Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014"

Transkript

1 Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014 Innehåll Sortförsök FK Sortförsök Listerlandet... 5 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek mm... 7 Bladmögelförsök FK Resultat från FK Kväveförsök FK Kaliumförsök FK Lyckeby Organic FK Alternariastrategier FK Önskas mer information kring försöken Lyckeby Starch AB kontaktas Henrik Knutsson på Lyckeby Starch 1 (23) Adress Degebergavägen Kristianstad Fakturaadress Box Fjälkinge Telefon Fax Certifieringar/Certificates SS-EN ISO 9001:2000 SS-EN ISO 14001, 96 Reg. VAT No nr/f-skatt SE

2 Sortförsök FK har det funnits 2 sortförsök inom FK-serien i Kristianstadområdet. Ett på Nymö och ett på Helgegården. Försöken är gödslade med 180 kg N/ha, kaliumnivå enligt jordprov. Övrig skötsel enligt praxis. Endast en skördetidpunkt som görs när samtliga sorter mognat till 100 % Försökssammanställning Försöksnummer: FK 1241 Försökstyp: Sortförsök Sortförsök stärkelsepotatis Plats: Helgegården och Nymö Skördeår: 2014 Generalprov Nymö Helgegården ph 7,2 7,8 P-klass 5 5 K-klass 4 3 Ca-AL 280 >2000 Mullhalt 1,3 3,1 Resultat Helgegården Led (sort) Kuras 76, , Eurogrande 73,9 23,9 17, Kardal 62,1 24,6 15, Stayer 80,3 23,8 19, Quadriga 73,1 23,5 17, Avenue 82,4 23,8 19, Gemini 64,4 23,5 15, Seresta 57,1 24,9 14, Kuba 70,9 23,4 16, Novano 47,8 24,8 11, Sarion 47 28,6 13, Saprodi 70,9 26,4 18, Aventra 53,9 25,4 13, Avano 75,1 21,2 15, Kuras (Finland) 72,4 24,2 17, Maksim (Finland) 64, , Nedvissning 3 sept % 2 (23)

3 Resultat Nymö Led (sort) Kuras 67,5 21,6 14,6 100 Eurogrande 57,7 23,2 13,4 92 Kardal 53,6 22,8 12,2 84 Stayer 58,1 20,2 11,7 80 Quadriga 52, ,6 73 Avenue 65,4 20,5 13,4 92 Gemini 59,7 20,8 12,4 85 Seresta 54,1 21,2 11,5 79 Kuba 53,5 19,3 10,3 70 Novano 44,1 19,9 8,8 60 Sarion 46 24,9 11,5 79 Supporter 67, ,8 101 Aventra 54 19,9 10,7 73 Resultat 2 platser 2014 Led (sort) Kuras 72,1 22,8 16,5 100 Eurogrande 65,8 23,6 15,6 94 Kardal 57,9 23,7 13,8 83 Stayer 69,2 22,0 15,4 93 Quadriga 62,9 21,8 13,9 84 Avenue 73,9 22,2 16,5 100 Gemini 62,1 22,2 13,8 83 Seresta 55,6 23,1 12,9 78 Kuba 62,2 21,4 13,5 82 Novano 46,0 22,4 10,4 63 Sarion 46,5 26,8 12,5 75 Aventra 54,0 22,7 12,2 74 Nedanstående endast en plats 2014 Avano 75,1 21,2 15,9 96 Saprodi 70,9 26,4 18,7 113 Supporter 67, ,8 90 Kuras (Finland) 72,4 24,2 17,5 106 Maksim (Finland) 64, , (23)

4 Flerårssammanställning Skepparslöv (12-14) 3 försök Led (sort) Kuras 70 23,9 16,7 100 Stayer 70 24,9 17,4 104 Quadriga 67 23,8 15,9 95 Kardal 61 24,9 15,2 91 Avano 72 21,1 15,2 91 Kuras visar återigen höga och stabila skördenivåer. Sortens robusta egenskaper gör att den avkastar bra både på Nymö (lätt jord) och Helgegården. Stayer vacklar lite mellan platserna, vilket även kan ses i praktisk odling. Dock är det den enda sorten som vid en flerårssammanställning når högre än Kuras. Avenue presterar fina resultat i försöken även Med tanke på att sorten avmognar tidigare än både Kuras och Stayer kan denna sort säkerligen bli intressant att odla på fält som planeras att skördas tidigt. Gemini är en fransk sort som provas för första gången Maksim har sitt ursprung i Vitryssland och sattes även i år med miniknölar från Finland, därför sattes även Kuras i ett led med miniknölar från Finland för att jämföra skördepotential. Sortens stärkelsehalt är anmärkningsvärd. 4 (23)

5 Sortförsök Listerlandet Resultat från sortförsök på Listerlandet med sorter resistenta mot Potatiskräftan Ras-18. Även detta försök gödslas med ca 180 kg N/ha. Svampbekämpning enligt försöksvärdens övriga odling. Försöket finns på två platser varav det ena är obevattnat. Detta för att undersöka om det finns sortskillnader mellan sorternas torkkänslighet/merutbyte för bevattning. Försökssammanställning Försöksnummer: Sortförsök Listerlandet 2014 Sortförsök, sorter resistenta mot Potatiskräftan Försökstyp: Ras-18 Plats: Listerlandet, Hosaby Skördeår: 2014 Resultat Lister 2014 Bevattnat Obevattnat Led (sort) Seresta 57,7 20,6 11, ,7 1,2 100 Kuba 52,6 20,2 10, ,3 0,3 96 Avano 66,6 18,1 12, ,7 2,4 91 Novano 45,8 20,1 9,2 77 8,1 1,1 76 Aventra 57,9 20,1 11,2 94 8,8 2,4 82 Dartiest 58,6 18,9 11,1 93 9,8 1,3 92 Supporter 50,5 22,8 11, ,6 0,9 99 Saprodi* 59,1 21,4 12, ,8 2,9 91 Sarion 46, ,7 90 8,9 1,8 83 Axion 70,7 18,3 12,9 108 Medel: 1,6 Actaro 57,4 22,3 12,8 107 Avarna 65,3 19,3 12,6 106 Eurotonda* 62, ,1 110 Euroviva * 79,7 20,2 16,1 135 Festien* 55,4 22,6 12,5 105 Merutbyte ton st/ha för bevattning * en upprepning 5 (23)

