Gödslingsråd. Säsongen 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gödslingsråd. Säsongen 2015"

Transkript

1 Gödslingsråd Säsongen 215

2 Innehåll Gödsla i balans 4 Miljöhänsyn och lönsam odling 6 Markkartering 8 Markanalys 9 Stallgödsel 11 Kväveformer och kvävegödselmedel 12 Kvävegödsling 13 Fosfor och fosforgödsling 15 Gödsla lönsammare med NPK 17 Precisionsgödsling 18 Precisionsgödsla för lönsamheten och miljön! Precisionsgödsling är så mycket mer än att gödsla varierat med hjälp av Yara N-Sensor. Det handlar också om att välja rätt gödsel utifrån grödans behov och markens naturliga leverans, att sprida gödseln vid rätt tidpunkt och att sprida den jämnt och i rätt mängd över den önskade spridningsbredden. Målet är ett effektivt näringsupptag, det vill säga god lönsamhet och låga förluster till miljön. Yara 4-punktsgaranti finns för att underlätta din precisionsgödsling. Den omfattar alla gödselmedel i vårt ordinarie jordbrukssortiment och inkluderar bland annat gödslingsråd, spridnings- och innehållsgaranti. Läs gärna mer på yara.se. Stråsäd gödslingsstrategier 2 Stråsäd välj rätt NPK med YaraMila-matrisen 21 Stråsäd riktvärden för N, P, K och S 22 Gunilla Frostgård Stråsäd bladgödsling 25 Höstsäd 26 Foderkorn och havre 29 Maltkorn 3 Vårvete 32 Oljeväxter 34 Slåttervall 36 Potatis 4 Sockerbetor 44 Fodermajs 46 Ärter och åkerbönor 48 Frilandsodling av grönsaker 49 Bladgödsling 52 Skog 54 Yaras sortiment för jordbruk 56 Kompletterande sortiment 58 Skog-CAN, gödselmedel för skog 58 YaraVita, produkter för bladgödsling 59 Spridning Jämn spridning. Minst 24 m spridningsbredd. Fullskalig provning. Enhetlig kvalitet. Innehåll Endast samgranulerade produkter. Anpassat näringsinnehåll för svenska grödor och jordar. Håller specifikationen för samtliga näringsämnen. Miljö Möjliggör miljömässigt korrekt användning. Låga utsläpp av klimatgaser vid produktionen. Uppfyller kraven för Klimatcertifiering av mat. Låg kadmiumhalt. Effektiv, ren tillverkning. Rutin för returemballage. Säkerhet Optimal lönsamhet. Yaras produktion är certifierad enligt ISO 91 och ISO 141 Säker hantering. 2 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd 215 3

3 Gödsla i balans Vi gödslar för att få en god skörd och bra ekonomi i odlingen. Dessutom vill vi bibehålla odlingsmarkens bördighet och produktionsförmåga på lång sikt. Samtidigt är det viktigt att minimera förluster till omgivningarna. Både för plånbokens och miljöns skull. Balanstänkande Dessa gödslingsråd grundar sig på svenska fältförsök. Vid ekonomiskt optimum i enskilda försök är bortförseln av växtnäring med skörden ofta nästan den samma som tillförseln med gödslingen. Att tillförseln motsvarar bortförseln är grundläggande. Grödan ska ju få precis det den behöver ta upp för optimal tillväxt. Balanstänkandet kan dock inte användas okritiskt. Hänsyn måste tas till lokala förhållanden i mark, klimat och odling. Är jorden fattig på till exempel fosfor, behöver man tillföra mer än grödan för bort. Om marken däremot är rikt uppgödslad sedan tidigare, kan man tära på förrådet och gödsla mindre. På några års sikt inställer sig en optimal tillgång i marken. Rekommendationerna för kväve till spannmål, sockerbetor och vall ger nästan balans mellan tillförsel och bortförsel. I oljeväxter och proteinvete blir det ett smärre överskott. I balansberäkningarna för kväve förutsätts att den mest effektiva gödslingsmetoden används och att mängden anpassas efter fältets behov. Kvävebalansen kan förbättras ytterligare om hänsyn tas till variationen inom ett och samma fält. Detta åstadkoms genom precisionsgödsling med Yara N-Sensor. Så här mycket växtnäring förs bort med skörden Grödan tar upp växtnäring från marken under sin tillväxt. När växten sedan skördas och förs bort från fältet, förs också växtnäringen bort. Om den bortförda näringen inte ersätts, utarmas jorden och jordbruket blir inte uthålligt på sikt. Växtnäringen kan ersättas med mineralgödsel eller stallgödsel och annan kretsloppsnäring. Om gödslingsråden Våra gödslingsråd tar hänsyn till ekonomiskt optimum, växtnäringsbalans och miljö. Rekommenderade givor av fosfor Med skörden förs det bort stora mängder växtnäring som måste ersättas om inte marken ska bli utarmad. och kalium ger ekologisk balans i klass III för de flesta grödor. I lägre klasser rekommenderas högre givor och i högre klasser följaktligen lägre givor. Bortförsel av växtnäring med skörden Gröda Skörd kg/ha Kväve kg/ha Fosfor kg/ha Kalium kg/ha Svavel kg/ha Magnesium kg/ha Bor g/ha Koppar g/ha Mangan g/ha Vete (kärna) Korn (kärna) Havre (kärna) Stråsäd (halm) Raps (frö) Med Liebigs tunna illustreras hur brist på ett enda växtnärings ämne sänker grödans förmåga att tillgodogöra sig övriga närings ämnen. För att nå maximal effekt av gödslingen måste alltså balansen mellan de olika näringsämnena vara riktig. En annan konsekvens är att brist på ett enda näringsämne skapar överskott av andra näringsämnen, vilket ökar risken för näringsläckage. Raps (halm) Vall (hö) Potatis (knöl) Potatis (blast) Sockerbeta (beta) Sockerbeta (blast) Tabellen visar exempel på hur mycket växtnäring som går förlorad från åkermarken då skörden förs bort från fältet. 4 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd 215 5

4 Miljöhänsyn och lönsam odling Jordbrukets miljöpåverkan debatteras ständigt. Heta ämnen är exempelvis jordbrukets klimatpåverkan, algblomningen i Östersjön och kadmiuminnehållet i vår mat. Men miljöhänsyn och god odlingsekonomi kan gå hand i hand. Det ena behöver inte utesluta det andra. Ett högt växtnäringsutnyttjande är nyckeln Genom att tillse att grödan utnyttjar växtnäringen effektivt får man mindre förluster till miljön, mindre utsläpp av klimatgaser från odlingen och samtidigt en bättre odlingsekonomi. Det finns många åtgärder som kan förbättra upptaget av växtnäring. Våra gödslingsråd i denna skrift beskriver hur man bör gå tillväga. Man kan sammanfatta råden enlig följande: Markkartera regelbundet. Gödsla balanserat med N, P, K, S och mikro efter grödans behov. Brist på ett näringsämne innebär sämre utnyttjande av andra näringsämnen. Anpassa givans storlek efter grödans behov, markens leverans av näring, förväntad skörd och årsmån. Tillför gödseln vid rätt tidpunkt för att garantera ett snabbt upptag. Dela större kvävegivor i mindre givor efter grödans upptag. Radmylla gödseln då det är möjligt. Använd precisionshjälpmedel (se sid 18-19). Välj rätt kväveform (se sid 12). Utnyttja stallgödseln effektivt. Bibehåll god markstruktur (undvik packning, god dränering). Kalka vid behov. För högt eller lågt ph kan medföra fastläggning av flera näringsämnen. Halverade utsläpp av klimatgaser Produktion, transport och användning av kvävehaltiga gödselmedel bidrar direkt och indirekt till utsläpp av växthusgaser. Genom att utveckla och installera en katalytisk avgasrening har vi mer än halverat våra utsläpp vid produktionen. Sedan 21, då vi införde vår utsläppsgaranti för klimatgaser, har svenska lantbrukare genom att välja våra N- och NPK-produkter medverkat till att årligen minska klimatgasutsläppenmed drygt 5 miljoner kilo CO2 jämfört med om de köpt gödsel producerad utan katalytisk rening. Valet av gödselmedel spelar alltså en stor roll för klimatet. Genom att dessutom sträva efter att så mycket som möjligt av det gödslade kvävet utnyttjas av grödan, kan vi mer än halvera utsläppen från användningen av kvävegödsel i jordbruket, se figur nedan. I figuren ser vi att utsläppen från produktionen mer än halverats (de gröna staplarna) när bästa tillgängliga teknik används (BAT). Utsläppen från kväveanvändningen i fält är nu större än från Totala utsläpp, % 1 % 5 % % Europeiskt genomsnitt utan BAT* Yara med BAT* produktionen. Men med ett bättre kväveutnyttjande (se listan på åtgärder till vänster) kan även utsläppen i fält minska med 1-3 %, beroende på gårdens förutsättningar. Mindre förluster till åar och hav De senaste årens svåra algblomningar i Östersjön (egentligen giftiga cyanobakterier) har med rätta skapat stor debatt. Problemen är minst sagt oroande. Kväve ansågs länge vara det stora problemet i haven medan fosfor pekats ut för sötvatten. Men numera anser man att fosfor varit det begränsande ämnet för cyanobakteriernas tillväxt i Östersjön. För mycket fosfor leder alltså till algblomning. En stor del av Östersjöns fosfor kommer från gamla synder från perioden då vi inte förstod eller negligerade riskerna med utsläppen. Detta överskott, som kom från reningsverk, enskilda avlopp och lantbruk, ligger i bottensedimentet där det frigörs successivt. Bottensedimentet ligger där det ligger och kan inte påverkas. Däremot Yara med BAT* och bästa odlingspraxis Minskning vid produktion av gödsel 35 4 % Minskning genom ökad N-effektivitet 1 3 % Gödselanvändning Transport Granulering Salpetersyraproduktion Ammoniakproduktion *Best Available Technique Yaras gödselmedel, rekommendationer och hjälpmedel gör det möjligt att minska utsläppen av klimatgaser med 5 % vid användning av kvävegödselmedel. Samtliga produkter som är producerade av Yara och sålda i Sverige uppfyller kraven för klimatcertifiering av mat. Vår klimat garanti ingår som en del under punkten Miljö i Yara 4-punktgaranti. kan nytillskott av fosfor begränsas. Genom att säkerställa ett effektivt växtnäringsutnyttjande kan lantbruket bidraga till att begränsa utflödet av både kväve och fosfor. Se listan på åtgärder på föregående sida. Lägre tillförsel av kadmium Kadmium finns naturligt i berggrunden och därför också i råvaran för fosforgödselmedel. Beroende på råvarans ursprung, varierar kadmiumhalten i gödsel mellan vad som tidigare betraktades som kadmiumfritt (under 5 mg Cd/kgP) till flera hundra mg Cd/kg P. I Sverige är högsta tillåtna gräns 1 mg Cd/kg P. Svenskt Sigills maxgräns är 12 mg. Våra NPK-produkter innehåller mindre än 12 mg. Sedan vi införde vår kadmiumgaranti 1998 har tillförseln till svensk åkermark minskat rejält. Tillförseln med Yaras NPK-gödsel och med luftföroreningar är ungefär i balans med bortförseln genom skörd och utlakning (beräknat för 15 kg P till en 5 tons kornskörd). Valet av produkt har således betydelse. Kadmiumgarantin är numera inkluderad under punkten Miljö i Yara 4-punktsgaranti och innebär att alla YaraMilaprodukter, det vill säga alla NPK-produkter i vårt ordinarie jordbrukssortiment, har en Cd-halt under 12 mg Cd/kg fosfor. P- och PK-produkter omfattas inte av garantin. 6 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd 215 7

5 Markkartering Markanalys Jordproverna från markkarteringen skickas till ett laboratorium för analys. Förutom innehåll av olika växtnäringsämnen analyseras ofta jordart, volymvikt och ph-värde. Jordart Vid jordartsanalys bestäms mullhalt och jordens sammansättning av mineralpartiklar (ler, sand, mo etc). Jordarten förändras inte, förutom mullhalten som kan påverkas i ett långt perspektiv. Det är viktigt att känna till hur jorden varierar mellan olika fält och inom ett och samma fält. Jordens egenskaper påverkar såväl brukningsbetingelser som förmågan att binda växtnäring. Mullhalten har dessutom stor betydelse för hur mycket kväve som mineraliseras under växt säsongen. Optimalt ph-värde för olika grödor Volymvikt Grödornas rötter tar upp näring från en viss volym jord. Växtnäringsinnehållet En aktuell markkarta är en förutsättning för att gödslingen ska bli rätt. Foto: HS Malmöhus i analysen anges per viktenhet jord. Volymvikten kan skilja sig mycket mellan fastmarksjordar (mineraljordar) och mulljordar. Riktvärdena är anpassade efter fastmarksjordanas volymvikt (i genomsnitt 1,25 kg/l). Om volymvikten är under För att kunna anpassa gödsling och kalkning efter behov krävs kännedom om förutsättningarna på fältet. Vid markkartering fastställs markens innehåll av växtnäring, kalktillstånd, jordart samt mullhalt. Karta eller protokoll upprättas, där analysresultaten relateras till provtagningsplatsen på fältet. Hur ofta kartering ska göras beror på förhållandena på de enskilda fälten, men ungefär vart tionde år brukar vara lämpligt för en så kallad standardkartering. Mellan standardkarteringarna kan uppföljningskarteringar göras. Standardkartering Punktkartering är idag ordinarie metod för standardkartering. Vid punktkartering placeras provpunkterna systematiskt över fältet eller anpassas efter jordartsoch mullhaltsskillnader. Brukligt är att 1 prov tas per hektar. Detta jordprov ska innehålla minst 1 borrstick till 2 cm djup, tagna inom en cirkel med 3-5 meters radie. Punkterna kan märkas ut med GPSpositionering. Då kan man komma tillbaka till exakt samma punkter vid omoch uppföljningskartering. Ytkartering kan som alternativ till punktkartering användas för skiften mindre än 3 ha som har jämna jordartsförhållanden och inga kalkningsbehov. Uppföljningskartering För att följa upp förändringar främst vad gäller ph- och PK-tillstånd, kan uppföljningskartering göras ungefär vart tredje år. Man återkommer då till intressanta provpunkter med hjälp av GPS eller annat hjälpmedel. Vid en uppföljning provtas cirka 1/5 av de ursprungliga punkterna. Om fälten tidigare provtagits genom så kallad linjekartering, kan linjen användas för uppföljning. I Jordbruksverkets broschyr Riktlinjer för gödsling och kalkning finns en mer omfattande beskrivning av karteringsförfarandet. 1, kg/dm 3 måste jordanalysvärdena korrigeras. Vid låg volymvikt blir annars matjordens innehåll av växtnäring överskattat. Exempel: för en mulljord med volym vikt,4 kg/dm 3 blir korrigeringsfaktorn,4/1,25 =,32. Analysvärdet 9, mg P/1 g jord i klass IV innebär då att jorden ska gödslas enligt klass II, eftersom 9, mg P/1 g jord,32 = 2,9 mg P/1 g jord, se tabell för fosforklasser på sidan 1. ph-värdets inflytande på tillgängligheten av olika växtnäringsämnen i marken enligt Troug. Där banden är som bredast är tillgängligheten som störst. ph ph-värdet är ett mått på vätejonkoncentrationen i marken. ph-värdet påverkas av växternas näringsupptag, vilka gödselmedel som används samt försurande nedfall. Tillsammans med uppgifter om jordart och mullhalt upplyser ph-värdet om kalkbehovet. Olika grödor ställer olika krav på phvärde, se översta bilden på denna sida. ph-värdet har också stor betydelse för de olika växtnäringsämnenas tillgänglighet, se den nedre bilden. På mineraljordar med mindre än 6 % mull ligger det optimala växtnärings - utnyttjandet vid ph 6-7, beroende på lerhalt (högre ph-värde vid högre lerhalt). På jordar med högre mullhalt ligger det optimala ph-värdet något lägre. Då tas ett prov per skifte. Provet ska innehålla 15-2 borrstick till 2 cm djup, tagna så att hela ytan väl representeras. 8 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd 215 9

