Växtskyddsförsök. av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Transkript

1 Växtskyddsförsök av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete, höstkorn och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och på Öland och ett referensförsök på Gotland. Rågveteförsöket låg på Öland och höstkornförsöket på Gotland. Försöket i höstvete på Öland var ett försök med mjöldaggsbekämpning, men på grund av ihållande torka utvecklades inte angreppen och försöket skördades inte. Av samma orsak utvecklades inte heller gulrostangreppen i rågveteförsöket och inte heller detta försök skördades. Även på Gotland var det torrt och sjukdomarna utvecklades inte i höstkornet vilket gjorde att inga signifikanta skördeökningar erhölls av svampbekämpningen. Vårkornförsöken har varit placerade i Halland och på Gotland. Sjukdomsangreppen var små och kom sent i vårkornförsöken, men på Gotland förekom kraftiga angrepp av svampsjukdomen Bipolaris sorokiniana, som bland annat förorsakar mörka bladfläckar på blad och strå och som gör att grödan vissnar i förtid. Växtodlingssäsongen 2011 September 2010 var torr i hela området förutom i Växjöområdet där något mera regn än normalt föll under september. I Kalmarområdet och i Växjö var oktober månad torrare än normalt medan Jönköping och Gotland fick stora regnöverskott. Under november förekom ett stort nederbördsöverskott i hela området. Nederbörden kom både som regn och snö. Snön började lägga sig redan runt den 20 november och låg kvar i större delen av området till i slutet av mars, vilket varit mycket ovanligt för området under senaste 20 åren, bortsett från 2009/2010. Snön föll på otjälad mark. Under december kom mera nederbörd än vanligt i Kalmarområdet och på Gotland, medan Växjö- och Jönköpingsområdena hade mindre nederbörd än normalt under samma period. All nederbörd föll som snö. Från januari till maj kom mindre nederbörd än normalt i hela området. I Kalmarområdet och på Gotland höll torkan i sig fram till mitten av juni, medan regnen kom runt den 10 juni i både Växjö- och Jönköpingsområdena. Torkan i Kalmarområdet och på Öland och Gotland fick till följd att de flesta höstvetefält var mycket korta ända fram tills regnet började falla runt den 20 juni. Inlagringen i kärnan gick mycket fort och redan innan midsommar var grödan på många håll i DC 75. Kanske var detta en följd av det korta strået som gjorde att mer näring kunde användas till kärninlagring istället för att underhålla ett långt strå? I Jönköpings län förekom många regndagar även i slutet av maj och betydligt mycket mer regn än normalt föll i juni i detta område. Stora regnmängder föll i hela området under juli månad och även augusti bjöd på regnöverskott, om än betydligt mindre än under juli. Även under september kom mer regn än vanligt i Jönköpings- och Växjöområdena medan Kalmarområdet fick normala mängder och Gotland något mindre än normalt. Hösten och vintern var kallare än normalt i hela området, men från mars till september har medeltemperaturen legat över den normala i hela området. Framförallt var det betydligt varmare än normalt under april månad. Första veckan i maj var dock kall och torr i hela området. 122

