Bekämpning av svartpricksjuka
|
|
- Alexander Olofsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var svampangreppen relativt små och därför gav olika behandlingar bara små eller måttliga merskördar. Störst merskörd gav preparat som innehåller två aktiva substanser med olika verkningssätt. Preparaten var inte registrerade under säsongen I medeltal för fyra försök fanns vissa mindre skillnader i merskörd mellan olika bekämpningsstrategier. Svampbehandlingar med de preparat som var registrerade när försöken utfördes var inte lönsamma, i medeltal för fyra försök eller i något enskilt försök. Syftet med försöksserien, L är att belysa olika bekämpningsstrategier mot svartpricksjuka, Zymoseptoria tritici (tidigare Septoria tritici) i Mellansverige. I detta ingår effekten av olika preparat eller preparatblandningar och doser. Försöken läggs i fält med ökad risk för angrepp av svartpricksjuka. Främst väljs en känslig sort för sjukdomen till exempel Hereford, Julius eller Mariboss. Fält med reducerad jordbearbetning eller där det är hög risk för vetets bladfläcksjuka, DTR undviks. Försöksserien har funnits under flera år men många av försökleden har ändrats under tiden. FÖRSÖKSPLAN I de flesta av leden ingår en bekämpning vid begynnande axgång (DC 47-51). I två led görs behandlingen något tidigare, i sen stråskjutning (DC ). I tre led ingår dubbelbehandlingar, den första vid sen stråskjutning (DC ) följt av en andra under senare delen av axgången (DC ). För att renodla effekten mot svartpricksjuka behandlas hela försöket med Flexity 0,25 l/ha + Forbel l/ha när försöket läggs ut för att sanera mot eventuella angrepp av gulrost och mjöldagg. Under 2016 lades sex försök ut i Mellansverige. Två av dem låg i Västergötland, ett i Östergötland, ett i Närke samt två i Västmanland. Förutom preparat som finns på marknaden ingick även fem fungicider som inte var registrerade i Sverige när försöken utfördes. Det var; Aviator Xpro, Siltra Xpro, Elatus Era, Elatus Plus samt Talius. Aviator Xpro är en blandning av den nya SDHI-fungiciden bixafen 75 g/l och protiokonazol (triazol) 150 g/l. Den sistnämnda finns sedan tidigare i. I finns samma aktiva substanser men mängden bixafen är 60 g/l och mängden protiokonazol är 200 g/l. I Elatus Plus finns solatenol (100 g/l) som är en annan ny aktiv substans. Elatus Era är en blandning av solatenol (75 g/l) och protiokonazol (150 g/l). Talius är ett specialpreparat mot mjöldagg. Den aktiva substansen är proquinazid. RESULTAT Torrt väder under våren och försommaren medförde att svampangreppen utvecklades långsamt. I norra Götaland var angreppen av bladfläcksvampar svaga och de lägsta på många år fram till blomningen. Bekämpningsbehovet bedömdes som litet. Den obehandlade arealen var betydligt större än vanligt. Från slutet av juni skedde en oväntat snabb ökning av angreppen i många fält. Samtidigt var det inte dominans av svartpricksjuka. Även angrepp av vetets bladfläcksjuka, DTR förekom. Skördar och merskördar för bekämpning samt svampangrepp i enskilda försök framgår av tabeller 1-3 områdesvis. Medeltalen av merskördar och bekämpningsnetto (i led med preparat som var registrerade under säsongen) för fyra försök, redovisas i tabell MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016