6 Stallgödsel Lättlösligt fosfor (P-AL) P-AL ger ett ungefärligt mått på den mängd fosfor som är tillgänglig för grödan att ta upp under växtsäsongen. P-AL mäts i mg P/1 g lufttorr jord och grupperas i olika klasser: Fosforklass I II III IVa IVb V P-AL-värde Färgmarkering P-AL-tal 4-8 motsvarar optimalt fosfortillstånd för stråsäd och vall. Andra grödor som oljeväxter och sockerbetor är mer fosforkrävande och odlas optimalt i P-AL-klass IVa. Gödsling med fosfor sker lämpligast till varje gröda för att minska risken för förluster och för att uppnå högsta effektivitet av gödslingen. Lättlösligt kalium (K-AL) K-AL är ett mått på växttillgängligt kalium och uttrycks i mg K/1 g lufttorr jord. Även K-AL grupperas i olika klasser: Kaliumklass I II III IV V K-AL-värde Färgmarkering Kalium kan förrådsgödslas på lerjordar. På sand-, mull- och mojordar bör en årlig gödsling ske, eftersom kalium lätt utlakas på dessa jordar. Lättlösligt magnesium (Mg-AL) Mg-AL anger växttillgängligt magnesium. Gränsvärdet för brist är 4-1 mg/1 g lufttorr jord. Den lägre siffran gäller för jordar med låga lerhalter och den högre för höga lerhalter. Jordar med risk för brist är mullfattiga sandjordar med lågt ph, organogena jordar och jordar med höga K-AL-tal. K/Mg-kvot Kalium och magnesium konkurrerar med varandra vid upptagningen genom rötterna. För stor mängd kalium i förhållande till magnesium kan leda till Mg-brist med skördesänkning som följd. Vallfoder med för lågt magnesiuminnehåll kan medföra hälsoproblem för idisslare. För att undvika Mg-brist bör K/Mgkvoten i jorden inte överstiga värdena i tabellen. K-AL-klass I-II III IV-V K/Mg-kvot 2,5 2, 1,5 En hög magnesiumhalt i förhållande till kaliumhalten kan leda till kaliumbrist och skördesänkning, även på K-haltiga jordar. Är kvoten lägre än,7, bör mer kalium tillföras än vad rekommendationerna anger och kaliumgödsling utföras även vid högre K-AL-tal. Växttillgängligt kalcium (Ca-AL) Ca-AL anger mängden växttillgängligt kalcium och uttrycks i mg/1 g lufttorr jord. Värdet används främst för bestämning av basmättnadsgraden vid kalkbehovsberäkningar. På jordar med gott kalktillstånd är brist ovanlig. Störst risk för brist föreligger på mulljordar och lätta jordar. Grödor känsliga för brist är vallbaljväxter och potatis. För att minska risken för rostfläckighet i potatis bör Ca-AL ligga över 1 mg/1 g jord för känsliga sorter och över 7 mg/1 g jord för måttligt känsliga sorter. Kalcium har positiv effekt på kvali teten i frukt, bär och grönsaker. God tillgång minskar skördeskador och ökar lagringsdugligheten. Bor Lantbruksgrödorna har olika krav på tillgången till bor. För borkrävande grödor såsom oljeväxter, sockerbetor och klöver till frö gäller följande gränsvärden i mg B/kg lufttorr jord: Sandjord,5 Lerig jord,6-,7 Lerjord,8-1, Bor är ett livsnödvändigt ämne för växten, men gödslingen bör anpassas efter jordanalysen, eftersom alltför stor till försel kan ha skördesänkande inverkan på främst gräs och spannmål. Risken för brist är störst på mullfattiga, lätta jordar med högt ph. Torka förstärker risken för brist. YaraMila Raps, ProBeta och ProMagna innehåller bor. Bor kan också tillföras som bladgödsling. Koppar (Cu-HCl) Koppar är lättast tillgängligt vid ph 5-6. Brist uppstår främst på mull- och sandjordar. Korn, havre och vete är känsliga grödor. Gränsen för brist är 6-8 mg/kg torr jord. Antingen förrådsgödslas enligt tabellen nedan eller bladgödslas årligen. I båda fallen används Coptrac. Även Gramitrel innehåller koppar, se sid 59. Jordanalysvärde Cu-HCl mg/kg jord Cu kg/ha Coptrac Produkt l/ha < , ,5 5 Vid gödsling med Coptrac i växande gröda får högst,5 l/ha användas var 14:e dag. Nitratkväve (NO 3 ) Speciella jordprov kan tas på vårvintern/ försommaren för att få grepp om hur mycket lättupptagbart nitratkväve som finns i marken inför vårens kvävegödsling. Mängden kväve varierar mycket mellan olika fält och områden. För att denna analys ska vara till hjälp och vägledning krävs att det finns referens värden att jämföra med. Det är speciellt intressant att mäta kväveinnehållet efter kväverika förfrukter, efter stallgödselanvändning eller om man misstänker att vintern lakat ut mycket kväve ur jorden (varm och fuktig vinter) alternativt lämnat mycket kväve kvar (kallt och torrt). Gårdens stallgödsel är en värdefull resurs som ska utnyttjas så att så lite växtnäring som möjligt går förlorad. Kväveeffekt I tabellen anges ungefärliga kväveeffekter av olika stallgödselslag. Kemisk analys av ammoniumkväveinnehållet i flytgödsel och urin ger ett bättre underlag för en beräkning av stallgödselns kväveverkan. Analysvärdet måste dock justeras ned på grund av spridningsförluster. Det är vanligt att man sätter effekten vid vårspridning lika med ammoniumkväve-innehållet,8, under förutsättning att nedbrukning sker snarast efter spridning. Denna metod har visat sig fungera bra för urin och flytgödsel från svin, men inte i samma utsträckning för nötflytgödsel. Gödselns torrsubstans består främst av organiskt material som ofta har en hög kol/ kvävekvot (C/N-kvot). När det organiska materialet omsätts i marken kommer på kort sikt kväve att fastläggas. Ju högre C/N-kvoten är, desto mer kväve fastläggs. Kväveeffekten under första året efter spridningen kan därför bli väsentligt lägre än vad mängden ammoniumkväve i analysresultatet visar. Regelbunden stallgödselanvändning leder på sikt till ökad kvävemineralisering i marken. Den optimala kvävegödslingsnivån ligger oftast lägre på gårdar med långvarig stallgödsel användning jämfört med kreaturslösa gårdar. För att minska riskerna med ojämn spridning och osäker kväveeffekt, bör inte hela det beräknade kvävebehovet täckas Ungefärlig växtnäringseffekt av stallgödsel vid spridning på våren. av stallgödsel. Givor över 2-3 ton fastgödsel och 1-2 ton urin kan ge skördenedsättning och det är då bättre att sprida stallgödseln på en större areal och sedan komplettera med kväve i form av mineralgödsel. Kompletteringsgödsling med hjälp av Yara N-Sensor är en bra metod för att utjämna skillnader i kväveeffekt inom fältet. Svaveleffekt Den totala svavelhalten i flytgödsel uppgår till cirka,3-1, kg S/ton. Det mesta av detta är dock organiskt bundet och kommer inte grödan till godo direkt. Första årets svaveleffekt av flytgödsel är i det närmaste obefintlig. På gårdar med kontinuerlig stallgödseltillförsel kommer dock mera svavel att mineraliseras än på kreaturslösa gårdar. Mängden svavel som mineraliseras är i rätt proportion till kvävemineraliseringen för att passa spannmål och vall, dvs, N:S-kvot 1:1. Mer information Fördjupad information om stallgödsel och stallgödselhantering finns på Greppa Näringens hemsida Kg effektiv växtnäring per 1 ton gödsel Gödselslag N P K Fastgödsel, nöt Fastgödsel, suggor Fastgödsel, slaktsvin Fastgödsel, höns kletgödsel Fastgödsel, slaktkyckling ströbädd Djupströgödsel, nöt/får /2 Djupströgödsel, svin Urin, nöt täckt behållare 1) 25 5 Urin, svin täckt behållare 1) Flytgödsel, nöt 9 % ts Flytgödsel, svin 6 % ts 2) Fastgödsel, häst ) Behållare med tak eller svämtäcke. Kväveeffektiviteten är cirka 3 % lägre efter lagring utan täckning. 2) Avser gödsel från slaktsvin. Gödsel från suggor har något lägre kväveinnehåll. 1 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

7 Kväveformer och kvävegödselmedel Kvävegödsling Kväve finns i relativt stora mängder i matjorden. I huvudsak är det bundet i markens organiska del, det vill säga mullen. En normal mineraljord med mullhalt på 2-4 % innehåller 4-8 ton organsikt bundet kväve per hektar. Markens mikroorganismer bryter ner mullen i mycket långsam takt, cirka 1-2 % per år. Vid nerbrytningen frigörs (mineraliseras) cirka 5-1 kg kväve per hektar årligen. Mullförrådet fylls ständigt på av skörderester, förmultnande rötter och stallgödsel. Vid mineraliseringen bildas ammoniak (NH 3 ). Det föreligger ett jämviktsförhållande mellan ammoniak och ammonium (NH 4+ ). Denna jämvikt styrs av markens ph-värde. Ju högre ph, desto mer ammoniak. Vid ph 7 är cirka 1 % ammoniak, resten är ammonium. Ammonium omvandlas av bakterier till nitrat (NO 3- ), så kallad nitrifikation. Ammoniumkväve (NH 4 + ) Ammoniumkväve adsorberas (binds på ytan) till markens kolloider (ler och humus), vilket gör att det rör sig långsamt i marken. På vissa jordar kan ammoniumkväve fixeras till lermineral och därmed bli otillgängligt för växten. Ammonium kan vid ytlig tillförsel av vissa gödselmedel, till exempel stallgödsel, flytande kvävelösningar och urea, avdunsta till atmosfären som ammoniak. Den övervägande delen av ammoniumkvävet tas upp först efter att det omvandlats till nitratkväve. Jordtemperatur och markfukt har stor påverkan på hastigheten för denna omvandling. Ju kallare och ju torrare, desto långsammare omvandling. Nitratkväve (NO 3 - ) Nitratkväve är lättrörligt i marken, vilket gör det lättåtkomligt för växterna och effektivt som gödselmedel. Det avdunstar inte till atmosfären. Vid vattenmättnad och därmed delvis syrefria betingelser i marken, kan nitrat av bakterier omvandlas till kvävgas (så kallat denitrifikation) och förloras. Denitrifika tions- förluster kan uppgå till flera tiotals kilo per hektar under ogynnsamma förhållanden. På lätt jord och vid mycket nederbörd kan nitratkväve utlakas. Kvävegödselmedlens sammansättning och effektivitet I gödselmedel finns kvävet oftast som en blandning av olika kväveformer. Våra vanligaste kvävegödselmedel består av ammonium- och nitratkväve. Kalksalpeter, som till största delen består av nitratkväve, är mest effektiv. Produkten kan användas även under torra förhållanden och ger snabb effekt. Axan, Sulfan, N27 och de flesta NPK-produkter består till hälften av ammoniumkväve och till hälften av nitratkväve. Dessa produkter har alltså en lättupptagbar del och en del som först måste omvandlas till nitrat innan det kan tas upp. UREA 1% Omvandlas kemiskt-biologiskt AMMO- NIAK 5% 5% AMMO- NIUM Omvandlas av mikroorganismer 8% 92% Urea Axan Kalksalpeter Urea används mycket i övriga delar av världen. Omvandlingen av urea till för växterna lättupptagbart nitratkväve sker i två steg. Först bildas ammonium genom hydrolys (kemisk process). Sedan sker nitrifikationen med hjälp av mikroorganismer. Hydrolysen är en relativt snabb process, medan omvandlingen till nitratkväve kan ta lång tid beroende på markfukt och temperatur. Eftersom det inte finns något nitratkväve tillgängligt direkt, är urea ett mer långsamverkande gödselmedel än andra kväveprodukter. NITRAT GÖDSELMEDLETS EFFEKTIVITET ÖKAR Urea Ammonium Nitrat Effektiviteten sammanhänger med gödselmedlens innehåll av olika kväveformer. Grödornas behov av kväve Gröda, skördenivå och kvalitetskrav påverkar det totala behovet av kväve. Detta behov kan tillfredsställas genom: Restkväve i marken på våren Mineralisering under växtsäsongen Tillförsel av kväve (som mineralgödsel, stallgödsel eller annat organiskt gödselmedel) Hur mycket kväve som ska tillföras i form av mineralgödsel eller stallgödsel beror alltså på hur mycket marken kan leverera. Ekonomiskt optimal kvävegiva Ekonomiskt optimal kvävegiva kan definieras på följande sätt: Den gödslingsinsats där skördevärdet för det sist insatta kilot kväve är lika stort som kostnaden för insatsen. 1. Använd kväverekommendationerna som riktvärde De rekommendationer som finns för kvävetillförsel är generella och grundar sig på genomsnittsberäkningar från ett stort antal försök. Råden är skördeoch kvalitetsrelaterade och bygger på det faktum att ju större skörden är och ju mer protein den innehåller, desto mer kväve har tagits upp. Råden bör användas som riktvärden. Hänsyn måste tas till förhållandena på det enskilda fältet varje enskilt år. 2. Anpassa gödslingen till fältet Olika fält (och även olika delar av samma fält) har olika förmåga att leverera kväve till grödan. Skillnaderna beror på odlingshistoria, jordens sammansättning, vattenhållande förmåga, mullhalt, temperaturförhållanden m m. Det kan skilja åtskilliga kilon i kväveoptimum även vid samma skörde nivå, Riktvärden för olika grödors förfruktseffekter, kg N/ha Årets gröda Förfrukt Höstsådd Vårsådd Stråsäd Våroljeväxter 2 15 Höstoljeväxter 4 15 Foderärter, -bönor 3 25 Potatis Sockerbetor, nedbrukad blast 2 2 Sockerbetor, bortförd blast Blandvall (gräs 7% klöver 3 %) Gräsvall Gröngödslingsvall Fånggröda (insådd i förfrukten) Stubbträda tidig plöjning (aug sept) sen plöjning (okt nov) tidig plöjning (aug sept) sen plöjning (okt nov) tidig plöjning (höstoljeväxter) tidig plöjning (höstsäd) sen plöjning rajgräs (nedplöjt på hösten) rajgräs (nedplöjt på våren) plöjning juni plöjning juli plöjning augusti För att bestämma kväve givans storlek rekommen deras följande arbetsgång: se diagram 2 på nästa sida. Det är därför viktigt att skaffa sig en uppfattning om ungefär hur mycket kväve de olika fälten kan leverera. Detta kan göras på olika sätt. Den egna erfarenheten är viktig. Genom att gå tillbaka och titta på vilket skörderesultat och vilka proteinhalter man haft vid olika gödslingsnivåer i spannmål, kan man få en uppfattning om kväveoptimum på fältet. Vid kväveoptimum i korn och havre är proteinhalten oftast 11,5-12 %. I vete till foder bör proteinhalten vara 11-11,5 %. Om proteinhalterna avviker från dessa halter tyder det på att gödslingen inte varit optimal. Självklart ska vid planeringen hänsyn tas till restkvävemängden på våren (N-min), eventuella förfruktseffekter (se tabellen ovan) samt använd mängd stallgödsel (mer om stallgödsel finns på förra uppslaget) Anpassa till årsmån Årsmånen påverkar såväl skördenivå som markens kväveleverens. Även förluster genom utlakning, denitrifikation eller ammoniakavgång är beroende av årsmånen. Därför kan gödslingsbehovet variera ganska mycket över åren. Enda sättet att ta hänsyn till årsmånen är att dela kvävegivorna och anpassa 2:a och 3:e givan efter årets förhållanden. Genom att använda de hjälpmedel som finns, till exempel Yara N-Sensor, Yara N-Tester och Yara N-Prognos, kan besluten om givornas storlek under lättas. 12 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

