Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet"

Transkript

1 GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping SORTER OCH ODLINGSTEKNIK VÄXTSKYDD Växtskydd Försöksplanerna har samordnats mellan de olika försöksområdena i Mellansverige. I några fall har planerna även samordnats med Sydsverige så att det har blivit rikstäckande planer. Det fi nns också någon försöksplan som avser en mer begränsad frågeställning och i detta fall har försöken endast funnits i ett eller två områden. Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet stråsädesgrödor, samt i oljeväxter och åkerbönor. De flesta försöken har avsett sprutning i fält, men det fanns även försök med utsädesbetning. Förhoppningen är att resultaten ska vara till nytta för såväl rådgivning och handel som för enskilda lantbrukare i det mellansvenska odlingsområdet. Utöver basfinansieringen (SLF, Hushållningssällskapen och handeln) har BASF, Bayer CropScience, Du Pont, Mabeno, Nordisk Alkali (NA) och Syngenta samt Jordbruksverket och Svensk Raps bidragit till finansieringen av årets växtskyddsförsök. Lönsamhetsberäkningar har gjorts i flera serier. Använda priser och kostnader finns redovisade längst fram i försöksboken. Ett stort tack riktas till alla som har medverkat och gjort det möjligt att genomföra försöksserierna! SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 143

2 GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping Svampbekämpning i höstvete, en behandling L Den regniga sommaren resulterade i höga merskördar av behandling mot svartpricksjuka. I fl era försök gav behandling merskördar upp mot två ton. Enkelbehandling har hävdat sig bra ekonomiskt trots högt sjukdomstryck. Förhöjd dos har gett ökad merskörd i samtliga försök och i genomsnitt bättre ekonomi. Syftet med försöksserien L var att undersöka merskörd och effekt mot svartpricksjuka och vetets bladfläcksjuka av olika preparat, doser och behandlingstidpunkter. Främst undersöktes olika engångsbehandlingar men även ett par dubbelbehandlingar testades. Serien har funnits i flera år, men med varierande upplägg. Under året blev sex försök utlagda på olika håll i Mellansverige. FÖRSÖKSPLAN De flesta bekämpningarna gjordes vid begynnande axgång (DC 4-51) eller vid axgång (DC 55-59). Dessutom testades två behandlingar, en vid stråskjutning (DC 3-39) som följdes av en vid axgång (DC 55-59). Förutom merskörd och svampeffekt redovisas även det ekonomiska nettot av behandlingarna. Ledet med anpassad behandling sprutades med Proline 0,6 l/ha + Comet 0,3 l/ha i FiV-området och i övriga försök med Proline 0,5 l/ha + Comet 0,3 l/ha. Behandlingen gjordes vid axgång (DC 55-59). Försöken styrdes mot fält med stor risk för svartpricksjuka eller vetets bladfläcksjuka. För att renodla effekten mot dessa båda sjukdomar bekämpades hela försöken tidigt (DC 30-31) mot eventuell gulrost och mjöldagg (Flexity 0,25 l/ha och Forbel 0,4 l/ha). I planen ingick två preparat som inte är godkända i Sverige, nämligen Aviator Xpro och Comet Pro. Aviator Xpro är en blandning av den nya SDHI-fungiciden bixafen (5 g/l) och protiokonazol (150 g/l) som finns i Proline (250 g/l). Comet Pro är en ny formulering av Comet och innehåller 200 g pyraklostrobin/l, jämfört med 250 g/l i Comet. RESULTAT Den regniga sommaren resulterade i starka angrepp av svartpricksjuka i hela Mellansverige. I försöken fanns det starka angrepp i fem av sex försök. I ett försök dominerade brunfläcksjuka, även om det också där fanns svartpricksjuka. Vetets bladfläcksjuka fanns endast i ett försök och angreppet var relativt svagt. Flertalet försök gav stora merskördar och i kombination med höga vetepriser blev lönsamheten god för växtskyddsbehandlingar. Grundskörden var hög i flera försök och efter behandling nådde skörden upp till ca 10 ton på några platser. Det enskilt bästa preparatet är det oregistrerade Aviator Xpro. Blandningarna av Proline och Bumper, liksom mellan Proline och Comet Pro, har också hävdat sig väl. Däremot har enbart Armure, liksom Proline i låg dos tillsammans med Armure eller Sportak, haft svårt att hävda sig. En förhöjd dos av Proline gav en större merskörd jämfört med normaldosen och även ett högre netto. Dubbelbehandling har gett den bästa svampeffekten, särskilt jämfört med behandling vid begynnande axgång. Däremot är skillnaden i merskörd inte så stor som man skulle kunnat förvänta sig med hänsyn till de starka angreppen i flertalet försök. 144 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

3 Tabell 1. Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Resultat från enskilda försök i FiV, Svea och ÖSF. L Skörd (kg/ha) Behandling Dos kg,l/ha DC N. Härene Lidköping Olofstorp Lidköping Mycklinge Västerås Sörby Västerås Helleberga Borensberg Nybble Vintrosa**) Beställare Obehandlat Region Armure 0, Syngenta Aviator Xpro 0, Bayer Proline 0, Region/VSC Proline + Armure 0,2 + 0, Region/VSC Proline + Sportak 0,2 + 0, Region/VSC Proline + Comet Pro 0,4 + 0, Region/VSC Aviator Xpro 0, Bayer Proline + Bumper 0,4 + 0, Mabeno Proline + Comet Pro 0,4 + 0, Region/VSC Proline + Comet Pro 0,6 + 0, Bayer Proline + Comet Pro & Armure Sportak + Jenton & Proline + Comet Pro 0,4 + 0,3 0,4 0,5 + 0,5 0,6 + 0, Region/VSC BASF Anp. bekämpning Region/VSC LSD Förfrukt vete höstraps vete vete vete vete Sort Harnesk Harnesk Olivin Olivin Opus Olivin Angrepp blad 2 vid DC 5-83 i obeh. 63% 30% 26% 55% 18%*) 20% Område FiV FiV Svea Svea ÖSF ÖSF Län R R U U E T *) Brunfläcksjuka dominerade men det fanns även svartpricksjuka. **) Ojämnt försök på grund av liggsäd och som inte ingår i skördesammanställningen. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 145

4 Tabell 2. Merskörd och ekonomiskt utfall av bekämpning mot svartpricksjuka i höstvete 2012, samt bekämpningseffekt. L Skörd (kg/ha) och ekonomiskt netto (kr/ha) Behandling Dos kg,l/ha DC Kg/ha 5 försök*) 1:84 5 försök*) Bek.effekt 5 försök**) Obehandlat Armure 0, Aviator Xpro 0, Proline 0, Proline + Armure 0,2 + 0, Proline + Sportak 0,2 + 0, Proline + Comet Pro 0,4 + 0, Aviator Xpro 0, Proline + Bumper 0,4 + 0, Proline + Comet Pro 0,4 + 0, Proline + Comet Pro 0,6 + 0, Proline + Comet Pro & Armure Sportak + Jenton & Proline + Comet Pro 0,4 + 0,3 0,4 0,5 + 0,5 0,6 + 0, Anp. bekämpning LSD Angr. blad 2 i obeh. DC % *) I sammanställningen ingår följande försök: FiV: N Härene och Olofstorp, Svea: Mycklinge och Sörby, ÖSF: Helleberga. **) I sammanställningen ingår följande försök: FIV: N Härene och Olofstorp, Svea: Mycklinge och Sörby, ÖSF: Nybble. 146 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

