Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041

Transkript

1 ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar i höstvete under olika år. I elva av årets tolv försök blev angreppen generellt mycket svaga. Även merskördarna för svampbehandling blev små på ca 100 kg/ha i genomsnitt för en svampbehandling. I det tolfte försöket i sorten Mariboss blev det däremot ett relativt kraftigt angrepp av framförallt brunrost. I detta försök resulterade behandlingarna i merskördar på cirka 1000 kg/ha i flera led. Långtidseffekten av olika preparat studerades också i detta försök. Behovet av svampbehandling varierar mycket mellan åren framförallt beroende av väderleken. För att belysa hur behovet varierar och vilka strategier som är lönsamma, läggs årligen ett relativt stort antal försök ut i fält med normala växtföljder och i de mest odlade sorterna. Serien har funnits under många år med likande upplägg. Val av preparat varierar mellan åren och försöker återspegla vanliga behandlingsalternativ i praktiken. Referensförsöken är finansierade av försöksregionerna och Jordbruksverket. METOD Årets försök lades ut på 12 platser i Mellansverige inklusive Gotland. Fyra försök i vardera Svea och ÖSF-området, tre i FiV området och ett på Gotland. Hela försöket behandlas mot insekter i DC med 0,14 Teppeki och 0,2 Mavrik i l vatten/ha. Försöken bestod av fem behandlingar samt obehandlat led. Preparat och innehåll av aktiva substanser framgår av tabell 1. Ascra Xpro l/ha har liksom i fjol använts som referensprodukt i årets försök. Behandlingar med Ascra Xpro har gjorts vid stråskjutning, DC och strax före axgång DC Dessutom fanns en delad behandling med Ascra Xpro vid stråskjutning (DC ) samt l/ha i axgång (DC ). Som jämförelse till Ascra Xpro fanns också ett led med Elatus Era l/ha med en behandling strax före axgång (DC 47-51). Det sista ledet var ett så kallat öppet led som skulle användas som ett behovsanpassat led. Eftersom infektionstrycket var väldigt lågt i år tack vare det torra och varma vädret, fanns det egentligen inget behov av detta led. För att ändå utnyttja ledet, gjordes en sen Tabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L Led Behandling Dos Mängd aktiv substans i försöken Beställare 1 Obehandlat Region 2, 4, 5, 6 Ascra Xpro protioconazol 65 g/ha bixafen 32,5 g/ha fluopyram 32,5 g/ha Region/VSC 3 Elatus Era protioconazol 75 g/ha bensovindiflupyr 37,5 g/ha Region/VSC 5 protioconazol 40 g/ha tebukonazol 80 g/ha Region/VSC 218 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2018

2 behandling i axgång (DC ) med Ascra Xpro l/ha. Det gav en möjlighet att studera behandlingstidpunktens betydelse eftersom vi då fick tre tidpunkter med Ascra Xpro. På grund av den snabba utvecklingen av grödan i år var det svårt att hinna med alla behandlingstidpunkterna på en del platser. Försöken på Glyttinge och Skälsund blev bara behandlade vi två tidpunkter istället för tre. Den första tidpunkten vid stråskjutning föll bort i dessa försök. RESULTAT På flera av försöksplatserna förekom vetets bladfläcksjuka (DTR) redan tidigt under våren. Även mjöldagg förekom i en del av försöken. Dessa angrepp utvecklades emellertid inte i någon större utsträckning tack vare den torra och varma väderleken under sommaren. Vid slutgraderingarna fanns endast små angrepp av DTR i en del av försöken. Även lite gulrost förekom i några försök. Generellt blev merskördarna låga för behandlingarna. Trots det extrema vädret under året och stora generella problem med torkan och värmen har alla försök utom ett i serien kunnat sammanställas. Ett försök i ÖSF-området fick kasseras på grund av ojämna torkskador i försöket. Grundskördarna ligger på mellan 7000 och 9000 kg/ha i flertalet försök. I Sveaområdet och på Gotland finns försök med lägre skördenivåer. Skörderesultaten redovisas för respektive försöksområde i tabellerna 2-4. Merskördarna för behandlingarna varierar en del mellan försöken. I två försök, ett i Östergötland och ett i Västra Götaland, är merskördarna förvånansvärt höga trots små angrepp. I dessa försök ligger merskördarna på mellan ca 400 och 800 kg för de olika behandlingarna, vilket också statistiskt skilt från det obehandlade ledet. I övriga försök är merskördarna betydligt lägre. Sammantaget över samtliga försök med svaga angrepp, så ligger merskördarna på mellan kg/ha för de olika behandlingarna, dock ej signifikant (tabell 5). Tabell 2: Merskördar för svampbekämpning i höstvete i FiV området och på Gotland L Forshall Grästorp Elisgården Vara Hede Mellerud Medeltal 3 försök Rel.tal Källunge Visby 1 Obehandlat b Ascra Xpro a Elatus Era ab Ascra Xpro a a Ascra Xpro a P-värde 87, ns 0,046 0,864, ns 0,234 ns 0,385, ns Förfrukt Höstraps Åkerböna Åkerböna Höstraps Sort Julius RTG Reform Ellvis Julius Angrepp på blad 2 (%) i obehandlat led i DC Svartpricksjuka DTR 1, Gulrost Län/antal försök O O O 3 I SVERIGEFÖRSÖKEN 2018 MELLANSVERIGE 219