8 Anpassning efter fält och år viktigast Optimal kvävegiva vid en och samma skörd varierar väldigt mycket! Detta beror främst på att marken levererar olika mycket kväve mellan och inom enskilda fält samt på årsmånsvariationer. Gödslingsoptimum påverkas däremot endast marginellt av ändrade spannmåls- och kvävepriser. Det betyder att tabeller med riktvärden för kvävegivor vid olika skördenivåer endast kan betraktas som vägledande (se tabell 1 på sidan 23). Rekommendationerna i tabellen grundar sig på en utbyteskurva som är ett genomsnitt av ett stort antal försök, gjorda under flera olika år. I diagrammet syns hur stor variationen är bakom medelvärdet för rekommendationerna. I verkligheten har varje att få 8 ton skörd medan på ett annat fält behövdes 24 kg N. Därför måste kvävegödslingen alltid anpassas efter rådande förhållanden. Gödslar man med för lite kväve förlorar man skörd och pengar. Genom att gödsla överoptimalt riskeras att överskottet lakas ut, med negativa miljöeffekter som följd. Även liggsädesrisken ökar med alltför höga kvävegivor. Bästa kväveeffektivitet bör eftersträvas Naturligtvis ska vi vid gödsling sträva efter bästa möjliga effektivitet av det kväve som tillförs. Ju mer effektivt vi gödslar, desto mindre kväve behöver vi använda. Det är bra för både miljö och plånbok. Kväveffektiviteten kan ökas om vi tar hänsyn till följande: 2. Delade givor Genom att dela givorna på två eller flera tidpunkter minskar vi risken för kväveförluster samtidigt som delningen möjliggör en årsmånsanpassning. Vid andra och tredje gödslingstillfället kan Yara N-Tester eller Yara N-Sensor vara till god hjälp för att bedöma behovet. 3. Radmyllning Genom att använda kombisådd kan vi öka kväveeffektiviteten. Kvävebehovet minskar med cirka 1 % när gödselmedlet placeras jämfört med bredspridning. 4. Kväveform Om Kalksalpeter används vid övergödsling i växande gröda, kan givan sänkas med cirka 1 %. 5. Balanserad gödsling Balanserad tillgång till övriga närings- Fosfor och fosforgödsling fält sin egen kurva. Det enskilda fältets kurva avviker nästan alltid från medeltals- kurvan och avvikelsen kan vara mycket stor. I diagrammet ser man att det på en plats endast behövdes 4 kg N/ha för 1. Tidpunkt för gödsling Kväve bör finnas tillgängligt för grödan när tillväxten startar på våren. Men inte tidigare än så. Alltför tidig gödsling ökar strålängden samt medför risker för förluster. ämnen såsom P, K, S, Mg och mikro, ökar kväveupptaget. Skörd, kg/ha Foto: Anders Roland 6 Genom att kombiså NPK till vårgrödorna kan högsta möjliga fosforeffektivitet uppnås. Givan ska anpassas till grödans behov och markens leveransförmåga Kvävegiva kg/ha Den heldragna linjen i diagrammet visar genomsnittligt kväveoptimum i höstvete vid olika skördenivåer (9 försök ). Detta samband används i gödslingsrådens skörderelate rade rekommendationer på sidan 23. Prickarna visar hur stor spridningen är i försöksmaterialet. Eftersom spridningen är så stor bakom medel talet, är det av yttersta vikt att anpassa givorna efter det enskilda fältets förhållanden och kvävelevererande förmåga. Rekommenda tionerna i tabell 1 på sidan 23 ska därför bara användas som riktvärden. Fosfor är ett av de viktigaste växtnäringsämnena. Gödsling med fosfor kan ge stora skördeökningar om markens leverans av fosfor inte räcker till. Grödornas fosforbehov Olika grödor har olika behov av fosfor, delvis på grund av skillnader i upptagningsförmåga. Fosfor är inte så rörligt i marken, så det krävs att växternas rötter når fram till näringsämnet. Grödor med vida och djupa rotsystem klarar ofta försörjningen bättre än grödor med små och grunda rotsystem. Grödor med långsam utvecklingstakt på våren behöver också vara välförsedda med fosfor. Vall och höstsäd klarar sig därför bättre på jordar med lägre P-AL-tal och med lägre fosforgivor än vad vårspannmål gör. På kalla jordar med högt eller lågt ph kan fosforgödsling dock ge positiv effekt även till dessa mindre krävande grödor. Oljeväxterna svarar väl på fosfortillförsel både höst och vår. Majs, potatis och sockerbetor kan klassas som fosfor krävande. Fosfor i överskott orsakar miljöproblem Överskott av fosfor kan ställa till stora problem i våra vattendrag och sjöar. Problemen i Östersjön, med stora förekomster av så kallade blågröna alger (egentligen giftiga cyanobakterier), beror till stor del på alltför mycket fosfor. Ett överskott som byggts upp under många år, med bidrag från olika källor. Förluster av fosfor från lantbruksmark kan ske dels genom ytavrinning, dels som utlakning genom markprofilen. 14 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

9 Fosforeffektivitet ett nyckelord Med effektivitet menas att få tillbaka så mycket som möjligt av insatta medel. Genom att försöka uppnå största möjliga fosforeffektivitet sparar man pengar och undviker negativ miljöpåverkan. Fosforeffektiviteten ökar vid: Kombisådd NPK till vårsådden Årlig gödsling, dvs inte förrådsgödsling Gödsla i balans Om man gödslar ungefär lika mycket med fosfor som grödan för bort med skörden, bibehålls markens bördighet samtidigt som man uppnår en hög skörd. Gödslingsekonomi på kort och lång sikt Fosforanvändningen i Sverige Fosforanvändningen i Sverige Ton fosfor Mineralgödsel Stallgödsel Den kortsiktiga lönsamheten innebär att det ökade skördevärdet det enskilda året ska betala merkostnaden för gödslingen. Med skördevärde menas förutom en ökad skörd också den kvalitetsförbättring som fosforgödsling medför i många grödor. En balanserad fosfortillförsel ger förutom skördeökning också andra fördelar som kanske kan vara svåra att värdesätta men som kan ha stor betydelse för ekonomin, till exempel tidigare mognad i stråsäd och en ökad odlingssäkerhet. Lönsamhet för fosforgödsling kan och bör räknas också på lång sikt. Med skörden förs varje år bort en viss mängd fosfor som bör ersättas för att jorden inte ska utarmas. Värdet av denna fosfor bör beaktas när gödslingen planeras. Vilken P-AL-nivå man ska sikta mot och hur mycket fosfor som ska läggas är i hög grad beroende av prisnivåerna på fosforgödsel och avsalugröda. Dessa priser varierar, varför det är svårt att i ett gödslingsråd som detta förutsäga hur lönsamheten ser ut när det är dags att gödsla. Över åren kan vi dock förutsätta att det är lönsamt att satsa på att uppnå och ligga i P-AL-klass III för de flesta grödor. Ett lägre P-AL-tal kostar i skörde förlust för samtliga grödor och innebär också att höstsäden bör gödslas på hösten Idag används mindre fosfor än vid 19-talets början, trots att skördarna och bortförseln är betydligt högre nu än då! I genomsnitt gödslar vi idag endast med 4 kg P/ha i form av mineralgödsel. Våra odlingsjordar utarmas Under flera år har fosforgödslingen av ekonomiska skäl minskat i svenskt lantbruk. Inte sedan vid 19-talets början eller under världskrigen har tillförseln varit så låg som nu, se diagrammet. På djurgårdar finns stallgödsel och dessa gårdar har ofta en god eller till och med alltför positiv fosforbalans. Men på de rena växtodlingsgårdarna är balansen starkt negativ. En normal stråsädesgröda för bort i storleksordingen kg P/ha vid 5-7 tons skörd. På många växtodlingsgårdar märks att markens fosforstatus och därmed också bördigheten börjar minska. Rekommendationer för fosforgödsling De givor av fosfor som rekommenderas i detta gödslingsråd följer de ramar som överenskommits i Markkarteringsrådet, ett forum där branschens representanter från Jordbruksverket, SLU, handel med flera organ, enas om principer för markkartering och lämpliga gödslingsnivåer utifrån vad marken kan leverera. Hur lönsamt är fosforgödsling på din gård? Det finns ett enkelt och informativt verktyg på vår hemsida som ger en uppfattning om hur lönsamt det är att fosforgödsla på din egen gård. Programmet visar också ungefär hur mycket P-AL sjunker om du inte fosforgödslar under 1 år. Gå in på Sök på fosfor och fosforgödsling i sökfältet. Hjälpmedlet ligger invid detta kapitel. Testa det! Gödsla lönsammare med NPK För att få bästa resultat är det viktigt att se till lönsamheten över hela växtföljden och inte enbart till det enskilda året. Genom att årligen gödsla med NPKprodukter, som är anpassade efter grödans behov och näringstillståndet i marken, får man både ekonomiska och 4. Ökad odlingssäkerhet miljömässiga fördelar. Anpassad mängd P och K till varje gröda ger en ökad odlingssäkerhet och därmed Lönsamt med fosfor mindre skördevariationer. Fosforgödsling ger skördeökningar i de flesta grödor vid P-AL-värden under ca Tidigare mognad Både stråsäd och oljeväxter utvecklas 1. Högre skörd snabbare om de gödslas balanserat med Nytillförd färsk fosfor och kalium Fosforanvändningen har NPK jämfört i Sverige med 19 enbart 21 NS. I försök en hög effektivitet och ger en merskörd. Ton fosfor har exempelvis korn mognat upp till en 8 2. Högre skörd i kombisådd vårsäd vecka tidigare. Tidigare mognad och Mineralgödsel 7 Vid kombisådd, då P-AL är under ca 8, skörd kan vara av största betydelse, Stallgödsel är NPK det självklara valet. Försöken 6 speciellt om man planerar att så höstraps efter korn. har i kombisått vårkorn gett stora skörde- 5 ökningar för ett underhåll som ändå måste göras Bättre kvalitet 2 I kombisådd vårsäd har NPK också gett 1 högre tusenkornvikt, högre rymdvikt och lägre vattenhalt. Kväveutnyttjandet har varit bättre och proteinhalten den som eftersträvats. Dessa kvalitetsparametrar är viktiga inte minst vid odling av t ex maltkorn. Vilket P-AL-värde ska man sträva efter? Den gröda i växtföljden som har högst krav på fosfortillgång bör styra målet. Odlas oljeväxer bör alltså fälten ligga i Bättre totalekonomi med NPK jämfört med PK+N NPK är i de allra flesta växtföljder mer lönsamt än en strategi med PK+N. Undantag är dock om P-AL-talet är riktigt lågt (klass I och II). Då är höstgödsling med P eller PK att föredra i höstsäden. klass IVa. Odlas enbart stråsäd och vall räcker det att styra gårdens fosforgödsling mot klass III. 1. Färre körningar Körkostnaden för höstens P/PK-spridning sparas in. 2. Mindre stress på hösten Genom att slippa arbetet med att sprida PK på hösten sparas värdefull tid. 3. Mindre mängd gödsel Omkring 1-25 % mindre mängd gödsel att lagra, transportera och sprida. Sparar tid och pengar. 4. Mindre risk för fosforförluster Höstspridd PK ökar risken för fosforförluster och bör undvikas. NPK på våren är miljömässigt bättre. 5. Låga kadmiumhalter För Yaras NP- och NPK-produkter garan teras en kadmiumhalt lägre än 12 mg Cd per kg P. Yaras NP- och NPK-produkter ger således betydligt mindre kadmium än motsvarande mängd fosfor i form av P- eller PK-produkter eftersom dessa inte omfattas av garantin. Fosforklass I II III IVa IVb V P-AL-värde Färgmarkering Vall, höstsäd (P-AL-tal 5) Vårsäd (P-AL-tal 6 8) Sockerbetor, oljeväxter 16 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

10 Precisionsgödsling För de flesta är det självklart att anpassa För fosfor och kalium får man den nöd- Yara N-Sensor i kombination med gödslingen till växtnäringsinnehållet i vändiga kunskapen från en aktuell mark- Yara N-Tester ökar skörden med i olika fält. Men variationen inom ett karta, men när det gäller kväve krävs genomsnitt 7 %, sam tidigt som kväve- enskilt fält är ofta lika stor som mellan dagsaktuell information för bästa resultat. givan minskar med 13 % jämfört med olika fält. Att anpassa näringstillförseln den av lantbrukaren föreslagna kväve- efter denna variation är till fördel för odlingsekonomin. Även ur miljösynpunkt är det av stor betydelse eftersom näringsobalanser ökar risken för läckage. Utnyttja fältets hela potential För att kunna utnyttja det enskilda fältets hela potential krävs framförallt två saker: kunskap om växtnäringsstatusen i fältets olika delar teknik för att sprida gödseln så att rätt mängd kommer på rätt plats. Yara N-Sensor Med Yara N-Sensor kan kvävegivan varieras över fältet utifrån grödans skiftande behov. Detta medför en rad för delar: Mindre risk för liggsäd. Ökad tröskkapacitet. I försök har uppmätts 12-2 % högre kapacitet. Högre skörd med bibehållen eller minskad kvävegiva. Undersökningar på gårdar i Tyskland visar att givan. Yara N-Sensor fungerar genom att sensorer monterade på traktortaket mäter grödans färg. Det finns ett starkt samband mellan grödans färg (klorofyllinnehållet) och kväveinnehållet i växten. Förenklat kan man säga att gödseln för delas enligt följande princip: Där det i grödan finns en liten mängd klorofyll, tilldelas relativt sett mer kväve. Där det finns en stor mängd, reduceras gödselmängden. Variationen beror på markens kväveleverans. Yara N-Sensor kan också användas till att variera gödslingen med andra näringsämnen än kväve. Då utgår man från fältets markkarta. Exempelvis kan stora variationer av P-AL i fältet ut- jämnas med hjälp av Yara N-Sensor. Andra användningsområden är an- Yara N-Tester används främst för att bedöma behovet av en kvävekomplettering i växande gröda. passad stråförkortning, svampbekämpning och blastdödning i potatis. Nu finns också Yara N-Sensor ALS med en egen ljuskälla. Tack vare denna kan sensorn användas oberoende av dagsljus på kvällar och nätter. Yara N-Prognos Nu kan man kostnadsfritt få Yara N- Prognos under april-juni genom att prenumerera på våra elektroniska nyhetsbrev. Syftet med Yara N-Prognos är att Du är välkommen att prenumerera på våra nyhetsbrev genom att fylla i formuläret på vår hemsida se under rubrik Växtnäring eller genom att e-posta till se om markens egna mineralisering kommit igång. Dessutom får man en Yara N-Tester bild av hur mycket av tillfört kväve som Yara N-Tester (tidigare Kalksalpeter- tagits upp av grödan och hur mycket mätaren) är ett hjälpmedel för att bedöma som fortfarande finns kvar i marken. behovet av kvävekomplettering i fram- Genom att jämföra mängden upptaget förallt spannmål. Den är praktisk och kväve i gödslade försöksled med hur enkel att använda för att hitta ekonomiskt mycket som tagits upp i ogödslade led optimal kvävegiva. (s.k. Noll-rutor) får man en god vägled- Tack vare en kontinuerlig och om- ning om det gödslade kvävet är upptaget fattande försöksverksamhet kan Yara i grödan eller om mer finns kvar i marken. N-Tester användas i flera grödor och Yara N-Sensor är monterad på traktorns tak. På rampen sitter fyra kvävesensorer som tillsammans scannar 5 m 2 av fältet i sekunden. Yara N-Sensor ALS, se bilden, har en egen inbyggd ljuskälla som skickar ut blixtar med infrarött ljus 2 gånger per sekund. Det gör att den kan användas dygnet runt. Detta är en viktig kunskap när man ska bedöma kompletteringsbehovet. Mätningarna av kväveupptaget sker ungefär veckovis under maj-juni i ett stort antal höstveteförsök runt om i landet. Som mätinstrument används Yara Handsensor. Den fungerar enligt samma princip som Yara N-Sensor men är handburen. Varje försöksplats redovisas för sig. sorter. Förenklat kan mätaren beskrivas som en klorofyll- eller grönfärgsmätare. En fotocell mäter hur mycket ljus som absorberas i bladet. Ju mer ljus som hindras av bladet desto större är bladets innehåll av klorofyll, vilket i sin tur är ett indirekt mått på grödans kväveinnehåll. Yara Handsensor används för att mäta kväveupptaget i ett stort antal höstveteförsök under maj-juni. Resultaten ger en bild av årets kväveupptag och kan erhållas genom Yara N-Prognos. 18 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