6 Flerårssammanställning (Lister 12-14) Led (sort) Seresta 56 20,7 11,6 100 Kuba 58 20,4 11,8 102 Novano 52 21,0 10,9 94 Avano 69 18,5 12,8 110 Aventra 63 20,7 13,0 113 Avarna 68 20,7 14,1 121 Dartiest 65 19,0 12,4 107 Sarion 52 25,3 13,2 113 Flerårssammanställning bevattnat/obevattnat (13-14) 2 försök Merutbyte ton st/ha för Led (sort) bevattning Seresta 1,4 Kuba 0,7 Novano 2,1 Avano 1,1 Aventra 2,6 Dartiest 0,8 Sarion 2,3 Kommentarer sorters merutbyte för bevattning: Kuba: Ser ut att vara bland de mest torktåliga sorterna, sorten har åtminstone lägst merutbyte för bevattning både 2013 och Aventra: Har under både 2013 och 2014 haft högst merutbyte för bevattning. I övrigt inga större sortskillnader. Seresta och Kuba är två av de stabilare sorterna åren igenom. Det är även dessa två som odlas i störst utsträckning på Listerlandet. Avano ger en hög stärkelseskörd men tappar intresse bland odlingen på grund av dess låga stärkelsehalt. Avarna är en sen, holländsk, sort med mycket hög potential. Den måste dock sättas tidigt för att ha en chans till avmognad innan skörd. Novano ger återigen svaga skörderesultat, vilket nu även börjar synas i flerårsammanställningen. Euroviva blir sannolikt en sort som kommer testas i större utsträckning kommande år. Även Saprodi visar hög potential. 6 (23)

7 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek mm Under åren har två likartade försök med olika plantavstånd/utsädesmängder jämförts i Östra Ljungby med utsädesstorleken fanns både Kuras och Stayer med i försöket endast Kuras kunde man inte se att skörden reducerades i Kuras även om man drog ut sättavståndet till 70 (!) cm. Man kunde däremot se att skörden reducerades något i Stayer vid större sättavstånd än 50 cm. Det skall dock tilläggas att Stayer-utsädet hade en mindre knölvikt i partiet och detta kan ha haft betydelse i sen slutliga skörden. Försökssammanställning Försöksnummer: Varierat plantavstånd Försökstyp: Olika utsädesmängder med utsädesstorlek Plats: Östra Ljungby Skördeår: 2014 Sort: Kuras Resultat Östra Ljungby 2014 Varierat plantavstånd i Kuras Ökat netto jmf med (40 cm) Utsädesstorlek & sättavstånd Utsädesmängd kg/ha (40 cm) 64 21,0 13, (50 cm) 68 20,1 13, (62 cm) 67 20,3 13, (74 cm) 65 20,6 13, (80 cm) 65 20,4 13, (23)

8 Resultat Östra Ljungby 2013 Varierat plantavstånd i Kuras och Stayer (K/S) Ökat netto jmf med (50 cm) Sammanställning (13-14) 2 försök Varierat plantavstånd i Kuras Utsädesstorlek & sättavstånd Utsädesmängd kg/ha K (50 cm) 74 19,6 14, K (60 cm) 77 19,4 14, K (70 cm) 76 19,3 14, S (50 cm) 60 20,0 12, S (60 cm) 55 19,9 10, S (70 cm) 54 20,1 10, K = Kuras S = Stayer Ökat netto jmf med (50 cm) Utsädesstorlek & sättavstånd Utsädesmängd kg/ha (ca 50 cm) 71 19,9 14, (ca 60 cm) 72 19,9 14, (ca 70 cm) 70,5 20,0 14, Försöket upprepas även 2015 och kommer då även innehålla ett led med sättavstånd > 80 cm. Odlare som själva provat den storfallande utsädesstorleken (55-65 mm) ser stora fördelar med detta. Bland annat upplever man en starkare skjutkraft på våren samt mindre torkkänsliga plantor i början på säsongen. Det har tidigare diskuterats om ökat sättavstånd skulle kunna bidra till ett ökat ogrästryck. Detta har inte varit fallet i dessa två års försök mättes och vägdes blastmängden mellan de olika behandlingarna och vi kunde då se att de glesare bestånden hade mer blast/planta, vilket gjorde att den totala blastmängden var densamma oavsett plantavstånd. 8 (23)

