Odlarmöte Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari
|
|
- Britt-Marie Svensson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Odlarmöte 2017 Stufvenäs Gästgifveri, Söderåkra - 19 januari Tivolirestaurangen, Sölvesborg 25 januari Helgegården, Kristianstad - 31 januari
2 Kampanj 2016 skörderekord igen!!! ha (stärkelse) ton stärkelsepotatis St.halt på 20,8 % 44,2 t/ha * 20,8 % = 9,2 ton/ha torr stärkelse. Ökning 10%!!! ton HST exkl matpotatis ton matpotatis * 15,4 % stärkelse Totalt ton HST 2
3 Medelskörden har ökat 18 % 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Stärkelseskörd, ton/ha torr stärkelse 7,3 Reglerad marknad 8,7 Avreglerad marknad Medel Medel
4 Kr/ha Intäkt per ha
5 Utmaningar att hantera Långt kvar till skördepotential Alltför ansträngda växtföljder Aggressiva svampar Kundernas krav Var beredda på färre bekämpningsmedel 5
6 Agenda Inledning (Johan Biärsjö) Nematoder och strategiskt sortval (Mats Nordström) Alternaria och nya bekämpningsstrategier (Erland Liljeroth) Lunch Bladmögel och reducerade doser (Gabriella Olsson) Kvävestyrning (Henrik Knutsson och Gabriella Olsson) Sortförsök och utsädeskvalité (Mats Nordström) Lagring (Henrik Knutsson) Sammanfattning (Johan Biärsjö) Kaffe
7 Nematoder och strategiskt sortval Mats Nordström
8 Nygammalt bekymmer togs c:a 200 prover/år och fabrik. Andel prover som innehöll nematoder Lister: 97 % Villand: 67 % Östra: 5 % 8
9 Potatiscystnematodens liv & leverne ägg i en cysta Viss del av äggen kläcks årligen Angriper potatisrötterna Efter några veckor sker befruktning 9
10 Effekt av gröda som odlas Ej potatis minskar 60 %, 30 %, 30 % Mottaglig sort Ökar 30 ggr (mindre vid hög nivå) Resistent sort minskar 70 % 10
11 Potatiscystnematoder Ro 1, Ro 2, Ro 3, Ro4, Ro5 ( Gula) Pa 1, Pa 2, Pa 3 ( vita) Sprids med jord 11
12 Sorters resistens Ro 1, 4 Kuras, Stayer, Dariest, Saturna,Verdi Ro 1,2,3,4 Avenue, Quadriga Ro 1,2,3,4 Pa 2,3 Seresta,Avarna,Sarion,Aventra,Saprodi 12
13 Strategi, med utgångsläge 2 ägg/g jord Resistent sort Mottaglig sort Stategi 1 Strategi 2 År Gröda 1 Potatis 0, Spm 0, Spm 0, Spm 0, Potatis Spm 2, Spm 1, Spm 1, Potatis 0, Spm 0, Spm 0, Spm 0, Potatis 3,7 1,5 13
14 Skördeminskning 14
15 Sorters tolerans Mkt bra: Bra: Medel: Dålig: Kuras, Stratos Saprodi, Avarna, Aventra Sarion Seresta, Scarlett, Novano 15
16 Provtagning - Analys HS Skåne Att få konstaterat antal cystnem. Att få konstaterat ras kr/prov +800 kr/ prov 16
17 Alternaria och nya bekämpningsstrategier Erland Liljeroth
18 Alternaria och nya bekämpningsstrategier Erland Liljeroth, SLU Alnarp Nymö 6 sept 2016 Nymö 2 sept 2014
19 Institutionen för växtskyddsbiologi, SLU Alnarp Resistensbiologigruppen Leds av Prof. Erik Andreasson Grundläggande forskning om växters försvar, särskilt potatis Potatisförädlingsprogram för matpotatis, särskilt bladmögelresistens.stärkelse? Tillämpad forskning IPM, alternativa medel
20 Odlingssystemet Vad arbetar vi med? Nya verktyg för IPM Resistens Växtstärkare Biologisk bekämpning Minimerad kemisk bekämpning med minst lika bra bekämpningseffekt minst lika bra skörd
21 Torrfläcksjuka Alternaria solani Stora angrepp i stärkelsepotatis vissa år Oftast inte förrän i slutet av augusti Begränsat antal preparat Ökande problem med fungicidresistens När har bekämpning bäst effekt? Hur bäst kombinera/alternera medel? Alternativa medel? Betydelse av växtföljd?
22 Har tidiga Alternariabehandlingar (i juni) effekt? Resultat från försök 2014 Tidiga och kraftiga angrepp! Behandling Angrepp Nedvissning Skörd Stärkelsehalt Stärkelseskörd raudpcinf raucdefol ton/ha % ton/ha Medel Obehandlad 0,16 0,32 48,1 20,5 9,8 RevusTop(T1,T2)+Signum(T3,T5,T7,T9) 0,04 0,15 55,0 21,5 11,8 Signum (T4,T6,T8,T10) 0,05 0,16 53,2 21,7 11,5 RevusTop(T1,T2)+halvdos Signum(T3,T5,T7,T9) 0,07 0,18 51,4 21,5 11,0 Halv dos Signum(T4,T6,T8,T10) 0,07 0,19 51,2 21,6 11,1
23 60 Infection Kardal Control Kardal Early Fulldose Kardal Late Fulldose Kardal Early Halfdose Kardal Late Halfdose jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep
24 60 Infection Kuras Control Kuras Early Fulldose Kuras Late Fulldose Kuras Early Halfdose Kuras Late Halfdose 0 20-jun 30-jun 10-jul 20-jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep
25 Effekt av tidiga Alternaria-behandlingar mycket tveksamma Kanske i tidiga sorter under år med mycket tidiga angrepp
26 Fungicidresistens i Alternaria solani Resistens mot strobiluriner vanlig i svenska populationer Försämrad effekt av boscalid? Mutationer för resistens konstaterade i Tyskland i fjol och sedan några år i USA Få andra aktiva substanser tillgängliga. Nya medel lär dröja??