11 Stråsäd gödslingsstrategier Stråsäd välj rätt NPK med YaraMila-matrisen Med hjälp av YaraMila-matrisen är det enkelt att hitta en lämplig NPK-produkt utifrån markkarteringsvärdena. I matrisen finns ett sortiment kadmiumlåga NPKprodukter med balanserad svavelhalt. Matrisens produktrekommendationer syftar till att utnyttja markens skördepotential. Om man följer matrisens produktrekommendationer för klass III, tillför man ungefär lika mycket fosfor och kalium som förs bort med skörden. Vid högre klasser är tillförseln lägre och man tär på markens förråd. I lägre klasser rekommenderas något högre givor så att jorden på sikt når upp till klass III. För de flesta växtföljder bör man långsiktigt ligga i klass III, men kortsiktigt kan det vara ekonomiskt försvarbart att vissa år gödsla mer eller mindre beroende på prissituationen. Såväl fosfor- och kaliumpriserna som spannmålspriset varierar och lönsamheten för gödsling med P och K beror på dessa prisförhållanden. Om priserna på P och/eller K går upp eller om spannmålspriset går ner kan det vara ekonomiskt motiverat att använda NPK-produkter med lägre innehåll av fosfor och kalium än vad matrisen anger. Man ska dock vara medveten om riskerna vid en minskad fosforgiva i klass II och III. Odlingssäkerheten minskar, skördevariationerna blir större och vid odling av maltkorn kan kvaliteten bli lidande. När det däremot är mer gynnsamma förhållanden med höga spannmålspriser eller lägre P- och/eller K-priser, kan man passa på att fylla på förrådet. Dock måste stor hänsyn tas till miljön. Man får inte riskera att näringen hamnar i vattendragen. Principmatris K-AL P-AL I II III IVa IVb V Utgå från markkartan Utgå från markkartans P-AL- och K-ALtal och se var i matrisen fältet hamnar. Produkten i rutan passar för näringstillståndet. Årlig NPK-gödsling ger i de flesta fall bäst totalekonomi. Skördehöjande effekter för fosfor vid P-AL-tal under 1 Många försök visar att gödsling med fosfor till stråsäd ger en skördeökning vid P-AL-tal under ca 1, dvs låg klass IV. Vårsäden svarar ofta bättre än höstsäden på fosforgödsling. Kalium behövs vid låga K-AL-tal och/eller om K/Mg-kvoten är låg Om marken är fattig på kalium, ger kaliumgödsling ofta en skördeökning. Men effekten av tillfört kalium beror inte bara på markens innehåll av kalium. Eftersom andra positiva joner, främst Mg ++, konkurrerar med K + vid rötternas upptag, kan kalium behöva tillföras om markens innehåll av magnesium är högt, dvs om K/Mg-kvoten är låg. Detta fenomen kan även förekomma på lerjordar där kaliumhalten är hög. P- och K-behovet kan tillgodoses på följande sätt 1. Årlig NPK-gödsling I de flesta fall får man bäst totalekonomi om man använder anpassade NPKprodukter till varje gröda i växtföljden, jämfört med att förrådsgödsla med P eller PK. Årlig gödsling ger bland annat ca 2 % färre körningar och 1 % mindre mängd gödsel. Dessutom tillkommer den skördehöjande effekten av årlig färsk fosfor, inte minst vid kombisådd. Denna strategi är också bra för miljön, eftersom små årliga givor minskar risken för förluster jämfört med förrådsgödsling. En fördel är att det går att använda samma NPK-produkt till alla stråsädesgrödorna. Flexibiliteten ökar och lagring och spridning under lättas. 2. NPK-gödsling enbart till vårsäden Vårsäden svarar bättre på fosforgödsling än höstsäden. Det kan därför ibland vara lönsamt att ge en mer fosforstark NPK till vårsäden och enbart Axan till höst säden. Det är dock viktigt att man ser till att fosforgödslingen är tillräcklig under växtföljden, eftersom fosfortillståndet annars kommer att sjunka. 3. Fosfor på hösten till höstsäd vid riktigt låga P-AL Vid riktigt låga P-AL värden, P-AL-tal 5 och därunder svarar även höstsäden med stora skördeökningar vid tillförsel av fosfor. Men då behövs fosforn redan på hösten för att ge maximalt utbyte. Vid så låga fosforvärden i marken bör fosfor tillföras i överskott, så att markens fosfortillstånd på sikt förbättras. Vårsäd på dessa jordar gödslas med en fosforstark NPK, gärna kombisådd. I II III IV V K-AL I II III IV V 8 16 På sikt höjs P- och K-tillståndet K-tillförsel = bortförsel med skörden På sikt höjs P-tillståndet På sikt höjs P-tillståndet samt K-tillståndet sänks P-tillförsel = bortförsel med skörden På sikt höjs K-tillståndet P- och K- tillförsel = bortförsel med skörden P-tillförsel = bortförsel med skörden På sikt sänks K-tillståndet På sikt sänks P-tillståndet samt K-tillståndet höjs K-tillförsel = bortförsel med skörden På sikt sänks P-tillståndet På sikt sänks P- och K-tillståndet På sikt sänks P-tillståndet samt K-tillståndet höjs K-tillförsel = bortförsel med skörden På sikt sänks P-tillståndet Endast N och S tillförs Huvudgiva till höst- och vårsäd, säsongen 215 Ge hela eller större delen av kvävebehovet med föreslagen produkt för att grödans P- och K-behov skall täckas. P-AL I II III IVa IVb V 8 YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila YaraMila Axan 2 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

12 Stråsäd riktvärden för N, P, K och S Tabell 1. Riktvärden för totala kvävegivan i stråsäd, kg N/ha OBS: Justera riktvärdet efter markens egen mineralisering, se sid Tabellen är ett genomsnitt för hela landet. I södra Sverige är behovet något lägre, i Mellansverige något högre. Skörd, ton/ha Gröda Gödselmedel Höstvete utan proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* Höstvete med proteinbetalning YaraMila, Axan, Kalksalpeter* Rågvete YaraMila, Axan, Kalksalpeter* Råg, höstkorn YaraMila, Axan, Kalksalpeter* Maltkorn YaraMila, Axan bredspridd YaraMila, Axan kombisådd Foderkorn YaraMila, Axan bredspridd YaraMila, Axan kombisådd Havre YaraMila, Axan bredspridd YaraMila, Axan kombisådd Vårvete, 12,5-13 % protein N-givan fördelas på en kombisådd huvudgiva med YaraMila eller Axan plus en eller flera kompletteringar med Axan Vårvete, 13,5-14 % protein Som ovan Rekommendationerna förutsätter normalt kväveinnehåll i mark på vår samt normal leverans av kväve. * Används Kalksalpeter kan givan sänkas med 1 %. Tabell 2. Riktvärden för fosforgödsling i vårsäd, kg P/ha Tabell 3. Riktvärden för fosforgödsling i höstsäd, kg P/ha Anpassa tabellvärdet för grödans kvävebehov efter markens N-mineralisering, se sid P-AL-klass I II III IVa IVb-V P-AL-värde Skörd ton/ha > Spannmål bortför ca 3,5 kg P per ton skörd. P-AL-klass I II III IV-V P-AL-värde Skörd ton/ha > Spannmål bortför ca 3,5 kg P per ton skörd. Markanpassad gödsling Uppdaterade markanalyser är viktiga för att beräkna optimal gödsling. Målet är att på sikt nå ekonomiskt optimal växtnäringsstatus i marken. För de flesta näringsämnen finns det riktvärden att sikta mot. Ligger man under dessa riktvärden gödslar man mer än grödan för bort. Ligger man över, drar man ner på gödslingen och tär på markens kapital. När man har nått optimala markvärden kan man gödsla balanserat, dvs tillföra lika mycket näring som grödan för bort med skörden. På detta sätt upprätt- hålles markens bördighet på lång sikt. PH-värdet bör ligga inom rätt intervall, dvs 6,5-7, på lerjordar och 6,-6,5 på lättare jordar, annars har grödan svårigheter att utnyttja markens och gödselns näringsinnehåll fullt ut. Kväve För lite kväve leder till låg skörd och låg proteinhalt. Överskott är oekonomiskt, kan ge liggsäd och ökar risken för näringsläckage. Optimal kvävegiva i stråsäd styrs av förväntad skördenivå, önskad proteinhalt, markens mineraliseringsförmåga, årsmån, gödslingsteknik mm. Läs mer om anpassning av kvävegivan på sidan Rekommenderade skördeanpassade riktvärden för total kvävegiva finns i tabell 1. Värdena är baserade på genomsnittlig bakgrundsmineralisering. Tidigare års försök i vete och korn visar att olika sorter har i stort sett samma kvävebehov vid samma skörd. Eftersom olika sorter avkastar olika mycket kan man dock uppleva att de har olika kvävebehov, men det beror alltså på skillnader i sorternas avkastningsnivå. Vissa nyare höstvetesorter med markant högre Tabell 4. Riktvärden för kaliumgödsling, kg K/ha Vid K/Mg-kvot lägre än,8 gäller rekommendationen för klassen under aktuell K-AL-klass. Skörd ton/ha K-AL-klass I II III IV-V K-AL-värde > Spannmål bortför ca 5 kg K/ton skörd. Vid halmbärgning ökas kaliumgödslingen med 2-3 kg K/ha. 22 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

13 Stråsäd bladgödsling skördenivå, kräver följaktligen klart högre kvävegiva för att nå upp till önskad proteinhalt vid odling för bröd. Vid odling till foder krävs dock inte samma höjning. Fosfor Vid odling av stråsäd bör man långsiktigt sträva efter att ligga i klass III. Då slipper man gödsla höstsäden med fosfor på hösten och den årliga gödslingsinsatsen till både höst- och vårsäd blir mindre. Det innebär lägre årlig kostnad och mindre risk för negativ miljöbelastning. Den kortsiktiga lönsamheten för fosforgödsling är beroende av spannmålspris och fosforpris. Fosforpriset ligger denna säsong på en rimlig nivå, vilket på verkar lönsamheten positivt. När man räknar på lönsamheten ska man dock inte bara se på hur skördens storlek påverkas. Andra positiva effekter är ökad odlingssäkerhet, tidigare mognad och förbättrad kvalitet. En viss omfördelning i fosfortillförseln kan ske från höst- till vårsäd under förutsättning att P-AL-talet inte är lägre än ca 5, dvs en låg klass III. Eftersom vårsäden svarar bättre på fosfortillförsel än höstsäden, kan det vara ekonomiskt motiverat att lägga en större giva till vårsäden. Det viktigaste är att marken tillförs det som grödan för bort under ett växtföljdsomlopp. Vid ph-värden över 7,5 fastläggs fosfor i marken. Om ph-värdet är högt bör man därför använda rekommendationerna för en fosforklass lägre än vad P-AL-analysen säger. Kalium Även vid kaliumgödsling bör man sikta på att ligga i klass III, se tabell 4. Vid höga magnesiumtal och låga K/Mg- kvoter bör kalium tillföras trots höga K-AL-tal. Vid halmbärgning bör kaliumgivan ökas med ca 2-3 kg/ha. I flera försök i vårkorn har konstaterats att det krävs kalium för att få full skörde - respons av tillförd fosfor. Kalibalansen är viktig inte bara för skörden utan även för kvaliteten. Svavel För att bygga upp plantan och utnyttja kvävet är tillgång till svavel nödvändig. Några kilon mineraliseras varje år, men denna mängd är mindre än grödans behov. Stråsädens svavelbehov är ca en tiondel av kvävebehovet, vilket betyder att gödslingsbehovet i allmänhet ligger på 1-2 kg S/ha. YaraMila-produkterna och Axan säker - ställer rätt svaveltillförsel för stråsäd. Använd Sulfan till första kvävegivan om en senare giva med Kalksalpeter planeras. Sulfan täcker då svavelbehovet under hela säsongen. Foto: Hardi International Yara Vita Gramitrel tillför flera näringsämnen Vid ogynsamma tillväxtbetingelser då grödan är stressad eller då stråsäden är inne i stark tillväxtfas uppstår lätt en obalans i växtnäringstillförseln. Då kan en eller flera behandlingar med YaraVita Gramitrel vara starkt motiverad. Produkten är speciellt utvecklad för stråsädens behov och innehåller N, Mg, Cu, Mn och Zn. Mangan I stråsäd är manganbrist den vanligaste bristsjukdomen. Brist uppträder framförallt på lätta porösa jordar och vid höga ph-värden. Det är viktigt att vara uppmärksam på att manganbrist även kan uppträda på hösten i höstsäd och medföra dåligt övervintrande bestånd. Bladgödsling på hösten kan behövas på lätta jordar, men också på lerjordar vid torr väderlek där såbädden är knutig. Höstkorn är den mest känsliga höstgrödan följd av höstvete. Rågvete och råg är mindre känsliga. Bladgödsling utförs med Mantrac Pro, som är en ny och effektivare produkt än den gamla Mantrac Optiflo. Mantrac Pro har dessutom bättre lagrings- och hanteringsegenskaper. Även Gramitrel innehåller mangan. Koppar Kopparbrist är vanlig på lätta jordar och mulljordar, speciellt i havre där bladgödsling medfört stora skördeökningar i försök. Om jordanalysen visar på låga koppartal kan en uppgödsling av marken utföras, se sidan 1. Såväl uppgödsling som årlig bladgödsling görs med Coptrac. Även Gramitrel innehåller koppar. Bladgödsling utförs med Gramitrel eller Coptrac från begynnande bestockning till strax före stråskjutning. Läs mer Läs mer om bladgödsling och produktrekommendationer på sidorna och sidan Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

