VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar"

Transkript

1 Växtskydd VÄXTSKYDDSFÖRSÖK 2010 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och ett referensförsök på Gotland. Ett försök med mjöldaggsbekämpning i höstvete låg på Öland men på grund av torkskador fick försöket kasseras. Vårkornförsöken har varit placerade i Halland och på Gotland och rågveteförsöket låg på sydvästra Öland. Tyvärr förekom torkskador även i rågveteförsöket och skördesiffrorna kasserades. Växtodlingssäsongen 2010 Medeltemperaturen under vintern var flera grader lägre än genomsnittet. Redan i mitten av december föll flera decimeter snö, i de flesta fall på otjälad mark. I Kalmarområdet och på Öland och Gotland försvann snön under julveckan på många håll och marken frös till innan ytterligare snö kom. Snön låg kvar till slutet av mars. Kännetecknande för övrigt är att det var betydligt kallare än normalt i maj och juni i hela området och att nederbördsmängderna var mycket små under mars och april, men att betydligt mycket mer regn än normalt föll under maj månad. Juni månad däremot var torrare än normalt med undantag av Jönköpings län där medelnederbörden var betydligt högre än normalt. Under senare delen av juli månad kom stora nederbördsmängder och medelnederbörden under månaden blev betydligt högre än normalt i hela området. Medeltemperaturen låg också långt över det normala i juli. Långa perioder med temperaturer över 30 OC förekom i hela området. På Gotland och i Växjöområdet fortsatte regnandet även under augusti, medan det i övriga området kom något mindre nederbörd än normalt denna månad. Den snörika vintern medförde en del utvintringsskador i höstgrödorna. Värst drabbat var rågen och höstkornet och många fält kördes upp. Skadorna förorsakades framförallt av snömögel. I höstkornet förekom även trådklubba. Övervintringen blev betydligt sämre i de fält där mycket stråsäd förekom i växtföljden och där mycket halmrester fanns i markytan. Höstvetet klarade sig relativt bra från snömögelskador men i en del sorter, framförallt i Oakley och Robigus, förekom trots det stora utvintringsskador med glesa bestånd som följd. Troligen orsakades utvintringen av köldskador eller en kombination av svamp och köldskador. Regnandet under maj månad medförde att angreppen av svartpricksjuka i höstvetet var omfattande redan i stråskjutningen (DC 32-37). På grund av det torra och svala vädret i juni och det mycket varma och torra vädret under första halvan av juli, torkade angreppen bort och slutangreppen blev små. Regnet och kylan i maj medförde också att angreppen av mjöldagg i höstvetet låg på en något lägre nivå jämfört med de senaste fem åren. Även i år förekom angrepp av gulrost framförallt i höstvetesorten Tulsa, men angrepp hittades även i sorten Olivin. Angreppen var inte lika omfattande som 2009, med undantag av enstaka Tulsafält. Liksom i fjol kom gulrostangreppen vid en tidpunkt då det är normalt att sätta in den först bekämpningen vid en delad axgångsbehandling. Detta gjorde att gulrosten, i de flesta fall, inte orsakade några stora skördebortfall i höstvetet i området. I rågvetesorten Dinaro var angreppen av gulrost på många håll omfattande även i år. Angreppen var kraftigare i både Kronobergsoch Jönköpings län jämfört med tidigare år. På Öland kom angreppen i mitten av april och var inte lika väletablerade som de var 2009 då angreppen kom redan i början av april. Angreppen fick dock en mycket snabb utveckling under maj månad, men stannade upp när torkan och värmen slog till i mitten av juni och början av juli. Angreppen av kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka i både höst- och vårkorn var något större tidigt på säsongen, jämfört med 121