2 Merskördarna för svampbekämpning har varit små i försöken i samtliga grödor och i hela området, till följd av den torra försommaren. Vare sig bladfläcksvampar, mjöldagg eller gulrost utvecklades tidigt. Angrepp av gulrost kom dock i höstvetet i mitten av juni och då även i sorter av höstvete som inte tidigare angripits av svampen. Sorter som Audi och Kranich angreps i vissa fält hårt, med skördesänkningar som följd. På Gotland förekom kraftiga angrepp av svampen Bipolaris sorokiniana i kornförsöken i sorten Justina. Så kraftiga angrepp av denna svamp är mycket ovanliga. Inga stora angrepp av bladlöss förekom med undantag för Jönköpings län där angrepp av både havrebladlöss och sädesbladlöss förekom i vårsäden. Förutom Animaliebältet har BASF, BayerCropScience, Du Pont, Makhteshim Agan, Nordisk Alkali, Syngenta och Statens Jordbruksverk varit medfinansiärer till växtskyddsförsöken. Lönsamhetsberäkningar - inlösenpris, kostnader och lönsamhet I beräkningarna av det ekonomiska resultatet användes normaliserade kvalitetsregleringar, med vilket menas att den faktiska skillnaden mellan en behandling och obehandlat led jämförs. Beräkningarna görs likadant i hela Sverige. Avdrag görs med 5 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i kvarnvete (vilket innebär avdrag när obeh är högre än behandlat och påslag när obeh är lägre än behandlat). -2 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i maltkorn (avdrag när obeh är lägre än behandlat och påslag när obeh är högre än behandlat). 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt i kvarnvete. Inget avdrag för frakt- och hanteringskostnader Inget avdrag för torkning, falltal eller avrens. Inlösenpriser Höstvete 170 kr/dt, rågvete 150 kr/dt, foderkorn 150 kr/dt Preparatpriserna är beräknade till 92 % av Lantmännens/Svenska Foders listpriser. För ännu ej registrerade preparat beräknas inget netto. I kostnaden för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 145 kr/tillfälle, samt körskada med 0,3-1,0 % beroende på tidpunkter. Preparat - förkortningar A=Amistar (azoxystrobin) Ac=Acanto (picoxystrobin) Ar=Armure (propikonazol + difenkonazol) Av=AviatorXpro (bixafen+protiokonazol) B=Bell( boscalid+epoxiconazol) Bo=Bontina (cyprodinil+isopyrazam) Bu=Bumper (propikonazol) C=Comet (pyraklostrobin) Cr=Credo (picoxystrobin+klortalonil) J=Jenton (Comet Plus) (pyraklostrobin + fenpropimorf) Del=Delaro (protiokonazol + trifloxystrobin) F=Forbel (fenpropimorf) Fl=Flexity (metrafenon), K= Kayak (cyprodinil) O=Opus (epoxiconazol) P=Proline (protiokonazol) Sp=Sportak (prokloraz) St=Stereo (propikonazol + cyprodinil) T=Tilt 250 EC (propikonazol) Te=Tern (fenpropidin) TT=Tilt Top (propikonazol + fenpropimorf) UP=Uppstream(cyflufenamid). 123

3 Svampförsök höstvete L Bekämpningsstrategier i höstvete främst mot svartpricksjuka. Syftet med försöksserien har varit att jämföra olika preparatblandningar, doser och behandlingstidpunkter för svampbehandlingar i höstvete mot svartpricksjuka i Sydsverige. Koppling finns även till Mellansverige. Försöksplatser i Sverige: Kattarp M-län SW Gnejs Helsingborg M-län SW Gnejs Simrishamn L-län Cubus, torkskadat redovisas ej Sjöbo M-län SW Gnejs Kalmar H-län Ellvis Grästorp R-län SW Harnesk Eftersom syftet med försöken har varit att studera effekten mot svartpricksjuka har alla försök i serien behandlats mot mjöldagg med 0,25 l/ha Flexity i DC 31. I försöket norr om Kalmar utvecklades angreppen av svartpricksjuka mycket sent och angreppet var mycket litet. Merskördarna för bekämpning var små till måttliga i de flesta led, men i enstaka led erhölls, trots de små angreppen, en merskörd på ca 900 kg/ha. I Skåneförsöken kom nederbörden tidigare jämfört med i Kalmarområdet och relativt starka angrepp av svartpricksjuka utvecklades. Merskördarna blev dock förhållandevis måttliga, troligen beroende på att angreppen kom sent i förhållande till grödans utveckling. Inga angrepp av gulrost förekom i något av försöken och i Skåne förekom heller ingen brunrost. Ett mindre angrepp av brunrost noterades i början av juli i Kalmarförsöket. I den prognosruta, som fanns i samma fält som försöket, noterades små angrepp av brunrost på 40 % av bladen den 8 juli. Brunrosten kan ha utvecklats mellan gradering och skörd vilket skulle kunna förklara merskörden på ca 900 kg/ha i vissa led trots små angrepp av svartpricksjuka. Skörderesultat Merskördarna för behandling var i de flesta fall små eller måttliga, men i fem av de sex redovisade försöken gav svampbekämpning signifikanta skördeökningar för vissa led. Bara i undantagsfall fanns det statistiskt säkra skillnader mellan olika behandlingar. Av de redovisade försöken förekom starkast angrepp av svartpricksjuka i försöket från Grästorp i R-län. I detta försök erhölls skördeökningar på mellan kg/ha. Inga skördeökningar var dock statistiskt säkert högre än övriga behandlingar. Även försöket i Kattarp i M-län gav merskördar för behandling i samma storleksordning, men inga statistiskt säkra skillnader fanns mellan leden. En tendens i försöket fanns dock, att 0,2 l/ha Proline + 0,5 l/ha Sportak följt av 0,4 l/ha Proline gav bättre skörderesultat än 0,4 l/ha Proline körd två gånger. Inte i något av de andra försöken kunde man se den tendensen lika klart. Effekten av tillsatt strobilurin varierade och gav inga säkra merskördar. Svampeffekt Effekten mot svartpricksjuka visade sig vara likartad, men med en tendens till något bättre effekt i led där 0,2 l/ha Proline+ 0,25 l/ha Bumper (Tilt) använts i DC 37 följt av 0,4 l/ha Proline+0,5 l/ha Bumper i DC 55. Även en tidig behandling med Credo (ej reg.) i DC 31 följt av 0,4 l/ha Proline i DC 49 har varit något effektivare än övriga preparatkombinationer. Detta har dock inte avspeglat sig i högre merskördar än för övriga preparatkombinationer. 124