5 SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 14

6 CECILIA LERENIUS, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Svampbekämpning i höstvete, två behandlingar L Mycket regn och känsliga sorter har gett höga merskördar vid behandling mot svartpricksjuka. Merskördarna blev upp till två ton för en dubbelbehandling. Dubbelbehandlingar har gett bättre effekt mot svartpricksjuka än en enda behandling. Enkelbehandlingar har hävdat sig bra ekonomiskt trots det höga sjukdomstrycket. I denna försöksserie undersöktes effekten av två behandlingar på svartpricksjuka, Septoria Tritici, i höstvete. Serien hette tidigare L och har funnits i flera år men preparat och doser justeras årligen. I år lades två försök ut i Mellansverige och tre i Skåne där vetet oftare behandlas två gånger mot svartpricksjuka. Ett av försöken i Skåne redovisas inte eftersom det angreps av främst gulrost. FÖRSÖKSPLAN Syftet med planen är att undersöka preparatets, dosens och tidpunktens betydelse för bekämpning av svartpricksjuka. I planen ingår främst dubbelbehandlingar i sen stråskjutning (DC 3-39) samt i axgång (DC 55-59). Det fanns även en enkelbehandling i begynnande axgång (DC 4-51) och ett led där behandlingen bestämdes efter sjukdomstrycket under säsongen. Försöken lades ut i sorter som är känsliga för svartpricksjuka, i Mellansverige Loyal och Harnesk. För att renodla effekten mot svartpricksjuka bekämpades hela försöket tidigt (DC 30-31) mot eventuell mjöldagg och gulrost (Flexity 0,25 l/ha och Forbel 0,4 l/ha). I planen fanns två preparat som inte är godkända i Sverige, Aviator Xpro och Comet Pro. Aviator Xpro är en blandning av den nya SDHI-fungiciden bixafen (5 g/l) och protiokonazol (150 g/l) som finns i Proline (250 g/l). Comet Pro är en ny formulering av Comet och innehåller 200 g pyraklostrobin/l jämfört med 250 g/l i Comet. Vid ekonomiberäkningarna har använts Comet-priset justerat för lägre innehåll av aktiv substans. RESULTAT Stora regnmängder och många regndagar i juni och juli medförde att svartpricksjuka utvecklades kraftigt i både västra och östra Sverige. Båda försöken gav stora merskördar, se tabell 1, och med de höga vetepriserna blev lönsamheten mycket god för växtskyddsbehandlingar. Grundskörden var hög i båda försöken, över 8 ton, och med bekämpning blev skörden 10 ton. I Skåne var däremot angreppen ganska små och merskördarna blev måttliga. Ingen av behandlingarna i Skåneförsöken var lönsam. Angreppen var mycket stora i försöken i Mellansverige. Dubbelbehandlingarna har gett större merskördar än en enkelbehandling och vid så stort sjukdomstryck i en känslig sort kan två behandlingar vara motiverade. Det är dock inte statistiskt säkert att dubbelbehandlingarna har lönat sig mer än enkelbehandlingarna i dessa försök. Effekten mot svartpricksjuka har blivit bättre vid två behandlingar än med en enda behandling. Såväl delade behandlingar med enbart Proline som med tillskott av olika preparat som Bumper, Sportak eller Comet Pro vid ett av tillfällena, har gett bra effekt och hög merskörd. Det finns knappast några säkra skillnader mellan de olika alternativen. Även den nya fungiciden Aviator Pro har gett bra effekt och hög merskörd. Användning av Armure vid den senare tidpunkten har gett samma effekt som Proline men en tendens till lägre merskörd. 148 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

7 Tabell 1. Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete, två behandlingar. ÖSF, FiV och Skåne, L9-1050, 2012 DC Skörd och merskörd, kg/ha Skörd kg/ha Svartpricksj DC-9 bl 2 Åbylund, Linköping Sunnersberg, Lidköping Skåne Effekt % Bek.netto** kr/ha 1, kr/kg Bek.netto** kr/ha 1,84 kr/kg Mellansverige 2 försök 4- Skörd Skörd Medel Beställare Behandling *** kg/ha kg/ha 2 försök Obehandlat Region Proline+Comet Pro 0,4+0, Reg/VSC Aviator Xpro och Proline 0,5 0, Bayer Proline och Amure 0,4 0, Syngenta Proline och Proline 0,4 0, Reg/VSC Proline+Comet Pro och Armure 0,4+0,3 0, Reg/VSC Proline+Comet Pro och Proline 0,6+0,3 0, Bayer Proline+Comet Pro och Proline 0,4+0,3 0, Bayer Proline+Sportak och Proline 0,2+0,5 0, Reg/VSC Proline+Sportak och Proline 0,4+0,5 0, Reg/VSC Proline+Sportak+Comet Pro och Proline 0,4+0,5 +0,3 0, Reg/VSC Stereo och Bumper+Proline 1,0 0,25+0, Mabeno Bumper+Proline och Bumper+Proline 0,25+0,2 0,25+0, Mabeno Sport+Prol+Comet Pro och Prol+Comet Pro 0,5+0,3 +0,3 0,4+0, BASF Anpassat led* Reg/VSC LSD Förfrukt oljelin h-vete Sort Loyal Harnesk Hereford/ Loyal Angrepp av svartpricksjuka blad 40 % 50 % 44 % 2 DC -9 i obehandlade led Område ÖSF FiV Skåne Län/Antal försök E R 2 2 *) Anpassat led: Åbylund = Proline 0,5 + Comet 0,3, DC 55; Sunnersberg = Proline 0,6 + Comet 0,3, DC 5 ; Skåne= Armure 0,4+Comet Pro 0,3 DC, DC 4/49 (l/ha). **) Vetepris 1,kr/kg (etanol) korrigerat med 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt och 1 kr/dt per procentenhet avvikande stärkelsehalt eller 1,84 kr/kg (kvarn) korrigerat med 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt och 10 kr/dt per procentenhet avvikande proteinhalt. Körkostnad 150 kr/behandling. Körskada 0,3-1,0 % beroende på tidpunkt och gröda. Armure 568 kr/l, Bumper 250 kr/l, Comet 409 kr/l, Proline 54 kr/l, Sportak 265 kr/l, Stereo 149 kr/l. ***) Tidpunkten Åbylund = DC SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 149

8 GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping Effekt och förändring hos fungicider i höstvete L Blandningen av Proline och Sportak har tillsammans med de båda oregistrerade preparaten Aviator Xpro och Bell gett bäst svampeffekt. Högst merskörd gav Aviator Xpro och blandningen av Proline och Sportak. I försöksserien L jämfördes merskörd och effekt mot svartpricksjuka av olika preparat och preparatblandningar. Syftet är också att se om det finns några långsiktiga effektförändringar hos preparaten. Försöksserien har funnits i flera år men med varierande utseende. Under året fanns 3 försök i Mellansverige. Även i Sydsverige fanns liknande försök men med två behandlingar. FÖRSÖKSPLAN I försöksplanen testades fem olika preparat, samt tre olika preparatblandningar. I den mellansvenska serien gjordes en behandling med halv högsta etikettdos vid begynnande axgång. I den sydsvenska serien behandlades vid stråskjutning och axgång med halv högsta etikettdos. Förutom marknadsförda preparat fanns även de båda oregistrerade preparaten Aviator Xpro och Bell. Det fanns ett försök i vardera FiV, Svea och ÖSF. Även i den skånska serien fanns tre försök. RESULTAT Blandningen av Proline och Sportak har gett en högre effekt jämfört med ren Proline. Däremot har enbart Sportak måttlig effekt mot svartpricksjuka, vilket stämmer väl med tidigare erfarenheter. I årets försök i Syd- och Mellansverige tycks effekten av enbart Proline eller Armure vara svagare än tidigare år. I Mellansverige är det framför allt ett försök utanför Västerås som drar ner Prolines effekt. Effekten i de båda andra mellansvenska försöken blev ca 5 % vilket är i nivå med tidigare år. I de sydsvenska försöken har Proline med efterföljande Armurebehandling gett högre effekt än två behandlingar med Proline. Aviator Xpro 0,625 Proline + Sportak 0,4 + 0,5 Bell 0,5 Proline + Sportak 0,2 + 0,5 Armure 0,4 Proline + Armure 0,2 + 0,2 Sportak 0,5 Proline 0, Figur 1. Eff ekt (%) av olika preparat mot svartpricksjuka i höstvete. 3 försök i Mellansverige L Angrepp i obehandlat led: 26 % på blad MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

9 Aviator Xpro och Bell är de enskilda preparat som gett bäst effekt mot svartpricksjuka. Aviator Xpro är en blandning av den nya SDHI-fungiciden bixafen (5 g/l) och triazolen protiokonazol (150 g/l). Även Bell innehåller en SDHI-fungicid (boscalid) och en triazol (epoxykonazol). SDHIfungiciderna är intressanta för svampbekämpning i stråsäd eftersom det är en ny kemisk grupp med ett annat verkningssätt än de som finns på den svenska marknaden. Detta är positivt ur resistenssynpunkt. Dessutom är effekten mycket bra vilket ofta återspeglar sig i höga merskördar. Skördesiffrorna stämmer väl överens med graderingssiffrorna. Högst merskörd gav Aviator Xpro, blandningen av Proline och Sportak samt Bell. Proline tycks ha gett bättre merskörd än vad effektsiffrorna indikerar. Detta gäller också försöket utanför Västerås. Även i de skånska försöken har Aviator Xpro gett den högsta merskörden. Aviator Xpro 0,625 & 0,625 Proline + Armure 0,4 & 0,4 Bell 0,5 & 0,5 Proline + Sportak & Proline 0,4 + 0,5 & 0,4 Proline + Sportak & Proline 0,2 + 0,5 & 0,4 Armure 0,4 & 0,4 Proline 0,4 & 0,4 Sportak 0,5 & 0, Figur 2. Eff ekt (%) av olika preparat mot svartpricksjuka i höstvete. 3 försök i Skåne L Angrepp i obehandlat led: 14 % på blad 2. Tabell 1. Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete vid begynnande axgång (DC 4-51) i Mellansverige 2012, L Skörd, kg/ha Behandling Dos kg,l/ha Bjertorp, Kvänum Kusta gård, Västerås Boberg, Fornåsa Medeltal Beställare Obehandlat Region Armure 0, Syngenta Aviator Xpro 0, Bayer Bell 0, Region/VSC Proline 0, Bayer Sportak 0, Region/VSC Proline + Armure 0,2+0, Region/VSC Proline + Sportak 0,2 + 0, Region/VSC Proline + Sportak 0,4 + 0, Region/VSC LSD n.s. 310 Förfrukt havre höstvete höstvete Sort Loyal Olivin Harnesk Angrepp blad 2 vid DC -83 i obeh. 20% 29% 29% Område FiV Svea ÖSF Län R U E SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 151