14 Höstsäd Läs även kapitlen om stråsäd på föregående sidor. Där finns bland annat tabeller för N-, P- och K-givor samt en YaraMila-matris som underlättar val av produkt. Kvävegödsling Markens kvävelevererande förmåga, skördenivå, förfrukt, kväveform och eventuell proteinbetalning påverkar behovet av kvävegödsling. Det enskilda året styrs grödans behov mer av tillväxtbetingelser än av spannmåls- och gödselpriser. Spridningen i gödslingsoptimum mellan år och platser är stor, se diagrammet på sidan 14. Markens egen förmåga att leverera kväve varierar mellan olika fält. Ett sätt att få grepp om huruvida man gödslat med rätt kvävemängd eller inte, är att se på tidigare års proteinhalter. I för söken som ligger till grund för våra rekommendationer, har proteinhalten vid ekonomiskt optimum legat på (% av ts): ca 11-11,5 % i höstvete till foder ca 12 % i rågvete ca 11,5-12,5 % i vete med proteinbetalning beroende på avsaluvillkor Tidig giva Den riktigt tidiga givan vid tillväxtstart (bestockningsgivan) behövs sällan. I genomsnitt ger den tidiga givan sällan någon skördeökning. Risken finns i stället att kvävet försvinner innan grödan kan ta upp det. En annan nackdel är att en tidig kvävegiva ökar strålängden, vilket ökar risken för liggsäd. Dock finns vissa undantag, tillfällen, platser och år, när en bestockningsgiva ger positiv effekt: Vid mycket dåliga bestånd kan man öka bestockningen och förbättra möjligheterna till en god skörd. Vid torka i perioden före stråskjutningen hinner inte senare utlagt kväve bli tillgängligt till när grödan behöver det. I områden med ofta förekommande försommartorka kan det därför vara befogat med en tidig gödsling. Första kvävegivan kan man alltså oftast med fördel vänta med tills tillväxten kommit igång, ett par veckor före stråskjutningen. Huvudgiva Det är viktigt att tillräckligt mycket kväve finns under stråskjutningen. Se figur 1, som visar kvävets upptagskurva. Om den totala mängden kväve som ska läggas är stor, bör huvudgivan delas upp i två givor. Första givan kan då läggas ett par veckor före stråskjutning och andra givan vid stråskjutningens början. Om den planerade kvävemängden inte är så stor, kan allt kväve läggas på en gång i tid före stråskjutningen. Rekommendationer över totalmängden kväve baserade på förväntad skörd finns i tabell 1, sidan 23. Bäst för plånbok och Figur 1. Höstsädens upptagning av N, P och K Andel upptaget, % Här börjar stråskjutningen! vecka Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug miljö är att planera för normal skörd och lägga sig i underkant av lämplig kvävemängd. Sämre år, då relativt lite kväve behövs, sparar man kväve och pengar. Normala år och år som är bättre än normalt kan man kompletteringsgödsla och härigenom få optimal skörd och proteinhalt. Startgivan plus huvud givan bör i de flesta fall inte överstiga 16 kg N/ha. Används Yara N-Sensor för tillförsel av huvudgivan, ska man tänka på att det bör gå minst tre veckor mellan den tidiga givan och huvudgivan för att effekten av ts N P K månad utv. stadium den första gödslingen ska kunna registreras av sensorn. Mängden vid första givan får heller inte vara för liten, ca 6-8 kg N/ha rekommenderas. Lämpliga stadier för sensorgödsling är Kompletteringsgiva Vid behov gödslas höstsäden i stadium med kompletterande mängd kväve. Många års erfarenheter visar såväl stora skördeökningar som proteinhaltshöjningar om grödan har behov av mer kväve. Ju senare givan läggs, desto mer påverkas proteinhalten. Det motsatta gäller skörden. Som hjälp vid bedömning av kompletteringsbehovet används lämpligen Yara N-Tester och Yara N-Prognos, gärna i kombination med Yara N-Sensor för att anpassa givan till fältets variationer. Kalksalpeter är den mest effektiva produkten att använda vid tidpunkten för kompletteringsgödsling. Eftersom produkten även i år har ett konkurrenskraftigt pris är den dessutom ett lönsammt alternativ. Om Axan eller N27 används ska man tänka på att dessa produkter inte är lika snabbverkande och därför bör tillföras tidigare. 26 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

15 Foderkorn och havre Figur 2. Exempel på gödslingsstrategier med NPK som grundgiva Alternativ Best. giva Huvudgiva (-givor) Eventuell kompletteringsgiva 1 NPK Axan / N27 / Kalksalpeter 2 NPK NPK Axan / N27 / Kalksalpeter 3 NPK N Axan / N27 / Kalksalpeter 4 NPK NPK Axan / N27 / Kalksalpeter Bestockning Stråskjutning Axgång Utvecklingsstadium I alternativ 1, 2 och 4 passar oftast NPK-produkten även till vårsädens huvudgiva. Använd YaraMila-matrisen för Huvudgiva till spannmål vid val av lämplig produkt, se sid 21. I alternativ 3 använder man en NPK som har ett högre innehåll av P och K. Val av gödslingsstrategi i höstsäd I figur 2 visas olika gödslingsalternativ om man vill använda NPK till höstsäd. Vid en NPK-strategi i höstsäd läggs oftast NPK både som första giva och som huvudgiva (alt 2 och 4 i figuren). En annan möjlighet kan vara att lägga en P- och K-stark NPK som första giva och rent kväve (NS) som huvudgiva (alt 3). I figur 1 på föregående sida finns upptagskurvor för N, P och K i höstsäd. Kurvorna liknar varandra, med en viss förskjutning i tiden. Tillsammans med försöksresultaten stärks teorin att det fungerar bra att tillföra fosfor och kalium som NPK inte bara i första, utan även i andra givan. Val av NPK-produkt YaraMila-matrisen gör det enkelt att välja den mest passande NPK-produkten till varje fält. Matrisen finns på sidan 21. Samma NPK till höst- och vårsäd Av praktiska skäl är ofta alternativet med NPK till både första och andra gödslingen att föredra (se figur 2, alt 2). Samma produkt kan då oftast användas till både höst- och vårsäd. Detta innebär färre produkter att lagerhålla och enklare hantering hemma på gården. En anpassad NPK-produkt samt Axan är det enda som behövs. Axan eller Kalksalpeter vid höga fosforvärden Finns det inget behov av fosfor och kalium på grund av höga markvärden, rekommenderas i första hand Axan till huvudgivan. Vid torra förhållanden eller på lerjordar med ammoniumfixering är Kalksalpeter ett bra alternativ. Tänk då på att grödans svavelbehov måste tillfredsställas med annan produkt. Sulfan i kombination med Kalksalpeter Om delar av kvävebehovet ska ges som Kalksalpeter, läggs Sulfan som första giva. Då tillfredsställs höstsädens svavelbehov. PK vid låga fosforvärden Vid P-AL-tal under 5 rekommenderas P eller PK på hösten och Axan på våren till höstsäd. Observera dock att P- och PK-produkterna inte omfattas av Yaras kadmiumgaranti. Vid odling av vårsäd till foder är målet att producera en hög skörd till en låg kostnad. NPKS-produkter ger, jämfört med NS, redan första året skördeökningar som normalt betalar merkostnaden (under förutsättning att P-ALvärdet är under ca 1). Bortförseln av växtnäring med skörden ska betraktas som en kostnad, eftersom näringen måste återföras någon gång under växtföljden, för att inte markens bördighet ska försämras. Bästa totalekonomi innebär därför oftast just en årlig tillförsel av den växtnäring som skörden bortför. Då utnyttjas den intäktsmöjlighet som en årlig gödsling medför. Tabeller med rekommendationer för N- P- och K-givor finns på sidan 23. YaraMila-matris för val av produkt finns på sidan 21. Proteinhalt för styrning av kväve Markens mineralisering av kväve under växtsäsongen varierar från plats till plats, vilket påverkar den tillgängliga mängden kväve och därmed proteinhalten. Proteinhalt vid ekonomiskt optimal kvävegiva varierar något beroende Skillnaderna i effekt mellan olika gödslingstekniker och olika gödselmedel är större i vårsäd än i höstsäd på grund av vårsädens snabba utveckling i kombination med en vanligtvis torr såbädd och en svagare rotutveckling. Vårsäden är ofta känsligare än höstsäden för låg tillgång på P, K och S. Kombiså om möjligt för säker växtnäringseffekt. Bestäm totalt kvävebehov genom att uppskatta förväntad skördenivå, se rekommendationer för foderkorn och havre i tabell 1, sidan 23. Sammanfattning på sort, men i allmänhet är en proteinhalt kring 11,5 % ett bra riktmärke. Om proteinhalten i genomsnitt över ett antal år avviker från detta värde, säger erfarenheten att den totala givan kan höjas eller sänkas med ca 2 kg N/ha per,5 % avvikelse. Delning av kvävegivan Vid odling av fodersäd är den vanligaste strategin att lägga allt kväve vid sådd. Men genom att dela givan skapas möjligheter att ta hänsyn till årsmån och skördenivå. Flera års försök visar för delar med delning. Särskilt vid tidig sådd finns risk för kväveförluster. Förlust av kväve kan ske dels genom utlakning, dels på lerjordar genom denitrifikation. Denitrifikationsförluster uppstår vid stora nederbördsmängder, som på lerjordar kan skapa syrefria förhållanden. Vid syrebrist omvandlas nitrat av mikroorganismer till kvävgas. Genom att tilllämpa en strategi med delning minskar risken för förlust. Om förluster skett och kvävebrist uppstått i vårsäden kan stora skördeökningar uppnås genom kompletteringsgödsling. Komplettering bör också göras om skörden förväntas bli högre än planerat. Justera kvävegivan utifrån gödslingsteknik, markens mineraliseringsförmåga, stallgödselanvändning, historiska proteinhalter, egna erfarenheter m m. Läs mer på sidan Fastställ PK-behovet med hjälp av tillförlitlig markkarta. Riktlinjer för P- och K-gödsling finns i tabell 2, 3 och 4 på sidan 23. Välj gödselmedel med hjälp av YaraMila-matrisen, se sidan 21. Kompletteringsgödsla med N eller NS vid behov. 28 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

16 Maltkorn Skördens kvalitet är avgörande för det ekonomiska nettot vid odling av maltkorn. Sortval i kombination med gödslingsstrategi har stor betydelse, men även odlingsplats, såtidpunkt och en frisk gröda utan inblandning av främmande sorter eller arter är betydelsefulla för slutresultatet. Mål vid odling av maltkorn Hög skörd Proteinhalt 1,5-11 % Hög tusenkornvikt Hög och jämn grobarhet Sund vara Ingen inblandning av andra sorter eller arter Kombisådd + NPK Kombisådd med ett fullständigt NPKSgödselmedel ger inte bara kväve, fosforoch kaliumeffekter, utan även samspelseffekter som gynnar grödan. Dessa är av betydelse för att uppnå kvalitetskrav och skördemål. I försök har kombisådd av NPK- gödsel- medel gett bäst maltkvalitet med högre skörd och tusenkornvikt. Dessutom ger NPK tidigare och jämnare mognad. Se YaraMila-matrisen på sidan 21 för val av lämplig NPK-produkt. Svavel och maltkorn Vid odling av maltkorn är svavelbrister mer negativa än vid foderkornodling eftersom svavelbrist kan försena plantans utveckling och kväveupptag. Kväveupptagningen blir mer utdragen, vilket kan medföra lägre skörd och högre proteinhalt. Proteinhalt för styrning av kväve Proteinhalten kan man i normala fall betrakta som ett kvitto på om man gödslat rätt. Den bör ligga i intervallet 1-11 % i maltkorn. Vid proteinhalter över 11 % har man gödslat med för mycket kväve, vilket minskar möjligheterna att få skörden klassad som maltkorn. För låga proteinhalter betyder å andra sidan att man gödslat med för lite kväve, vilket resulterar i en lägre skörd. Risken finns också för att skörden inte klassas som maltkorn. Se tabell 1 sidan 23 för rekommenderade riktvärden för kvävegivor. Erfarenheter från foderkornodling kan användas Om maltkorn inte odlats tidigare kan de proteinhalter som uppnåtts vid foderkornodling användas som utgångspunkt. Den normala gödslingen till foderkorn nedjusteras så att rätt proteinhalt säkras. En nedjustering av kvävegivan med ca 2 kg N/ha medför en sänkning av proteinhalten med ca,5 procentenheter. I allmänhet innebär en väl avvägd kvävegiva till maltkorn att skörden blir några hundra kilo lägre än vid normal gödsling till foderkorn. Detta skall dock uppvägas av merbetalningen till maltkorn. Tidig kväveeffekt betydelsefull Korn har en snabb utveckling på våren och så stor del som möjligt av kvävet bör därför vara tillgängligt tidigt på säsongen. Ju senare kvävet tas upp i plantan, desto större är risken att skörden minskar och att proteinhalten blir för hög. Vid bredspridning av ett ammoniumhaltigt gödselmedel före sådd riskeras en utdragen och försenad kväveeffekt om det blir torrt i början av växtsäsongen. Tillämpas däremot kombisådd, säkerställs önskad gödslingseffekt eftersom växtnäringen placeras lätt åtkomlig för rötterna i fuktig jord. Lika viktigt som tidig kvävetillgång är att det inte frigörs för mycket kväve sent under säsongen. Detta innebär att odling bör undvikas: på jordar med höga mullhalter. på fält där kväverika förfrukter har odlats. på fält som nyligen har tillförts stallgödsel. Kan kvävegivan delas? Många års försök har visat att en delning av kvävegivan, där andra givan läggs i början av stråskjutningen, kan fungera bra. Denna strategi ger möjlighet att årsmånsanpassa kvävegivan. Framförallt vid höga skördenivåer bör en delning övervägas. En delning kan också vara intressant om man brukar ha problem med låga proteinhalter. Yara N-Sensor och Yara N-Tester kan vara till hjälp vid delning till maltkorn. Eftersom effekten måste vara snabb rekommenderas Kalksalpeter. Sammanfattning Så stor del som möjligt av kvävet bör vara tillgängligt tidigt på säsongen. Ju senare kvävet tas upp i plantan, desto större är risken att skörden minskar och att proteinhalten blir för hög. I försök har kombisådd av NPKgödselmedel gett bäst maltkvalitet med högre skörd och tusenkornvikt. Kombiså för säker växtnäringseffekt. Bestäm totalt kvävebehov genom att uppskatta förväntad skördenivå, se rekommendationer för maltkorn i tabell 1, sidan 23. Justera kvävegivan utifrån gödslingsteknik, markens mineraliserings - förmåga, stallgödselanvändning, historiska proteinhalter, egna erfaren - heter m m. Läs mer på sidan Fastställ P- och K-behovet med hjälp av tillförlitlig markkarta. Riktlinjer för P- och K-gödsling finns i tabell 2, 3 och 4 på sidan 23. Välj gödselmedel med hjälp av YaraMila-matrisen, se sidan 21. Kompletteringsgödsla vid behov tidigt med NS eller Kalksalpeter. 3 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