2 2009. Torkan under juni och början av juli gjorde dock att angreppet avstannade. I vårkorn förekom kornrost, framförallt i sorterna Justina och Quench. Angreppen kom sent i förhållande till den snabba avmognaden, som följde av torkan och den extrema värmen och angreppen fick som regel liten betydelse. Mjöldaggsangreppen var kraftigare i vårkornet jämfört med de tre föregående åren. I havre förekom inga stora angrepp av vare sig bladfläcksjuka eller rost. Effekten av årets fungicidförsök varierar beroende på område, sort och sjukdomsangrepp. Försöken i höstvete, både i Kalmarområdet och på Gotland har givit små utslag för bekämpning. Likaså har kornförsöken både i Halland och på Gotland givit små skördeökningar för fungicidbehandling. I rågveteförsöken där kraftiga angrepp av gulrost förekom, blev merskördarna för bekämpning stora. Förutom Animaliebältet har BASF, Bayer CropScience, Du Pont, Makhteshim Agan, Nordisk Alkali, Syngenta och Statens Jordbruksverk varit medfinansiärer till växtskyddsförsöken. Lönsamhetsberäkningar - inlösenpris, kostnader och lönsamhet I beräkningarna av det ekonomiska resultatet användes normaliserade kvalitetsregleringar, med vilket menas att den faktiska skillnaden mellan en behandling och obehandlat led jämförs. Beräkningarna görs likadant i hela Sverige. Avdrag görs med: 5 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i kvarnvete (vilket innebär avdrag när obeh är högre än behandlat och påslag när obeh är lägre än behandlat). -2 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i maltkorn (avdrag när obehandlat är lägre än behandlat och påslag när obeh är högre än behandlat). 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt i kvarnvete. Inget avdrag för frakt- och hanteringskostnader Inget avdrag för torkning, falltal eller avrens. Inlösenpriser Rågvete 140 kr/dt (KL), vete 150 kr/dt (KL) Preparatpriserna är beräknade till 92 % av Lantmännens/Svenska Foders listpriser. För ännu ej registrerade preparat beräknas inget netto. I kostnaden för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 145 kr/ tillfälle, samt körskada med 0,3-1,0 % beroende på tidpunkter. Preparat förkortningar A=Amistar (azoxystrobin), Ac=Acanto (picoxystrobin), AcP=Acanto Prima (picoxystrobin + cyprodinil), Ar=Armure (propikonazol+difenkonazol), B= Bell( boscalid+epoxiconazol) BP=BravoPremium (klortalonil+ propikonazol), C=Comet (pyraklostrobin), J=Jenton (Comet Plus) (pyraklostrobin + fenpropimorf), Del=Delaro (protiokonazol + trifloxystrobin), F=Forbel (fenpropimorf), Fl=Flexity (metrafenon), K= Kayak (cyprodinil), O=Opus (epoxiconazol), P=Proline (protiokonazol), Sp=Sportak (prokloraz), St=Stereo (propikonazol + cyprodinil), T=Tilt 250 EC (propikonazol), Ta= Talius (proquinazid), Te=Tern (fenpropidin), TT= Tilt Top (propikonazol + fenpropimorf), UP=Uppstream(cyflufenamid). Svampförsök höstvete L Bekämpningsstrategier i höstvete, främst mot svartpricksjuka. Syftet med försöksserien har varit att jämföra olika preparatblandningar, doser och behandlingstidpunkter för svampbehandlingar i höstvete speciellt med avseende på svartpricksjuka. Försöksplatser i Sydsverige: Ekeby M-län Gnejs Vellinge M-län Gnejs Trelleborg L-län Gnejs, skörd kasserad, endast gradering Borrby M-län Harnesk Kalmar H-län Cubus I försöken förekom starka angrepp av svartpricksjuka redan före axgång, men värmen och torkan stoppade upp angreppets utveckling. 122