2 SEPTORIA-TIMER INDIKERADE PÅ SEN SPRIDNING I ETT VÄSTFÖRSÖK Ett av försöken i väst låg på Skofteby, Lidköping. När det lades ut förekom svartpricksjuka på de äldsta bladen. Spridningen till nya blad gick dock långsamt och vid slutet av axgången, ca två veckor in i juni fanns fortfarande inga synbara angrepp på de tre övre bladen. I försöksfältet fanns en Septoria-timer som låtas ut från Bayer. Utrustningen består bland annat av en väderstation där data som temperatur, nederbörd och bladfukt smalas in till en datalogger. Med väderdata som grund bedöms risken för svartpricksjuka. Första varningen dröjde ända fram till 18 juni. Veckorna därefter kom ytterligare några larm om att det hade varit gynnsamt för svampens spridning. Vid slutgraderingen den 18 juli var drygt 20 % av ytan på blad två angripen. Grundskörd i försöket blev hög, kg/ha men merskördarna för svampbekämpning var små. Som mest noterades 390 kg/ha vilket var för lite för att vara signifikant, se tabell 1. Det andra försöket i väst låg på Olofstorp, strax norr om Lidköping. Utvecklingen av svartpricksjuka liknade mycket den i försöket på Skofteby. Merskördarna för bekämpning var också små, men i fyra led var de tillräckligt stora för att vara Tabell 1. Höstvete, skörd och merskörd, kg/ha, samt angrepp av svartpricksjuka % täckning av blad, två försök inom FiV L Skofteby, Lidköping Olofstorp, Lidköping Led Behandling Dos kg, l/ha DC Skörd kg/ha blad 1, DC 77 Skörd kg/ha blad 2, DC 77 1 Obehandlat a 21,1 a def 20,0 a 2 + Acanto +0, a 14,9 abcde -20 f 13,6 b 3 + Acanto + Talius +0,25+0, a 13,2 bcde +290 abcde 12,0 bc 4 Elatus Era 0, a 8,7 fg +180 bcdef 2,2 i a 17,5 abc -10 ef 11,1 bc 6 + Comet Pro a 15,3 abcd -40 f 9,5 cd 7 + Elatus Plus 0, a 7,6 g +390 abc 1,7 i 8 Aviator Xpro + Comet Pro 0,6+0, a 11,6 def +210 abcdef 5,2 fg 9 + Comet Pro a 17,9 ab +40 def 1 bc 10 + Folpan +1, a 12,4 bcdef +60 def 6,9 ef 11 + Tilt , a 13,4 bcde +100 cdef 9,9 cd 12 + Comet Pro a 15,3 abcde -10 def 6,0 efg 13 + Comet Pro 0,6+0, a 12,9 bcde +90 cdef 1 bc 14 + Folpan + Comet Pro +1,0+0, a 1 efg +220 abcdef 6,6 ef +380 a 7,6 g +300 abcd 7,5 de 16 + Tilt Comet Pro +0,25+0, a 12,2 cdef +420 ab 6,2 ef 18 + Comet Pro och +380 a 1,9 h +420 ab 3,7 h +340 a 2,7 h +480 a 4,5 gh LSD n.s. 300 Förfrukt Höstraps Havre Sort Brons Julius Angrepp blad 2 vid DC % 20 % Län O O SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 177
3 signifikanta. Högst merskörd med 480 kg/ha erhölls i led 18 där två behandlingar gjordes; + 0,15 Comet Pro i DC 37/39 följt av i DC 55/59. Behandlingar i led 7, 16 och 17 gav något mindre, men säkra skördeökningar. Det finns även signifikanta skillnader mellan några av de behandlade leden. SENA ANGREPP OCH DTR I ETT AV FÖRSÖKEN I ÖST I försöket på Ullekalv, Skänninge var det också hög grundskörd, kg/ha trots den torra som- maren. Få regndagarna gjorde att spridningen av svartpricksjuka gick långsamt. I mitten av juni då vetet var i begynnande blomning fanns endast svaga angrepp på blad 3. Tiden därefter utvecklades angreppet och vid graderingen den 14 juli var cirka 24 % av bladytan på andra bladet angripet. Grödan var då i degmognad. Merskördarna för svampbekämpning blev små till måttliga, som mest 650 kg/ha. Det var i ett av leden med dubbelbehandling, led 17; + 0,15 Comet Pro i DC följt av i DC, se tabell 2. Bland led med en behand-ling noterades som Tabell 2. Höstvete, skörd och merskörd, kg/ha, samt angrepp av svartpricksjuka % täckning av blad, två försök inom ÖSF L Skalleruds gård, Hallsberg Ullekalv, Skänninge Bladfläcksjuka % Led Behandling Dos kg, l/ha DC Skörd kg/ha blad 2, DC 81 Skörd kg/ha blad 2, DC 85 1 Obehandlat de 12,2 a fg 23,4 a 2 + Acanto +0, cde 5,1 ab +330 bcde 9,3 bc 3 + Acanto + Talius +0,25+0, abc 1,5 cdef +350 bcde 9,2 bc 4 Elatus Era 0, abcde 1,7 cdef +530 abc 2,6 f de 3,8 bc +250 defg 11,1 b 6 + Comet Pro cde 3,7 bc +300 cde 1 b 7 + Elatus Plus 0, ab 0,8 f +570 ab 3,2 f 8 Aviator Xpro + Comet Pro 0,6+0, cde 3,1 bcd +420 abcde 2,7 f 9 + Comet Pro bcde 4,0 bc +200 efg 7,5 bcde 10 + Folpan +1, cde 2,1 bcdef -10 g 7,8 bcde 11 + Tilt , cde 2,1 bcdef +380 bcde 1 b 12 + Comet Pro cde 5,0 ab +250 def 4,7 def 13 + Comet Pro 0,6+0, e 2,5 bcdef +290 cde 5,0 cdef 14 + Folpan + Comet Pro +1,0+0, abcde 1,1 def +170 efg 8,4 bcd +130 cde 1,0 ef +430 abcde 4,2 ef 16 + Tilt Comet Pro +0,25+0, cde 2,9 bcde +390 abcde 4,8 def 18 + Comet Pro och +630 a 1,2 def +650 a 1,2 g +300 abcd 1,0 ef +470 abcd 3,0 f LSD Förfrukt Vårkorn Höstraps Sort Julius Brons Abgrepp blad 2 vid DC % Angrepp blad 2 vid DC % Län T E 178 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016
