve Generellt Kväve behovet för de olika grödorna baseras på Jordbruksverkets riktlinjer som presenteras varje år i publikationen Jordbruksverkets rekommendationer för gödsel och kalkning.

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården. Nr 15:3 2012 Praktiska Råd greppa näringen Tolkning av växtnäringsbalans på mjölkgården Nr 15:3 2012 sammanfattning Det är årets in- och utflöden av växtnäring som ska användas. Resultatet blir inte bättre än de siffror

Läs mer

TEMANUMMER POTATIS Läs mer på sidorna Växt PRESSEN NUMMER 3, SEPTEMBER 1999, ÅRGÅNG 28

TEMANUMMER POTATIS Läs mer på sidorna Växt PRESSEN NUMMER 3, SEPTEMBER 1999, ÅRGÅNG 28 TEMANUMMER POTATIS Läs mer på sidorna 3 10 Växt PRESSEN NUMMER 3, SEPTEMBER 1999, ÅRGÅNG 28 Ledaren Foto: Staffan Erlandsson Nr 3 Sep 1999. Årgång 28 INNEHÅLL Bättre skördar för uthållig odling... 2 Kadmium

Läs mer