10 ANDERS ARVIDSSON, Jordbruksverkets Växtskyddscentral, Linköping Referensförsök i höstvete L Riklig nederbörd gav högt infektionstryck av främst svartpricksjuka. Proline och en strobilurin vid begynnande axgång gav i medeltal drygt 1000 kg/ha. Engångsbehandlingar vid axgång hävdar sig bra i Mellansverige. Syftet med referensförsöken L är att belysa lönsamheten av olika bekämpningar, även hänsyn tas till eventuell kvalitetspåverkan av behandlingen. FÖRSÖKSPLAN Ledet med Proline i blandning med en strobilurin (Comet) i begynnande axgång, speglar den mest vanliga bekämpningen i praktiken. Detta led kan jämföras med behandlingar i sen stråskjutning samt även med en dubbelbehandling. Under 2012 har ett anpassat led ingått där möjlighet att göra en behovsanpassad bekämpning eller att användas om någon speciell frågeställning dök upp på försöksplatsen. Totalt fanns det åtta referensförsök. På grund av dåliga skördeförhållanden med liggsäd och dålig bärighet gick ett försök utanför Lidköping inte att skörda. Ett annat försök i Enköping som skördades men visade på mycket små skillnader mellan leden samt saknade signifikans redovisas men ingår inte i sammanställningen. HÖGA MERSKÖRDAR I HELA MELLANSVERIGE Den rikliga nederbörden under sommaren gynnade bladfläcksvamparna. Svartpricksjuka var den dominerande sjukdomen i samtliga försök utom försöket i Enköping där vetets bladfläcksjuka dominerade. Den svala väderleken i kombination med nederbörd gav en utdragen mognadsprocess vilket bidrog till att merskördarna för svampbekämpningarna överlag blev höga. Som mest gav en delad behandling i ett försök vid Örsundsbro i Uppland kg i merskörd. Gulrost som lokalt gav stora skördeförluster fanns endast i mindre omfattning i försöket på Vreta Kloster i Östergötland. Nederbörden var riklig i hela området vilket gör att förhållandena var likartade för samtliga försök. Överlag var försöken av mycket god kvalité, jämna och med höga grundskördar, 930 kg/ha i genomsnitt i obehandlat led. Signifikanta merskördar erhölls i de sena behandlingarna på samtliga platser, se tabell 1. De tidigare behandlingarna gav sämre resultat främst i försöken på Vreta Kloster och Örebro. Högst merskördar noterades i försöken i Eskilstuna och Örsundsbro, där merskördarna för axgångsbehandlingen gav kg. Det som kan betraktas som en standardbehandling är ledet med engångsbehandling i begynnande axgång med 0,4 Proline + 0,25 Comet. Det ledet gav knappt 300 kg högre skörd än när motsvarande behandling gjordes vid DC 3. Dubbelbehandlingen med Proline + Comet i DC 3 och Armure vid begynnande axgång gav ytterligare 160 kg i merskörd men det ekonomiska nettot är jämförbart då kostnaderna stiger, se tabell 2. I det anpassade ledet gjordes bedömningen att infektionstrycket var större än normalt vilket motiverade en höjning av Proline-dosen till 0,5 och i vissa fall Comet-dosen till 0,3. Behandlingen gjordes också vid ett något senare tillfälle DC Överlag är det ledet som har både högst merskörd kg/ha och högst ekonomiskt netto kr/ha. Bekämpningsekonomin har beräknats på ett vetepris på 1,84 kr/kg. 152 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

11 Tabell 1. Bekämpning av svampsjukdomar i höstvete 2012, L Skörd, kg/ha Behandling Dos kg,l/ha DC Nolebo Lundsbrunn Klosterg. Vreta Kloster Törsjö Örebro Lövhulta Eskilstuna Brunnby Västerås St. Bärby Örsundsbro Hacksta Enköping Obehandlat Proline + Comet 0,4+0, Proline + Comet 0,4+0, Proline + Comet och Armure 0,4+0,25 och 0, Anpassat led* LSD n.s Förfrukt h-vete h-raps havre lin v-raps h-vete h-vete Sort Olivin Olivin Loyal Olivin Olivin Aketur Kranich Ang. av svartpricksjuka på blad 2 vid DC % 2% 40% 44% 30% 38% %** Län R E T D U C C *) Anpassat led i samtliga försök Proline 0,5 och Comet 0,25-0,3 i DC **) Avser vetets bladbläcksjuka. Tabell 2. Bekämpning av svampsjukdomar i höstvete 2012, L Skörd, kg/ha Bek.netto kr/ha** Behandling Dos kg,l/ha DC Medel 6 f Mellan-sverige Vetepris 1,84 kr/kg Beställare Obehandlat Region Proline + Comet 0,4+0, Region/ VSC Proline + Comet 0,4+0, Region/ VSC Proline+Comet och Armure 0,4+0,25 och 0,4 3-39, Region/ VSC Anpassat led* Region/ VSC LSD Ang. av svartpricksjuka på blad 2 vid DC % *) Anpassat led i samtliga försök Proline 0,5 och Comet 0,25-0,3 i DC **) Vetepris korrigerat med 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt och 10 kr/dt per procentenhet avvikande proteinhalt. Körkostnad: 163 kr/behandling. Körskada: 0,8% per behandling och 1,0 % vid två behandlingar. Preparatkostnader: Comet 409 kr/l, Proline 54 kr/l, Armure 568 kr/l. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 153

12 LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Svampbekämpning i höstkorn L I två av fyra försök förekom svampangrepp. I försöket utanför Lidköping blev det betydande angrepp av framför allt sköldfläcksjuka men även Ramularia vilket till stor del kan förklaras av den ansträngda växtföljden. I Lidköpingsförsöket gav svampbekämpningar stora skördeökningar. I nämnda försök blev det skillnader i lönsamhet även mellan olika behandlingar. FÖRSÖKSPLAN I försöksserien, L provades strategier för optimal svampbehandling i höstkorn. Jämfört med tidigare år har några ändringar gjorts i försöksplanen. Behandlingstidpunkterna är dock desamma. I två led görs dubbelbehandlingar. Fyra försök lades ut i denna serie. Två av dem låg i Skåne, utanför Ystad respektive Staffanstorp. Ett försök lades ut på Gotland och ett utanför Lidköping i Västergötland. RESULTAT I försöken var skördenivåerna höga, i medeltal ca 8000 kg/ha i obehandlat led, se tabell 1. I två försök, det på Gotland och det som låg utanför Staffanstorp blev svampangreppen små. I Ystadsförsöket förekom en del kornrost samt Ramularia i slutet av juni. Försöket utanför Lidköping låg på ett fält där höstkorn hade odlats tre år i rad innan. Det är en ganska lätt jord, lerig sand. Den kornansträngda växtföljden i kombination med regnväder under april medförde tidiga angrepp av sköldfläcksjuka. En period med varmt och torrt väder under senare delen av maj dämpade dock svamputvecklingen. Under senare delen av juni blev det också en del angrepp av Ramularia. Det var i detta försök som de största skördeökningarna för bekämpning erhölls. Samtliga behandlingar har gett signifikanta skördeökningar. Det gäller inte bara Lidköpingsförsöket utan också medeltalen av alla fyra försöken för olika behandlingar. Ledet med dubbelbehandling där Flexity + Tilt Top ingår vid början av stråskjutningen (DC 30-31) följt av Proline + Comet Pro strax före axgången (DC 45-49) har gett störst merskörd för behandling. När Ramularia förekommer brukar angrepp inte synas förrän efter midsommar, ibland först någon vecka in i juli. Sen behandling har därför bäst effekt och bland preparten är det bara Proline som har effekt. Det andra ledet med dubbelbehandling, där enbart Flexity och med lägre dos ingår vid första behandlingen följt av en andra behandling med Proline + Comet Pro har inte gett större skördeökning än enkelbehandlingar. Flexity är ett specialmedel mot främst mjöldagg. I årets försök fanns dock inga mjöldaggsangrepp. Enbart i Lidköpingsförsöket finns statistiskt säkra skillnader i lönsamhet. Det gäller inte bara mot obehandlat led utan även mellan olika behandlingar. Bäst är det sista ledet med dubbelbehandling. Näst bäst är en grupp där övriga led med Proline ingår och därefter kommer ledet med Stereo + Comet Pro som har det minsta behandlingsnettot. 154 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