4 Tabell 1. L Bekämpningsstrategier i höstvete. Skörd & merskörd kg/ha Nettomerintäkt Led Behandling Dos kg, l/ha Skörd och merskörd, kg/ha Nettomerintäkt kr/ha Kalmar Skåne Skarab. Skåne Skarab. vid DC Läckeby Medel 3 f Grästorp Kalmar Medel 3 f Grästorp Ellvis Gnejs Harnesk 1,7 kr/kg 1,7 kr/kg 1,7 kr/kg A Obehandlat B Armure +Acanto 0,4+0, C Proline+Acanto 0,4+0, D Proline + Comet 0,4+0, E Credo& Proline 1 0, F Prol+Jenton&Prol. Com 0,2+0,5 0,4+0, G Delaro&Proline 0,5 0, H Proline & Armur 0,2 0, I Proline & Armur 0,4 0, J Proline&Proline 0,4 0, K Proline+Comet & Proline 0,4+0,25 0, L Prol +Sportak & Prol 0,4+0,5 0, M Prol +Sportak & Prol 0,2+0,5 0, N Prol +Sportak & Prol 0,2+0,5 0, Stereo& O Proline+Bumper 1 0,4+0, P Poline+Bumper& Proline+Bumper 0,2+0,25 0,5+0, Prol+Sportak+Comet & Proline 0,4+0,5 +0,25 0, Q IPM (Kalmar) R Proline+Comet 0,2+0, R IPM (Skåne) Proline 0, R IPM (Skaraborg) Proline+Comet 0,6+0, Prob 0,017 0,000 0,000 0,680 0,045 0 CV 3,1 1,8 3,2 4,7 2 4 LSD ns Svampangrepp i obeh % yta blad 2 DC 75: Svartpricksjuka 7,5* 19,5 10,5*** Vetets bladfl sjuka Gulrost Mjöldagg Brunrost 0,06** 0,0 0 * blad 3 **blad 1 *** Den 25 augusti var angreppet 53,75% på blad 1 125