3 Inga angrepp av gulrost förekom i något av försöken. Brunrost förekom i ett av försöken i Skåne och i Kalmarförsöket, men i båda fallen kom angreppen sent och saknade bety-delse. Skörderesultat Merskördarna för behandling var i de flesta fall små eller måttliga. Bara i två av försöken (Vellinge och Ekeby) erhölls en statistiskt säker skördeökning för svampbekämpning. Av de skördade försöken förekom starkast angrepp av svartpricksjuka i Ekebyförsöket. Det var också i detta försök som de största skördeökningarna erhölls (mellan kg/ha). Högst skördeökning gav den behandling som tillämpas i sortförsöken (led B). Svampeffekt Engångsbehandlingar (led E, G och L) i begynnande axgång (DC 47-51) hade sämre effekt mot svartpricksjuka jämfört med delade behandlingar. I led D och led K jämfördes effekten av 2 behandlingar med Proline 0,4 l/ ha, med 2 behandlingar där 0,2 Proline vid det första behandlingstillfället bytts ut mot 0,5 Sportak/ha (dvs Proline 0,2 + Sportak 0,5 och därefter Proline 0,4 l/ha). Effekten mot svartpricksjuka visade sig vara likartad, men med en tendens till något högre skörd och bättre lönsamhet för tillsats av Sportak (led K). Tillsats av strobilurin (Comet) till Proline gav drygt 200 kg/ha i merskörd (led I och led J). Tabell 1. L Bekämpningsstrategier i höstvete. Skörd & merskörd kg/ha Skörd och merskörd, kg/ha Dos kg, l/ha Kalmar Skåne Skåne Skåne Medel DC DC DC DC Bo Gård Vellinge Ekeby Borrby 4 fsk Behandling Cubus Gnejs Gnejs Harnesk MLH-län A Obehandlat BFlex+TT 0,25+0, & Pro +Com & Pro 0,4+0,254 0,4 C Delaro & Proline 0,5 0, D Proline & Proline 0,4 0, E Armure +Acanto 0,4+0, F Stereo & Prol +Tilt 1,0 0,2+0, G Armure + Amistar 0,4+0, H Prol+Am & Armure 0,2+0,25 0, I Proline & Proline 0,2 0, J Prol +Com & Prol 0,2+0,25 0, K Prol +Sportak & Prol 0,2+0,5 0, L Proline +Comet 0,4+0, Prob 0,0692 0,0483 0,0008 0,4862 0,0012 CV 3,7 3,4 6,0 5,9 2,9 LSD ns ns 340 Svampangrepp i obeh % yta blad 2 DC 75: Svartpricksjuka 23,8 31,3 62,5 24,83 35,6 Vetets bladfl sjuka Gulrost Mjöldagg ,5 1,4 Brunrost 2,63* 6,75* 0 0,01 2,4 * blad 1 123

4 Tabell 2. L Bekämpningsstrategier i höstvete. Angrepp i obehandlat och behandlat, % angripen bladyta bl 2 DC 75 Angr av svartpricksj i obeh & behandlat Brunrost Dos kg, l/ha Kalmar Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne DC DC DC DC Bo Gård Vellinge Ekeby Borrby Trelleb. Vellinge Led Cubus Gnejs Gnejs Harnesk Gnejs Gnejs A Obehandlat ,8* ,8* B 0,25+0,25 0,4+0,254 0, C 0,5 0, D 0,4 0, E 0,4+0, F 1,0 0,2+0, G 0,4+0, H 0,2+0,25 0, I 0,2 0, J 0,2+0,25 0, K 0,2+0,5 0, L 0,4+0,25 5,25 16,25 13, ,5 0 Prob 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 CV 50 10,25 21,2 13,4 11,7 64,8 LSD 2,94 5,08 3,27 1,6 8,64 0,76 L B Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete på Gotland och i Mellansverige. Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten av svampbekämpningar i höstvete. Under året har sex försök i serien L B lagts ut, ett på Gotland och övriga i Mellansverige. I fem av försöken har kraftiga angrepp av svartpricksjuka förekommit tidigt på säsongen, men den torra väderleken under juni och värmen och torkan under delar av juli gjorde att angreppen stannade av. Bara i Gotlandsförsöket förekom kraftiga angrepp så sent som i mjölkmognadsstadiet (DC75). Sorten i Gotlandsförsöket var Gnejs vilket kan vara en bidragande orsak till det kraftiga angreppet. Resten av försöken låg i sorten Olivin, som är mindre känslig än Gnejs för angrepp av svartpricksjuka. Merskördarna för svampbekämpning i de sex försöken blev Tabell 3. L B Referensförsök höstvete. Skörd och merskörd för svampbehandling samt behandlingseffekt Skörd & merskörd kg/ha Eff. % angr Behand- Dos kg, l/ha Hall- Husby Medel Vrets- Glyttinge bl.yta bl 2 ling DC DC DC DC freda, I D 2 f R torp, T E Svartpricksj Gnejs Olivin Olivin Olivin Olivin Medel 6 f Obehandlat ,5 Prol+Com 0,4+0, ,3 Prol+Com 0,4+0, ,1 Prol & Prol+Com 0,2 0,2+0, ,6 Probv 0,003 0,207 0,015 0,002 0,0377 CV% 2,7 2,1 2,45 2 2,7 LSD 290 ns Svampangrepp i obeh %, angripen bladyta blad 2, DC 75: Svartpricksjuka 40 0,13 6 4,75 1,38 124