13 Tabell 1. Svampbekämpning i höstkorn L , FiV, Skåne och Animaliebältet Dos kg, l/ha vid DC Skörd och merskörd kg/ha Bekämpningsnetto kr/ha Bekämpningseffekt % Lidköping Medelv. Medelv. Behandling Lidköping 4 försök Lidköping 4 försök Sköldfläcksjuka Ramularia Beställare Obehandlat Regionen Proline+Comet Pro 0,4+0, BASF Stereo+Comet Pro 0,4+0, Reg/VSC Proline+Comet Pro 0,2+0, Reg/VSC Flexity och Proline+Comet Pro 0,125 0,2+0, Reg/VSC Flexity+Tilt Top och Proline+Comet Pro 0,25+0,25 0,4+0, Reg/VSC LSD n.s. Förfrukt Höstkorn Sort Apropos Angrepp av sköldfläcksjuka, % yta blad 2, 24/6, 12,5 DC Angrepp av Ramularia, % yta blad 1, 2/ 1,5 Län R SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 155

14 LINA NORRLUND, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Uppsala Svampbekämpning i vårkorn L Stora merskördar av nästan alla behandlingar. Siltra Xpro har gått mycket bra i fl era försök. Sen behandling med Proline + Comet har gett bäst effekt och bäst ekonomiskt netto. I försöksserierna L9-4010A och L9-4010B testades olika strategier för att bekämpa svampsjukdomar i vårkorn. I Mellansverige (L9-4010A) ingick två försöksplatser i Sveas område (C- och U-län), en i Försök i Väst ( R ) och en i ÖSF:s område men den sistnämnda gav för ojämna resultat. Försöken lades i fält där man förväntade sig att få stora angrepp. Trots svåra såbetingelser i C- och U-län så var bestånden fina i försöken. Alla platser fick dock mycket regn under säsongen, särskilt R -län och U-län. Serien L9-4010B bestod av två försök i Skåne och två i Animaliebältet, varav bara två fick användbara resultat. Här redovisas främst resultaten från Mellansverige. FÖRSÖKSPLAN De flesta led är behandlade med preparatblandningar vid sen stråskjutning, DC 3. Två led behandlades strax före axgång eller vid axgång, DC och i Sydsverige fanns tre led som behandlades vid två tillfällen (Tabell 2). Sydsvenska försöksserien är mer inriktade på kornrost och på grund av olika sjukdomsförekomst i årets försök är sammanställningar mindre relevanta. Ledet med Anpassad behandling bestäms nära bekämpningstillfället med hänsyn till angreppsgrad och väderlek. Detta led fanns inte i U- och C-län. De oregistrade produkterna Comet Pro, Bontima, Delaro och Siltra Xpro fanns med i försöken. Comet Pro innehåller samma strobilurin som Comet men i lägre koncentration. Bontima innehåller en karboxamid samt en anilinopyrimidin, vilken är samma som i Kayak och Unix. Delaro är en blandprodukt mellan en strobilurin och en triazol som även är aktiv substans i Proline. Siltra Xpro innehåller också den triazolen samt en karboxamid. SJUKDOMSFÖREKOMST OCH SKÖRDERESULTAT Resultaten från Enköping, Lundsbrunn och Västerås är av så hög kvalitet ur statistisk synpunkt att det är värt att titta närmare på dem. Det blev starka angrepp i Västerås och kornets bladfläcksjuka förekom på de övre bladen vid första behandlingstillfället då flaggbladet just blivit synligt. Där hade egenrensat, obetat utsäde använts. Kornets bladfläcksjuka gav också starka angrepp i Enköping. I Lundsbrunn däremot var det sköldfläcksjuka och ramularia som förekom mest men angreppsnivån var låg vid slutgraderingen. Alla dessa tre försök har statistiskt säkra skördeökningar efter alla behandlingar jämfört med det obehandlade ledet (Tabell 1). Behandling med Siltra Xpro har gett en statistiskt säker skördeökning jämfört med de flesta andra behandlingar, i medel 920 kg/ha. De senare behandlingarna med Proline + Comet har en genomsnittlig merskörd på 80 kg/ha och har gått som bäst i Lundsbrunn och Västerås, trots att det sistnämnda försöket redan tidigt hade svampangrepp. Behandlingar vid axgång brukar inte ge högre skörd än behandling vid sen stråskjutning men en bidragande orsak kan vara det svala och fuktiga vädret som gav en utdragen mognad. I Västerås har trippelblandningen Armure + Kayak + Amistar gett 900 kg/ha i merskörd vilket är betydligt mer än 156 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

15 vad blandningen gett på andra platser. Vidare är det inte tydligt att varierande doser av Proline eller Comet har gjort någon skillnad. Behandlingen med Armure + Kayak har gett lägre merskördar än övriga behandlingar. EKONOMIRESULTAT OCH EFFEKT PÅ BLAD- FLÄCKSJUKA Ekonomisk lönsamhet har beräknats för de produkter som finns i handeln idag samt Comet Pro. För Comet Pro har priset för Comet använts efter justering för aktuell koncentration. Resultatet visar att det inte alltid blir en statistiskt säker nettovinst trots en hög merskörd. Högst netto har de sena behandlingarna med Proline + Comet som gett 850 kr/ha i medel. Stråskjutningsbehandlingar med Proline + Comet har gett i genomsnitt 550 kr/ha och bland dem har dosen 0,2 + 0,125 l/ha varit mest lönsam. Nettovinsterna kan variera mellan olika försök och till exempel har blandningen Stereo + Amistar gett kr/ha i Enköping. De olika behandlingarnas effekt på kornets bladfläcksjuka kunde studeras i Enköping och Västerås. De graderingar som gjorts på blad två drygt två veckor efter sista behandlingen överensstämmer bäst med skördeökningarna. Bäst effekt på bladfläckar visar de sena behandlingarna med Proline + Comet, Siltra Xpro och även Kayak + Acanto, trots att den sistnämnda inte riktigt gav lika stor merskörd. Tabell 1. L9-4010A. Merskördar för svampbehandling, bekämpningseffekt samt ekonomiskt netto Beställare se tabell 2 Dos Skörd/merskörd (kg/ha) Effekt Netto** Behandling (kg, l/ha) DC Enköping Lundsbrunn Västerås Medel bladfl.sj. % 1,635 kr/kg Obehandlat Delaro* 0, Siltra Xpro* 0, Armure + Kayak 0,4+0, Kayak + Acanto 0,4+0, Proline + Comet Pro 0,4+0, Proline + Comet Pro 0,2+0, Proline + Comet Pro 0,2+0, Stereo + Amistar 0,4+0, Armure + Kayak + Amistar 0,2+0,4+0, Bontima 1, Proline + Comet Pro 0,2+0, Anpassad beh. Proline + Comet 0,3 + 0, LSD % 460 Förfrukt höstvete korn vårkorn Sort Tipple Tipple Otira Län/antal försök C R U Bladfl.sj, angr. i obeh. blad 2 23,8% 0 % 51,3% Ramularia, angr. i obeh. blad 2 0 % 3,3% 0 % Sköldfläcksj, angr. i obeh. blad 2 0 % 3,3% 0 % * Beställare Bayer. ** (kr/ha). Maltkornpriset korrigerat för proteinhalt och maltandel. Körkostnad 163 kr/ha. Körskada 0,3 %. Acanto 414 kr/l, Amistar 404 kr/l, Armure 568 kr/l, Comet 409 kr/l, Kayak 209 kr/l, Proline 54 kr/l och Stereo 149 kr/l. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 15

16 Tabell 2. L9-4010B. Merskördar för svampbehandling samt ekonomiskt netto i Skåne län Dos (kg, l/ha) vid DC Skörd/merskörd (kg/ha) Netto* (kr/ha) Behandling Löderup, LB -län Visby, I-län Löderup Beställare Obehandlat Region Kayak + Acanto - 0,4+0, DuPont Kayak + Armure - 0,4+0, Syngenta Kayak + Armure + Amistar - 0,4+0,2+0, Syngenta Proline + Comet Pro - 0,4+0, BASF Proline + Comet Pro - 0,2+0, BASF Proline + Comet Pro - 0,2+0, Region/VSC Stereo + Mirador - 0,4+0, Mabeno Bontima - 1, Syngenta Proline + Comet Pro & Proline - 0,2+0,3 0, Bayer Siltra Xpro & Proline - 0,5 0, Bayer Flexity & Proline + Comet Pro 0,125 0,4+0, Region/VSC Anpassad beh. Proline + Comet - - 0,2+0, Region/VSC LSD Förfrukt korn vårvete Sort Quench Justina Kornrost, angr. i obeh. blad 2 13,6%,5% Ramularia, angr. i obeh. blad 2 5,6% 0,0% Bipolaris, angr. i obeh. blad 2 0 % 5% *Maltkornpriset är korrigerat för proteinhalt och maltandel. Körkostnad 163 kr/ha. Körskada 0,3 %. Priser: Acanto 414 kr/l, Amistar 404 kr/l, Armure 568 kr/l, Comet 409 kr/l, Kayak 209 kr/l, Proline 54 kr/l, Stereo 149 kr/l, Mirador 403 kr/l och Flexity 680 kr/l. 158 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