9 Bladmögelförsök FK 1200 Detta försök sätts med olika sorter och bekämpas sedan inte mot bladmögel. Förekomsten av bladmögel beror därför helt och hållet av sortens motståndskraft/resistens mot bladmögel. Försöket läggs ut i Mosslunda, Kristianstad, intill en handfull andra bladmögelförsök. Detta gör att bladmögeltrycket är extremt högt varje år på denna plats. Försöken skördas inte, däremot graderas förekomsten av bladmögel under hela säsongen. Resultatet visar utvecklingen av bladmögel i de olika sorterna. Försökssammanställning Försöksnummer: FK 1200 Försökstyp: Sortvis bladmögelresistens Plats: Mosslunda Skördeår: 2014 Kuras, Maxim, Magnat, Sarion, Dartiest, Aventra och Sort: Bintje (mätare) Kuras Sarion Dartiest Aventra Bintje Magnat Maxim 0 21 juni 23 juni 29 juni 7 juli 14 juli 21 juli 28 juli 4 aug 11 aug 18 aug 26 aug 3 sept Bintje som finns med i försöket som mätare/jämförelsesort mot de mer robusta stärkelsesorterna angrips likt diagrammet visar mycket tidigare av bladmögel (första angreppet syntes 29 juni) jämfört med stärkelsesorterna. Aventra var den av stärkelsesorterna som först angreps av bladmögel (orange linje). Aventra hade av de jämförda sorterna i 2014 års försök sämst motståndskraft mot bladmögel. Aventra angreps av bladmögel ca 8 dagar efter Bintjen. Kuras och Maxim angreps samtidigt av bladmögel (14 juli). Angreppen i Maxim ökade kraftigt under säsongen medans Kuras klarade av att hålla angreppen på låg nivå hela säsongen igenom. Kuras slutade på en angreppsnivå på 0,1 % medans Maxims angreppsnivå accelererade upp till 50 %. 9 (23)

10 Sarion och Dartiest angrepps även dem samtidigt av bladmögel (21 juli). Sarion stod emot angreppet bra under hela säsongen medan Dartiests angrepp ökade upp till 25 % vid sista graderingstillfället. Magnat visade högst motståndskraft mot bladmögel. Sortens höga resistensnivå är känd sedan tidigare, dock är sorten allt för svår i utsädesproduktionen och används därav i mycket liten skala. Resultat från FK Kuras Avarna Maksim Magnat Kardal Avenue Seresta Actaro 0 1 juli 8 juli 15 juli 22 juli 29 juli 5 aug 12 aug 19 aug 25 aug 2 sept 10 sept 16 sept 23 sept 28 sept Även 2013 visade Kuras och Magnat god bladmögelsresistens. Angreppen kom betydligt senare än Utöver Kuras och Magnat är det inga större sortskillnader. Avenue och Seresta ser ut att ha liknande motståndskraft mot bladmögel. Summerat gällande sorters bladmögelresistens utifrån försöken FK 1200: sorterna har generellt hög motståndskraft mot bladmögel Kuras har god motståndskraft och angrips senare än övriga stärkelsesorter, ca 7-14 dagar senare i försöken Bortsett från Kuras är det ingen större skillnad mellan sorterna, men angrepp i Avarna och Aventra ser ut att utveckla sig snabbt. 10 (23)

11 Kväveförsök FK Under en treårsperiod har ett kväveförsök legat på Helgegården i Skepparslöv. Syftet med försöket har varit att dels beräkna optimal kvävegiva i sorterna Kuras, Avenue och Stayer. Men framförallt koppla de olika sorternas optimala kvävegivor till sortspecifika nitrathalter. Försökssammanställning Försöksnummer: FK Försökstyp: Sort*kväve optimala N-halter Plats: Helgegården Skördeår: 2014 Kuras, Stayer och Sort: Avenue Generalprov ph 8 7,7 0 PAL-klass V V 0 KAL-klass III III 0 Mg-AL 23 8,5 K-HCL P-HCL Ca-AL > Mullhalt % Lerhalt % 7 7 Sand/grovmo % De tre olika sorterna Kuras, Avenue och Stayer har gödslats med 6 olika kvävegivor. 50, 100, 150, 200, 250 och 300 kg N/ha. 75 % av givan lagd vid sättning och resterande mängd vid 4 veckor efter uppkomst. Resultat FK Skörd Kuras 2014 N-giva Kuras 50 61,3 24,2% 14, ,3 24,2% 16, ,9 24,3% 17, ,7 24,2% 17, ,6 24,1% 17, ,7 24,1% 17, (23)

12 Skörd Avenue 2014 N-giva Avenue 50 58,3 24,2% 14, ,7 24,2% 15, ,2 24,1% 15, ,8 24,1% 15, ,5 24,1% 16, ,8 24,1% 15,8 107 Skörd Stayer 2014 N-giva Stayer 50 57,6 24,4% 14, ,4 24,4% 16, ,9 24,4% 17, ,8 24,3% 17, ,1 24,3% 18, ,7 24,3% 17,7 119 Resultat FK Skörd Kuras N-giva Kuras 50 58,5 23,9% 13, ,0 24,1% 16, ,2 24,3% 17, ,7 23,7% 16, ,0 23,8% 16, ,7 23,9% 16, (23)

13 Skörd Avenue N-giva Avenue 50 55,8 24,3% 13, ,9 24,6% 15, ,5 24,5% 16, ,0 24,8% 16, ,3 24,4% 17, ,6 25,0% 17,1 126 Skörd Stayer N-giva Stayer 50 53,8 25,8% 13, ,7 25,9% 16, ,0 25,4% 17, ,5 24,6% 17, ,9 24,7% 17, ,7 24,8% 17,8 128 Optimala kvävegivor, årsvis (kg N/ha) Sort Kuras Stayer Avenue ej i försöket Ovan kan ni följa skördeutfallen för samtliga tre år som försöket legat på Helgegården samt de beräknade optimala kvävegivorna beräknade i Kg N/ha. Precis som det upplevs i den praktiska odlingen är den optimala kvävegivan svår att pricka rätt, bortsett från Kuras som åtminstone på Helgegården har en jämt kväveoptimum mellan de olika åren. Kuras beskrivs ofta som en sen sort med ett i jämförelse med andra sorter lägre kvävebehov. 13 (23)