27 Förekomst av F129L (mutation som ger resistens) i A. solani i Sverige analys av bladprov < 50% GI F129L CTC County of Västergötland 10 fields in 2013: < 50% 7 fields in 2014: 2 samples F129L 1 field 2015: 50% field trial 2015: > 50% + GI F129L Area around Kristianstad 3 fields in 2013: > 50% 4 fields in 2014: > 50% 6 fields in 2014: < 50% 7 fields in 2015: > 50% - one sample GI F129L 50% GII F129L TTA > 50% GII F129L TTA Area around Kalmar 3 fields in 2013: > 50% 4 fields in 2014: > 50% 3 fields in 2015: > 50% - one sample GII CTC S. nigra 2015: 100% Eva Edin, SLU, Ultuna
28 Försök i Nymö Dålig effekt av strobilurin 60 % Alternaria infektion jul 30-jul 09-aug 19-aug 29-aug 08-sep Kuras Control 2RevusTop+4Signum 2Amistar 3RevusTop+2amistar Amistar Led 6: 7/7 och 21/7 Revus Top Led 4: 16/6 och 21/6 Signum Led 4: 30/6, 15/7, 28/7 och 11/8
29 Försämrad effekt av Signum 2016? Procent sjukdomsminskning efter behandling med 2 ggr Revus Top (juni) följt av 4 ggr Signum År Sort Plats Nymö Helgegården 2014 Kardal 74 Kuras 72 Mycket tidiga angrepp 2015 Bintje Sena angrepp Folva Stayer Medeltidiga angrepp Kuras Bladmögelförsök i Mosslunda hade betydligt större Alternariaangrepp 2016 än tidigare trots 5 Signumbehandlingar
30 Alternaria-angrepp (raudpc) Behövs Alternariabekämpning i matpotatis? Försök i matpotatis ,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Bintje Folva
31 Skörd (ton/ha) Skörd i förhållande till Alternaria-angrepp i matpotatis Alternaria-angrepp (raudpc) 100 % Fungicid = 2 ggr Revus Top tidigt + 4x 0.25 L ha -1 Signum Obeh. = Obehandlad kontroll
32 Skörd (ton/ha) Skörd i förhållande till grad av nedvissning Matpotatis 2015 i Nymö och Helgegården ,00 0,20 0,40 0,60 0,80 1,00 Relativa ytan under nedvissningskurvan Helgegården; Bintje Helgegården; Folva Nymö; Bintje Nymö; Folva Sort och odlingplats betyder mer för skörden än bekämpning!!
33 Skörd (ton/ha) Försök i mellansverige (Vedum) 2015 och Control Amistar Signum 10 0 Gala 2015 Fakse 2015 Fakse 2016 Obehandlad kontroll 2x Amistar 0.5 L 4x Signum 0.25 L Mycket lite infektion <1% 3 Sep Ingen signifikant effekt av behandling på skörd!!
34 Resultat från 2016 Signum vs Revus Top medelvärden av två sorter, Kuras och Stayer Helgegården Alternaria Nedvissning Skörd Stärkelsehalt Stärkelseskörd Behandling raudpc DefolrAUC Ton/ha % Ton/ha Obehandlad 0,029 a 0,100 a 49,3 a 24,6 a 12,1 a RevusTop (T1,T2) + Signum (T3,T5,T7,T9) 0,021 bc 0,080 a 50,3 a 24,8 a 12,4 a Revus Top (T3,T7,T10) + Signum (T5,T9) 0,012 d 0,068 a 51,4 a 25,0 a 12,8 a Actisil (T3,T4,T5,T6,T7,T8,T9) 0,027 ab 0,081 a 50,9 a 24,8 a 12,6 a RevusTop (T1,T2) + Signum(halv dos)(t3,t5,t7,t9) 0,025 abc 0,094 a 49,6 a 24,8 a 12,3 a RevusTop (T1,T2) + Signum(halv dos)(t3,t5,t7,t9)+actisil 0,019 c 0,074 a 50,0 a 24,8 a 12,4 a Nymö Alternaria Nedvissning Skörd Stärkelsehalt Stärkelseskörd Behandling raudpc DefolrAUC Ton/ha % Ton/ha Obehandlad 0,108 a 0,239 a 80,2 ab 21,7 a 17,4 b RevusTop (T1,T2) + Signum (T3,T5,T7,T9) 0,071 b 0,190 b 81,3 ab 22,1 a 18,0 ab Revus Top (T3,T7,T10) + Signum (T5,T9) 0,045 c 0,157 b 84,1 a 22,2 a 18,7 a Actisil (T3,T4,T5,T6,T7,T8,T9) 0,106 a 0,252 a 78,8 b 22,1 a 17,4 b RevusTop (T1,T2) + Signum(halv dos)(t3,t5,t7,t9) 0,077 b 0,187 b 81,3 ab 22,0 a 17,9 ab RevusTop (T1,T2) + Signum(halv dos)(t3,t5,t7,t9)+actisil 0,060 bc 0,176 b 82,8 ab 21,7 a 17,9 ab
35 raudpc (mått på infektionsgrad) Alternaria-angrepp efter olika behandlingar 2016 Nymö Helgegården 0,14 0,14 0,12 0,12 0,10 0,10 0,08 0,08 0,06 0,06 0,04 Kuras 0,04 Kuras 0,02 Stayer 0,02 Stayer 0,00 0,00
36 Stärkesleskörd (ton/ha) Förhållandet mellan angrepp och stärkelseskörd på två platser ,0 19,0 18,0 17,0 16,0 15,0 14,0 Nymö Helgegården Linjär (Nymö) Linjär (Helgegården) 13,0 12,0 11,0 0,000 0,020 0,040 0,060 0,080 0,100 0,120 Alternaria-angrepp (raudpc)
37 Alternativa medel mot Alternaria? Testade i växthus: Kiselpreparat, växtstärkande (Actisil, Hortistar etc) Växtextrakt Sockerbetsextrakt (SBE), Reynoutria (finns preparat) Probenazole använt praktiskt mot rice blast fungus I fält: Kaliumfosfit (signifikant effekt i fält 2016) Actisil (svag effekt i fält 2015 och 2016) Kombinationer med fungicider?
38 Alternaria-angrepp i bladmögelförsöket 2016 Alla försöksled behandlade med Signum 5 gånger Ganska kraftiga angrepp i början av september 2016 (upp till 20%) Tidigare år obetydliga eller små angrepp. Tendens till ökande angrepp Mosslunda 6 september Försöksled med kaliumfosfit hade signifikant mindre Alternaria-angrepp Bladmögelfungicider: 17-20% angrepp Kaliumfosfit: 12-15% angrepp
39 Slutsatser Mycket tidiga behandlingar mot Alternaria (juni) sannolikt verkningslösa Bekämpning mot Alternaria i matpotatis i de flesta fall onödig Att avstå kan innebära att man sliter mindre på preparaten Utbredd resistens mot strobiluriner Signum (boscalid) håller på att tappa effekt Revus Top (difenokonazol) hade bäst effekt 2016 När är rätt tid att börja bekämpa mot Alternaria? Troligen mitten på juli
40 Slutsatser fort. Alternera preparat för att minska risk för resistens Revus Top sent i behandlingsprogram Få preparat tillgängliga, viktigt vara rädd om dessa!! Kanske kombinera med växtstärkare, fler försök behövs Vad betyder växtföljden?? På lång sikt behov av sorter med bättre Alternaria-resistens!!!