4 mest 570 kg/ha i merskörd i led 7 (0, Elatus Plus). I fem av leden var skördeskillnaden mot obehandlat inte signifikant. Det finns säkra skillnader mellan vissa behandlingar, se tabell 2. Det andra försöket i öst låg på Skalleruds gård, Hallsberg. En skillnad mot alla övriga försök i serien var att angreppet utgjordes av vetets bladfläcksjuka, (DTR). I mitten av juni noterades svaga symptom på blad 2. Angreppsförloppet var dock inte snabbare än i de andra försöken. Vid slutgraderingen den 19 juli var 12 % av bladytan på blad 2 angripet. Även i detta försök gav led 17 den största merskörden med 630 kg/ha följt av led 7 med 580 kg/ha. Därutöver var det bara led 3 som också gav tillräckligt stor merskörd för att den ska vara statistiskt säkerställd. Led 17 och 7 var även signifikant bättre än led där merskördarna var mindre än 200 kg/ha. Då försöksserien fokuserar på svartpricksjuka ingår inte försöket i sammanställningen med flera försök. STÖRST SKÖRDEÖKNING I SVEAFÖRSÖKEN I likhet med övriga försök hade angreppen av svartpricksjuka en långsam utveckling och upp- Tabell 3. Höstvete, skörd och merskörd, kg/ha, samt angrepp av svartpricksjuka % täckning av blad, två försök inom Svea L Brunnby, Västerås Stäholms gård, Köping Led Behandling Dos kg, l/ha DC Skörd kg/ha blad 2, DC 85 Skörd kg/ha blad 2, DC 85 1 Obehandlat e 18,7 a d 10,0 a 2 + Acanto +0, bc 4,9 bc +160 cd 5,6 ab 3 + Acanto + Talius +0,25+0, bc 3,8 bcde +420 abc 5,4 ab 4 Elatus Era 0, abc 3,7 bcde +700 ab 1,7 cde de 5,3 bc +470 abc 4,1 abc 6 + Comet Pro cd 6,6 b +480 abc 5,1 ab 7 + Elatus Plus 0, bc 3,6 bcde +580 ab f 8 Aviator Xpro + Comet Pro 0,6+0, bc 4,3 bcd +700 ab 3,6 bcd 9 + Comet Pro cd 5,5 bc +570 ab 4,8 ab 10 + Folpan +1, bc 2,9 cdef +560 ab 4,2 abc 11 + Tilt , de 3,7 bcde +460 abc 3,1 bcde 12 + Comet Pro ab 1,9 efg +670 ab 1,4 de 13 + Comet Pro 0,6+0, abc 2,2 defg +830 a 1,6 cde 14 + Folpan + Comet Pro +1,0+0, ab 1,5 fg +430 abc 2,7 bcde +870 a 2,1 defg +540 abc 1,7 cde 16 + Tilt Comet Pro +0,25+0, bc 1,3 g +330 bcd 2,2 bcde 18 + Comet Pro och +720 ab 1,0 g +710 ab 1,2 ef +720 ab 1,1 g +470 abc 2,8 bcde LSD Förfrukt Höstraps Ärter Sort Julius Julius Angrepp blad 2 vid DC 85 18,7 % 10 % Län U U SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 179
5 trädde först i mitten av juni i Sveaförsöken. Merskördarna för bekämpning blev dock överlag större än i försöken i väst och öst. I försöket som låg på Brunnby, Västerås var cirka 20 % av bladytan av blad 2 angripet vid slutgraderingen. Nästan samtliga svampbehandlingar gav där signifikanta skördeökningar, som mest 870 kg/ha. Det var i led 15, dubbelbehandling med + 0,3 Comet Pro i DC följt av i DC, se tabell 3. Resultaten ska dock tolkas med försiktighet på grund av regn vid ett behandlingstillfälle, vilket kan ha försämrat effekten i flera av leden. Bekämpningen i DC (7/6) fick avbrytas på grund av en ordentlig regnskur efter att led 11 hade behandlats. Led 12, 13, 14 och 16 sprutades två dagar senare (9/6). Av denna anledning kan inte heller jämförelser göras mellan olika behandlade led. I det andra försöket som låg på Stäholms gård, Köping var angreppet av svartpricksjuka något mindre. Alla led utom led 2 och 16 gav säkra skördeökningar, som mest 830 kg/ha i led 13. Mellan led med signifikanta