14 Nitrathalt i bladskaft I försöken har det även under försöksåren mätts nitrathalter i varje gödselleds bladskaft. Utifrån dessa mätningar tillsammans med beräkningen av de olika optimala kvävegivorna har man kunnat plocka fram de optimala nitrathalterna för varje sort. Värdena kan sedan användas i den praktiska odlingen som referensvärden för att kontrollera fältens kvävestatus och bestämma sig för ytterligare insatser i form av exempelvis kompletteringsgödsling. Nedan följer de olika sorternas optimala nitrathalter mellan de åren (Avenue har endast varit med i försöket ) Optimal nitratkoncentration årsvis Kuras Dagar efter uppkomst Kuras 2012 Kuras 2013 Kuras 2014 Kuras Medel 14 (23)

15 Nitrathalt i bladskaft Nitrathalt i bladskaft Optimal nitratkoncentration årsvis Avenue Dagar efter uppkomst Avenue 2013 Avenue 2014 Avenue Medel Optimal nitratkoncentration årsvis Stayer Dagar efter uppkomst Stayer 2012 Stayer 2013 Stayer 2014 Stayer Medel Ta gärna kontakt med Lyckeby för tolkning av mät- och referensvärden. Resultaten är presenterade som mätvärden Dagar efter uppkomst möjligtvis skall man begrunda dem som mätvärden vid ett speciellt datum. Vidare försök och praktisk användning kommer ge svar på detta. 15 (23)

16 Kaliumförsök FK Under en tvåårsperiod har det legat ett kaliumförsök på lätt jord med lågt K-AL. Precis som för kväveförsöket har det i dessa försök tagits fram optimala halter för kalium i bladskaften för sorten Kuras men även beräknats optimal kaliumgiva som Kg K/ha. Försökssammanställning Försöksnummer: FK Försökstyp: Kaliumförsök med optimala K-halter Plats: Gärds Köpinge Skördeår: 2014 Sort: Kuras Generalprov 2014 ph 6,3 PAL-klass IV KAL-klass II Mg-AL 3,7 K-HCL 27 P-HCL 57 Ca-AL 97 Mullhalt % 2,2 Lerhalt % 2 Sand grovmo % 91 Resultat FK Skörd Kuras 2014 K-giva 0 44,7 21,4% 9, ,1 21,7% 11, ,0 22,1% 13, ,7 22,3% 14, ,8 21,6% 14, ,3 21,6% 15, ,5 21,3% 15, (23)

17 Försöket fanns även 2013 på en liknande jordart. Dock resulterade vatten och kvävebrist i en låg försöksskörd. Resultaten ser ni nedan. Resultat FK Skörd Kuras 2013 K-giva 0 22,3 22,3% 5, ,0 22,1% 5, ,5 22,8% 6, ,1 23,1% 7, ,4 23,2% 7, ,0 23,1% 7, ,7 23,2% 7,6 153 Med tanke på att försöket 2013 gav en så pass mycket lägre knölskörd är det nog egentligen inte helt rätt att beräkna ett medeltal för de båda åren, detta gör att tabellen nedan med medelskördar för de båda försöksåren skall ses med granskande ögon. Resultat FK Skörd Kuras försök K-giva 0 33,5 21,9% 7, ,1 21,9% 8, ,8 22,4% 10, ,9 22,7% 11, ,1 22,4% 11, ,2 22,4% 11, ,6 22,3% 11,7 122 Optimal kaliumgiva 2014: 265 kg K/ha Optimal kaliumgiva 2013: 230 kg K/ha Medeltal: 248 kg K/ha (2013 & 2014) 17 (23)

18 Kalum i bladskaft Optimal kaliumkoncentration Dagar efter uppkomst Medeltal Den låga försöksskörden 2013 ser även ut att påverka den optimala K-halten i bladskaften. Den optimala kurvan från försöket 2014 skall ses som mer användbar. Försöket kommer troligen upprepas 2015 för att styrka detta. 18 (23)

19 Lyckeby Organic FK Lyckeby Organic är den nya formuleringen av fruktsaft. Fruktsaften går igenom en proteinfabrik samt indunstas. Detta ger ett kaliumrikt gödselmedel. Effekten av totalkvävet har enl. försök beräknats till 50 % (ca 10 kg N växttillgängligt/ton). För att kontrollera produktens gödselvärde i praktiken har ett demo-försök varit anlagt under en tvåårsperiod där man jämfört både kalium- och kväveeffekten i Lyckeby Organic mot handelsgödsel. Försökssammanställning Försöksnummer: FK Gödsling med Lyckeby Försökstyp: Organic Plats: Gärds Köpinge Skördeår: 2014 Sort: Kuras Generalprov 2014 ph 6,3 PAL-klass IV KAL-klass II Mg-AL 3,7 K-HCL 27 P-HCL 57 Ca-AL 97 Mullhalt % 2,2 Lerhalt % 2 Sand/grovmo % 91 Gödslingsstrategi/ledförklaring i demo Led Organic Kaliumsulfat kg/ha Kiserit kg/ha P20 kg/ha N 27 kg/ha Utkörd mängd växtnäring för varje led Led N P K Mg (23)