41 Preliminärt upplägg av Alternariaförsök 2017 Försöksled Försöksled, beskrivning Sort 1 Obehandlad kontroll Kuras 2 Fungicid 100% recom dos* Kuras 3 Fungicid 50% recom dos* Kuras 4 Kaliumfosfit Kuras 5 Kisel-preparat (Actisil eller Hortistar) Kuras 6 Fungicid 100% + kisel Kuras 7 Fungicid 50% + kisel Kuras 8 Fungicid 50% + kisel + kaliumfosfit Kuras 9 Obehandlad kontroll Annan sort 10 Fungicid 100% recom dos* Annan sort 11 Fungicid 50% recom dos* Annan sort 12 Fungicid 50% + kisel + kaliumfosfit Annan sort Fungicid 100% = Revus Top (T4,T7,T10); Signum (T6,T9) Försöksupplägget öppet för diskussion!! Tack för uppmärksamheten!
42 Lunch
43 Bladmögel och reducerade doser Gabriella Olsson
44 Examensarbete Gabriella Olsson och Magnus Jönsson Fungerar halv dos och vilka risker finns det med halverad fungiciddos? 44
45 Frågeställningar Blir bladmögelsvampen mer aggressiv? Blir bladmögelsvampen mer fungicidtolerant (utvecklas resistens)? Ökar angreppen av brunröta? Blir stärkelseskörden lägre? 45 Resultat! Ingen ökad aggressivitet eller fungicidtolerans för bladmögel som behandlats med halv dos
46 Metod Insamling av infekterade småblad från försöksled: - Obehandlat led - Halvdos led - Fulldos led På labb undersöktes aggressivitet och fungicidtolerans 46
47 Aggressivitetstester Latenstid (tid från smitta till sporbildning) Lesionstillväxt (bladmögelfläckens tillväxt) Sporproduktion Full dos Halv dos 47 Datum: 4 sept.
48 Kontrollerades för sporulering Fläckarna mättes 48
49 Latensperiod, dagar Resultat Aggressivitet Längre latenstid för bladmögel från obeh. led Större fläcktillväxt hos fungicidbeh. bladmögel Ingen skillnad i aggressivitet mellan full dos och halv dos Lesionsarea, mm 2 Sporangier/mm 2 Slutsats: Fungicidbehandlad bladmögel är mer aggressiv än obehandlad bladmögel 49 Obehandlad Halv dos Full dos
50 Fungicidtester Utstrykning av fungicid
51 Fungicidtester Hög myceltillväxt tolerant mot fungiciden Låg myceltillväxt känslig mot fungiciden Hög dos Medel dos Låg dos Kontroll 51
52 Tillväxt jämfört med kontroll, % Resultat Fungicidtolerans Fungicidtoleransen ökar med ökad fältdos Låg dos på agar Medel dos på agar Slutsats: Full dos gör bladmögelsvampen mindre känslig för fungicid Hög dos på agar Infinito Ranman Top Revus Top Obehandlad Halv dos Full dos 52
53 Effekt (%) Hur förklarar vi resultatet och vad har vi lärt oss? Likvärdig effekt vid halv och full dos! Inga problem ur aggressivitet och fungicidtoleranssynpunkt att reducera dosen Dos-responskurva Revus 0,15 0,3 0,6 53 Dosnivå % av full dos Källa: Bent Nielsen, Arhus Universitet
54 Slutsatser - svar på frågeställningarna Blir bladmögelsvampen mer aggressiv vid halv dos jämfört med full dos? Nej! Blir bladmögelsvampen mer fungicidtolerant (utvecklas resistens) vid halv dos? Nej, tvärtom! Den fulla dosen hade utvecklat större fungicidtolerans. Ökar angreppen av brunröta i fältförsöket? Nej! Blir stärkelseskörden lägre? Nej inga skillnader mellan behandlingarna! 54
55 Lyckebys bladmögelförsök 2016 Plats: Ugerup, söder om Kristianstad Sort: Kuras Inga skillnader i stärkelseskörd eller bladmögelförekomst Led Strategi Intervall Knölskörd Stärkelsehalt Stärkelseskörd Rel. Stskörd ton/ha (%) (ton/ha) 1 Full dos 7 dagar 56,6 24,2 13, Halv dos 7 dagar 54,9 24,2 13, Full dos 14 dagar 54,2 24,2 13, Full dos + 5 l Fosfit 14 dagar 55,8 24,2 13, Skimmelstyring 7 dagar 55,7 24,1 13,
56 Behandling Behandlingar och kostnader Led 1 Led 2 Led 3 Led 4 Led 5 Full dos 7:e Halv dos 7:e Full dos 14:e Full dos + KF 14:e Skimmelstyring 1 Revus Top 0,6 l Revus Top 0,3 l Revus Top 0,6 l Revus Top 0,6 l+fosfit 5 l Revus Top 0,3 l 2 Revus Top 0,6 l Revus Top 0,3 l Revus Top 0,3 l 3 Infinito 1,6 l Infinito 0,8 l Infinito 1,6 l Infinito 1,6 l + Fosfit 5 l Infinito 0,8 l 4 Infinito 1,6 l Infinito 0,8 l Infinito 0,8 l 5 Infinito 1,6 l Infinito 0,8 l Infinito 0,4 l 6 Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,25 l Infinito 1,6 l Infinito 1,6 l + Fosfit 5 l Infinito 1,6 l + Cymbal 0,25 kg 7 Revus 0,6 l Revus 0,3 l Ranman Top 0,125 8 Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,25 l Revus 0,6 l Revus 0,6 l + Fosfit 5 l Revus Top 0,15 l 9 Revus 0,6 l Revus 0,3 l Ranman Top 0,125 l 10 Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,25 l Revus 0,6 l Revus 0,6 l + Fosfit 5 l Revus 0,45 l 11 Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,25 l Ranman Top 0,25 l 12 Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,25 l Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,5 l + Fosfit 5 l Ranman Top 0,125 l 13 Ranman Top 0,5 l Ranman Top 0,25 l Ranman Top 0,25 l Preparatkostnad/ha (kr) Behandlingskostnad ink. körning/ha (kr) Netto jmf. (intäkt behandlingskostnad) kr/ha* *Prislista från 2016 inklusive 3 öres efterlikvid 56