skördeökningar var spannet kg/ha i merskörd, dock fanns inga säkra skillnader mellan dessa led. Tabell 4. Höstvete, 2016, sammanställning av fyra försök, två FiV, ett ÖSF samt ett Svea, skörd och merskörd kg/ha samt bekämpningsnetto. L Skörd Bekämpningsnetto * Vetepris 1,28 kr/kg Vetepris 1,75 kr/kg Led Behandling Dos kg, l/ha DC kg/ha kr/ha kr/ha Beställare 1 Obehandlat c a a Region 2 + Acanto +0, bc -502 a -484 a Du Pont 3 + Acanto + Talius +0,25+0, abc Du Pont/ Bayer 4 Elatus Era 0, ab Syngenta bc -255 a -195 a Region/VSC 6 + Comet Pro bc -371 a -320 a Syngenta 7 + Elatus Plus 0, ab Syngenta 8 Aviator Xpro + Comet Pro 0,6+0, ab Bayer 9 + Comet Pro abc -323 a -249 a Region/VSC 10 + Folpan +1, bc -434 a -388 a ADAMA 11 + Tilt , abc -232 a -144 a Region/VSC 12 + Comet Pro ab Bayer 13 + Comet Pro 0,6+0, ab -273 a -134 a Bayer 14 + Folpan + Comet Pro +1,0+0, abc -451 a -373 a ADAMA +410 ab -537 a -393 a Region/VSC 16 + Tilt Comet Pro +0,25+0, ab -287 a -181 a Region/VSC 18 + Comet Pro och +540 a Bayer +440 ab Bayer *) Bekämpningsnetto: Spannmålspriser 1,28 kr/kg och 1,75 kr/kg är justerat efter proteinhalt och rymdvikt. Kostnader: Körkostnad 163 kr/ha per gång, körskada 0,8 % en behandling och 1,0 % vid två behandlingar. Preparatkostnader; Acanto 528 kr/l, 598 kr/l, Comet Pro 353 kr/l, Folpan 141 kr/l, Tilt 211 kr/l och 638 kr/l. För led med preparat som inte var registrerade under säsongen 2016 är inte nettot beräknat. 180 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2016
6 HÖGA BEHANDLINGSKOSTNADER KRÄVER HÖGRE MERSKÖRDAR Fyra av försöken är sammanräknade i tabell 4. De försök som inte räknats med är försöket på Skallerud (angrepp av DTR och inte svartpricksjuka) och försöket på Brunnby (osäkra merskördar efter regn kort efter behandling i flera led). Behandlingar i åtta av leden har gett för små merskördar ( kg/ha) för att vara signifikanta. Övriga behandlade led har gett säkra merskördar mellan kg/ha. Även om tendensen var att led med dubbelbehandlingar eller led med preparat som inte fanns att köpa gått bäst, är försöksunderlaget för litet för att kunna göra en rangordning som är statiskt säker. Vid beräkningar av lönsamheten med två prisnivåer; ett lågt kvarnvetepris på 1,28 kr/kg och ett högt på 1,75 kr/kg blev bekämpningsnettot negativt i alla beräknade led. Alla skillnader mot obehandlat led är dock för små för att vara signifikanta. På grund av de sena angreppen av svartpricksjuka var bekämpningsstrategier med registrerade preparat inte lönsamma i de aktuella försöken. Vetepriset är av stor betydelse men merskördarna för behandling måste vara större än i årets försök. I försöket på Skofteby fanns en "septoria-timer". Den beräknar risken för spridning av svartprickssjuka. SVERIGEFÖRSÖKEN 2016 MELLANSVERIGE 181
Bekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete I årets försök var angreppen av svartpricksjuka svaga vilket oftast
Läs merBekämpning av svartpricksjuka
LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Merskördarna blev höga i försöken och de allra flesta behandlingarna gav en god lönsamhet. Proline, eller Proline
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Angreppen i de västsvenska försöken blev starka. I två av de tre försöken
Läs merTabell 1. Försöksbehandlingar och preparat som ingår i serien L9-1041
ALF DJURBERG Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping alf.djurberg@jordbruksverket.se Referensförsök i höstvete Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten för några vanliga svampbehandlingar
Läs merBekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete
Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Försöken med olika bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete består huvudsakligen av externt