17 Vårvete Odling av vårvete innebär ofta en konflikt mellan två mål: att undvika liggsäd. att uppnå tillräckligt hög proteinhalt. Denna konflikt löses genom att vid sådd lägga en lagom stor kvävegiva och sedan komplettera under stråskjutningen, då kvävetillförsel inte påverkar strålängd och strå styrka lika mycket. För de högre avkastande sorterna, bl a Triso och Vinjett, bör kvävegivan höjas något jämfört med kväverekommendationen i tabell 1 sidan 23. Annars finns risk för att proteinhalten blir något för låg. Försöksmaterialet är relativt begränsat men pekar på att kvävegivan i dessa sorter ska justeras upp med ca 1-15 kg N/ha jämfört med äldre sorter. Nitratkväve är den mest effektiva kväveformen vid komplettering. Eftersom priset på Kalksalpeter för närvarande är lågt, är denna produkt det mest lönsamma alternativet. Om kompletteringen görs med Axan eller N27 får givan inte läggas för sent, eftersom dessa produkter inte tas upp lika snabbt som Kalksalpeter. Gödselmedel och gödslingsmetod till huvudgivan En allsidig växtnäringstillförsel har stor betydelse för att grödans tillväxt inte ska bli begränsad. Gödselgivan vid sådd bör därför innehålla all fosfor och kalium som grödan behöver. Svavel ska också tillföras, eftersom svavel är nödvändigt för proteinbildningen och inte får vara en begränsande faktor. YaraMila-produkterna är väl anpassade för vårvetets huvudgiva, se YaraMila-matrisen, sidan 21. Kvävestrategi För att den skördade varan ska klassas som vårvete bör den åtminstone hålla 13 % protein. Proteinbetalningen i vårvete innebär ofta att det är lönsamt att gödsla upp till den högsta betalningsgrundande protein halt man tror sig kunna uppnå. Givetvis ska detta inte innebära att man över stiger liggsädesgränsen med kvävegödslingen. Generella kväverekommendationer för totala kvävegivan framgår av tabell 1 sidan 23. Den totala kvävegivan bör alltid delas på flera givor, eftersom detta minskar risken för liggsäd och möjliggör att önskad proteinhalt uppnås. Av stor betydelse är också att en delning minskar risken för en negativ miljöpåverkan eftersom mer kväve tas upp av grödan. I samband med sådd läggs en huvudgiva som är ungefär lika stor som till korn och havre, se tabell 1 sidan 23. Justera huvudgivan om det finns anledning att tro att tillgången på kväve skiljer sig markant från normalfallet. Planera för kompletteringsgödsling Kompletteringsgivan är skillnaden mellan den totala kvävegivan och huvudgivan. Man bör alltid planera för en eller två kompletteringsgivor, eftersom proteinhalten är en viktig betalningsgrundande parameter. Dessutom har vårvete ett något vekt strå. Kompletteringsgivan kan läggas i slutet av stråskjutningen när flaggbladet börjar titta upp. Alternativt kan den delas upp på två givor runt denna tidpunkt. Ju senare kvävet tillförs, desto större blir påverkan på proteinhalten och desto mindre blir inverkan på skördens storlek. Allt kväve bör komma rötterna tillgodo åtminstone före begynnande blomning. Lämplig kompletteringsgiva är upp till 6 kg N/ha. Skillnaderna i effekt mellan olika gödslingstekniker och olika gödselmedel är större i vårsäd än i höstsäd på grund av vårsädens snabba utveckling i kombination med en vanligtvis torr såbädd och en svagare rotutveckling. Vårsäden är ofta känsligare än höstsäden för låg tillgång på P, K och S. Kombiså om möjligt för säker växtnäringseffekt. Bestäm totalt kvävebehov genom att uppskatta förväntad skördenivå, se rekommendationer för vårvete i tabell 1, sidan 23. Sammanfattning Yara N-Tester och Yara N-Sensor Både skörd och markens kväveleverans kan variera från år till år, vilket gör det svårt att i förväg beräkna det totala kvävebehovet. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel för att kontrollera kvävebehovet vid axgång och fastställa kompletteringsgivans storlek. Yara N-Sensor kan användas för att variera givan utifrån grödans skiftande behov i fältet. Justera den totala kvävegivan utifrån gödslingsteknik, markens mineraliseringsförmåga stall gödsel användning, historiska proteinhalter, egna erfarenheter m m. Läs mer på sidan Håll nere huvudgivans storlek och planera för kompletteringsgödsling. Fastställ PK-behovet med hjälp av tillförlitlig markkarta. Riktlinjer för P- och K-gödsling finns i tabell 2, 3 och 4 på sidan 23. Välj gödselmedel till huvudgivan med hjälp av YaraMila-matrisen, se sidan 21. Kompletteringsgödsla en eller flera gånger med Kalksalpeter eller NS. 32 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

18 Oljeväxter som vall, träda och konservärter, har ett lägre kvävebehov än ett bestånd som består av små och svaga plantor. Det Tabell 3. Justering av kvävegivan efter aktuell priskvot Tabellen visar vilka justeringar av kvävegivan i kg N/ha man bör göra utifrån aktuellt kvävepris (kr/kg N) och oljeväxtpris (kr/kg). Priskvoten = N-pris/oljeväxtpris. En bra och högavkastande rapsgröda är mycket lönsam. Men oljeväxter ställer höga krav på växtnäringstillgången och är känsligare än stråsäd för brister. En välbalanserad och tidsmässigt korrekt tillförsel av N, P, K, S, B och Mg betalar sig i allmänhet bra. Kväve Kvävegivans storlek är beroende av förväntad skördenivå och markens egen förmåga att leverera kväve. Generella rekommendationer för vår-och höstoljeväxter finns i tabell 1 och 2. Man bör hålla i minnet att ett antal kvalitetsparametrar påverkas av kvävegödsling. Vid högre givor sjunker oljehalten något. Samtidigt ökar skörden och proteinhalten, vilket resulterar i en högre råfettskörd per hektar. Kraftig vegetativ utveckling till följd av alltför höga kvävegivor försenar dock skörden och kan ge en högre klorofyllhalt i fröet. Stort svavelbehov Oljeväxter har ett stort svavelbehov och är en av de grödor som är känsligast för svavelbrist. Oljeväxter ska därför alltid tillföras svavel i samband med kvävegödslingen. Rekommendationen är att tillföra kväve och svavel i relationen 5:1. För vart 5:e kg N bör alltså 1 kg S läggas. Höstoljeväxter behöver svavel både höst och vår. Försök har visat att för låg svaveltillförsel minskar skörden väsentligt. Om höstoljeväxterna gödslas med svavelhaltigt N- eller NPK-gödselmedel avsett för stråsäd, kan man tappa några hundra kg i skörd. YaraMila Raps och Sulfan innehåller tillräckligt med svavel för oljeväxternas behov. Fosfor och kalium Oljeväxter är betydligt känsligare än stråsäd för dålig fosfor- och kalium tillgång. Det är därför viktigt att ge oljeväxterna god tillgång till P och K för säker övervintring, jämn mognad och god skörd. Utgå ifrån markens analysvärden, P-AL och K-AL och fastställ behovet med hjälp av tabell 4 och 5. Bor Även bor är viktigt, bland annat för övervintringen. Dessutom ökar bor motståndskraften mot jordburna patogener såsom exempelvis klumprotsjuka. Bor-innehållet i Yara Mila Raps är tillräckligt för raps på normala jordar. Vid låga bortal rekommenderas dessutom sprutning med Bor Super. Även Yara Vita Brassitrel Pro, som är ett grödspecifikt bladgödselmedel för oljeväxter, innehåller bor. Bladgödsling Oljeväxter har ibland svårt att hinna ta upp all nödvändig växtnäring under den starka tillväxtfasen mellan 4-bladsstadiet och blomningen. Bladgödsling ger därför ofta skördeökningar. YaraVita Brassitrel Pro kan då användas förebyggande. Det är speciellt utvecklat för oljeväxter och ger en balanserad tillförsel av Mg, Ca, B, Mn och Mo. På lätta porösa jordar och vid höga ph-värden kan manganbrist förekomma. Denna kan avhjälpas med Mantrac Pro. Läs mer om bladgödsling och produkt - rekommendationer på sid och 59. Höstoljeväxter Kväve- och svavelgödsling på hösten Höstoljeväxter tar upp mycket kväve. En höstrapsgröda som avkastar 4 ton/ha har ett behov av 25 kg N/ha. Av detta tas mycket upp redan på hösten. Det är mycket viktigt att oljeväxterna hinner bilda kraftiga och välutvecklade plantor under hösttillväxten för att klara påfrestningarna under vintern. Därför bör man ge en kvävegiva redan på hösten. Efter stråsäd som förfrukt rekommenderas 6 kg N/ha. Efter kväverika förfrukter kan höstgivan minskas. Av stor betydelse för utvecklingen på hösten är också att svavel finns tillgängligt. Det gäller alltid att vara uppmärksam på hur oljeväxterna utvecklas under hösten. Skulle det visa sig att tillväxten har avstannat eller går långsamt, bör man överväga att komplettera med mer kväve. För snabb effekt rekommenderas Kalk salpeter. Totalt tillåts dock max 6 kg N på hösten. Fosfor- och kaliumgödsling på hösten På hösten bör gödslingen vara inriktad på att uppnå en god etablering och övervintring. Om markkartan visar att PKbehov finns, d v s vid P-AL-klass IVa eller därunder, tillfredsställes detta bäst med en NPK-produkt. YaraMila Raps är en ny NPK-produkt som är speciellt anpassad efter oljeväxternas behov. Vid P-AL-klass hög III eller IVa läggs produkten på hösten i samband med sådd. Höstrapsens hela behov av P och K är då täckt. Om markens fosforstatus är lägre kan produkten läggas både på hösten och som första vårgiva, se tabell 6. Gödsling på våren På våren startar tillväxten tidigt och under en kort tid fram till blomningen sker en kraftig tillväxt. Under denna period tar rapsen upp stora mängder växtnäring. totala kvävebehovet på våren beror på skördenivå, markens kväveleverans, förfrukt m m, se tabell 1. Bästa gödslingsstrategin är att ge halva den planerade kvävegivan innan tillväxten börjar, i Sydsverige i början till mitten av mars och i Mellansverige vid månadsskiftet mars/april, under förutsättning att eventuell snö försvunnit. Resten av kvävet tillförs cirka fyra veckor senare, då bestånd och kvävebehov bättre kan bedömas. Om grödan är frodigare än normalt på våren, kan kvävegivan reduceras något. Val av produkt framgår av tabell 6 Nu kan Yara N-Sensor också användas i raps. Använd den som hjälpmedel för att styra kvävegivan till både första och andra givan på våren. Tabell 1. Riktvärden för kvävegödsling på våren till höstoljeväxter Cirka halva kvävegivan ges vid första gödslingstillfället. Skörd ton/ha (9% v h) Våroljeväxter Våroljeväxter är, liksom höstoljeväxter, känsliga för låg fosfor- och kaliumtillgång. Därför är det ofta lönsamt att gödsla med dessa näringsämnen. Dessutom ska alltid svavel tillföras i samband med kvävegödslingen. Ett NPK-gödselmedel med hög svavelhalt är idealiskt, inte minst vid kombisådd. Använd YaraMila Raps som startgiva och komplettera med Sulfan då en bedömning av årets bestånd kan göras. Utför inte kompletteringen alltför sent, framförallt om det finns risk för försommartorka. Behövs mer fosfor och kalium ges allt kväve som YaraMila Raps i samband med sådd, se tabell Kg N/ha Priskvot Tabell 4. Riktvärden för fosforgödsling, kg P/ha Skörd ton/ha P-AL-klass I II III IVa IVb V P-AL-värde > Oljeväxter bortför ca 8 kg P/ton skörd. Tabell 5. Riktvärden för kaliumgödsling, kg K/ha Skörd ton/ha Justering av kvävegivan, kg N/ha 3 3,5 4 4,5 5 Höstraps Vårraps K-AL-klass I II III IV-V K-AL-värde > Oljeväxter bortför ca 1 kg K/ton skörd. Upptaget i stjälk och blad är ca 3 kg K/ton skörd Tabell 6. Gödslingsförslag till höstoljeväxter Om våren är sen, läggs allt Sulfan som en enda giva. Förutsättningar P-klass IVb och V eller i kombination med stallgödsel P-klass IVa och hög klass III (optimalt näringstillstånd för oljeväxter) P-klass II och låg klass III Höst 5-6 kg N Tabell 7. Gödslingsförslag till våroljeväxter Vår 1:a giva 7-9 kg N Vår 2:a giva 7-9 kg N Sulfan Sulfan Sulfan YaraMila Raps Sulfan Sulfan YaraMila Raps YaraMila Raps Sulfan Då är det viktigt att näringsämnena finns i lättillgänglig form. Första kvävegivan till höstoljeväxter på våren är beroende av beståndets utseende efter vintern. Ett bestånd med Tabell 2. Riktvärden för kvävegödsling på våren till våroljeväxter Skörd ton/ha (9% v h) 2 3 Förutsättningar Grundgiva Komplettering P-klass IVb-V eller i kombination med stallgödsel Sulfan P-klass III och IVa YaraMila Raps Sulfan kraftiga plantor, speciellt efter förfrukter Kg N/ha P-klass I och II YaraMila Raps 34 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

19 Slåttervall Odlingsmålen för slåttervallen varierar beroende på gårdens inriktning och förutsättningar. En effektiv odling med goda skördar av hög kvalitet är oftast lönsam. För att få en optimal totalfoderstat måste man ta hänsyn till olika kvalitetsparametrar. Gödslingen har i detta sammanhang en avgörande betydelse. Följande faktorer är viktiga vid pla nering av gödslingsstrategin: Botanisk sammansättning (andel gräs, baljväxter) Förväntad skördenivå Kvalitetsmålsättning Antal delskördar och skördetidpunkter Vallålder Tillgång till och fördelning av stallgödsel Gödslingsprinciper för olika växtnäringsämnen i vall I första hand är det kväve, kalium och svavel som har stor effekt på det enskilda vallårets avkastning och kvalitet. Dessa näringsämnen kan inte förrådsgödslas över växtföljden, utan ska till- föras årligen. För kväve och kalium gäller även att totala årsgivan måste för delas mellan skördarna. Det årliga svavelbehovet kan antingen ges till första skörden eller fördelas på de olika delskörderna. Fosfor, magnesium och koppar kan däremot förrådsgödslas och justeras över växtföljden. Vid gödslingsplanering bör man tänka på hur de olika växt näringsämnena prioriteras, se Lat hunden intill. Lathund fördelning av växtnäringsämnen till vall Rätt mängd till varje skörd varje år i växtföljden Växtnäringsämne Tabell 1. Riktvärden för kvävegödsling, kg N/ha Valltyp Slåttervall gräs Timotej/ängsvingel Timotej/ängsvingel/rajgräs Slåttervall klöver/gräs Klöver/gräs, ca 3/7 % Klöver/gräs, ca 2/8 % Rajgräs/rajsvingel/klöver Rajsvingel/hybridrajgräs/klöver Betesvall Gräs Vitklöver/gräs Antal skördar Skörd ton ts/ha Total N-giva kg/ha Justering/ton skörd +/ Antal avbetningar 4 3 Notera att givorna är riktvärden och bör justeras efter vallsammansättning, skördesystem och det enskilda årets förutsättningar Tabell 2. Riktvärden för kaliumgödsling, kg K/ha I tabellen förutsätts att en jordanalys görs i samband med vallens anläggning. Om en årlig jordanalys görs, vilket är att föredra, följs alltid rekommendationerna för vallår Fördelning/skörd /avbetning 4/avbetning K-AL-klass I II III IV-V Skörd ton/ ha K-AL-värde >2 Vallår 1 eller vid årlig jordanalys Vallår Vallår Betesvall Vallen bortför ca 25 kg K per ton skördad ts. Vid 8 ton ts bortförs alltså 2-24 kg K. 36 Yara Gödslingsråd Yara Gödslingsråd