57 Skimmelstyring dansk prognosmodell Länk till Skimmelstyring kommer finnas på Lyckebys hemsida under fliken Lantbruk 57
58 Skimmelstyring inom ERFA Preparatkostnad/ha Procentuell dos M. Rietz % H. Bengtsson % T. Abrahamsson % B. Johansson % A. Niklasson % M. Johansson % A. Wallander % N-A. Persson % Genomsnittlig kostnad 1756 kr/ha 56% Genomsnittligt intervall 7,8 58
59 Bladmögelförsök Mosslunda Behandling Intervall Skörd (ton/ha) Stärkelsehalt (%) Stärkelseskörd (ton/ha) Rel. Stskörd 1. Obehandlad 1 vecka 47,2 21,0 9, Fungicid 100% 1 vecka 58,1 22,3 13, Fungicid 50% 1 vecka 57,2 22,7 13, Fungicid 25% 1 vecka 57,2 22,8 13, Fungicid50%+Proalexin50% 1 vecka 59,2 21,8 12, Fungicid25%+Proalexin75% 1 vecka 56,9 22,1 12, Fungicid25%+Proalexin50% 1 vecka 58,1 22,4 13, Proalexin 100% 1 vecka 58,6 21,4 12, Proalexin 50% 1 vecka 55,8 21,3 11, Proalexin 25% 1 vecka 52,7 22,0 11, Fungicid50%+Proalexin100% 2 veckor 59,0 21,5 12, Fungicid100%+Proalexin100% 2 veckor 60,6 21,3 12,
60 Resultat bladmögelförsök försök i Mosslunda, olika stärkelsesorter Behandling Skörd Rel.tal Stärkelseh alt % Rel.tal Stärkelseskörd Rel.tal Obehandlad 45,2 c ,3 b ,0 d 100 Fungicid 100% 49,8 ab ,1 ab ,5 abc 115 Fungicid 50% 49,6 ab ,4 a ,6 ab 116 Kaliumfosfit 100% 49,4 ab ,4 b ,0 bc 110 Kaliumfosfit 50% 47,8 bc ,8 ab ,8 c 108 Kombination 50/50; 7 dagar 49,9 ab ,8 ab ,3 abc 113 Kombination 100/100%; 14 dagar 52,0 a ,8 ab ,8 a 118 Kaliumfosfit ger lägre stärkelsehalt Kombinationen med 14 dagars intervall gav högst knölskörd, högst stärkelseskörd och minst bladmögelangrepp 60
61 Olika potatissorters resistens mot bladmögel Sort Behandlad Skörd (ton/ha) St-halt (%) St-skörd (ton/ha) Rel. St-skörd Kuras Behandlad 75% 59,1 22,8 13,5 100 Sarpomira Behandlad 75% 50,5 19,1 9,6 72 AR Behandlad 75% 56,7 20,8 11,8 88 NOFY Behandlad 75% 63,7 22,1 14,1 105 Avarna Behandlad 75% 56,5 23,2 13,1 97 Sarion Behandlad 75% 47,3 27,9 13,2 98 MEDEL 55,6 22,7 12,6 Kuras Obehandlad 46,2 20,8 9,6 100 Sarpomira Obehandlad 44,0 17,4 7,7 79 AR Obehandlad 62,0 20,4 12,6 131 NOFY Obehandlad 67,5 20,2 13,6 141 Avarna Obehandlad 39,6 20,2 8,0 83 Sarion Obehandlad 43,7 25,8 11,3 117 MEDEL 50,5 20,8 10,5 61
62 Hur påverkar dålig växtföljd bladmögelförekomst? Försök Total 186 danska fält Slutsats: Ökad risk för tidiga bladmögelangrepp om färre än 3 potatisfria år mellan potatisgrödor Antal potatisfria år mellan potatisgröda Källa: Lars Bødker, Seges 62
63 Rekommendation 2017 förändringar från 2016 Senarelagd start för alternariabekämpningen (10-15 juli) Ökad risk för Boscalid- och Stroblurinresistens färre Signumbehandlingar och fler Revus Top-behandlingar Infinito körs med 1,2 l Behovsanpassa bladmögelbekämpningen reducera dosen vid lågt bladmögeltryck 63
64 Kvävestyrning Henrik Knutsson och Gabriella Olsson
65 67 Delad kvävegiva
66 2016 skillnaden mellan delad giva och full giva vid sättning. 15 sept. 68
67 Försök 2016 NICKLAS GÖRANSSON KURAS 2016 N- gödsling Knölskörd t/ha St-halt % St-skörd Rel.tal Merintäkt kr/ha (netto) ,9 24,0 14, ,9 24,0 14, kr ,1 24,1 14, kr ,9 24,1 15, kr 69
68 Försök 2016 NICKLAS GÖRANSSON AVARNA 2016 N- gödsling Knölskörd t/ha St-halt % St-skörd Rel.tal ,6 24,0 13,4 100 Merintäkt kr/ha (netto) ,9 24,0 13, kr ,3 24,1 14, kr ,2 24,1 14, kr 70
69 2015 skillnaden mellan delad kvävegiva och full giva vid sättning 135 kg N vid sättning 45 kg N 1/7 Allt N vid sättning 180 kg 22 sept 2015, KURAS 71
70 Medeltal KURAS N- gödsling Knölskörd t/ha St-halt % St-skörd Rel.tal Merintäkt kr/ha (netto) ,3 22,4 15, ,9 22,3 15, kr ,3 22,1 16, kr 72
71 DELA N, VILKA FÄLT? - JORDART - FÖRFRUKT - SORT - BEVATTNING PRAKTISKT UNDER SÄSONGEN - TIDPUNKT - MÄTA N-KONC - GIVANS STORLEK 73
72 Bättre att dela N-givan i 4 av 6 fall Förfrukt (mätaren) jämfört med (kr/ha) Datum för komplettering Stärkelsehalt vid delad giva jämfört med allt vid sättning (%-enheter) N-A Persson Morötter juli 2,0% B. Johansson Vårkorn juli 0,2% L. Nilsson Konservärt juli 0,5% L. Nilsson Oljerättika efter konservärt juli 0,3% L. Nilsson Höstvete juli 0,4% T. Abrahamsson Vall Ingen komplettering - mätaren visade aldrig brist 75
73 Nitrathalt i bladskaften L. Nilsson 4079 kr/ha högre netto vid delad giva Sort: Kuras Uppkomstdatum: 19 maj Optimal nitrathalt stärkelsepotatis Dagar efter uppkomst 76
74 Nitratkoncentration Bladskaftsanalyser KURAS kg N ökar koncentrationen med 2300 ppm Dagar efter uppkomst OPTIMAL (-16) (-15) 77
75 Sortförsök och utsädeskvalité Mats Nordström