3 BRUNROST OCH VETETS BLADFLÄCKSJUKA I FÖRSÖKET PÅ GLYTTINGE Försöket på Glyttinge avviker från den generella angreppsbilden, eftersom det blev ett kraftigt angrepp av brunrost i fältet. Sorten var Mariboss och den är känslig för brunrost. De första symtomen kunde man se i mitten av juni ca 14 dagar efter första behandlingstidpunkten i försöket. Ungefär samtidigt som de första symtomen noterades gjordes den andra behandlingen i försöket. Några behandlingar blev alltså utförda innan svampen var etablerad och ett led blev behandlat när det fanns begynnande symtom i fältet. Försöket har graderats vid flera tidpunkter. Vid den första tidpunkten den 26 juni fanns angrepp i obehandlat led och ledet med den sena behandlingstidpunkten. I övriga led fanns inga symtom. Den 4 juli, ca en månad efter första behandlingstidpunkten, var effekten fortfarande nästa 100 % i leden med tidig behandling, även om enstaka pustlar med brunrost förekom i samtliga led. Den 12 juli, ca 6 veckor efter första behandlingstidpunkten, hade leden med Ascra Xpro börjat få lite angrepp, vilket förstärks ytterligare vid sista graderingen en vecka senare. Då hade effekten påtagligt avtagit i de led som behandlades vid första tidpunkten med Ascra Xpro. Det led som behandlades två veckor senare hade nu mindre angrepp än de led som behandlades vid första tidpunkten med Ascra Xpro. Angreppet i detta led hade inte ökat sedan veckorna före. Det led som utmärker sig mest är led 3 med Elatus Era, som även vid den sista graderingen 7 veckor efter behandlingen, hade över 99 % effekt mot brunrosten. Endast enstaka pustlar gick att hitta i detta led (figur 1). Det fanns även en del vetets bladfläcksjuka i detta försök som också har bidragit till merskörden för svampbekämpning. Angreppet utvecklades emellertid inte lika dramatiskt som brunrosten och bekämpningseffekten var relativt likartad för de olika svampbehandlingarna. Tabell 3. Merskördar för svampbekämpning i höstvete i Svea området L Brunnby Västerås Åsby Hallstahammar Giresta Örsundsbro Vallgårda Uppsala 1 Obehandlat ab Medeltal 4 försök Relativtal 2 Ascra Xpro ab Elatus Era b Ascra Xpro a a Ascra Xpro a p-värde 62, ns 53, ns 0,841, ns 0,035 0,133, ns Förfrukt Vårkorn Höstraps Höstvete Höstraps Sort Julius RTG Reform Julius Julius Angrepp på blad 2 (%) i obehandlat led i DC Svartpricksjuka DTR Gulrost 0 0 0,15 Län/antal försök U U BC BC MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2018