20 Resultat FK Skörd Kuras 2014 Led 1 33,3 21,8% 7, ,6 21,5% 12, ,3 21,4% 14, ,5 21,9% 12, ,3 21,3% 11,5 159 Resultat FK Skörd Kuras 2013 Led 1 18,1 20,2% 3, ,9 22,8% 5, ,0 23,0% 5, ,8 22,1% 5, ,5 22,5% 6,2 169 Resultat FK Skörd Kuras försök Led 1 25,7 21,0% 5, ,8 22,1% 8, ,7 22,2% 10, ,2 22,0% 9, ,9 21,9% 8,9 123 Skörden 2013 var i försöket väldigt låg, precis som i Kaliumförsöket FK och av samma anledning (bland annat torka och växtnäringsbrist). I medeltal för de båda årens försök ( ) ser Lyckeby Organic ut att hävda sig väl mot handelsgödsel. I gödselplanen är det beräknat 55 kg/ton från Lyckeby Organic, flertalet analyser under har dock visat ett högre innehåll (60 kg/ton) vilket gör att försöksleden i FK som gödslats med Organic fått en högre kaliumgiva/ha i jämförelse med handelsgödsel-leden. Led 2 = + 15 kg K/ha (180 kg K totalt) Led 3 = + 30 kg K/ha (360 kg K totalt) Kontakta Lyckeby Starch för mer info och beställning av Lyckeby Organic. Växtnäringsinnehåll Lyckeby Organic Torrsubstans 38% Kväve, total (N) 19 kg/ton Ammoniumkväve, (NH4-N) 5 kg/ton Kol/kväve kvot 7 Fosfor (P) 4 kg/ton Kalium (K) 60 kg/ton Magnesium (Mg) 3 kg/ton Svavel (S) 6 kg/ton Bor (B) 11 mg/kg Koppar (Cu) 3-10 mg/kg Zink, (Zn) 42 mg/kg Kadmium (Cd) < 0,1 mg/kg 20 (23)

21 Alternariastrategier FK Behovet av att bekämpa mot Alternaria i stärkelsepotatis är stort. FK har under 2014 legat på 2 platser (Helgegården och Nymö). Nymö har oftast ett högre Alternaria-tryck än Helgegården och försöket lades därför på dessa två platser för att jämföra merskörd och effekt från de olika strategierna vid olika stort bekämpningsbehov. Hypotesen var att de något mer sparsamma strategierna skulle vara mer lönsamma på Helgegården än i Nymö. I Nymö fanns även ett Led-6 som behandlades med 2*0,5 Amistar. Behandlingsstart vid begynnande angrepp. Denna strategi speglar de äldre rekommendationerna. Försökssammanställning Försöksnummer: Försökstyp: Plats: Skördeår: 2014 Sort: Kuras FK Alternariabekämpning Nymö & Helgegården Generalprov Nymö Helgegården ph 7,2 7,8 P-klass 5 5 K-klass 4 3 Ca-AL 280 >2000 Mullhalt 1,3 3,1 Behandlingsschema i försöken 2014 Nymö och Helgegården (+/- max 1 dag) Led 16-jun 22-jun 30-jun 07-jul 14-jul 21-jul 28-jul 05-aug 11-aug 19-aug 1 2 Acrobat Acrobat Signum Signum Signum Signum 3 Revus Top Revus Top Revus Top Amistar Amistar 4 Revus Top Revus Top Signum Signum Signum Signum 5 Signum Signum Signum Signum 6 (Nymö, SLU-led) Amistar Amistar Försöken behandlades med 5 olika strategier varav en var obehandlad. I Nymö fanns totalt 6 led. Nedan följer en enkel startegibeskrivning: Led 1: Obehandlat mot Alternaria (enbart bekämpning mot bladmögel med Ranman Top) Led 2: Två inledande Acrobat-behandlingar som följs upp med fyra Signum-behandlingar Led 3: Tre Revus Top-behandlingar som följs upp med två Amistar-behandlingar. Led 4: Två Revus Top-behandlingar som följs upp med fyra Signum-behandlingar Led 5: Fyra Signumbehandlingar enbart. Behandlingsstart när de första symptomen syns. 14 dagars intervall. Led 6: Ledet fanns bara i Nymö. Två Amistar-behandlingar, behandlingsstart när de första symtomen syns. 14 dagars intervall. 21 (23)

22 Resultat FK Skörd Kuras 2014 Nymö Resultat FK Skörd Kuras 2014 Helgegården Led Led 1 56,0 20,4% 11, ,1 21,4% 13, ,2 20,8% 11, ,5 21,4% 13, ,7 20,9% 12, ,8 20,8% 12, ,9 24,3% 16, ,2 24,5% 17, ,2 25,0% 17, ,8 24,6% 17, ,8 24,5% 17,1 105 Ovan ser ni skördeutfallet för de båda försöksplatserna. Merskörden var större i Nymö än på Helgegården, vilket var väntat. Resultat FK försök Skörd Kuras platser (Helgegården&Nymö) Led Rel. St-skörd 1 61,4 22,4% 13, ,6 23,0% 15, ,2 22,9% 14, ,1 23,0% 15, ,8 22,7% 14,7 107 Medelskörd för de båda försöken. I medeltal har led 2 och 4 gett högst merskörd. Samtliga led har gett merskörd för bekämpning. 22 (23)