76 Ton Stärkelse/ ha Stärkelseskörd Ton/ha. Nymö+Vejle ,1 15,6 15,6 15,3 15,2 Wotan 23% Allstar 22,9% Thor 24,6% Stayer 22,8% Sort Kuras 21,4% 14,6 14,5 Quadriga 22,4% Avenue 21,3% 12,5 Hannibal 21% 79
77 Wotan och Thor i Danmark ,7 12,7 11,3 11,0 Kuras 19,7 % Thor 21,7 % Wotan 21 % Seresta 21,2% 80
78 Ton/Ha 3 års genomsnitt i Nymö Ton Stärkelse/ha ,9 16,4 Saprodi 22,8% Kuras 21,9% 15,4 14,9 Stayer 23% Avenue 20,7 % 13,7 Quadriga 21.4% 81
79 Sortförsök Lister 2017 Ton Stärkelse/Ha ,0 14,5 14,0 13,8 13,8 13,7 13,7 13,6 13,5 12,9 82
80 Lister , Ton stärkelse/ha ,4 Sapprodi 22 % 12,9 12,6 12,3 12,1 11,9 11,8 Avarna 20,4 % Seresta 21,7 % Dartiest 20,5 % Aventra 20,2% Sarion 24,2 % Kuba 21,1% 83
81 Saprodi Scarlet * Sofista Medelsen Oval Bladmögel: Virus: Torkresistens: Lagring: Nematoder: Kräfta: Medel Medel Medel Bra Resistent Resistent 84
82 Odlarbrev anno
83 Försöksresultat från avkastningsförsök med olika Syfte: utsädeskvalité Att vi kan producera ett utsäde med högre avkastningspotential. Rådgiva odlaren huruvida det är lönsamt med den egna utsädesproduktionen. Rådgiva odlaren huruvida det enskilda utsädespartiet ska användas.
84 Försöksskörd med vågvagn 87
85 Resultat från försök 2015 Resultat partiförsök 2015 Fjälkinge & Lister, 2 försök Led Knölskörd ton/ha St-% St-skörd ton/ha Rel. Stskörd Netto, merintäkt jmf med eget utsäde Eget utsäde 56,2 19,6% 11,0 100 Certifierat utsäde 60,4 20,3% 12,
86 Resultat lister eget utsäde Resultattabell Lister 2016 Skörd Ton/ha St. % St. skörd/ ha Merskördei ntäkt kr Nettomer intäkt * Rizoctoniagrader ing 1-3 Utsäde Rel.tal Certifierat utsäde , ,5 Eget Utsäde , ,5 Resultat Lister Skörd Ton/ha St. % St. skörd/ ha Merskördei ntäkt kr Nettomer intäkt * Utsäde Rel.tal Certifierat utsäde , Eget Utsäde ,
87 Resultat från försök 2016 (Kuras) Resultattabell Vejle 2016 Utsäde Skörd Ton/ha St. % St. skörd/ ha Nettomerintäkt Rizoctonia gradering 1-3 Cert. Utsäde, godkända (5 partier) 62 21,6 13, ,1 Eget utsäde, certifieringsbara ( 2 partier) 64 21,2 13, ,5 Eget utsäde, ej certifieringsbara (6 partier) 59 20,4 12,0 0 2,2 90
88 Anledning till ej certifierbart Rötor (0,5 %) Mekaniska skador (3 %) Richoctonia (lackskorv) (5 %) 91
89 Effekt av Rizhoctonia 92
90 Effekt av Rizhoctonia 93
91 Utan påverkan av Rizhoctonia 94
92 95 Tack!
93 Lagring Henrik Knutsson
94 Lagring av stärkelsepotatis - Vid skörd - Sårläkning - Frostskyddsmaterial - Olika strategier
95 Summering Torr knöl skördad vid grader 7-14 dagar sårläkning håll stukan torr Plast vindsäkring Toptex ventilering och isolering Halm ventilering och isolering Mät temperaturen i stukan 98
96 Vid skörd Sortval - Seresta, Quadriga, Aventra Skalmogen Skonsam upptagning Ca grader Torra knölar Lagringsplats 99
97 Sårläkning Temperatur SÅRLÄKNING Sårläkningstid, dagar 2, Viktigt vid sårläkning: - Stukan ventileras - Stukan ska hållas torr 100
98 Frostskydd köldeffekt av vind Termometern visar (Celsius) Vind (m/sek) m/sek m/sek - 11 Köldeffekt (Celsius) 101
99 Max 5-7 dagar (om enbart plast) Plast + Vindskydd + Frostskydd Ventilering Mått: 8*25 m eller 12*25 m Materialkostnad: ca 10 kr/ton 103
100 TOPTEX + Ventilering + Frostskydd Vindskydd Materialkostnad: 21 kr/ton OBS: ca 5 års hållbarhet 104
101 Halm (råg- alt vetehalm) Kostnad: ca 22 kr/ton potatis 105
102 Lagring till nov/början dec Toptex bör användas som grundstrategi i större omfattning än plast Lagring till dec/januari Halm + plast = ca 35 kr/ton Halm + Toptex + plast (vind) = ca 45 kr/ton 106
103 Temperatur i stukan Cirkapriser Mäta temperatur i stukan: 6000 kr Temperatur + markfukt: 8000 kr 107
104 Summering Torr knöl skördad vid grader 7-14 dagar sårläkning håll stukan torr Plast vindskydd Toptex ventilering och isolering Halm ventilering och isolering Mät temperaturen i stukan 108
105 Sammanfattning Johan Biärsjö
106 Lyckeby Organic Mjällby ton fruktsaft ton Organic
107 Fruktsaft Skrymmande Jäser i värme Lågkoncentrerad Begränsat spridningsområde 112
108 Fruktsaft - Organic Skrymmande Jäser i värme Lågkoncentrerad Begränsat spridningsområde Stort spridningsområde Lagringsstabil Eftertraktat gödselmedel Lönsamt för både Lyckeby och odlare 113
109 Näringsinnehåll, kg/ton Fruktsaft Organic 2016 TS 3,9 % TS 37 % Kväve, tot: 3,7 Fosfor 0,3 Kalium 4,8 N P K - värde 880 kr/ton Kväve, tot 18 NH4-N 5 C/N-kvot 7 Fosfor 3 Kalium 50 Svavel 6 Magnesium 3 Kadmium < 0,1 ppm ph 5,2 114
110 115 Organic kalkyl 2017
111 Organic kalkyl 2017 Exempel: 3,5 ton/ha till 10 ha och 15 km från Nöbbelöv: Kostnad 1. Transport 56 * kr = 2 200/(10ha)= 160 kr/ha 2. Produkt 3,5*450 kr = kr/ha 3. Spridning 10* tim * 850 kr= 445 kr/ha Summa kostnad per hektar kr/ha Produkt och spridningskostnad per ton: Växtnäringsvärde 622 kr/ton 880 kr/ton Netto 250 kr/ha 116