17 ANDERS KARLSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Uppsala VÄXTSKYDD Effekt och förändring hos fungicider i vårkorn L Siltra Xpro var det preparat som gav högst merskördar i de fl esta försök. Effekten på olika svampsjukdomar stämmer med tidigare års erfarenheter. Där kornets bladfl äcksjuka förekom (Enköping), verkar svampen inte ha uppvisat resistens mot strobiluriner. Försöksserien L (tidigare L ), har funnits sedan 2006 och syftet är bland annat att jämföra olika fungiciders effekt på svampsjukdomar i vårkorn. Sex försök i serien har genomförts under 2012; ett i vardera Svea, ÖSF och FiV, två i Skåneförsökens regi och ett i Animaliebältet (Gotland). Serien finansierades 2012 av försöksregionen, Jordbruksverket, Syngenta och Bayer. FÖRSÖKSPLAN Alla produkter testas enskilt i halva maxdosen för att lättare kunna följa förändringar i effekt samt upptäcka ev. resistens. De produkter som testas varierar från år till år, men Amistar, Comet och Proline EC 250 har funnits med alla år. I årets försök fanns en oregistrerad produkt med, Siltra Xpro (Bayer). Produkten innehåller bixafen och protiokonazol. Bixafen tillhör en kemisk grupp som benämns SDHI-fungicider eller karboxamider. Protiokonazol är en triazol som också finns i Proline. Alla behandlingar gjordes i stadium DC Totalt testades åtta produkter. HÖGA MERSKÖRDAR Skördeökningarna för samtliga behandlingar i alla försök var i genomsnitt ca 600 kg/ha och varierade för enskilda behandlingar i enskilda försök från -110 kg/ha till kg/ha. I de mellansvenska försöken låg merskördarna i genomsnitt på cirka +400 kg/ha. Högst merskördar nåddes i de skånska försöken i genomsnitt +930 resp. +60 kg/ha. Inga statiskt säkra skillnader kunde utläsas i försöket vid Falköping. I försöket vid Vadstena gav alla led utom Amistar och Tilt 250 EC statistiskt säkra merskördar. I Enköpingsförsöket var det Siltra Xpro, Acanto, Amistar och Comet som gav säkra merskördar. Samtliga behandlingar i de skånska och i det gotländska försöket var med statistisk säkerhet skilda från obehandlat. Siltra Xpro är det preparat som givit högst merskördar i de flesta försök (i genomsnitt kg/ha), dock inte statistiskt säkert skilda från alla övriga behandlingar. OLIKA SVAMPSJUKDOMAR Vilka svampsjukdomar som förekom i försöken varierade. Angreppen i obehandlat led var ibland ganska kraftiga. Bland de mellansvenska försöken förekom kraftiga angrepp av kornets bladfläcksjuka i försöket utanför Enköping och angrepp av Ramularia i försöken vid Falköping (dock ganska sen angreppsutveckling) och Vadstena. I försöket på Gotland var det Bipolaris som dominerade och angreppen var mycket kraftiga. I de två skånska försöken var det kornrost som dominerade, men lite Ramularia kunde också hittas. Sköldfläcksjuka hittades i mindre mängder i försöket vid Klagstorp och vid Falköping. Bekämpningseffekterna på kornets bladfläcksjuka kunde studeras i försöket utanför Enköping, se Figur 1. Bäst effekt gav Siltra Xpro (95%) och Acanto (92%), vilket även återspeglades i höga merskördar. Även Proline EC 250, Comet och Amistar gav goda resultat. I detta försök har alltså strobiluriner haft god effekt och resistens verkar inte ha förekommit på denna försöksplats detta år. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 159

18 Kraftigare Ramulariangrepp förekom i två försök (Falköping och Vadstena) och den genomsnittliga effekten i dessa försök kan utläsas i Figur 1. Som väntat hade Siltra Xpro och Proline de bästa effekterna på bladfläckar orsakade av Ramularia (93, resp. 4 %). Dock var merskördarna inte med statistisk säkerhet skilda från obehandlat i Falköpingsförsöket, troligtvis på grund av sen angreppsutveckling. Effekten på de kraftiga bipolarisangreppen i försöket på Gotland var sämre, vilket beror på att svampen är ganska svårbekämpad. Trots detta gav samtliga behandlingar höga merskördar. I de två skånska försöken där kraftigare kornrostangrepp förekom hade Comet, Amistar, Acanto, Proline och Slitra Xpro goda effekter med merskördar på över kg/ha. Tabell 1. Resultat av 6 st. försök i serien L Behandling i DC 3-39 Skörd och merskörd, kg/ha Behandling Dos, l/ha Enköping Vadstena Falköping Visby Klagstorp Trelleborg Medel Mellansverige (3f) Medel samtliga (6f) Obeh Acanto 0, Amistar 0, Armure 0, Comet 0, Proline EC 250 0, Siltra Xpro 0, Stereo 312,5 EC 0, Tilt 250 EC 0, LSD n.s n.s. 280 Förfrukt h-vete h-vete v-korn v-vete s-betor s-betor Sort Tipple Luhkas Quench Justina Quench Quench Län C E O I M M Angrepp på blad 2 vid DC 3-85 i obeh. led: Kornets bl.fl.sjuka % 18,3* Ramularia 20,0 20,0 3,9 3,8 Bipolaris 82,5 Kornrost 10,0 32,5 26,3 Sköldfläcksjuka 0,3 4,3 * Blad MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

19 Siltra Xpro Bladfläcksjuka, 1 försök, Acanto angrepp i obeh. 20 % bl. 3 Proline EC 250 Kornrost, 3 försök, angrepp i obeh. 22,9 % Amistar bl.2 Comet Stereo EC Armure Tilt 250 EC Ramularia, 2 försök, angrepp i obeh. 19,3 % bl. 2 Bipolaris, 1 försök, angrepp i obeh. 5 % bl. 2 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 1. Medeltal av bekämpningseff ekter på kornets bladfl äcksjuka (Enköping), kornrost (Klagstorp och Trelleborg), Ramularia (Falköping och Vadstena) och Bipolaris (Visby). SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 161

20 ANDERS ARVIDSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping Referensförsök i vårkorn L Både kornets bladfl äcksjuka och Ramularia förekom i försöken. Störst merskördar för kornets bladfl äcksjuka. Högst merskörd och ekonomiskt netto för behandlingar i begynnande axgång. Referensförsöken i korn L som finansieras av försöksregionerna tillsammans med Jordbruksverkets växtskyddscentraler, har som syfte att visa vilken lönsamhet vanliga behandlingsinsatser ger under olika år. Därför läggs relativt många små försök ut i fält med normal växtföljd och varierande sorter. Andra försöksplaner riktas i allmänhet till fält där man kan förvänta angrepp på grund av t ex ensidig växtföljd eller känsliga sorter. FÖRSÖKSPLAN Årets försök lades ut på nio platser i Mellansverige. Fyra försök i Sveas område, tre i ÖSF-området och två i FiV-området. Ett av försöken i Sveaområdet kunde inte skördas och kasserades. Övriga försök hade hög kvalité med signifikanta merskördar för de behandlade leden. Försöksplanen innehöll två led med normal behandlingstidpunkt i slutet av stråskjutningen, ett led med en behandling i axgång och slutligen ett anpassat led. I det anpassade ledet fanns möjlighet att göra en behovsanpassad bekämpning eller anpassa bekämpningen till någon lokal frågeställning. Preparaten som användes i försöken var blandningar av antingen Stereo och Comet eller Proline och Comet i relativt låga doser. SENA BEHANDLINGAR GAV STÖRST MERSKÖRDAR Skördeökningen för behandlingarna varierar ganska mycket mellan försökplatserna trots att väderleksförhållandena varit likartade. Orsaken till detta är främst vilken svampsjukdom som var dominerande. Sjukdomarna var främst kornets Tabell 1. Bekämpning av svampsjukdomar i vårkorn, Mellansverige 2012, L Skörd, kg/ha Behandling Dos kg,l/ha DC Annestad Nossebro Lagmanstorp Vara Örberga Vadstena Hidingsta Hallsberg Lövhulta Eskilstuna Brunnby Västerås Giresta Örsundsbro Bältarbo Hedemora Obehandlat Stereo + Comet 0,4 + 0, Proline + Comet 0,2 + 0, Proline + Comet 0,2 + 0, Anpassat led* LSD Förfrukt h-vete v-raps h-vete h-vete h-vete korn korn potatis Sort Tipple Tipple Tipple Tamtam Tipple Tipple Tipple Mitja Angrepp på blad 2 vid DC 83-85** 20% Ramularia 1% Ramularia 3% Sköldfl.sjuka 56% Kornets bladfläcksjuka 33% Ramularia 56% Ramularia 9% Kornets bladfläcksjuka 25% Kornets bladfläcksjuka 2% Kornets bladfläcksjuka Län R R E T D U C W *) Annestad och Lagmanstorp: 0,3 Proline + 0,2 Comet, DC 49. Örberga, Hidingsta, Lövhulta och Bältarbo: 0,4 Proline + 0,3 Comet, DC Brunnby och Giresta: 0,3 Proline + 0,3 Comet, DC **) Bältarbo graderat i DC MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