5 Tabell 2. L Bekämpningsstrategier i höstvete. Angrepp av S. tritici i obehandlat och behandlat, % angripen bladyta bl 2 DC 75 Led Behandling Angr av svartpricksj i Dos kg, l/ha obeh & behandlat bl 2 DC 75 vid DC Kalmar Skaraborg Skåne Läckeby Grästorp medeltal Ellvis Harnesk 3 försök A Obehandlat 7,5 53,8* 25,7 B Armure +Acanto 0,4+0,25 2,0 25,0 5,5 C Proline+Acanto 0,4+0,25 3,5 13,3 7,1 D Proline + Comet 0,4+0,25 3,3 12,0 6,7 E Credo& Proline 1 0,4 2,8 11,3 1,7 F Prol+Jenton&Prol.Com 0,2+0,5 0,4+0,25 2,8 12,5 4,6 G Delaro&Proline 0,5 0,4 2,5 11,3 6,0 H Proline & Armur 0,2 0,4 2,0 22,0 5,8 I Proline & Armur 0,4 0,4 2,3 17,5 4,7 J Proline&Proline 0,4 0,4 2,8 13,3 4,8 K Proline+Comet & Proline 0,4+0,25 0,4 2,5 10,8 4,8 L Prol +Sportak & Prol 0,4+0,5 0,4 1,8 7,5 4,2 M Prol +Sportak & Prol 0,2+0,5 0,4 2,0 10,5 5,6 N Prol +Sportak & Prol 0,2+0,5 0,2 2,0 13,8 7,7 O Stereo& Proline+Bumper 1 0,4+0,5 2,3 7,5 4,5 P Poline+Bumper& Proline+Bumper Q Prol+Sportak+Comet & Proline R IPM (Kalmar) Proline+Comet 0,2+0,25 0,5+0,5 2,5 4,3 2,9 0,4+0,5+0,25 0,4 2,3 7,5 3,4 0,2+0,25 3,8 R IPM (Skåne) Proline 0,6 9,8 R IPM (Skaraborg) Proline+Comet * Blad 1 DC 83 0,6+0,25 8,3 126

6 L B Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete på Gotland och i Mellansverige. Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten av svampbekämpningar i höstvete. Under året har sex försök i serien L B lagts ut, ett på Gotland och övriga i Mellansverige. På grund av den långvariga torkan under försomaren fanns ingen lönsamhet för svampbekämpning i försöket på Gotland liksom i tre av de andra försöken (ett kasserat på grund av torkskador). Endast i två av de sex försöken var det lönsamt att bekämpa. I dessa försök förekom sena men kraftiga angrepp av svartpricksjuka. Ett så kallat IPM-led fanns i försöken där bekämpning skulle utföras efter behov. I de två försöken med angrepp behandlades IPM-ledet med 0,6 l /ha Proline + 0,2 l/ha Comet i DC 65. I båda dessa försök gav IPM-ledet högst skörd. Försök har även tidigare visat att vid mycket sena angrepp kan den bästa bekämpningstidpunkten vara runt DC 65. Tabell 3. L B Referensförsök höstvete. Skörd och merskörd för svampbehandling samt behandlingseffekt Behandling Skörd & merskörd kg/ha % angrepp Dos l, kg/ha Visby Kvicksund Grästorp Vara Glyttinge blad 2 vid DC I D R R E Medeltal Svartpricksj Kranich Olivin Ellvis Olivin Olivin 4 försök Medel 2 f R+E Obehandlat ,0 Proline+Comet 0,4 +0, ,7 Proline+Comet 0,4 +0, ,2 Proline+Comet & Armur 0,4 +0,25 IPM Obehandlat -200 IPM Proline 0,3 250 IPM Proline +Comet IPM Proline +Comet 0, ,2 0,6 +0,2 0,2 +0, Probv 0,661 0,393 0,000 0,000 0,316 CV% 6,6 2,5 1,6 2,1 2,6 LSD ns ns ns Svampangrepp i obeh % angripen bladyta bl 2 DC 75: Svartpricksjuka 2,3 38,8*** 11,3 Mjöldagg 2,53** Brunrost 0,63* 2,5 * bl 1 ** bl 3 *** 57,5 % angrepp blad 1 i DC 87 **** Medeltal Vara, Glyttinge och Kvicksund 260 Mtal IPM 575 9,1**** 127