112 Välkommen på Öppet hus! Hos Culinar och Kockens i Fjälkinge lördag 11 februari, kl Vi bjuder på rundvisning och enkel förtäring. Ta med familjen! Anmäl dig senast 3 februari till reception@culinar.se Vi behöver veta: ditt namn, antal vuxna, antal barn och om du kommer kl eller kl
Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015
Försöksrapport stärkelsepotatisförsök 2015 Innehåll Sortförsök FK 1241... 2 Sortförsök på Listerlandet, kräftresistenta sorter... 5 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek 55-65 mm... 7 Jämförelse certifierat
Läs merErland Liljeroth, Eva Edin
1 Slutrapport till Jordbruksverket Projekt: Kombinationer av sort och behandling mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani. (Dnr. 4.1.18-11323/13) Inledning
Läs merErland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU, Alnarp
Bekämpning mot potatisbladmögel - kan växtstärkande medel bli en del av växtskyddsstrategin? - kan man reducera doser av fungicider i stärkelsepotatisodlingen? Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU,
Läs merFörsöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014
Försöksresultat från stärkelsepotatis-försök 2014 Innehåll Sortförsök FK 1241... 2 Sortförsök Listerlandet... 5 Varierat plantavstånd med utsädesstorlek 55-65 mm... 7 Bladmögelförsök FK 1200... 9 Resultat
Läs merAlternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi
Läs merErland Liljeroth 1 och Eva Edin 2. SLF projekt: H , Jan 2014 dec 2016.
1 Slutrapport Kombinationer av sort och behandling mot torrfläcksjuka i potatis samt studier av strobilurin-resistens i Alternaria solani. (SLF projekt: H1342054). Erland Liljeroth 1 och Eva Edin 2 1 Växtskyddsbiologi,
Läs merVi siktar på ton
Vi siktar på 80 000 ton Vi siktar på 80 000 ton stärkelse 2015 producerade vi drygt 68 000 ton!! Vårkampanj april/maj 3 500 ton Höstkampanj 64 500 ton 2 Vägen till 80 000 ton I dag 68 000 ton stärkelse
Läs merPotatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp
Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp Aktuell forskning på SLU i Alnarp Hur minimera bekämpningsbehovet? Grundläggande forskning Förädling nya sorter Alternativ till fungicider?
Läs merFosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson
Fosfit som tillsats i bladmögelbekämpningen Erland Liljeroth, Dharani Burra, Erik Alexandersson Ovatio, obehandlad kontroll Ovatio, Shirlan full dos Ovatio, Shirlan halv dos.kombinerad med fosfit (Inducerad
Läs merSex bekämpningsprogram var beställda av
LARS WIIK, HUSEC AB, Borgeby, Bjärred ANNA GERDTSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Alnarp Bladmögelbekämpning i potatis L15-1 Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Läs merPotatisbladmögel 2017
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Erland Liljeroth Av NAMN, titel titelsson, c och Louise Aldén epost@epost b Potatisbladmögel 2017 SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER Under 2017 utfördes en fältförsöksserie
Läs merStärkelse är mitt nya socker! TEMA Försök! Industridoktorand ny resurs på Lyckeby. Torrt år går till historien LYCKEBY CONCEPT #
LYCKEBY CONCEPT TEMA Försök! # 2 2018 Stärkelse är mitt nya socker! I år ersatte han sockerbetorna med stärkelsepotatis. Ett otacksamt år att börja kan tyckas, men torkan verkar inte ha ställt till det
Läs merAlternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider
Slutrapport till SLF Projnr: H1142126 Alternativa bekämpningsmetoder mot potatisbladmögel sortens resistens och inducerad resistens med fosfiter kan minska behovet av fungicider Inledning Potatisbladmögel
Läs merBetydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF
Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF 0455031 Sammanfattning Under åren 2005, 2006 och 2007 genomfördes totalt 17 fältförsök med syfte är att undersöka effekten av två riktade behandlingar
Läs merGödslingsrekommendationer 2017
2017-02-27 Gödslingsrekommendationer 2017 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merAlternariaförsök 2013
Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången
Läs merPotatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp
Potatisbladmögel och Alternaria Erland Liljeroth, SLU Alnarp Aktuell forskning på SLU i Alnarp Hur minimera bekämpningsbehovet? Grundläggande forskning Förädling nya sorter Alternativ till fungicider?
Läs merBladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:
Sammanfattning Under 2011 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatissorten Bintje i Sverigeförsökens regi med syfte att undersöka effekten av olika bekämpningsprogram.