20 Kväve De faktorer som har störst betydelse för skördenivå och grovfoderkvalitet är kvävegödslingsstrategi, art- och sortval samt skördetidpunkt. Gräsvallar I rena gräsvallar kan man genom fördelning av relativt höga kvävegivor uppnå hög skörd och relativt jämn kvalitet mellan delskördarna. Vid fleråriga gräsvallar bör dock gödslingen inte vara så kraftig att de gräsarter som svarar bäst på kvävegödslingen tar överhand, till exempel rajsvingel, engelskt rajgräs och hybridrajgräs, eftersom de har sämre vinterhärdighet. Blandvallar stallgödseln vara betydande. Det kan därför vara svårt att på det enskilda fältet och till varje delskörd hitta rätt balans mellan tillförsel och bortförsel. Vid gödslingsplaneringen anpassas kaliumgivan efter: aktuell kaliumklass skördenivå delskörd (1:a, 2:a eller 3:e skörd) vallens ålder God vägledning kan man få genom att som facit studera vallfoderanalysen: < 2 gram kalium per kg ts: skördebortfall pga av för låg kaliumtillgång. > 3 gram kalium per kg ts: risk för problem med djurhälsan pga för hög kaliumtillgång (läs också om K/Mgkvoten längre fram). Förhållandet i marken mellan K-AL och Mg-AL bör inte vara högre än vad som anges i tabell 4. Om kvoten är hög beroende på gott kaliumtillstånd i marken, bör i första hand kaliumgivan minskas eller omfördelas. Är detta inte möjligt eller om magnesiuminnehållet i marken är lågt, bör magnesiumhaltiga gödseleller kalkningsmedel användas. Fosfor Gödsling med fosfor behöver inte följa gödslingsbehovet för varje enskilt vallår. Det viktiga är att tillförsel och bortförsel överensstämmer över hela växtföljden. Vallen är mindre fosforkrävande än de flesta andra grödor. För gödslingsrekommendationer, se tabell 3. Tabell 3. Riktvärden för fosforgödsling, kg P/ha Skörd ton/ha P-AL-klass I II III IVa IVb V P-AL-värde >16 Slåttervall Betesvall 2 1 Vallen bortför ca 3 kg P per ton ts. Tabell 4. Riktvärden för K/Mg-kvoten Kvoten mellan K-AL och Mg-AL bör inte vara högre än i tabellen. K-AL-klass I-II III IV-V K/Mg-kvot 2,5 2 1,5 Tabell 5. Generella gödslingsrekommendationer för slåttervall Rekommendationerna utgår från grödans kväve- och kaliumbehov. OBS! Om Kalksalpeter används som återväxtgödsel bör Sulfan (NS 24-6) ges till första skörd för att tillräckligt med svavel ska finnas till återväxten. I blandvallar är kvävegödslingen det viktigaste instrumentet för att balansera klöverandelen i vallen. För låg kvävetillförsel medför en stor andel klöver. Detta resulterar oftast i en lägre skörd, men även i en svårhanterlig kvalitet med hög råproteinhalt och lågt fiberinnehåll samt ensileringsproblem. Speciellt i återväxten kan innehållet av klöver bli för högt, vilket ger kvalitetsskillnader mellan de olika delskördarna. En för hög kvävegiva däremot, gör att klövern konkurreras ut av gräset. Ett bra riktmärke är ett klöverinnehåll på 2-3 %. Detta ger vid rätt skördetidpunkt ett grovfoder som fungerar i de flesta foderstater. En grov tumregel är att reducera kvävegivan i en blandvall jämfört med en gräsvall med 1 kg för varje procentenhet baljväxtinnehåll. I tabell 1 finns riktvärden för kvävegödsling till vall. Kalium Stora överskott av kalium kan ge problem med djurhälsan, eftersom kalium lyxkonsumeras och sänker halten av kalcium och magnesium i vallfodret. Brist kan å andra sidan ge kraftiga skördesänkningar, men även påverka vallens övervintringsförmåga negativt. Normal bortförsel är cirka 2-25 kg K/ha. Samtidigt kan tillförseln via Optimalt kaliuminnehåll ligger alltså mellan 2 och 3 gram K/kg ts (2-3 % K/kg ts). I tabell 2 visas rekommenderade kaliumgivor till slåttervall. Värdena i tabellen förutsätter att en jordanalys görs i samband med vallens anläggning. Om en årlig jordanalys görs följs alltid rekommendationen för första vallåret. För att kaliumhalten ska bli jämn i fodret, bör kaliumgivan delas mellan första och andra skörd: Är totala behovet av kalium 6 kg eller mindre, läggs allt till återväxten. Vid högre behov läggs överskjutande del till första skörden. En tumregel är att vid K-AL-tal under 1 får man en positiv effekt av kaliumgödslingen redan till första skörden och vid K-AL-tal under 12 får man en positiv effekt till återväxten. K/Mg-kvot Balansen mellan kalium och magnesium är av betydelse för upptaget i marken. För stor mängd kalium i förhållande till magnesium kan leda till att magnesium konkurreras ut, vilket leder till magnesiumbrist. Detta kan ge skördesänkning, men framförallt problem med djurhälsan på grund av för lågt innehåll av magnesium i vallfodret. Svavel Vallens svavelbehov är relativt stort och svavelgödsling är oftast en mycket lönsam åtgärd. I försök har konstaterats en merskörd på i genomsnitt 59 kg ts/ha. En vall behöver gödslas med 15-3 kg svavel/hektar. Den lägre givan används vid regelbunden tillförsel av stallgödsel. Hela svavelgivan kan ges till första skörden, alternativt delas upp mellan de olika delskördarna, eftersom svavel inte lyxkonsumeras av grödan. Innehållet av växttillgängligt svavel i stallgödsel räcker i stort sett för att balansera innehållet av växttillgängligt kväve i stallgödseln. Vid större kvävebehov än vad som täcks med stallgödsel krävs därför att även extra svavel tillförs. Man bör alltså alltid välja en svavelhaltig gödselprodukt. Stallgödsel en växtnäringsresurs till vallen På de flesta gårdar som odlar vall finns även tillgång till stallgödsel. Innehållet av växtnäring i stallgödsel från nötkreatur och vallens växtnäringsbehov passar bra ihop. Det finns riktvärden för växtnäringsinnehållet i stallgödsel, men variationen är stor. En aktuell analys rekommenderas därför. Läs mer om stallgödsel på Kaliumbehov Första skörd 8-1 kg N/ha Gödselmedel Återväxt 6-8 kg N/ha Under 6 kg K/ha Axan/Sulfan Axan/Kalksalpeter eller YaraMila Över 6 kg K/ha Stallgödsel + Axan/Sulfan eller YaraMila Urin + Axan/Kalksalpeter eller YaraMila sidan 11. Mer information kring stallgödsel finns också på Greppa Näringens hemsida, Gödslingsrekommendationer Utgångspunkten är att man vid gödslingsplaneringen i första hand tar hänsyn till kväve- och kaliumbehovet. Gödslingsråden i tabell 5 är generella och ska ses som exempel. Om intensivare odling bedrivs med treskördesystem och höga skördenivåer måste givetvis kvävenivåerna justeras uppåt. Om kaliumvärdena är höga bör man i största möjliga mån försöka undvika stallgödsel till förstaårsvallarna och istället styra stallgödseln till andra- och tredjeårsvallarna. Vid begränsade mängder stallgödsel prioriteras spridningen till återväxt och äldre vallar. Första skörd När kaliumbehovet är litet (mindre än 6 kg/ha) behöver man inte tillföra något kalium till första skörden. Gödsling med Axan eller Sulfan räcker för att täcka vallens kväve- och svavelbehov. Vid högre kaliumbehov och om det finns behov av fosfor väljs YaraMila Stallgödsel till första skörden kombineras lämpligen med Sulfan. Återväxt Vid låga eller måttliga behov av kalium tillförs inget kalium till första skörd. I stället gödslas återväxten med kalium, och då passar YaraMila Ett annat alternativ är att kombinera flytgödsel/urin med Axan. Om vallen inte behöver något kalium alls kan Axan användas. Vid torra eller kalla förhållanden samt när man vill ha en snabb effekt, kan Kalksalpeter vara ett alternativ till återväxten. Men då bör svavelbehovet vara tillfredsställt till första skörden med hjälp av Sulfan. 38 Yara Gödslingsråd 215 Yara Gödslingsråd

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun

Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun Test av metod för heltäckande markkartering av åkermark inom Stavbofjärdens tillrinningsområde i Södertälje kommun S O R P E T, S Ö R E N P E T T E R S S O N V Ä S T A N K Ä R R 6 1 0 7 5 V Ä S T E R L

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor fördelning i olika länder 2012 Antal sensorer per land den 30 juni 2012 totalt 1221 (inklusive

Läs mer

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30

Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002. Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Temanummer: Gödslingsrekommendationer för säsongen 2002 Växt PRESSEN NUMMER 2, AUG. 2001, ÅRGÅNG 30 Ledaren MILJÖ OCH SÄKERHET - FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET Foto: Svalöf Weibull Nr 2 augusti 2001. Årgång

Läs mer

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Februari 2013 Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård Bra för plånbok och miljö Sprid fosfor efter din markkarta Ny dränering betalar sig efter 30 år Testa din mineralgödselspridare! Kvävesensor

Läs mer

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014

Riktlinjer för gödsling och kalkning. Jönköpings län 2014 Riktlinjer för gödsling och kalkning Jönköpings län 2014 1 2 Länsstyrelsen i Jönköpings län, 2013 Växtnäringsbalans 4 Markkartering 5 Stallgödsel 6 Riktgivor för kväve (N) 9 Riktgivor för fosfor (P) och

Läs mer

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning.

Vårkorn. Odla rätt gröda. Minskad odling på grund av låga priser = lägre produktion, men hur pass lägre? Odla för egen användning. Vårkorn Ett gigantiskt lager av 2009 års skörd och nattsvarta priser. Men en ekonomisk återhämtning innebär fler restaurangbesök och ökat resande med ökad ölkonsumtion som följd. Nu kan vi börja se ljuset

Läs mer

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård Samband mellan ekonomiskt optimal kvävegiva och skördens storlek 2009-2012 Yara N-prognos Under säsongen 2012 har

Läs mer

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor

Agronomisk kalibrering av Yara N-Sensor 3 olika sätt att göra Yara N-Sensor för kvävespridning (olika driftslägen) N-gödsling (Yara standard) Kalibrering görs före spridning Föraren bestämmer kvävenivån vid kalibrering Föraren bestämmer kvävenivån

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster

Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Teknik för precisionsspridning av flytgödsel och rötrester - onlinemätning av växtnäringsinnehåll - surgörning för att minimera ammoniakförluster Kjell Gustafsson, Agroväst Förutsättningar finns för precisionsgödsling

Läs mer

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr 5 2012 Praktiska Råd greppa näringen Din stallgödsel är värdefull! sammanfattning Nr 5 2012 Värdera din stallgödsel i Stallgödselkalkylen Ta egna analyser av stallgödselns innehåll av näring Minska förlusterna

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd ska beaktas vid gödslingen från juli 2008 Jordbrukare som omfattas av en ny förbindelse: Från basgödsling till gödsling enligt markkartering, dvs. behovsanpassad

Läs mer

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne 1. Skapa bra dränering 2. Använd bra växtföljd Struktureffekter Växtskyddsproblem Sex viktiga åtgärder för hög skörd och

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8

Växtpressen. Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5. Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Växtpressen Nr 2 Augusti 29 Årgång 38 Nya priser, justerade rekommendationer, sid 3, 4-5 Förnuftig konventionell odling är bättre än ekologisk, sid 6-8 Kvävestrategier till höstraps på hösten, sid 1-11

Läs mer

RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009

RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009 RIKTLINJER FÖR GÖDSLING OCH KALKNING 2009 Titel Riktlinjer för gödsling och kalkning 2009 Författare Bertil Albertsson Textbearbetning Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Layout Hans Jonsson, www.hansjonsson.se

Läs mer

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser

Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Jämförelsevärden för tolkning av växtnäringsbalanser Kurskompendium om växtnäringsbalanser, miljönyckeltal, jämförelsevärden och olika sätt att tolka balanser. Janne Linder Maj 2008 Jämförelsevärden för

Läs mer

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biogödsel från Rena Hav Rapport från en förstudie genomförd av Biototal Biototal är ett företag i den gröna sektorn som kan växtnäring, kretslopp och jordbruk. Biototal värderar och hanterar förnyelsebar

Läs mer

Jordbruksinformation 21 2011

Jordbruksinformation 21 2011 Jordbruksinformation 21 2011 Riktlinjer för gödsling och kalkning 2012 Innehåll 1 Inledning 5 2 Allmänt om gödsling 7 2.1 Markkartering 7 2.2 Skörderelaterad gödsling 10 2.3 Precisionsodling 10 2.4 Växtanalys

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt. Yara N-Tester är ett hjälpmedel för att bedöma behovet av en kvävekomplettering. Förenklat kan mätaren beskrivas som en

Läs mer

Energieffektivisering i växtodling

Energieffektivisering i växtodling Energieffektivisering i växtodling Temadag Odling i Balans 21 januari 2009, Nässjö Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Energiflöden i svensk växtodling idag Energy input Bioenergy

Läs mer

Växtpressen. När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4. Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7

Växtpressen. När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4. Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7 Växtpressen Nr 1 Mars 29 Årgång 38 När är det lönsamt att använda NPK? Sidan 3-4 Baltic Sea Action Plan en angelägenhet, sidan 6-7 Dela kvävegivan till höstvete, sidan 1-11 Yara 1 Ledaren Hoppas våra myndigheter

Läs mer

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt

Läs mer

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Skaraborg Rapport 2_215 Björn Roland Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården Bakgrund På Hushållningssällskapet Skaraborgs försöksgård Logården,

Läs mer

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN

GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN GÅRDSSTRATEGI UTVECKLING AV VÄXTODLINGEN VERKTYG FÖR DEN ENSKILDA GÅRDEN Bakgrund. Somt är nödvändigt Somt ger pengar Somt är bara intressant Somt är bra att känna till Somt hjälper en att nyttja det man

Läs mer

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU

Precisionsodling. Digital teknik i växtodlingen. Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Precisionsodling Digital teknik i växtodlingen Hexakopter för flygfotografering, fotograf Mats Söderström, SLU Digital teknik i växtodlingen Mer och mer digital teknik används i växtodlingen inom lantbruket

Läs mer

Underlag till fosformodulen (11B)

Underlag till fosformodulen (11B) Underlag till fosformodulen (11B) Inledning De senaste forskningsrönen tyder på att fosfor är det begränsande näringsämnet i Östersjön. Förlusterna från jordbruksmarken utgör ca 40 % av den totala belastningen

Läs mer

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27

Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Avloppshantering och miljömålen 2012-02-27 Kersti Linderholm Kersti.linderholm@silvberg.se Ingen mat utan fosfor Symptom av fosforbrist i korn (t.v.) (Foto: Søren Holm. Med tillstånd från Yara Danmark

Läs mer

KVÄVESTYRNING LÄGE OCH NYA ARBETSFRONTER

KVÄVESTYRNING LÄGE OCH NYA ARBETSFRONTER FramtidsOdling KVÄVESTYRNING LÄGE OCH NYA ARBETSFRONTER Det finns en rad faktorer som påverkar skörden där vatten (för mycket eller för lite), växtföljden, markstrukturen (packning och mullhushållning)

Läs mer

Växtpressen. Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8. Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10

Växtpressen. Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8. Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10 Växtpressen Nr 1 mars 2014 Årgång 43 Kväveskatt dåligt styrmedel för minskad utlakning sid 3, 4, 8 Anpassning av N-givan sid 12, 14, 16 Yara N-Sensor nr 100 sid 10 Ledaren Låt lantbruket slippa ny kväveskatt!