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs merSvampsjukdomar i vårkorn
Svampsjukdomar i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara Behandling av svampsjukdomar var sällan lönsam i årets försök trots att försommaren var regnig och trots att försöken ofta låg i fält med korn
Läs merVäxjö möte 6 december 2016
Växjö möte 6 december 2016 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Du Pont ADAMA Syngenta Animaliebältet Skåneförsöken Jordbruksverket
Läs merSDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin
2017-01-19 produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin Växtskyddscentralen i Uppsala 2017-01-19 MBC Topsin Aviator Xpro Ascra Cantus QoI (t.ex.strob.) Amistar Acanto Comet Pro Anilinopyrimi diner
Läs merFörsta året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.
2018-01-15 Första året med SDHI hur har det gått? Anders Lindgren www.jordbruksverket.se 2018-01-15 Ett antal frågor att ställa sig Vad är rätt dos? Tidpunkter? Blandningar? Resistensstrategier? Kan årets
Läs merFungicidförsök i stråsäd 2016
Av Av NAMN, Gunilla titel Berg titelsson, och Louise epost@epost Aldén Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidförsök i stråsäd 2016 SAMMANFATTNING Den extremt torra försommaren i stora delar
Läs merSvampbehandling i höstvete
Svampbehandling i höstvete Göran Gustafsson, scentralen, Linköping Resultaten visar att Tilt i blandning med Amistar, Comet eller Proline hävdat sig väl i årets försök och att skillnaden i många fall är
Läs merVäxjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011
Växjö möte 6 december 2011 Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011 Gunilla Berg och Mariann Wikström Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, BayerCropScience,
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, Växtskyddscentralen, Linköping Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara Fyra försöksserier med olika svampbehandlingar i korn genomfördes under året. Två av serierna
Läs merSvampsjukdomar i maltkorn
Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många
Läs merSvampsjukdomar i havre
Svampsjukdomar i havre Eva Mellqvist, scentralen, Skara Angrepp av svartrost uppträdde sent och gav måttliga merskördar för bekämpning utom i ett försök i Sveas område, där angreppen blev kraftiga och
Läs merFungicidförsök i stråsäd 2017
Av Gunilla Berg och Elisabeth Bölenius Jordbruksverket, Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidförsök i stråsäd 2017 SAMMANFATTNING I höstvete förekom främst sena angrepp av svartpricksjuka och senare på säsongen
Läs merVäxtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se
Läs merVäxjö möte 8 december 2015
Växjö möte 8 december 2015 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Försöken har bekostas av BASF Bayer Crop Science Du Pont ADAMA Nordisk Alkali Syngenta Animaliebältet
Läs merTidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska
Läs merVäxjö möte 3 december 2014
Växjö möte 3 december 2014 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2013/2014 källa:smhi 200 Nederbörd, mm Lund 2013/2014 Normal 1961-90 150 100 50 0 Sept Okt
Läs merVäxtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2016 Under 2016 har fungicidförsök utförts i höstvete,
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merSvampförsök i korn. Växtskydd
Svampförsök i korn Alf Djurberg, scentralen Linköping I det mellansvenska försöksområdet låg i år tre försöksserier i korn. Två serier med olika bekämpningsstrategier och en ren preparatjämförelse med
Läs merVäxtskyddsåret resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten. Anders Lindgren Lina Norrlund.