Läs merGödslingsrekommendationer 2019
2019-02-25 Gödslingsrekommendationer 2019 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på jordart,
Läs merPotatisbladmögel 2013
Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Louise Aldén b, Joakim Ekelöf c, Henrik Knutsson c, Anders TS Nilsson d Potatisbladmögel 2013 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2013 en fältförsöksserie
Läs merPotatisbladmögel och brunröta 2016
VÄXTSKYDD Av Lars Wiik Av a, Louise NAMN, Aldén titel titelsson, b, Anna epost@epost Gerdtsson b, Erland Liljeroth c Potatisbladmögel och brunröta 2016 Sammanfattning Under 2016 utfördes en fältförsöksserie
Läs merPOTATISBLADMÖGEL OCH VÄXTSKYDD
POTATISBLADMÖGEL OCH BRUNRÖTA 16 Lars Wiik, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth, SLU, Alnarp Sammanfattning Under
Läs merBladmögelbekämpning. Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket
VÄXTSKYDD Bladmögelbekämpning Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket lars.wiik@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Läs merBehovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Läs merGödslingsrekommendationer 2015
Februari 2015 Gödslingsrekommendationer 2015 Kväve (N) Nedan följer generella rekommendationer för stärkelsepotatis samt vilka justeringar som kan vara aktuella att göra i din odling beroende på bland
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Det förekommer nu nya bladmögelangrepp, både blad- och stjälkangrepp, på flera lokaler. Det har kommit rapporter de senaste dagarna om
Läs merPotatisbladmögel 2012
ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Inte heller den 23-24 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merDet är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin
Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin Dokumenterad bästa effekt Bekämpar bladmögel, torrfläcksjuka och bomullsröta Mycket låg resistensrisk TM Revus och Revus Top en stark
Läs merResistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Läs merBEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING
Utkast till slutrapport i projektet BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING Projektansvarig; Björn Andersson, SLU BAKGRUND Den låga odlingssäkerheten i ekologisk potatisproduktion orsakas till
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28 Inte heller den 9 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge &
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 29 Inte heller den 16 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merPotatis i ekologisk odling 2019
Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Potatis i ekologisk odling 2019 Sortförsök 2014-2018 J. Hagman Uppsala 2019 Avsnitt ur Sortval i ekologisk odling 2019 Potatis
Läs merTjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!
Läs merFjärranalys av bladmögelangrepp i potatis
Slutrapport Partnerskap Alnarp projekt (SPA 789) Fjärranalys av bladmögelangrepp i potatis Erik Alexandersson och Erland Liljeroth, Växtskyddsbiologi, SLU Bakgrund Potatisbladmögel som orsakas av oomyceten
Läs merNYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd
NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd TM Torrfläcksjuka (Alternaria) Varför ska den bekämpas? Hur svår är den att upptäcka? Under 2000-talet har torrfläcksjukan som orsakas av svampen Alternaria
Läs merJordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Läs merVäxjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Läs merNematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet
Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet Nematoder Rundmaskar med flercelliga, osegmenterade, cylindrisk kropp Jordens mest talrika organism! 28 000 arter beskrivna.
Läs merSIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D:
RESULTATBLANKETT SERIESAMMANSTÄLLNING 2005 SLU, Växtvetenskap, Agrara odlingssystem, Alnarp PLAN: R15-7200 Sprutning med fungicider mot bladmögel i potatis Fyra försök SIDA 1 ' ' Skörd Skörde Rel- Antal
Läs merPotatisbladmögel 2015
Av Lars Wiik a, Lennart Pålsson a, Louise Aldén b, Anna Gerdtsson b, Anders TS Nilsson c Potatisbladmögel 2015 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2015 en fältförsöksserie i potatis med
Läs merSorter. Potatis. Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skara
Sorter Potatis Åsa Rölin, Hushållningssällskapet, Skara LaPerla och Senna provades för första gången i år. De är nya sorter som det ännu inte finns någon större praktisk erfarenhet av i Sverige. Senna
Läs merBetning av potatis mot
Betning i potatis Växsjö 6 december 2007 Betning av potatis mot Rhizoctonia solani Mats Andersson Betning mot Rhizoctonia solani Rhizoctonia solani Lackskorv, groddbränna, filtsjuka Betningsmetoder Teknikförsök
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merVirusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2018/2019. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag.
2019-01-23 Utsädesenheten Virusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2018/2019. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag. Alexia Anouk Arielle Arrow 7,2 Ha Bjälbo Trädgård AB SKÄNNINGE 0142-43050
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i matpotatis, Alnarp vecka 27 Hej! Här kommer resultat från vår bevakning av potatisbladmögel den 1 och 2 juli 2019. Av de elva platser vi bevakar med konventionell
Läs merTjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!
Läs merSortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala
Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, SLU, Uppsala Sedan 23 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg,
Läs merSamodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Läs merPotatisbladmögel 2015
Potatisbladmögel 2015 Lars Wiik och Lennart Pålsson, Hushållningssällskapet Skåne, Louise Aldén och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Alnarp Erland Liljeroth och Anders TS Nilsson,
Läs merProjektansvariga: Jannie Hagman-Lundin och Björn Andersson Institutionen för ekologi och växtproduktionslära SLU, Uppsala
Knöltillväxt och skördeutveckling hos olika potatissorter Projektansvariga: Jannie Hagman-Lundin och Björn Andersson Institutionen för ekologi och växtproduktionslära SLU, Uppsala Målet med projektet är
Läs merBoT-A. Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning. Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling. Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014
BoT-A Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling Aktörssamverkan för hållbar kunskapsutveckling Anita Gunnarsson Örebro 5 november 2014 Sidoprojekt Sidoprojekt Sidoprojekt Experimentell
Läs merAtt sätta värde på kvalitet
Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är
Läs merPOTATISBLADMÖGEL OCH TORRFLÄCKSJUKA Av Lars Wiik 1 och Lennart Pålsson 1) 1
POTATISBLADMÖGEL OCH TORRFLÄCKSJUKA 2004-2006 Av Lars Wiik 1 och Lennart Pålsson 1) 1 SLU, Växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Lars.Wiik@vv.slu.se Sammanfattning I denna uppsats redovisas resultat
Läs merSortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU
Sortförsök i höst- och vinterpotatis Av Jannie Hagman, Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU I år provades 11-17 potatissorter i sortförsöken i den samordnade försöksserien för höstvinter potatissorter.