21 bladfläcksjuka och Ramularia. Den senare uppträder oftast sent på säsongen och gör då mindre skada. Den utdragna mognadsprocessen gjorde att Ramulariasvampen orsakade betydande skördeförluster även om de inte var lika stora som förlusterna vid väletablerade angrepp av kornets bladfläcksjuka. Störst merskördar blev det i ett försök utanför Vadstena i Östergötland där standardbehandlingarna gav nästan kg/ha och det anpassade ledet drygt kg/ha, se bilder. Proline är normalt effektivare än Stereo vad det gäller Ramulariasvampen, så är även tendensen i årets försök. Även i försöken där kornets bladfläcksjuka har dominerat är Proline något bättre men skillnaderna är mindre. Den kyliga och svala väderleken som fördröjde mognaden bidrog till att de sena behandlingarna i begynnande axgång (DC 4-49) gick bättre än motsvarande behandlingar vid sen stråskjutning (DC 3-39). Det anpassade ledet har haft skiftande doser och bekämpningstidpunkter men har hävdat sig väl i samtliga försök. Det ekonomiska utfallet blev bäst för den sena behandlingen i DC 4-49 med 0,2 Proline + 0,25 Comet och det anpassade ledet vilket gav knappt 800 kr/ha i merintäkt. De tidigare behandlingarna i DC 3-39 gav cirka 300 kr/ha mindre i netto. I de ekonomiska beräkningarna har ett kornpris på 1,64 kr/kg använts, se tabell 2. Vänster bild: obehandlat led. Till höger: Proline 0,2 + Comet 0,25 i DC 49. Båda bilderna tagna 2 juli. Tabell 2. Bekämpning av svampsjukdomar i vårkorn. Mellansverige 2012, L Behandling Dos kg,l/ha DC Skörd, kg/ha Medeltal 8 försök Bek.netto kr/ha** Kornpris 1,64 kr/kg Beställare Obehandlat Region /VSC Stereo + Comet 0,4 + 0, Region /VSC Proline + Comet 0,2 + 0, Region /VSC Proline + Comet 0,2 + 0, Region /VSC Anpassat led* Region /VSC LSD Angrepp på blad 2 vid DC % Ramularia 24% Kornets bladfläcksjuka *) Annestad och Lagmanstorp: 0,3 Proline + 0,2 Comet, DC 49. Örberga, Hidingsta, Lövhulta och Bältarbo: 0,4 Proline + 0,3 Comet, DC Brunnby och Giresta: 0,3 Proline + 0,3 Comet, DC **) Körkostnad 163 kr/behandling. Körskada 0,3% per behandling. Proteinhalt: 2 kr/dt per avvikande procentenhet. Preparatkostnader: Comet 409 kr/l, Proline 54 kr/l, Stereo 149 kr/l. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 163

22 ALF DJURBERG, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre L , L Årets svala och regniga väderlek gjorde att lössen uppförökades långsammare än normalt och inte orsakade inte lika stor skada som de annars kan göra. Merskördarna varierade mellan ca 200 och 1400 kg/ha för en behandling i årets försök. Någon tydlig och säker skillnad mellan merskörden för olika behandlingar fanns inte. Effekten av preparaten kan höjas något genom att fördela sprutvätskan bättre i beståndet genom att öka vattenmängden eller använda förbom. Resultaten tyder på att Bisacya ger något bättre behandlingseffekt än övriga testade preparat. Inventeringar av bladlusägg på häggarna vintern visade på stor förekomst av ägg, vilket indikerade en stor risk för bladlusangrepp i vårspannmålen under Samtidigt upphörde godkännandet av specialmedlet mot bladlöss, Pirimor under vintern Alternativen till Pirimor är för närvarande några preparat i gruppen pyretroider. Dessa är erfarenhetsmässigt svårare att få bra effekt med. Det kan dels bero på att det ofta kan vara svårt att träffa lössen med dessa kontaktverkande preparat i en ofta tät gröda, där också lössen många gånger sitter mycket långt ner på stråbasen. Ibland till och med under markytan. Dels är pyretroiderna bredverkande och slår också bort bladlössens naturliga fiender som kan hålla tillbaka uppförökningen av lössen. FÖRSÖKSPLAN Försökserien togs därför fram för att dels försöka besvara om det finns några alternativa preparat till pyretroiderna och när de ska sättas in, dels för att belysa möjligheten att träffa lågt sittande bladlöss i grödan. Serien lades ut både i vårkorn och havre. Totalt planerades 4 försök i korn och lika många i havre. Enbart 3 försök kunde genomföras i korn och ett i havre enligt den ursprungliga planen. I ÖSF området fanns ett försök i korn respektive havre. Försöksplanen framgår av tabell 1. Behandlingarna genomfördes vid två tidpunkter. Dels vid begynnande inflygning av lössen (T1) och dels när bekämpningströskeln uppnåtts (T2). Tre preparat testades, pyretroiden Mavrik samt två preparat som ännu inte är registrerade för behandling mot bladlöss i vårsäd, Biscaya och Teppeki. Båda är systemiskt verkande. Teppeki är ett specialmedel enbart mot bladlöss. Biscaya och Teppiki testades vid båda behandlingstidpunkterna. Leden med Mavrik behandlades vid T2. Förutom normal dos och vattenmängd, testades också dubbel vattenmängd respektive förbom på sprutan, för att se om det skulle ge bättre träffbild på lössen och därmed högre effekt. Mavrik testades också i en delad behandling med halv dos vid varje behandling. RESULTAT Angreppsutvecklingen gick relativt långsamt, framförallt i kornförsöken. Det berodde troligen både på att kornförsöken var sådda tidigt och angreppet därför kom ganska sent i grödans utveckling och även på att sommaren var regnig och sval vilket missgynnar lössens uppförökning. Exempelvis var 164 MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

23 Antal bladlöss/strå Tidig sådd Sen sådd Havre Korn Vårvete Figur 1. Max angrepp av havrebladlöss i olika grödor vid tidig respektive sen sådd. Växtskyddscentralens prognosfält E-län. medeltemperaturen i juni ca 2 grader lägre i Östergötland än normalt. Även grödan har en viss betydelse. Havre får oftast mer löss än korn (figur 1). I havreförsöket utanför Linköping blev det också mest löss, 140 löss/strå som maxvärde. Denna gröda såddes dessutom drygt en månad senare än försöken i korn. Skördeeffekten av angreppen var också störst i havreförsöket där merskördarna låg mellan 600 och 1400 kg/ha. I kornförsöket i ÖSF området blev merskördarna lägre, mellan ca 500 och 900 kg/ha. Merskördarna i de två försöken i södra Sverige var ytterligare lägre. Kornförsöken hade också relativt höga grundskördar på ca 500 kg/ha. Troligen hade merskördarna varit betydligt större om angreppen kommit tidigare i grödans utveckling och om vädret varit varmare så att lössen kunnat uppförökas snabbare och grödan skadats mer av angreppen. Mavrik har gett något högre merskörd än övriga preparat men skillnaderna är inte statistiskt säkra i de flesta fall. Den delade behandlingen med Mavrik har i genomsitt gett 180 kg högre skörd än en engångsbehandling. 300 l vatten istället för 150 l vatten har också gett ca 180 kg högre merskörd. Teppeki och Biscaya har i snitt gett ungefär samma merskörd som enkelbehandling med Mavrik. Behandling vid T2 har gett ca kg högre skörd än behandling vid T1, men skillnaderna är inte statistiskt säkra. BEHANDLINGSEFFEKTER Behandlingseffekterna var överlag goda och låg på mellan ca 5 och 95 % i genomsnitt. I havreförsöken var dock effekterna ca procentenheter lägre än i kornförsöken, vilket möjligen kan förklaras av att havregrödan oftast är högre och tätare och därmed svårare att få ner sprutvätskan i. Det gjorde att det i havreförsöket i Östergötland fanns mellan 20 och 60 löss kvar i de behandlade leden vid angreppsmax, då det var 140 löss/strå i det obehandlade ledet. Behandlingseffekterna skiljer också något mot skördesiffrorna. Bäst effekt gav leden med Biscaya som vid graderingen ca en vecka efter T2 gav över 90 % effekt, vilket också statistiskt sett var bättre än de flesta andra behandlingarna. Effekten låg kvar på ungefär samma nivå även två veckor efter T2 och först efter ytterligare en vecka sjönk effekten något. Teppeki gav en något lägre effekt än Biscaya en vecka efter T2. Vid sista graderingen ca en månad efter behandlingen sjönk effekten påtagligt. SVERIGEFÖRSÖKEN 2012 MELLANSVERIGE 165