4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER FÖR NÄRINGEN Årets försök visar att under de torra och extremt varma betingelser som rådde under året, så utvecklas inte flertalet svampsjukdomar och effekten av svampbehandling blir också liten. Under sommaren fanns en diskussion om att en svampbehandling kan ge någon form av fysiologiska effekter som kan motivera en behandling. Det finns inget större stöd för detta i årets försök. Av årets tio försök med små angrepp går det bara att hitta lönsamma behandlingar i två av försöken. Samtliga led i övriga försök visar ett tydligt negativt netto för en svampbehandling och merskörden för behandling är i bara ca 100 kg/ha i genomsnitt i dessa tio försök. Försöket på Glyttinge visar att det även ett varmt och torrt år kan bli betydande angrepp av vissa svampar. Brunrost drabbade framförallt Maribossfält som är känsliga för brunrost. Angreppen i dessa fält orsakade säkert en hel del skördeförluster även om angreppen etablerades relativt sent i grödan. De som helt avstått från svampbehandling tidigare under säsongen, eftersom det var liten risk för angrepp av flertalet sjukdomar, stod utan skydd när brunrostangreppet kom. En hel del frågor kom om hur sent det kan vara motiverat att göra en specifik bekämpning mot brunrosten. Årets försök visar att behandling under sen axgång/begynnande blomning var motiverad, men en tendens finns till lägre skörd i detta led i jämförelse med leden med tidigare behandling. Den sena behandlingen på ett begynnande angrepp dämpade angreppsutvecklingen men stoppade den inte helt. De behandlingar som gjordes före angreppet etablerades i fältet, har kraftigt fördröjt eller nästan helt förhindrat symtomutveckling i försöket. Med de doser som användes i försöket, har skyddet mot brunrost varat i minst fem veckor. Tabell 4. Merskördar och behandlingseffekt för svampbekämpning i höstvete i ÖSF området L Skälsund Norrköping St Lövhulta Eskilstuna Medel 2 f Rel.tal Glyttinge Linköping Rel.tal Brunrost % Blad 1 DC 85 1 Obehandlat d b ,4 a 2 Ascra Xpro bc a 110 2,85 bc 3 Elatus Era a a 111 0,08 d 4 Ascra Xpro +630 b a 111 2,46 bc +330 c a 112 1,69 c 6 Ascra Xpro +360 c a 109 4,93 b P-värde 0,0003 0,160, ns 0,494, ns 0,0003 0,0001 Förfrukt Höstvete Höstrasp Ärter Sort Torp Julius Mariboss Angrepp på blad 2 (%) i obehandlat led i DC Svartpricksjuka DTR 0,7 6,2 Gulrost 0, Brunrost ,5 Län/antal försök E D 2 2 E 1 1 SVERIGEFÖRSÖKEN 2018 MELLANSVERIGE 221

5 DISKUSSION En intressant fråga är varför två av försöken fått lite större merskördar trots obetydliga svampangrepp. Tyvärr är det nog svårt att förklara med den kunskap vi har idag. Det visar att det finns en variation mellan olika försöksplatser och visar därmed också vikten av att ha flera försök i en serie för att lättare kunna se den generella trenden Obehandlat Elatus Era DC 47 Ascra Xpro DC 47 Ascra Xpro DC 47+ DC 61 Ascra Xpro DC jun 27-jun 28-jun 29-jun 30-jun 01-jul 02-jul 03-jul 04-jul 05-jul 06-jul 07-jul 08-jul 09-jul 10-jul 11-jul 12-jul 13-jul 14-jul 15-jul 16-jul 17-jul 18-jul 19-jul Figur 1: Angreppsutveckling av brunrost i försöket L på Glyttinge ca fyra till sju veckor efter första behandlingstidpunkten. Tabell 5: Merskördar och ekonomiskt netto för svampbekämpning i 10 höstveteförsök med svaga angrepp samt för försöket på Glyttinge L Bek. Netto Skörd och merskörd, kg/ha Bek. Netto Medel 10 försök Rel.tal 1,17 kr/kg 1,75 kr/kg Glyttinge 1,17 kr/kg 1,75 kr/kg 1 Obehandlat b 2 Ascra Xpro a Elatus Era a Ascra Xpro a a Ascra Xpro a P-värde 0,294, ns 0,0003 *Bekämpningsnetto: Spannmålspris 1,17 respektive 1,75 kr/kg. Kostnader Körkostnad 163 kr/ha och behandling, körskada 0,4% vid DC, 0,8 % vid DC och 1,0 % vid dubbelbehandling. Preparatkostnader: Ascra Xpro 663 kr/l, Elatus Era 890 kr/l, 570 kr/l 222 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2018