7 Svampförsök i rågvete L Strategier i rågvete Försöket syftar till att hitta bästa bekämpningsstrategi vid gulrostangrepp i rågvete. Försöksplats: Skurup M-län Dinaro Mörbylånga, Öland H-län Dinaro ej skördat på grund av torka Mellerud R-län Dinaro Gulrostangrepp fanns i försöket i Mörbylånga vid utläggningen, men utvecklades inte på grund av den långvariga torkan. På grund av detta skördades inte försöket. I försöket i Skurup förekom kraftiga angrepp av gulrost tidigt på säsongen men även här gjorde torkan att angreppet inte utvecklades i den takt som varit fallet de två föregående åren. Merskördarna för bekämpning blev därför relativt små och varierade mellan 500 till 880 kg/ha. Endast i två av leden var bekämpningarna lönsamma. I Mellerudsförsöket i Dalsland, blev angreppet kraftigt och merskörden för bekämpning blev mellan 2900 kg/ha och 3360 kg/ha vilket gav en lönsamhet för bekämpning på mellan kr/ha. Tabell 4. L Bekämpningsstrategier i rågvete mot gulrost. Skörd och merskörd samt nettomerintäkt. Skörd/merskörd Nettomerkg/ha intäkt kr/ha Skurup Mellerud Led Behandling M-län R- län M-län R-län Dinaro Dinaro Skurup Mellerud A Obehandlat B Acanto+Armur 0,5+0, C Delaro 0,5 0, D Jenton+Prol & Com+Prol 1+0,2 0,5+0, E Bumper &St+A &Bumper 0,25 0,4+0,25 0, F TiltT & Prol+Com & Jent 0,25 0,2+0,25 0, G IPM Jenton & TiltTop 1,00 0, G IPM Jenton & TiltTop 0,8 0, Probv 0,004 0,000 0,167 0,01 CV% 3,9 10 4,2 11,5 LSD ns 2140 Gulrost bl.1 (DC 69-77) Gulrost bl.2 (DC 69-77) 4,5 11,25 *) blad 1 **) Öppet led 128

8 Tabell 5. L Bekämpningsstrategier i rågvete mot gulrost, behandlingseffekter DC Gulrost % angrepp bl 2 DC Led Behandling Skurup Mellerud M län R län Dinaro Dinaro A Obehandlat 4,50 11,25 B Acanto+Armur 0,5+0,4 0,75 2,50 C Delaro 0,5 0,5 0,63 0,00 D Jenton+Prol & Com+Prol 1+0,2 0,5+0,2 0,5 0,03 0,00 E Bumper &St+A &Bumper 0,25 0,4+0,25 0,5 0,03 0,08 F TiltT & Prol+Com & Jent 0,25 0,2+0,25 0,5 0,88 0,25 G, M-län Jenton & TiltTop 1,00 0,5 0,40 G, R-län Jenton & TiltTop 0,8 0,5 4,25 Probv 0,000 0,000 CV% 40,08 98,9 LSD 0,62 3,85 Svampbekämpning i höstkorn Försöksserien L strategier för svampbekämpning i höstkorn Syftet med försöken var att hitta bästa strategi för svampbekämpning i höstkorn med avseende på både preparatval, dos och behandlingstidpunkt Totalt genomfördes fyra försök. Ett låg på Gotland, två i Skåne och ett i Skaraborg. Inte i något av försöken erhölls en statistiskt säker merskörd för bekämpning. I det gotländska försöket förekom både kornets bladfläcksjuka och mjöldagg tidigt på säsongen, men på grund av torka utvecklades inte angreppen. I ett av de skånska försöken förekom angrepp av kornets bladfläcksjuka, men angreppet kom sent och hade liten påverkan på grödans avkastning. Även i försöket i Skaraborg förkom angrepp av kornets bladfläcksjuka men liksom på övriga platser kom angreppen för sent för att påverka skörden. 129