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN Varför försök?... 2 Agri fältförsök 1996... 3 Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 Kväve, svavel och kalium till vall... 5 Högkvalitativ vall... 6 Gödslingstidpunkter och

Läs mer

NORRLÄNDSK VÄXTODLING

NORRLÄNDSK VÄXTODLING NORRLÄNDSK VÄXTODLING Redaktör: Lars Ericson 1 Inledning Nu har det gått sex år sedan den förra upplagan av Norrländsk växtodling såg dagens ljus. I förhållande till tidigare nummer innebar 1999 års upplaga

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER

BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER BESTÄMNING AV PLATSSPECIFIK KVÄVELEVERNAS TILL STRÅSÄD MED HJÄLP AV NIR-ANALYS AV JORDPROVER Thomas Börjesson 1 och Ingemar Gruveaus 2 1 Svenska Lantmännen, 531 87 LIDKÖPING, 2 Hushållningssällskapet i

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING

4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4. GÖDSELMEDEL OCH DERAS ANVÄNDNING 4.1 ALLMÄNT Växternas, och i fortsättningen avses i första hand gräsens, förmåga att växa, bestäms av ett flertal s.k. tillväxtfaktorer. Med tillväxtfaktorer menas alla

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2007) XXX Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om beviljande av ett undantag på begäran av Förenade kungariket för Nordirlands räkning

Läs mer

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning

Gödsling. Lätt i teorin, svårt i praktiken. Faktablad Integrerat Växtskydd. Sammanfattning Faktablad Integrerat Växtskydd Gödsling Lätt i teorin, svårt i praktiken Foton: Agnar Kvalbein Sammanfattning Växter behöver näringsämnen i exakt det förhållande som motsvarar växtcellernas sammansättning.

Läs mer

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002

Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Vart tar kvävet i greenen vägen? Anna Hedlund, Inst. för markvetenskap, SLU, Box 7014, 75007 Uppsala Publicerad i Greenbladet nr 4, 2002 Både i Skandinavien och internationellt är det dåligt känt vart

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Agronomisk kalibrering

Agronomisk kalibrering Agronomisk kalibrering Vad är SN-värdet i Yara N-Sensor SN-värdet i Yara N-Sensor bygger i grunden på ett index från reflekterande ljus i färgerna Rött och När Infra Rött (NIR). Reflektion 0.6 0.5 0.4

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen

Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering & Växtnäringsläckage Information från Miljö- och Byggnadsförvaltningen Gödselhantering och växtnäringsläckage Borgholm, aug 2011 Utgivare: Borgholms kommun Box 52 387 21 Borgholm Layout:

Läs mer

Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN. GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10

Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN. GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10 Växt PRESSEN NUMMER 3 AUGUSTI 1997 ÅRGÅNG 26 ÅKERMARKEN ANALYSERAS IGEN Läs mer på sidan 6 NYA GÖDSELMEDEL TILL SOCKERBETORNA Läs mer på sidan 8 GOLFBANOR - ANNORLUNDA VALLPRODUKTION Läs mer på sidan 10

Läs mer

Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie. Redaktör Hoffmann M. Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer

Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie. Redaktör Hoffmann M. Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer Bibliografiska uppgifter för Goda råd och värdefulla idéer Författare Utgivningsår 2004 Tidskrift/serie Utgivare Aronsson H., Johnsson H., Rosenqvist H., Albertsson B., Nilsson H., Strand J., Linder J.,

Läs mer

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Omläggning till Ekologisk växtodling Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde 2011-01-27 Marknaden ekospannmål 2007 uppdelning av 150 000 ton 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 0 Livsmedel Export

Läs mer

Rötrest från biogasanläggningar

Rötrest från biogasanläggningar nr 115 Rötrest från biogasanläggningar användning i lantbruket Andras Baky Åke Nordberg Ola Palm Lena Rodhe Eva Salomon JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2006

Läs mer

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion

Samrådsunderlag inför planerad ansökan för. kläckäggsproduktion Samrådsunderlag inför planerad ansökan för kläckäggsproduktion Övraby Lantbruk AB Övraby 110 385 50 Söderåkra Hushållningssällskapet Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar beate.leggedor@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Välkommen att delta i LOVA-ansökan!

Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Välkommen att delta i LOVA-ansökan! Eskilstuna kommun har drivit ett projekt för förbättrad vattenkvalitet i Tandlaåns avrinningsområde, i samverkan med lokala lantbrukare. Resultatet blev att kommunen

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet

Läs mer

Ekologisk odling på Logården 1992-2002

Ekologisk odling på Logården 1992-2002 Ekologisk odling på Logården 1992-2002 HS Skaraborg rapport nr 2/02 Karl Delin Carl-Anders Helander Johan Lidberg Denna skrift har delfinansierats av EU 1 Uthålliga växtodlingssystem På Hushållningssällskapets

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008

Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008 Program för den 36:e regionala växtodlings- och växtskyddskonferensen i Växjö 10-11 december 2008 Onsdagen den 10 december 2008 09.00 Välkomsthälsning/ Introduktion Dave Servin, SLU, Alnarp 1 09.05 Försöksvolymen

Läs mer

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering

Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Ändringar i IP SIGILL Gris_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Gris, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar)

Kartläggningen ska kunna styrkas med fakturor eller liknande. a) använd mängd direkt energi i relation till areal för växtodlingen (kwh per hektar) Ändringar i IP SIGILL Mjölk_tillvalsregler klimat_111215.doc Förändringar i IP SIGILL Mjölk, tillvalsregler för klimatcertifiering Nummer Befintlig regeltext/verifiering Ny formulering 1 K Rubrik: 1K Energianvändning

Läs mer

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering: Ändringar i IP SIGILL Frukt Grönt_tillvalsregler klimat_111215.doc Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering Sida Nummer Befintlig regeltext/verifiering 1 K Rubrik: 1K

Läs mer

Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis

Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis Landskap Trädgård Jordbruk Växtnäringens inflytande på skörd och kvalitet i potatis En litteraturstudie Joakim Ekelöf och Tora Råberg Område Jordbruk odlingssystem, teknik och produktkvalitet, SLU Alnarp

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Humanurin som gödselmedel

Humanurin som gödselmedel JTI-rapport Lantbruk & Industri 278 Humanurin som gödselmedel växtnäring, spridningsteknik och miljöeffekter Human urine as fertiliser plant nutrients, application technique and environmental effects Anna

Läs mer

Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år.

Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år. BÖRDIGHET Bördighet är markens förmåga att ge höga och säkra skördar med normal odlingsteknik år efter år. Jordens bördighet är ett resultat av flera samverkande faktorer, varav vissa som odlaren kan påverka

Läs mer

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd.

Stortältet. Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Stortältet Stortältet Stortältet blir 0,25 ha Alla delar av Stortältet har 20 m spännvidd. Montrarna är tillgängliga mån. den 22:e kl. 08:00 Monterns bakkant utgörs av tältduk el. tältvägg alt. skärm för

Läs mer

Förord Varför har vi skrivit denna bok?

Förord Varför har vi skrivit denna bok? Innehåll Förord... 7 1. Jordbrukets framväxt under århundradena...9 2. Den ekologiska odlingens rötter...27 3. Räcker maten vid omställning till ekologisk odling?... 35 4. Är ekologisk mat nyttigare?...

Läs mer

Vitsenap och oljerättika som fånggröda

Vitsenap och oljerättika som fånggröda Nr 10 Praktiska råd från Greppa Näringen Vitsenap och oljerättika som fånggröda Sammanfattning Stöd i Skåne, Halland och Blekinge - Sådd senast 20 augusti Ett djupt rotsystem - Lyfter växtnäring till ytan

Läs mer

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013

Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Gödsling enligt villkoren för miljöstöd 2007 2013 Landsbygdsverkets publikationsserie: Ansökningsguider och anvisningar Innehåll Sisältö Till läsaren...4 4.6 Att tillämpa stallgödselundantaget vid 1 Gödsling

Läs mer

Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING. Maria Berglund och Magdalena Wallman UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING

Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING. Maria Berglund och Magdalena Wallman UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING Rapport 2011:1 UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER I VÄXTODLING UNDERLAG TILL KLIMATCERTIFIERING Maria Berglund och Magdalena Wallman Innehåll 1 INLEDNING... 4 2 KLIMATPÅVERKAN FRÅN VÄXTODLING KUNSKAPSSAMMANFATTNING...

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

UNDERLAGSMATERIAL TILL PROTOKOLL FÖR LANTBRUKSINSPEKTION

UNDERLAGSMATERIAL TILL PROTOKOLL FÖR LANTBRUKSINSPEKTION UNDERLAGSMATERIAL TILL PROTOKOLL FÖR LANTBRUKSINSPEKTION Reviderad 2010-11-30 Underlagsmaterial till protokoll Underlag till checklistan 2a. Allmänt om verksamheten... 3 Övrig lagstiftning och/eller reglering...

Läs mer

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK

TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK 08 TOLKNING AV MARKKARTERINGEN VID ÅKERBRUK MARKKARTERINGEN OCH DESS TILLÄMPNING Grundanalys I den egentliga markkarteringen, grundanalysen, bestäms jordart, mullhalt, surhet, ledningstal, utbytbar kalcium,

Läs mer

Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar

Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar Tidiga och sena höstvetesorters kväveutnyttjande och innehåll av kväve i olika växtdelar Examensarbete av: Annelis Löf Handledare: Börje Lindén Sveriges lantbruksuniversitet Examensarbete 4 Institutionen

Läs mer

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet

Innehåll. Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Innehåll Yara i korthet Yara i Finland Marknadsläget för gödselmedel Klimatavtrycksgaranti TraP-forskningsprojektet Yara i korthet Yara är världens största leverantör av mineralgödsel. Det enda gödselbolaget,

Läs mer

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån

Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Utvärdering Tillsyn av gödselhantering på djurgårdar vid Sagån Rapport för Västerås Stad November 2012 Sam Ekstrand Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Målsättning... 5 Beräkning av

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092

RAPPORT U2010:11. Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 RAPPORT U2010:11 Biogödselhandbok Biogödsel från storskaliga bio-gasanläggningar ISSN 1103-4092 Förord För att kunna realisera ett biogasprojekt är det viktigt att det råder klarhet gällande både lagstiftning

Läs mer

Mineralkvävevariationer inom fält

Mineralkvävevariationer inom fält JTI-rapport Lantbruk & Industri 275 Mineralkvävevariationer inom fält Effekt på avkastning och produktkvalitet Variations in soil mineral nitrogen within fields Effects on crop yield and quality Per-Anders

Läs mer

Betfor Inte bara nyttigt

Betfor Inte bara nyttigt Betfor Inte bara nyttigt Betfor. Från hobbyridning Betfor har varit en viktig komponent i svenska hästars foderstat i mer än 50 år. Skälet till detta är ganska självklart, efter- Betfor påverkar en rad

Läs mer

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092

Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden ISSN 1103-4092 Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden RAPPORT B2012:03 ISSN 1103-4092 Förord Det finns ett begränsat antal nordiska växtodlingsförsök där man studerat olika aspekter

Läs mer

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet

Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014. Hans Hedström Hushållningssällskapet Gödsellogistik Kalmar 8 oktober 2014 Hans Hedström Hushållningssällskapet Hushållningssällskapets Gödselförmedling Etablerades 1992 Stallgödsel från kyckling, höns, mink och biogödsel. Årligt tonnage ca

Läs mer

SVERIGEFÖRSÖKEN 2013

SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 SVERIGEFÖRSÖKEN 2013 FÖRSÖKSRAPPORT SKÅNEFÖRSÖK Jordbruksförsöksverksamhet i Skåne län Meddelande nummer 80 Försöksringarna och Hushållningssällskapen i Skåne www.sverigeforsoken.se Propino! Maltkorn med

Läs mer

Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet

Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet Energigrödor till biogasproduktion effekter på odlingssystemet Anna Hansson, Agellus Miljökonsulter Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord Kjell Christensson, Agellus Miljökonsulter 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015

Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 Näringsanalys Ens.blandvall 10-50%baljv 1A SKÖRD 2015 BLGG AgroXpertus Råby 2003 S - 242 92 HÖRBY Kontaktperson: Charlotte Akerlind T kundservice: 0415-51 127 E kundservice@blgg.agroxpertus.se I blgg.agroxpertus.se

Läs mer

HS Skaraborg rapport nr 5/10. Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg

HS Skaraborg rapport nr 5/10. Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg Optimerad kväve- och fosforgödsling till ensilagemajs HS Skaraborg rapport nr 5/10 Johanna Tell Ingemar Gruvaeus och Maria Stenberg 1 Optimerad kväve- och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Den ekologiska produktionen. Ekologiskt odlade arealer som certifieras 195 I kapitel 11 redovisas uppgifter om ekologisk odling inom jordbruk och trädgårdsodling samt ekologisk djurhållning. Viss arealstatistik samt ersättningar redovisas även i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Sökande Person/organisationsnummer

Sökande Person/organisationsnummer BMB Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Sidan 1av 7 ANMÄLAN om miljöfarlig verksamhet, 21 Förordning (SFS 1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Djurhållning

Läs mer

Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015

Krav och rekommendationer. 1 januari 2014 10 mars 2015 Krav och rekommendationer 1 januari 2014 10 mars 2015 Dokumentets status... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Person och företag som utför rådgivning inom Greppa Näringen... 4 Utbildning, sakkunskap och rådgivningserfarenhet...

Läs mer

(Kompetenscentrum företagsledning, SLU). Version 2015-03-27. Illustrationer Hans von Corswant.

(Kompetenscentrum företagsledning, SLU). Version 2015-03-27. Illustrationer Hans von Corswant. Denna rapport är skriven av Niclas Sjöholm (VäxtRåd), Helena Elmquist (Odling i Balans), Camilla Persson (HIR Skåne), Martin Melin (Kompetenscentrum företagsledning, SLU), Johan Arvidsson (SLU Inst. För

Läs mer

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd

Tidningsrubriker 2010. GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker 2007. Tidningsrubriker 2008. Tidningsrubriker 2008. i lagom mängd Mycket nederbörd 2012 Marken och vattnet Kerstin Berglund, SLU, Uppsala GRÖDAN kräver VATTEN ATL, 2008 i lagom mängd Tidningsrubriker 2007 Tidningsrubriker 2008 2007-07-05 Lantbrukare hotas av kostsam

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden.

Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Noter till Kalkyler för energigrödor 2015 Författare: Håkan Rosenqvist Höstvete, foder Höstvete, foder; Svenska foders slutpriser vid levereans vid skörd. Sammanvägning av olika geografiska områden. Utsäde;

Läs mer