23 Tabell nedan: Merskörd ton stärkelse/ha för behandling, platsvis och i medeltal för de båda platserna: 2,5 2 1,5 1 0,5 1,9 1,2 1,5 1,0 0,7 0,5 2,0 1,4 1,7 1,1 0,9 0,8 Merskörd stärkelse, Nymö Merskörd stärkelse, Helgegården Merskörd stärkelse, medeltal Merskörd ton stärkelse/ha Obeh: 13,7 Tabell nedan: Merintäkt kr/ha för behandling, platsvis och i medeltal för två platser Merintäkt netto kr/ha Nymö Merintäkt netto kr/ha Helgegården Merintäkt netto kr/ha, medeltal Merintäkt netto kr/ha Obeh: kr/ha Sammanfattningsvis var led 2 och 4 de mest effektiva leden. Led 2 fanns även med i försöket 2013 och hörde då till den mest lyckade strategin. Anpassad bekämpning efter symtom ser ut att fungera bra. Tidig behandling med Revus Top eller Acrobat är att rekommendera. Alternaria-svampen slog till mycket sent på Helgegården 2014, trots detta var merutbytet för bekämpning stort. 23 (23)

Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015

Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015 Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015 Innehåll Sortförsök FK 1241... 2 Sortförsök på Listerlandet, kräftresistenta sorter... 5 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek 55-65 mm... 7 Jämförelse certifierat

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2015

Gödslingsrekommendationer 2015 Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2019

Gödslingsrekommendationer 2019 2019-02-25 Gödslingsrekommendationer 2019 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,

Läs mer

Gödslingsrekommendationer 2017

Gödslingsrekommendationer 2017 2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,

Läs mer

Alternariaförsök 2013

Alternariaförsök 2013 Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången

Läs mer

Vi siktar på ton

Vi siktar på ton Vi siktar på 80 000 ton Vi siktar på 80 000 ton stärkelse 2015 producerade vi drygt 68 000 ton!! Vårkampanj april/maj 3 500 ton Höstkampanj 64 500 ton 2 Vägen till 80 000 ton I dag 68 000 ton stärkelse

Läs mer

Odlarmöte Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari

Odlarmöte Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari Odlarmöte 2017 Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari Kampanj 2016 skörderekord igen!!! 6 350 ha (stärkelse) 280

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000 Skriv in försökets rubrik här 2000-1-2-301 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling

Läs mer

Sammanfattning. Inledning

Sammanfattning. Inledning Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se

Läs mer

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018 1(5) Institutionen för växtproduktionsekologi 2018-05-02 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 14 23 PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018 Utsäde

Läs mer

Tillskottsbevattning till höstvete

Tillskottsbevattning till höstvete Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning

Läs mer

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala

Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Växtnäring Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Johan Biärsjö, Svensk Raps AB För andra året skördades försök med en kvävestege på hösten följt av en fast giva på 140 eller 180 kg N på våren.

Läs mer

Stärkelse är mitt nya socker! TEMA Försök! Industridoktorand ny resurs på Lyckeby. Torrt år går till historien LYCKEBY CONCEPT #

Stärkelse är mitt nya socker! TEMA Försök! Industridoktorand ny resurs på Lyckeby. Torrt år går till historien LYCKEBY CONCEPT # LYCKEBY CONCEPT TEMA Försök! # 2 2018 Stärkelse är mitt nya socker! I år ersatte han sockerbetorna med stärkelsepotatis. Ett otacksamt år att börja kan tyckas, men torkan verkar inte ha ställt till det

Läs mer

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015

PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015 1(4) Institutionen för växtproduktionsekologi 2014-04-22 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 10 00 Mobil: Nytt nummer kommer (0733 39 29 10) PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis

Läs mer

Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning

Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi

Läs mer

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg erik.jonsson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 218 skördades 1 försök i serien L3-2299, och det var stor variation i platsernas skördepotential

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001 Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till

Läs mer

Framgångsfaktorer i stärkelseodlingen. Gårdsreportaget:

Framgångsfaktorer i stärkelseodlingen. Gårdsreportaget: Lyckeby Concept en del i projektet 101215 #2 Gårdsreportaget: Framgångsfaktorer i stärkelseodlingen Spännande kampanj med nya förutsättningar s. 3 Odlingen påverkas av politiska beslut s. 4 Lyckeby satsar

Läs mer

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29 Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29 Inte heller den 16 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge

Läs mer

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha

Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala. Led 15/3-1/4 15/4-25/4 DC kg N/ha kg S/ha Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i 5 höstveteförsök i Skåne 2003 blev 162 kg

Läs mer

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel

Tabell 1. Makronäringsinnehåll i grönmassan av åkerböna vid begynnande blomning på fyra försöksplatser med olika behandlingar av svaveltillförsel Lägesrapport för projektet Effekter av svaveltillförsel i åkerböna Dnr 4.1.18-9983/16 Erhållet resultat 2017 Näringsinnehåll i begynnande blomning Innehåll av makro- och mikronäringsämnen i grönmassan

Läs mer

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 29 års fältstudier Per-Göran Andersson, Hushållningssällskapet Malmöhus E-post: per-goran.andersson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ett unikt

Läs mer

Kvävestrategier till höstraps

Kvävestrategier till höstraps Kvävestrategier till höstraps Albin Gunnarson & Bengt Nilsson, Svensk Raps AB Kväve är ett av de viktigaste verktygen till framgångsrik höstrapsodling. Med rätt kvävestrategi kan skörden ökas vilket är

Läs mer

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för

Läs mer

Kvävebehov hos olika maltkornssorter

Kvävebehov hos olika maltkornssorter Av Mattias Av NAMN, Av NAMN, Hammarstedt, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov hos olika maltkornssorter SAMMANFATTNING

Läs mer

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,

Läs mer

Kväveform och strategi i höstvete

Kväveform och strategi i höstvete ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,

Läs mer

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post: Sammanfattning Under 2011 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatissorten Bintje i Sverigeförsökens regi med syfte att undersöka effekten av olika bekämpningsprogram.