9 Tabell 6. L Svampbekämpningsstrategier i höstkorn Behandling Dos kg, l/ha Skörd och merskörd kg/ha vid DC Romakloster Svedala Staffanstorp Järpås I-län M-län M-län R-län Obehandlat Delaro 0, Stereo+Comet 0,4+0, Proline+Comet 0,2+0, Proline+Comet 0,2+0, Flexity&Proline+Comet 0,125 0,2+0, Flexity+TilTop & Proline+Comet 0,25+0,25 0,4+0, Prob 0,998 0,240 0,290 0,157 CV 5,3 3,3 1,9 3 LSD ns ns ns ns Svampangrepp i obeh % yta blad 2 DC 75: Kornets bladfläcksjuka 9 0,9 4,5 Sköldfläcksjuka 0,53 0,5 Kornrost Mjöldagg 9,75 Svampbekämpning i vårkorn Försöksserien L B strategier för svampbekämpning i vårkorn Syftet med försöken är att hitta bästa strategi för bekämpning av svampsjukdomar i vårkorn. Både preparat, dos och behandlingstidpunkt har studerats. Försöksplatser: Klagstorp M-län Quench Löderup L-län Quench Laholm N-län Fairytale Dalhem I-län Justina Två av försöken låg i Skåne och två låg i Animaliebältet, ett i Halland och ett på mulljord på Gotland. Svampangreppen var små i samtliga försök utom på Gotland där ett kraftigt angrepp av Bipolaris sorokiniana (svenkt namn saknas)förekom. Ingen av bekämpningsstrategierna har varit tillräckligt bra mot bipolaris men effekten av bekämpningen har varit bäst i de led där Proline ingått och behandlingarna gjorts i DC 55, det vill säga när halva axet var ute. Det var bara i det gotländska försöket som vissa av svampbehandlingarna gav en signifikant skördeökning. I Mellansverige var utslagen för svampbekämpning i vårkorn större än i Sydsverige och lönsamheten för bekämpning var där relativt god. 130

10 Tabell 7. L B Svampbekämpningsstrategier i vårkorn Behandling Dos kg, l/ha Skörd och merskörd kg/ha Nettomerintäkt Laholm Dalhem Löderup Klagstorp kr/ha vid DC N-län I-län L-län M-län Fairytale Justina Quench Quench Dalhem Skåne 2 f Obehandlat Kayak+Acanto 0,375+0, Kayak+Amistar 0,6+0, Kayak+Armur 0,4+0, Kayak+Armur 0,6+0, Kayak+Armur +Amistar 0,4+0,2 +0, Proline +Comet 0,2+0, Kayak +Comet 0,375+0, Proline+Comet 0,2+0, Proline+Comet 0,2+0, Proline +Comet & Prol 0,2+0,1 0, Flexity& Proline+Comet 0,125 0,4+0, IPM (obehandlat) Probv 0,064 0,000 0,020 0,001 CV % 6,8 2,2 3,0 3,5 LSD ns Angrepp i obehandlat led % yta bl 2 DC 75: Kornets bladfläcksjuka 2,25 0,0 0,21 3 Kornrost 0 0,0 1,2 0,88 Mjöldagg 0,5 0,0 0 0 Sköldfläcksjuka 3 0 0,18 0,53 Bipolaris ,0 0,0 131

11 Tabell 8. L B Svampbekämpningsstrategier i vårkorn behandlingseffekter Behandling Dos kg, l/ha Angripen yta % bl 2 vid DC Kornrost Kornets bl fl Bipolaris Klagstorp Klagstorp Dalhem Obehandlat 0,88 3,00 40,00 Kayak+Acanto 0,375+0,25 0,10 1,25 30,00 Kayak+Amistar 0,6+0,25 0,00 1,00 27,00 Kayak+Armur 0,4+0,2 0,10 1,75 23,80 Kayak+Armur 0,6+0,2 0,18 1,75 20,50 Kayak+Armur+Amistar 0,4+0,2+0,25 0,01 1,00 22,50 Proline +Comet 0,2+0,25 0,01 1,00 23,80 Kayak +Comet 0,375+0,25 0,00 0,88 28,80 Proline+Comet 0,2+0,1 0,01 0,88 27,00 Proline+Comet 0,2+0,1 0,01 0,63 14,30 Proline +Comet & Prol 0,2+0,1 0,4 0,01 0,40 11,00 Flexity& Proline+Comet 0,125 0,4+0,25 0,01 0,40 18,30 IPM 0,63 2,25 40,00 Probv 0,000 0,000 0,000 CV % 78,1 31,0 11,70 LSD 0,17 0,56 4,30 37& &37 DC 37 Prol 0,2+Com 0,1 & Prol 0,4 Prol 0,2 + Com 0,1 Flex 0,125 & Prol 0,4+Com 0,25 Kayak 0,6 +Armur 0,2 Kayak 0,6+Armur 0,2+Amist 0,25 Prol 0,2 +Com 0,25 Kayak 0,4+Armur 0,2 Prol 0,2+Com 0,1 Kayak 0,6+Amist 0,25 Kayak 0,375 +Com 0,25 Kayak 0,375+Ac anto0,25 0,00 10,0020,0030,0040,0050,0060,0070,0080,00 Figur 1. L B Gotland 2011, bekämpningseffekt mot bipolaris. 40% angrepp i obehandlat led på bladnivå 2 i DC 83. Längst till vänster i figuren finns angivet vid vilka utvecklingsstadier bekämpningarna utförts. 132