2018-01-15 Växtskyddsåret 2017 - resultat av de viktigaste inventeringarna och försöksresultaten Anders Lindgren Lina Norrlund www.jordbruksverket.se Snödjup (cm) Snödjup vintern 2016/2017 Uppsala 60 50
Läs merFungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1
Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1 Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se,
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 juli 2017 källa: SMHI
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merSvampbekämpning i vårkorn
Svampbekämpning i vårkorn Cecilia Lerenius, scentralen, Skara I fält med inga eller små angrepp lönade sig sällan en svampbehandling medan den i fält med tydliga angrepp vid behandlingstillfället gav stora
Läs merVäxtskyddsåret Växtskyddscentralen i Uppsala.
217-1-19 Växtskyddsåret 216 Växtskyddscentralen i Uppsala www.jordbruksverket.se 217-1-19 Växtskyddssäsongen 216, Uppsala Utdraget vårbruk Inga rapsbaggar Kålmal hanterades i de flesta fall väl bra strategier
Läs merVÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskydd VÄXTSKYDD I STRÅSÄD 2005 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Under 2005 har tio fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet inklusive Gotland. Försöken har alla varit sponsorförsök
Läs merFinns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?
Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.
Läs merTvå såtidpunkter i höstvete
Av Anders Bauer, HIR Skåne AB E-post: anders.bauer@hushallningssallskapet.se Två såtidpunkter i höstvete SAMMANFATTNING Skörden var drygt 1 000 kg/ha när vetet såddes i normal tid. Stora merskördar, över
Läs merVÄXTSKYDD. Axgångsbehandling i höstvete
VÄXTSKYDD Axgångsbehandling i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Årets höstveteskörd kommer tyvärr att gå till historien som en av de sämsta på många år. Värst var situationen i
Läs merVäxtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län
213-1-14 Enköping 7 juni Hedemora 27 juli Växtskyddsåret 212 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Karlsson och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Järvsö 21 juni Uppsala
Läs merSKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen
Växtskydd SKADESVAMPAR I STRÅSÄD 2004 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Under 2004 har sju fungicidförsök genomförts inom Animaliebältet och två på Gotland. Dessutom redovisas här ett försök utlagt
Läs merSkörden sitter i bladet. Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen?
Skörden sitter i bladet Men vad visar de svenska svampförsöken 2017 egentligen? Så har vi gjort sammanställningen För att ge en rättvisande bild Mellan säsongen 2016 till 2018 har totalt nio nya aktiva
Läs merVäxjö möte 4 december 2012
Växjö möte 4 december 2012 Svampbekämpning i stråsäd och åkerbönor Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Vädret i Lund 2011/2012 källa:smhi 20 Temperatur, ºC
Läs merVäxjö möte 4 december 2013
Växjö möte 4 december 2013 Svampbekämpning i stråsäd Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Tabeller 27:1-27:11 Vädret i Lund 2012/2013 källa:smhi 20 Temperatur, ºC Lund 2012/2013 Normal 1961-90
Läs merNya kemiska produkter - erfarenheter från 2018
Nya kemiska produkter - erfarenheter från 2018 Linda af Geijersstam Agenda Torrår - insektsår Svampbehandling i höstvete Senaste nytt Kornjordloppa Liggsäd i vårkorn Gnag ofta betydelselöst Torrt och varmt
Läs merBibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivningsår
Läs merJordbrukardagar 2017
Jordbrukardagar 2017 Svampbekämpning i stråsäd Insekter i raps Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) Lund Dygnsvis nederbörd och temperatur 22 april 22 Juli 2016
Läs merVäxtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 213 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen Snödjup 212 213 Långvarigt snötäcke cm 6 5 4 3 2 1 Falun Okt Nov
Läs merJordbrukardagar 2018
Jordbrukardagar 2018 Svampbekämpning i stråsäd Elisabeth Bölenius och Gunilla Berg Jordbruksverket Regnig och ganska sval juni och juli Microdochium Mycket axfusarius, men orsakad av Microdochium nivale
Läs merJordbrukardagar 2016
Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll
Läs merUnder året fanns växtskyddsförsök i flertalet
GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping SORTER OCH ODLINGSTEKNIK VÄXTSKYDD Växtskydd Försöksplanerna har samordnats mellan de olika försöksområdena i Mellansverige. I några fall
Läs merBibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre
Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Utgivare SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Utgivningsår 2006 Författare Mellqvist E. Adress Växtskyddscentralen,
Läs merFörfattare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia
Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens
Läs merBekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över