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).

Försöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby). Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vetemästaren Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA Vad ger vetemästaren? Odlingstävlingar kan knappast ge svar om framtida odling men kan vara ett bra redskap att formulera frågor ang. odling och

Läs mer

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012

NPK till korn. Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 NPK till korn Flera olika faktorer påverkar skörd och kvalitet! Gunilla Frostgård 2012 Nya försök med NPK till vårkorn 20 försök i Mellansverige 2009-2011 Bakgrund Syfte och plan Sammanfattade resultat

Läs mer

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU

Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU I år provades 11-17 potatissorter i sortförsöken i den samordnade försöksserien för höstvinter potatissorter.

Läs mer

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28 Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28 Inte heller den 9 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge &

Läs mer

Kväve- och fosforgödsling till majs

Kväve- och fosforgödsling till majs Kväve- och fosforgödsling till majs Johanna Tell och Ulf Axelson, Hushållningssällskapet, Skara Kväve Det fanns ingen tydlig korrelation mellan optimal kvävegiva och skörd men däremot fanns det ett samband

Läs mer

Två såtidpunkter i höstvete

Två såtidpunkter i höstvete Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över

Läs mer

SYNGENTA NORDEN. Skydd av nytillväxt av blad i fält Resultat Flakkebjerg 08667, 2008

SYNGENTA NORDEN. Skydd av nytillväxt av blad i fält Resultat Flakkebjerg 08667, 2008 l SYNGENTA NORDEN Två snabba kliv framåt. Maximbetat utsäde och en robust bladmögelstrategi med REVUS Ulf Johan Page Skydd av nytillväxt av blad i fält 9 dagar efter inokulering Fältfsk Flakkebjerg 7,

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar

Läs mer

Sex bekämpningsprogram var beställda av

Sex bekämpningsprogram var beställda av LARS WIIK, HUSEC AB, Borgeby, Bjärred ANNA GERDTSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Alnarp Bladmögelbekämpning i potatis L15-1 Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta

Läs mer

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning

Läs mer

Samodling av majs och åkerböna

Samodling av majs och åkerböna Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades

Läs mer

Potatis i ekologisk odling 2019

Potatis i ekologisk odling 2019 Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Potatis i ekologisk odling 2019 Sortförsök 2014-2018 J. Hagman Uppsala 2019 Avsnitt ur Sortval i ekologisk odling 2019 Potatis

Läs mer

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta

Läs mer

Exempelgården Potatis och svin

Exempelgården Potatis och svin Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel

Läs mer

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning

Läs mer

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen?

Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Tillskottsbevattning till vete Kan man öka skörden med enstaka bevattningstillfällen? Abraham Joel & Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se Ingrid.Wesstrom@slu.se Bevattning

Läs mer

Potatisbladmögel 2017

Potatisbladmögel 2017 VÄXTSKYDD Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Erland Liljeroth Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Potatisbladmögel 2017 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Under 2017 utfördes en fältförsöksserie

Läs mer

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2

DEMOODLING Urea till vall Rådde vall 1-2 DEMOODLING Urea till vall Rådde 2009-2010 vall 1-2 Jan Jansson Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund till demonstrationsförsöket Ett kg kväve i urea var ca 7-8 kr/kg billigare än i Axan NS 27:4 våren 2009. Frågan

Läs mer

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas

Vi ser ingen omkullkastning av sorternas MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR Skåne MAGNUS NILSSON, HIR Skåne Kvävebehov hos olika höstvetesorter Året 2018 kännetecknas mest av ett varmt klimat med liten till mycket liten nederbörd. Detta har satt sina spår

Läs mer

Organiska gödselmedel till höstvete

Organiska gödselmedel till höstvete Av Mattias Hammarstedt, Hushållningssällskapet Kristainstad mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Organiska gödselmedel till höstvete SAMMANFATTNING Försöket med organiska gödselmedel till höstvete,

Läs mer

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken?

Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Kalium till slåttervall Vad säger de gamla försöken? Ingemar Gruvaeus, Yara Uddevalla 2017 Kalium i växt, Vall En mindre mängd kalium krävs för att aktivera vissa biokemiska reaktioner i växten. Huvuddelen

Läs mer

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete

Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.

Läs mer

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson Varför fosforgödslingen måste anpassas bättre Merskördar för fosforgödsling varierar mycket Grödornas fosforbehovet varierar Markernas

Läs mer

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin

R E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:

Läs mer

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt

Läs mer

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd

NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd TM Torrfläcksjuka (Alternaria) Varför ska den bekämpas? Hur svår är den att upptäcka? Under 2000-talet har torrfläcksjukan som orsakas av svampen Alternaria

Läs mer

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Kvävegödsling till ekologisk höstraps Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus Två forskningsprojekt 2005-2010, finansierade av SLUEkoforsk: Vilken effekt

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420 ADB-NR: 151438 LÄN-FNR: LB-258-2005 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet ADRESS: Sandby gård, Borrby SIDA 1 SÅDD: 2005-08-24 LED Svinflytgödsel, ton2005-08-17 29 FÖRFRUKT: Rödsvingel 2005-09-27 0 J,K,L,M

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L Utskrift: 2012-10-23 SIDA 1 ADB-NR: 152321 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet LÄN-FNR: LB-265-2011 ADRESS: Sandby Gård, Borrby SÅDD: 2011-08-27 Led 2011-08-08 Hönsgödsel 9000 FÖRFRUKT: Höstkorn (Konservärt