12 L Effektjämförelser av svamppreparat i vårkorn (SLF) Syftet med försöken är att undersöka olika fungiciders effekt mot olika svampsjukdomar i vårkorn och att följa effektförändringen mellan olika år. Försöksplatser: Vallåkra M-län Quench Klagstorp M-län Quench Dalhem I-län Justina Svampangreppen i de skånska försöken var mycket små och kom sent och svampbekämpningen gav inga signifikanta skörde- ökningar. På Gotland förekom ett kraftigt angrepp av Bipolaris sorokiniana (svenskt namn saknas) och ett mindre angrepp av kornrost. I det gotländska försöket erhölls en statistiskt säker merskörd för svampbekämpning. Inget av medlen visade sig dock vara tillräckligt effektiv mot bipolaris, men störst merskörd erhölls i de led där effekten mot bipolaris var bäst. Bäst effekt gav Aviator Xpro (ej registrerat), Delaro (ej registrerat) och Proline. Alla dessa tre medel innehåller protiokonazol (Proline) Skillnaderna i merskörd gentemot övriga behandlingar var dock inte statistiskt säkra. Tabell 9. L Effektförändring hos fungicider i vårkorn. Skörd och merskörd kg/ha Behandling Skörd och merskörd kg/ha Gotland Skåne Skåne Mellansv Dalhem Vallåkra Klagstorp medeltal Justina Quench Quench 4 försök Obehandlat Acanto 0, Amistar 0, Armure 0, Comet 0, Delaro 0, Kayak 0, Proline 0, Stereo 0, Tilt 250EC 0, Bontima 1, Aviator Xpro 0, Probv 0,024 0,303 0,924 0,000 CV % 4,1 2,9 3,2 2,3 LSD 330 ns ns 230 Angrepp i obehandlat led % yta bl 2 DC 75: Kornets bladfläcksjuka 0,1 0,2 21,9 Kornrost 1,25 0,01 Mjöldagg Sköldfläcksjuka 0,01 0,03 Ramularia 4,0 Bipolaris

13 Tabell 10. L Effektförändring fungicider i vårkorn behandlingseffekter Behandling Angripen yta % bl 2 Ramularia Bipolaris Kornets bl.fl. Sköldfl.sj Sköldfl. sj f Skåne 1 f Gotland 1 f Skåne 1 f Skåne 2 f Mellansv Obehandlat 4,00 30,00 Acanto 0,5 2,40 21,00 Amistar 0,5 2,40 23,80 Armure 0,4 2,00 20,80 Comet 0,5 2,00 22,50 Delaro 0,4 1,90 18,50 Kayak 0,75 2,90 25,30 Proline 0,4 2,00 19,50 Stereo 0,8 2,40 24,50 Tilt 250EC 0,25 2,50 25,00 Bontima 1 0,50 22,80 Aviator Xpro 0,63 0,80 16,30 Probv 0,0001 0,0002 0,0001 0,0001 0,0004 CV % 27,1 14,6 57,5 26,9 26,20 LSD 0,80 4,70 1,63 0,89 1,30 Aviator Xpro 0,63 Delaro 0,4 Proline 0,4 Armure 0,4 Acanto 0,5 Comet 0,5 Bontima 1,0 Amistar 0,5 Stereo 0,8 Tilt 250EC 0,25 Kayak 0,75 Samtliga behandlingar i DC Figur 2. L Gotland 2011, bekämpningseffekt mot bipolaris 30 % angrepp på bladnivå 2 i obehandlat led. Samtliga behandlingar gjorda i DC