Strategi för svampbekämpning i höstvete 2007 Brunnby 2007-01-17 Göran Gustafsson,, Linköping. Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över 2-3 olika bladfläcksvampar Sortskillnader Fungicidresistens
Läs merVäxjö möte 4 december 2018
Växjö möte 4 december 2018 Växtskyddsåret Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Temperatur och nederbörd ( C/mm) LUND Dygnsvis nederbörd och temperatur 15 april 15 Juli 2018 källa: SMHI. 30 Lund
Läs merI tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,
Fungicider i stråsäd - försöksresultat 2005 Av Gunilla Berg och Torbjörn Ewaldz Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Gunilla.Berg@sjv.se, Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Torr väderlek
Läs merVäxtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015
Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015 Under 2015 har fungicidförsök utförts i höstvete, höstkorn
Läs merVäxjö möte 8 december 2009
Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim
Läs merJordbrukaredagar 2013
Jordbrukaredagar 2013 Erfarenheter från Svampförsöken 2012 Gunilla Berg och Louise Aldén Demoling Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Varför dricker engelsmännen te? Sri Lanka (Ceylon) stor plantering
Läs merResistens och strategier
Resistens och strategier Brunnby 15 jan 2014 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Fungicidresistens beror av : Fungicidens egenskaper verkningssätt, effektivitet Användningssätt antalet
Läs merJordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Läs merJordbrukardagar 2019
Jordbrukardagar 2019 Bekämpning av svampsjukdomar och insekter Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Slutsatser Behandlingar ska vara lönsamma Höstvete behandling i DC 37/39 klart lönsammast Tidig
Läs merFungicidresistens i vete och korn i Sverige
Fungicidresistens i vete och korn i Sverige Gunilla Berg Jordbruksverket Alnarp Björn Andersson SLU Uppsala Nationella Växtskyddskonferensen 14 november 2018, Uppsala Fungicidresistens i Sverige är inget
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne VÄXTNÄRINGVÄXTNÄRING JORDBEARBETNING Kvävestrategi i höstvete Stor variation i bestånd beroende på såtidpunkt Kväveoptimum
Läs merSortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av NAMN, Av NAMN, Av Mattias titel titelsson, titelsson, Hammarstedt epost@epost epost@epost E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Sortanpassad kvävegödsling
Läs merResistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling
Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under
Läs merProteinhalten ökar i genomsnitt med 1% för
MATTIAS HAMMARSTEDT, HIR MAGNUS NILSSON, HIR Kvävebehov hos olika maltkornssorter I årets sammanställning ingår sju försök. Syftet med försöket är framförallt att belysa skillnader mellan sorterna. Årets
Läs merFungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:
Fungicider i höstvete och vårkorn 2006 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning Den starka värmen och långvariga torkan
Läs merUtv.st
Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.
Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...
Läs merOdlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1
Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se
Läs merVäxtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping
Växtskyddscentralen Linköping Växtskyddsåret 2016 Alf Djurberg & Göran Gustafsson Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Linköping Bild 1 Bild 2 Foto: Gunilla Berg, Växtskyddscentralen, Alnarp Källa: SMHI
Läs merFungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:
Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning I årets fungicidförsök i höstvete var angreppen
Läs merMjöldagg är vanligt förekommande...
är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt
Läs merKvävestrategi i höstvete
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring. Den tidiga
Läs merKvävebehov hos olika maltkornssorter L7-426
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Av NAMN, Hammarstedt Av NAMN, titel titelsson, a, Magnus titelsson, epost@epost Nilsson epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Läs merVeckorapport - Skara vecka 26
Veckorapport - Skara vecka 26 Veckorapporten omfattar graderingar av prognosrutor med höst- och vårgrödor i Västra Götalands län (O) och Värmlands län (S). Graderingar görs i rutor där grödorna inte behandlats
Läs merAktuella ogräsförsök 2015
Av Henrik Hallqvist, SJV Rådgivningsenheten, Alnarp E-post: henrik.hallqvist@jordbruksverket.se Aktuella ogräsförsök 2015 Sammanfattning och slutord De viktigaste resultaten av sammanlagt 18 försök i spannmål,
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Läs merKvävestrategi i höstvete
Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete 2015 kännetecknas av bra bestånd av höstvete med god övervintring.