24 Leden med Mavrik gav relativt låg effekt, mellan 5 och 84%, cirka en vecka efter T2 men tycks sedan öka efterhand. Preparatet ser också ut att ha den bästa långtidseffekten av de testade produkterna. Högst effekt av Mavrikleden var behandlingarna med hög vattenmängd respektive förbom, medan ledet med lägst effekt var den delade behandlingen. Detta är något förvånande eftersom det var just det ledet som gav högst merskörd. RÖDSOT I havreförsöket graderades också rödsot. Angreppet låg på 30 % angripna plantor i obehandlat och behandlingseffekten varierade mellan 68 % och 9 %. Även här har leden med Biscaya gått bäst och den delade Mavrikbehandlingen sämst, dock inte statistiskt säkert. SLUTSATSER AV ÅRETS FÖRSÖK Årets försök ger inte så många tydliga svar om hur man ska kontrollera bladlöss om vi inte har tillgång till Pirimor i framtiden. Det svala och fuktiga vädret gjorde att lössen uppförökades relativt långsamt och var förhållandevis lättbekämpade jämfört situationer då lössen på grund av värme och torka gömmer sig under markytan. Skillnaden mellan olika behandlingstidpunkter var inte så stor men en tendens finns till att behandling vid uppnådd bekämpningströskel är bäst. Ökad vattenmängd eller förbom förbättrar också resultaten något. Val av preparat är också svårtolkat. Biscaya gav den bästa effekten mot antal bladlöss och mot angreppet av rödsot, men det återspeglas inte i skörderesultaten. Tabell 1. Merskördar och behandlingseffekter för behandlingar mot havrebladlöss i L och L , 4 försök 2012 Vattenmängd Dos, l, kg/ha Skörd/Merskörd kg/ha Behandlingseffekt % Led l/ha Tidp 1 Tidp 2 Vreta kloster Vreta kloster Vellinge Kastlösa Medel T dagar T dagar T dagar Obehandlat Mavrik 150 0,05 0, Mavrik 150 0, Mavrik 300 0, Teppeki + Renol 150 0,1+0, Teppeki + Renol 150 0,1+0, Mavrik med Förbom 150 0, Biscaya 0, , Biscaya 0, , probv 0,003 0,000 0,13 0,42 0,001 LSD F ns ns 240 Sort Belinda Waldemar Quench TamTam Såtidpunkt 3 maj 4 apr 25 mar 26 mar Tidpunkt 1 Vid första inflygningen i fältet 30 maj 30 maj 5 jun 25 maj Tidpunkt 1 DC DC 21 DC 32 DC 3 DC 24 Tidpunkt 2 Vid uppnådd bekämpningströskel 8 jun 12 jun 13 jun 1 jun Tidpunkt 2 DC DC 31 DC 39 DC 49 DC 31 Maxangrepp Löss/strå MELLANSVERIGE SVERIGEFÖRSÖKEN 2012

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska

Läs mer

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök

Läs mer

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län 215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se

Läs mer

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd

Läs mer

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2016 Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Växjö möte 8 december 2009

Växjö möte 8 december 2009 Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim

Läs mer

Bekämpning av insekter i vårsäd

Bekämpning av insekter i vårsäd Bekämpning av insekter i vårsäd Peder Wærn, Växtskyddscentralen, Uppsala Migration av havrebladlöss från andra sidan Östersjön och varm försommar medförde starkare bladlusangrepp än förväntat. Angreppen

Läs mer

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under

Läs mer

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.

Läs mer

VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar Växtskydd VÄXTSKYDDSFÖRSÖK 2010 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och

Läs mer

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 Av Gunnel Andersson, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Kalmar gunnel.andersson@jordbruksverket.se Under 2012 har fungicidförsök utförts i höstvete,

Läs mer

Utv.st

Utv.st Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Utgivare SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Utgivningsår 2006 Författare Mellqvist E. Adress Växtskyddscentralen,

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Av Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Louis Aldén, Växtskyddscentralerna i Kalmar och Alnarp. E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Under

Läs mer

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post: Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning I årets fungicidförsök i höstvete var angreppen

Läs mer

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2015. www.jordbruksverket.se

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2015. www.jordbruksverket.se Förebygg Bevaka INTEGRERAT VÄXTSKYDD Följ upp Behovsanpassa Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2015 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2015 Sammanställt av:

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J. Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2014. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2014. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2014 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2014 Författare: Louise Aldén, Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg,

Läs mer

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Mjöldagg är vanligt förekommande... är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt

Läs mer

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3. FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen,

Läs mer

Odlingssystem i höstvete

Odlingssystem i höstvete Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete SAMMANFATTNING Årets försök med stigande odlingsintensitet i höstvete bekräftar tidigare års resultat,

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2013 Författare: Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg, Louise Aldén, Alf

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Författare: Gunnel Andersson,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Hushållningssällskapens multimedia Utgivningsår 2007 Författare Jahr K. Adress Växtskyddscentralen

Läs mer

Effekter och rekommendationer

Effekter och rekommendationer Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Observera att det kan finnas skillnader mellan preparatens långtidseffekt mot enskilda skadegörare. Doserna nedan anges i liter respektive kg/ha. Observera även

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar

Läs mer

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter 2007 BEHÖRIGHETSMATERIAL BE17 ISSN 1652-6023 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Telefon: 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Jahr K. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök

Läs mer

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddsåret 22 Halland, Skåne, Blekinge Förenklad version där 22 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddscentralen Box 12 23 3 ALNARP 1 INNEHÅLL Inledning 3 Vädret

Läs mer

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015 Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015 Under 2015 har fungicidförsök utförts i höstvete, höstkorn

Läs mer

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland

Växtskyddsåret. Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland Växtskyddsåret 27 Västergötland, Dalsland, Bohuslän och Värmland Jordbruksinformation 17-27 VÄXTSKYDDSÅRET 27 Av Cecilia Lerenius och Eva Mellqvist, Växtskyddscentralen Skara INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3

Läs mer

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna

Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Bladlusbekämpning i ärter och åkerböna Mariann Wikström, Agro Plantarum Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Malmöhus Ärtbladlus Ofta förekommer lössen fläckvis i fälten. I början sitter de gömda i ärtplantans

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2013

Odlingssystem i höstvete 2013 Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2013 SAMMANFATTNING Skåneförsöken fortsätter satsningen på odlingssystemförsök i höstvete. I den

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3). Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2011 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2011 Författare: Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Alf Djurberg, Göran Gustafsson,

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 1 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om

Läs mer

Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken!

Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken! Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken! Allmänna rekommendationer för stråsäd 2010 utarbetad i samarbete med fungicidgruppen inom Nordisk Baltisk Resistens Action Group (NORBARAG). Fungicidresistens

Läs mer

OGRÄS. Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete. Ogräs

OGRÄS. Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete. Ogräs OGRÄS Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Karin Jahr, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping I årets försök jämfördes olika preparat, preparatblandningar och spruttidpunkter.

Läs mer

Växtskyddsåret 2013. Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

Växtskyddsåret 2013. Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Växtskyddsåret 213 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Jordbruksinformation 15 213 VÄXTSKYDDSÅRET 213 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Svampmedel emulsionskoncentrat (EC) innehållande 250 g/l (25,1 vikt-%) propikonazol Verkningsmekanism : FRAC 3 Gröda

Svampmedel emulsionskoncentrat (EC) innehållande 250 g/l (25,1 vikt-%) propikonazol Verkningsmekanism : FRAC 3 Gröda Svampmedel emulsionskoncentrat (EC) innehållande 250 g/l (25,1 vikt-%) propikonazol Verkningsmekanism : FRAC 3 Gröda : Havre, höstkorn, höstvete, råg, rågvete, vårkorn, vårvete Batchnummer och tilverkningsdatum

Läs mer

Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post:

Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post: ÖRTOGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTVETE OCH KORN. Försök inom animaliebältet 2002. Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, 392 41 Kalmar E-post: klas.eriksson@hush.se Sammanfattning

Läs mer

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Bedömningar gjorda av Anders Adholm, HIR Skåne, Anki Sjöberg, Lovanggruppen, Cecilia Lerenius och Gunilla Berg, Jordbruksverket samt

Läs mer

Nederbörd Brunnby

Nederbörd Brunnby Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47

Läs mer

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter PM 2014-03-31 Karin Jahr, Jordbruksverket Patrick Petersson, HIR Malmöhus Rikard Andersson, HIR Malmöhus Strategi för växtskyddsmedel Bekämpningsstrategier för ogräs och dess långsiktiga ekonomiska effekter

Läs mer

Författare Andersson G., Berg G., Djurberg A., Ewaldz T., Gustafsson G., Lerenius C., Mellqvist E., Sandström M., Wærn P.