14 Svampbekämpning i höstoljeväxter av Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Växtskydd Bekämpning av bomullsmögel och svartfläcksjuka i höstraps gav precis som tidigare år få skördeökningar som betalar behandlingen. I två försök, Mörarp utanför Helsingborg och Kattarp på Kullahalvön, fanns låga angrepp av bomullsmögel, i övrigt bara enstaka plantor. Behandlingseffekterna av samtliga preparat i Mörarp var goda men skördeökningarna små och endast något enstaka led gav positivt netto. I Kattarpsförsöket gav några av behandlingarna statistiskt säkra skördesänkningar trots god behandlingseffekt av bomullsmögel. I övriga 5 försök fanns inga eller mycket små angrepp av svampsjukdomar. Små skördeökningar I försök L testas tre produkter för i första hand bekämpning av bomullsmögel och svartfläcksjuka i höstraps. Acanto från DuPont, Cantus från BASF och Proline från Bayer Cropscience. Acanto är en strobilurin, Cantus innehåller boskalid och Proline är en triazol. Det blev små skördeökningar i försöken som är spridda över landet. Skördenivåerna är goda och representabla för området trots den förommartorka som drabbade landet Tre av försöken låg i Skåne, två i Västergötland och två i Östergötland. De största skördeökningarna sågs på de i Skåne belägna försöksplatserna samt i ett försök i Östergötland. Försöket i Kattarp hade de största angreppen av bomullsmögel, dock bara 4,2 % i angreppsindex vilket är ett lågt angrepp. I Mörarp graderades ett angreppsindex på 3,25. Alternaria förekom inte av betydlese i något försök. I tabell 1 redovisas fröskördar och angrepp av bomullsmögel i obehandlat. Oljehalten har inte påverkats av en svampbehandling. Svampbehandling av höstraps har sällan varit lönsamt sett som ett medeltal av alla försök är inget undantag. Däremot har behandlingar i angripna fält kunnat visa stor lönsamhet. Under 2011 kunde ett av försöken i Skåne visa viss lönsamhet i några enstaka led, så även i den helt friska rapsen i Motala, Östergörland. Samtidigt visar det Tabell1. Svampbehandling i höstraps DC 65, L , 7 försök 2011 Gärsnäs Kattarp Mörarp Ödeshög Motala Lidköping Grästorp Obehandlat Acanto, 1, Cantus 0, Cantus 0, Proline 0, Proline 0, Bomullsmögel index 0 4,19 3,25 0, Phoma i försöket 0 0 1,88 LSD

15 Skånska försöket i Kattarp statistiskt säkra skördesänknngar från flera behandlingar, orsaken kan vara att grödan var starkt påverkad av försommatorka. Nettoberäkningarna är gjorda med en grudpris på raps om 3,910 kr/kg som därefter oljehaltsjusterats. Körning har tagits upp till 153 kr/ha och en körskada har beräknats till 1,5 %. Trots att 22 av 35 körningar i försöken visat på skördeökningar är det bara 6 behandlingar som varit lönsamma. Kg frö/ha Obehandlat Acanto, 1,0 Cantus 0,25 Cantus 0,5 Proline 0,35 Proline 0, Gärsnäs Kattarp Mörarp Ödeshög Motala Lidköping Grästorp Figur 1. L Fröskörden från sju försök med svampbekämpning i höstraps Netto kr/ha Acanto, 1,0 Cantus 0,25 Cantus 0,5 Proline 0,35 Proline 0,7 0 kr/ha Gärsnäs Kattarp Mörarp Ödeshög Motala Lidköping Grästorp Figur 2. L Nettoberäkning som visar att få behandlingar varit lönsamma. Beräkningen gjord med ett rapspris om 3,910 som oljehaltskorrigerats. Körning 153 kr/ha, körskada 1,5 % där full och halv dos av tre produkter jämförs. 136