Läs mer

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på Åkermark Slamspridning på Åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund under åren 1981-2010 Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete I landets försök blev optimal kvävegiva för brödvete i medeltal 22, med en variation mellan

Läs mer

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle. Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning

Läs mer

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Mellangrödor före sockerbetor 2000 Mellangrödor före sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet Skaraborg Det är stor skillnad i kvävegödslingsbehov för nya högavkastande vetesorter beroende på användningsområde. De

Läs mer

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014

BoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 BoT-A Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 Sidoprojekt Sidoprojekt Sidoprojekt Experimentell

Läs mer

Sortanpassad kvävegödsling

Sortanpassad kvävegödsling Sortanpassad kvävegödsling L7-1010 Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT (2014-2016) Kvävebehov hos olika höstvetesorter (2016) L7-426 Kvävebehov hos olika maltkornsorter (2016) Mattias Hammarstedt,

Läs mer

Projektansvariga: Jannie Hagman-Lundin och Björn Andersson Institutionen för ekologi och växtproduktionslära SLU, Uppsala

Projektansvariga: Jannie Hagman-Lundin och Björn Andersson Institutionen för ekologi och växtproduktionslära SLU, Uppsala Knöltillväxt och skördeutveckling hos olika potatissorter Projektansvariga: Jannie Hagman-Lundin och Björn Andersson Institutionen för ekologi och växtproduktionslära SLU, Uppsala Målet med projektet är

Läs mer

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat

Läs mer

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser

Syfte med försöken. Försöksplan M Försöksplatser Syfte med försöken Målet med den här försöksserien har varit att undersöka havrens kvävebehov samt att se om det är möjligt att dela kvävegivorna till havre och därmed förbättra möjligheten att årsmånsanpassa

Läs mer

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp Ingemar Gruvaeus ÖSF-konferens nov. 2014. Precisionsodling i praktiken på Bjertorp 2014 Markkartering med Mullvad för bättre upplösning

Läs mer

Svampsjukdomar i vårkorn

Svampsjukdomar i vårkorn Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete Kvävegödsling av olika sorters höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara har trots sin höga skörd ett förhållandevis lågt kväveoptimum vid användning till foder eller etanol i jämförelse

Läs mer

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426

Kvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426 SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov

Läs mer

Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU, Alnarp

Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU, Alnarp Bekämpning mot potatisbladmögel - kan växtstärkande medel bli en del av växtskyddsstrategin? - kan man reducera doser av fungicider i stärkelsepotatisodlingen? Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU,

Läs mer

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Korn, tidiga sorter Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg Otira har haft överlägset högst avkastning men mognar ganska sent. Den tidiga tvåradssorten Filippa har haft mycket hög avkastning.

Läs mer

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps R E S U L T A T 2007 OS3-89 R-34-2007 03H22 Sven-Gunnar o Johan Bergström Tomten, Vinninga GRÖDA: Vårraps SÅDATUM: 2007-04-7 SORT: Heros FÖRFRUKT: Vårraps JORDART: mmh Molättlera ph-värde: 6,5 P-HCl: 88

Läs mer

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport 2001, Lönnstorp Slutrapport 1999-2001 Skriv in försökets rubrik här bedriver försöks- och odlingsutveckling med sockerbetor inom områdena biologi, ekonomi och teknik. SBU ägs till lika delar av Danisco

Läs mer

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2016 Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll

Läs mer

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Kvävegödsling av olika sorters höstvete ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst

Läs mer

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS % Näringsämnen, kg/m 3 Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % GF ph 2011 kvot total kväve total av TS % Januari 2,9 5,6 3,7 0,72 2,7 3,8 72,3 8,3 Februari 3,4 5,8 3,7 0,86 3,3 4,2 73,1

Läs mer

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 L15-4410 Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 HIR Malmöhus, Borgeby, 237 91 Bjärred 2 Institutionen för växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Nils.Yngveson@hush.se,

Läs mer

Virusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2018/2019. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag.

Virusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2018/2019. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag. 2019-01-23 Utsädesenheten Virusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2018/2019. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag. Alexia Anouk Arielle Arrow 7,2 Ha Bjälbo Trädgård AB SKÄNNINGE 0142-43050

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps

R E S U L T A T 2006 OS3-185 L G001. N-gödsling till höstraps R E S U L T A T 2006 OS3-185 L-102-2005 03G001 1 Hushållningssällskapet Box 9084, 291 09 Krstianstad GRÖDA: Höstraps SÅDATUM: 2005-08-24 2005-08-21 PK 7-25 300 20 75 SORT: Status FÖRFRUKT: Stubbträda JORDART:

Läs mer

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Inte heller den 23-24 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge

Läs mer

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet

Läs mer

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26

Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Det förekommer nu nya bladmögelangrepp, både blad- och stjälkangrepp, på flera lokaler. Det har kommit rapporter de senaste dagarna om

Läs mer

Hitta rätt kvävegiva!

Hitta rätt kvävegiva! Hitta rätt kvävegiva! Ekonomiskt optimal kvävegiva till 9 ton höstvete är ibland bara 90 kg N/ha och i andra fall långt över 200 kg N/ha. Skillnaden beror på hur mycket kväve som marken i det enskilda

Läs mer

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara

Fosfor till stråsäd. SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara Fosfor till stråsäd SVEA-konferensen Brunnby 2018-01-16 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 Skörd dt/ha 60 58 56 54 52 50 48 46 44 42 40 NPK till vårkorn,

Läs mer