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs merSammanfattning. Inledning
Slamspridning på åkermark Sammanfattande resultat från 27 års fältstudier Av Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus, Borgeby Slottsväg 11, 237 91 Bjärred E-post: per-goran.andersson@hush.se
Läs merAntal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton
Växjö möte 4 december 2012 Christer Nilsson, Agonum Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV). 5000 mjölkbönder med 350 000 kor producerar 3 milj ton 1 Spannmålsarealer (Källa SCB)
Läs merSensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd. Ingela Löfquist
Sensommarsådda grönfoderblandningar för höstskörd Ingela Löfquist 0708-94 53 51 ingela.lofquist@hush.se I torkans fotspår. Bakgrund Höga temperaturer och ingen nederbörd gav betes- och foderbrist. Vilka
Läs merSORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, SLU
Potatis SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS av Jannie Hagman, SLU Sedan 2003 finns det en samordnad sortprovning av höst- och vinterpotatis i regi av Hushållningssällskapen i Kristianstad, Halland, Skaraborg, Östergötland
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merJordbrukardagar 2019
Jordbrukardagar 2019 Bekämpning av svampsjukdomar och insekter Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Slutsatser Behandlingar ska vara lönsamma Höstvete behandling i DC 37/39 klart lönsammast Tidig
Läs merI projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Läs merAv Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, Bjärred Lennart Mattsson, SLU, Uppsala
Kvävegödslingsförsök i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR-rådgivare, HS Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala Sammanfattning Kväveoptimum i sex höstveteförsök i Skåne 2002 blev 173
Läs merFungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Läs merMajs L7-703 SORTER OCH ODLINGSTEKNIK
ANDERS ERICSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB Majs L7-703 Artist och Activate har den högsta stärkelsehalten i Mellansverige, av de fl erårsprovade sorterna. Jasmic och Beethoven ger fortfarande
Läs merNya kemiska produkter - erfarenheter från 2018
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018 Linda af Geijersstam Agenda Torrår - insektsår Svampbehandling i höstvete Senaste nytt Kornjordloppa Liggsäd i vårkorn Gnag ofta betydelselöst Torrt och varmt
Läs merTabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Läs merJordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Läs merVästerås NPK-stege i vårkorn
Västerås 28-1-15 NPK-stege i vårkorn 1 NPK-stege i vårkorn 25 försök under 3 år (25 27) Date: 23-11-18 - Page: 3 NPK-stege i kombisått maltkorn Går det att kortsiktigt spara pengar genom att dra ner på
Läs merUtv.st
Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på
Läs merExempelgården Potatis och svin
Exempelgården Potatis och svin 95 ha lättjordar, potatis och svinproduktion. Gården har förhållandevis låga P-AL tal för att vara den produktionsinriktningen. Fosfor tillförs framförallt via svingödsel
Läs merFoto: Robert Olsson. Säkert frostskydd av dina betor
Foto: Robert Olsson Säkert frostskydd av dina betor Strategi för skörd och lagring Leverans av nyskördade betor Leverans av lagringsbetor Tidigt Kampanjdel 1 Kampanjdel 2 Kampanjdel 3 Anpassa strategin
Läs merResultat från de ekologiska potatisförsöken 2012
1(7) Institutionen för växtproduktionsekologi Jannie Hagman 2012-12-18 Resultat från de ekologiska potatisförsöken 2012 Jordbruksverket finansierar en provning av olika potatissorter som kan vara lämpliga
Läs merSvampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
Läs merEfterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor
Efterverkan i vårkorn och potatis av olika förfrukter till sockerbetor 2000-2002 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merSyra till gödsel sparar kväve
Syra till gödsel sparar kväve Line Strand, Hushållningssällskapet, line.strand@hush.se Erik Sindhöj, RISE - Jordbruk och livsmedel, erik.sindhoj@ri.se Brunnby Sveakonferensen Lantbrukardagar 2018 2017
Läs merJordbrukardagar 2017
Jordbrukardagar 2017 Svampbekämpning i stråsäd Insekter i raps Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 22 april 22 Juli 2016
Läs merSYNGENTA NORDEN. Skydd av nytillväxt av blad i fält Resultat Flakkebjerg 08667, 2008
l SYNGENTA NORDEN Två snabba kliv framåt. Maximbetat utsäde och en robust bladmögelstrategi med REVUS Ulf Johan Page Skydd av nytillväxt av blad i fält 9 dagar efter inokulering Fältfsk Flakkebjerg 7,
Läs merVäxtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie
SlutrapportPiinducerad resistens.doc Sidan 1 av 6 Slutrapport DNR25-6/ Växtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie OMFATTNING OCH METODER Syfte och tidpunkt
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Läs merSyfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.
Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel
Läs merFramgångsfaktorer i stärkelseodlingen. Gårdsreportaget:
Lyckeby Concept en del i projektet 101215 #2 Gårdsreportaget: Framgångsfaktorer i stärkelseodlingen Spännande kampanj med nya förutsättningar s. 3 Odlingen påverkas av politiska beslut s. 4 Lyckeby satsar
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med
Läs merFörsöksplatser: Slättängsvägen (Kristianstad). Eriksfält (Löderup). Vadensjö (Landskrona). Kristineberg (Eslöv). Brunslöv (Hörby).
Kvävegödslingsförsök i maltkorn Av Stefan Atterwall, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred Lennart Mattsson, SLU, 750 07 Uppsala E-post: Stefan.Atterwall@hs-m.hush.se Sammanfattning Bästa ekonomi vid 100 kg N som
Läs merVirusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2015/2016. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag.
2016-03-08 Utsädesenheten Virusanalyserad och godkänd utsädespotatis 2015/2016. Redovisade per sort, tillgänglig areal och företag. Alexia Arielle Arrow 17,2 Ha Bjälbo Trädgård AB SKÄNNINGE 0142-43050
Läs merR E S U L T A T 2010 M BC M128. NPK behov i oljelin
R E S U L T A T 2010 M3-8036 BC-20-2010 03M128 1 Rune Jansson Haknäs, 741 91 Knivsta GRÖDA: Oljelin SÅDATUM: 2010-05-04 SORT: Taurus FÖRFRUKT: Vårkorn JORDART: nmh Styv lera ph-värde: 8,0 P-HCl: 120 Cu-HCl:
Läs merJordbrukaredagar 2013
Jordbrukaredagar 2013 Erfarenheter från Svampförsöken 2012 Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Varför dricker engelsmännen te? Sri Lanka (Ceylon) stor plantering
Läs merLönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp
#slu40 Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp Sockerbetor Helsäd av spannmål och majs Oljegrödor EFA grödor Mellangrödor Biomassa från svenskt jordbruk
Läs merUppdaterade gödslingsrekommendationer. Pernilla Kvarmo Katarina Börling
Uppdaterade gödslingsrekommendationer 2017 Pernilla Kvarmo Katarina Börling Planera gödslingen - rätt mängd på rätt plats Foto: Mårten Svensson Vad är ändrat? Stråsäd- Nya beräkningar med proteinreglering
Läs merVäxjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Läs merBra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd
Bra management lyfter skördarna och lönsamheten Anders Krafft VäxtRåd VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med
Läs merOptimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12
Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling
Läs merSvampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var angreppen av svartpricksjuka svaga vilket oftast
Läs merKnud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen
Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver
Läs merOdlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet Kristianstad 2 SLU Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merRenkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?
Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha
Läs merPraktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Gödsla rätt med fosfor Gödsla efter grödans behov och markens fosforinnehåll Fem frågor:
Läs mer