Författare Andersson G., Berg G., Djurberg A., Ewaldz T., Gustafsson G., Lerenius C., Mellqvist E., Sandström M., Wærn P. Bibliografiska uppgifter för Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2009 Författare Andersson G., Berg G., Djurberg A., Ewaldz T., Gustafsson G., Lerenius C., Mellqvist E., Sandström M., Wærn

Läs mer

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter Förebygg Bevaka INTEGRERAT VÄXTSKYDD Följ upp Behovsanpassa Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2015 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2015 Sammanställt av:

Läs mer

SPECIMEN. Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar

SPECIMEN. Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar Bumper 25 EC Svampmedel Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar För användning i stråsad. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: Propikonazol 250 g/l (25,1

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i korn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Mellqvist E. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken;

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: nils.yngveson@hush.se Sammanfattning I en försöksserie provas fem odlingsstrategier i två höstvetesorter. Avsikten

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2009. Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2009. Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 29. Västergötland, Bohuslän, Dalsland och Värmlands län Författare Lerenius C., Mellqvist E., Bergh L. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fungicidbekämpningens lönsamhet i höstvete under gotländska förhållanden

Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fungicidbekämpningens lönsamhet i höstvete under gotländska förhållanden Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fungicidbekämpningens lönsamhet i höstvete under gotländska förhållanden Victor Olaison Skoglig mykologi och växtpatologi Examensarbete 30 hp G2F Agronomprogrammet-

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Gunnel Av NAMN, Av NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR Skåne epost@epost epost@epost AB E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi

Läs mer

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD

OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg Statistisk bearbetning Robert Anderson SLU FFE Uppsala Två försöksserier med ogräsbekämpning i höstsäd har genomförts i Animaliebältet under

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling

Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Bibliografiska uppgifter för Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Ståhl P. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet

Läs mer

SPECIMEN. Tilt 250 EC. Fungicid. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar.

SPECIMEN. Tilt 250 EC. Fungicid. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar. Tilt 250 EC Fungicid Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar. För användning i stråsad och barrträdsplantor. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: propikonazol

Läs mer

Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar

Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar Bumper 25 EC Svampmedel Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar För användning i stråsad. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: Propikonazol 250 g/l (25,1

Läs mer

Lågt kväveupptag senaste veckan

Lågt kväveupptag senaste veckan Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 20, 2016 Lågt kväveupptag senaste veckan Sedan mätningen förra veckan har det varit betydligt kallare väder vilket har gjort att kväveupptaget i stort

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle

Sådd av olika vårkornssorter. i syfte att bekämpa renkavle Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se Sådd av olika vårkornssorter vid olika tidpunkter i syfte att bekämpa renkavle SAMMANFATTNING

Läs mer

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12

Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs. Johanna Tell 2010-01-12 Optimerad kväve och fosforgödsling till ensilagemajs Johanna Tell 21-1-12 Syften med projektet Att finna en optimal kvävegödsling till ensilagemajs och undersöka hur kvaliteten påverkas av kvävegödsling

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Utgivningsår. Tidskrift/serie Jordbruksverket (SJV) Rådgivare, praktiker

Utgivningsår. Tidskrift/serie Jordbruksverket (SJV) Rådgivare, praktiker Bibliografiska uppgifter för Fungicidresistens - åtgärder för att minimera risken! Författare Utgivningsår Anonym Tidskrift/serie Utgivare Huvudspråk Målgrupp Jordbruksverket (SJV) Svenska Rådgivare, praktiker

Läs mer

Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012

Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 2012 422 212 Rapport Validering och utveckling av beslutsstöd för kemisk bekämpning av bladsvampar i sockerbetor 212 Åsa Olsson ao@nordicbeetresearch.nu Tel: +46 79 53 72 62 NBR Nordic Beet Research Foundation

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka Sida 1 av 6 Du är här:startsida Odling Växtnäring Rådgivning om växtnäring Växtnäringsbrev Den här sidan är utskriven från Jordbruksverkets webbplats. Texten uppdaterades senast 2014-05-28. Besök webbplatsen

Läs mer

Växtskyddsåret. Halland, Skåne och Blekinge. Denna skrift erhålls endast via Internet;

Växtskyddsåret. Halland, Skåne och Blekinge. Denna skrift erhålls endast via Internet; Växtskyddsåret 25 Halland, Skåne och Blekinge Denna skrift erhålls endast via Internet; www.sjv.se/vsc 1 INNEHÅLL Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Inledning Vädret 24/5.. Höstvete. Råg.. Rågvete.. Höstkorn..

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET Södermanland Östergötland Örebro län. Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala LINKÖPING

VÄXTSKYDDSÅRET Södermanland Östergötland Örebro län. Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala LINKÖPING VÄXTSKYDDSÅRET 24 Södermanland Östergötland Örebro län Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala 581 86 LINKÖPING 1 Titel: Växtskyddsåret 24. Södermanland Östergötland Örebro län Författare: Göran Gustafsson,

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

5 L Syngenta Participations AG, Schweiz. Fungicid. Blandningspartner för kontroll av svampsjukdomar i stråsäd.

5 L Syngenta Participations AG, Schweiz. Fungicid. Blandningspartner för kontroll av svampsjukdomar i stråsäd. Stereo 312.5 EC Fungicid Blandningspartner för kontroll av svampsjukdomar i stråsäd. För användning i korn, råg, rågvete och vete enligt bruksanvisningen, som anges i tabellen. Verksamt ämne: Cyprodinil

Läs mer

Karin Jahr Jordbruksverkets växtskyddscentral Linköping. Brunnby 13 januari 2009 L ) 9/5 DC 30 2) 21/5 DC 33 LSD 5% 794 (15%)

Karin Jahr Jordbruksverkets växtskyddscentral Linköping. Brunnby 13 januari 2009 L ) 9/5 DC 30 2) 21/5 DC 33 LSD 5% 794 (15%) Karin Jahr Jordbruksverkets växtskyddscentral Linköping Brunnby 13 januari 2009 Brunnby L5-300 balders- förgät- snärj- samtl. skörd brå migej måra A. Obehandlat g/m 139 160 44 416 5394 A. Rel tal B. Express

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 27. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Författare Wærn P., Sandström M. Utgivningsår 27 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Knölsyska i vårsäd Åkertistel i vårsäd Örtogräs i vårraps Örtogräs i lin Fleråriga ogräseffekter

Knölsyska i vårsäd Åkertistel i vårsäd Örtogräs i vårraps Örtogräs i lin Fleråriga ogräseffekter Regional växtodlingskonferens Brunnby 15 januari 2014 Karin Jahr, Växtskyddscentralen Uppsala Knölsyska i vårsäd Åkertistel i vårsäd Örtogräs i vårraps Örtogräs i lin Fleråriga ogräseffekter Icke registrerade

Läs mer

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete

Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Optimalt utnyttjande av kväve vid tillförsel av organiska specialgödselmedel till höstvete Sammanfattning Under åren 213 och 214 har sju gödslingsförsök med pelleterade specialgödsel (Ekogödsel/Biofer)

Läs mer

Alternariaförsök 2013

Alternariaförsök 2013 Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången

Läs mer

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Till hemsidan Prenumerera Östergötland/ Södermanland/ Örebro, vecka 25 2015 Det varma vädret har satt fart på utvecklingen Det varma vädret har satt fart på växtligheten och grödorna utvecklas nu snabbt.

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? kg/ha Öster- & Västergötland Top 8 2008-2012 4800 4700 4600 4500 4400 4300 4200 Primus Abakus PR45D05 PR46W20 PR44D06 Bonanza Mascara Sherpa kr/ha Öster- & Västergötland

Läs mer

Sista mätningen för den här säsongen

Sista mätningen för den här säsongen Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 24, 2016 Sista mätningen för den här säsongen Höstvetet håller på att gå i ax i alla de fält där vi mäter. Detta gör att mätvärdena den här veckan är

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till höstvete Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3). OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se

Läs mer

Comet Pro Svampmedel. Bekämningsmedel klass 2 L Registrerings nr: 5163 Endast för yrkesmässigt bruk

Comet Pro Svampmedel. Bekämningsmedel klass 2 L Registrerings nr: 5163 Endast för yrkesmässigt bruk Comet Pro Svampmedel Mot svampangrepp i vete, råg, rågvete, korn, havre, fodermajs och sockerbetor. Verksam beståndsdel: Pyraklostrobin, 200 g/l (19,2% w/w) Solventnafta (tung aromatisk) Formulation: EC

Läs mer

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:

Läs mer

Sportak EW 5 L. Svampmedel

Sportak EW 5 L. Svampmedel Sportak EW Svampmedel Användningsområde: Mot svampangrepp i odlingar av vete, råg, rågvete och korn före axgång. Mot svampangrepp i odlingar av raps och rybs före full blom. All annan användning är otillåten

Läs mer

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades sju sortök

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Under 2015 avkastade Sanette bäst i JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårkorn I år prövades 54 kornsorter och av de 23 sorter som varit med mer än 2 år

Läs mer