Läs merVeckorapport - Linköping vecka 22
Veckorapport - Linköping vecka 22 Veckorapporten bygger på graderingar i obehandlade rutor i Östergötlands- Södermanlands- och Örebro län. Graderingarna görs i rutor där grödan inte har behandlats mot
Läs merKvävebehov hos olika höstvetesorter L7-150
SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Mattias Hammarstedt Av NAMN, Av NAMN, a titel titelsson,, Magnus titelsson, Nilsson epost@epost epost@epost b E-post: mattias.hammarstedt@hushallningssallskapet.se Kvävebehov
Läs merUpptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete
Till hemsidan Prenumerera Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete Det varma vädret som följde på kylan fick tillväxten i många höstvetefält att komma igång ordentligt.
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M3-2278 Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg Optimala kvävegivorna varierar från 51 till 239 kg kväve. Skördarna har varierat
Läs merJordbrukaredagarna 2011
Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka
Läs merKvävestrategi i höstvete
Kvävestrategi i höstvete Av Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg och Gunnel Hansson, HIR Skåne E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se, gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se
Läs mer2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen
Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd
Läs merVÄXTNÄRING. Kvävestrategi i höstvete. Växtnäring
VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Huvudgiva kväve före stråskjutning ca 20 april-6 maj har inte givit full skörd. Under 2004-2006 har det behövts en del
Läs merFUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.
FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen,
Läs merSlutrapport av forskningsprojektet V , Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision
Slutrapport av forskningsprojektet V1360014, Gradering av fältförsök fler och enklare eller färre med högre precision Agronom Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne Sammanfattning Graderingsmetodiken
Läs merVäxtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström
Växtskyddsåret 26 Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Peder Waern och Magnus Sandström 35 Hektar Areal av olika grödor i B, C, U, W och X-län 3 25 2 15 1 Oljelin Potatis Baljväxter
Läs merGanska högt kväveupptag efter regnen
Till hemsidan Prenumerera Kalmar, Södermanland, Örebro, Östergötland, vecka 23 2017 Ganska högt kväveupptag efter regnen Kväveupptaget och mineraliseringen har varit ganska höga den senaste veckan. Höstvetet
Läs merKväveform och strategi i höstvete
ERIK JÖNSSON, Hushållningssällskapet Skaraborg GUNNEL HANSSON, HIR Skåne Kväveform och strategi i höstvete Ju högre andel av tillfört kväve som utgjordes av nitrat, desto högre kväveeffektivitet. Urea
Läs merFem odlingssystem i höstvete, LS Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, Bjärred E-post:
Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 Av Nils Yngveson HIR Malmöhus, Borgeby Slottsväg 13, 237 91 Bjärred E-post: Nils.Yngveson@hush.se Sammanfattning I en ny försöksserie provas fem odlingsstrategier
Läs merFosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby Ingemar Gruvaeus, Yara
Fosforgödsling till spannmål - favorit i repris eller nya landvindningar?! SVEA-konferensen Brunnby 2019-01-15 Ingemar Gruvaeus, Yara Vårkorn 2 Yara NPK till vårkorn, 5 juli 2017 Yara Mila Axan 3 70,0
Läs merVeckorapporter Kalmar vecka 27 och
Löss/strå Veckorapporter Kalmar vecka 27 och 28 17 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i graderingsrutor som inte behandlats mot svamp eller insekter i Kalmar län med Öland (H), Gotlands
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merTidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.
Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport
Läs merKvävestrategi i höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se VÄXTNÄRING Kvävestrategi i höstvete Skördenivån och ekonomiskt optimal gödsling var höga på de fl esta
Läs merKVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR
KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR Anna-Karin Krijger Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara E-post: anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Optimala
Läs merVäxtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013
Av Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Louis Aldén, Växtskyddscentralerna i Kalmar och Alnarp. E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Under
Läs merKvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus
Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, 2013-2015 Uddevalla jan 2016. Ingemar Gruvaeus Kvävestrategi i höstvete, serien L3-2290 Finansieras av Sverigeförsöken, Jordbruksverket och Yara. Tre år, 40 försök L3-2290,
Läs merL Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1
L15-4410 Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1 HIR Malmöhus, Borgeby, 237 91 Bjärred 2 Institutionen för växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Nils.Yngveson@hush.se,
Läs merNordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796
Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas
Läs mer