5 måttliga, i genomsnitt kg/ha. I försöket på Gotland gav den delade behandlingen högst skörd. Den sena bekämpningen i DC 65 gav lägst merskörd, vilket troligen beror på kraftiga angrepp tidigt på säsongen. Svampbehandlingen var inte lönsam. Svampförsök rågvete L Strategier i rågvete Försöket syftar till att hitta bästa bekämpningsstrategi vid gulrostangrepp i rågvete. Försöksplatser i Sydsverige: Hylteberga, Skurup M-län St Smedby, Öland H-län (torkskadat, skörd kasserad) Dinaro Dinaro Gulrostangreppen i de båda försöken var etablerad redan i mitten av april. Gulrosten utvecklades snabbt och angreppet blev kraftigt. Torkan i juni stoppade gulrosten och den fortsatta värmen och torkan i början av juli gjorde att angreppen i juli månad i stort sett bara syntes som vissen bladyta. Den klart mindre förekomsten av sporulerande gulrost i juli kan vara en förklaring till att axangreppen blev betydligt mindre jämfört med I Smedbyförsöket förekom inga axangrepp alls. Merskörden för behandling blev stor, drygt 3 ton/ha i Skåneförsöket i led C (2 x Delaro 0,5 l/ha (ej reg)). I led G och led K jämfördes tidpunkten för första behandling. Den tidiga behandlingen i bestockningsfasen (DC 24-30), led K, gav tendens till sämre effekt och mindre skördeökning jämfört med led G, där första behandlingen utfördes i tvånodstadiet, DC 32. Samma tendens gick att se i Smedbyförsöket. För stora slutsatser skall dock inte dras av dessa resultat eftersom samma försöksled i Mellansverige gett lika bra effekt vid tidig behandling som vid behandling i DC 32. Försöken visar på god lönsamhet för bekämpning av gulrosten även om angreppet avstannar under grödans stråskjutning. Tabell 4. L Bekämpningsstrategier i rågvete mot gulrost. Skörd och merskörd samt nettomerintäkt. Behandling Dos kg, l/ha Skörd och merskörd, kg/ha Mer- Skurup Motala Kvänum Medel- intäkt DC DC DC DC DC M-län E län R län tal kr/ha Led Dinaro Dinaro Dinaro 3 f 4 förs A Obehandlat B Prol+Jent&Prol +Com 0,2+1,0 0,2+0, C Delaro & Delaro 0,5 0, D Tilt &St +Am &Tilt 0,25 0,4+0,25 0, E 2 x Tilt &Tilt 0,25 0,25 0, F 2 x TiltT &TiltT 0,25 0,25 0, G 2 x TiltT &Jent 0,25 0,25 0, H TiltT &TiltT+Com&Jent 0,25 0,25+0,25 0, I TiltT & Prol+Com & Jent 0,25 0,2+0,25 0, J TiltT & Prol+Com 0,25 0,2+0, K* TiltT & TiltT &Jent 0,25 0,25 0, K* TiltT& Tilt+Com & Jent 0,25 0,25+0,25 0, K* TiltT& Tilt+Com & Jent 0,25 0,25+0,25 0, Probv 0,0001 0,0021 0,0020 0,0006 CV% 8,4 4 6,8 5,2 LSD Gulrost bl.1 (DC 69-77) 22,5** 3,03 6,75 Gulrost bl.2 (DC 69-77) 49,1 15,5 19,5 *) Öppet led **) blad 1 125

6 Tabell 5. L Bekämpningsstrategier i rågvete mot gulrost, behandlingseffekter DC Behandling Dos kg, l/ha Angrepp i obeh och beh % ang bladyta bl 2 DC DC DC DC DC DC DC Skurup Motala Kvänum Öland Led M län E län R län H län A Obehandlat 22,5* 15,50 19,50 33,75 ** B Prol+Jent&Prol +Com 0,2+1,0 0,2+0,45 1,50 0,38 2,25 0,00 C Delaro & Delaro 0,5 0,5 5,75 0,75 0,75 0,03 D Tilt &St +Am &Tilt 0,3 0,4+0,25 0,5 7,00 0,38 0,25 0,10 E 2 x Tilt &Tilt 0,3 0,25 0,5 11,25 0,38 0,50 0,45 F 2 x TiltT &TiltT 0,3 0,25 0,5 12,50 0,50 1,50 0,88 G 2 x TiltT &Jent 0,3 0,25 0,5 10,00 0,75 1,75 1,13 H TiltT &TiltT+Com&Jent 0,3 0,25+0,25 0,5 5,50 0,50 0,75 0,63 I TiltT & Prol+Com & Jent 0,3 0,2+0,25 0,5 2,50 0,63 1,75 0,63 J TiltT & Prol+Com 0,3 0,2+0,25 5,50 0,88 0,50 0,75 K* TiltT & TiltT &Jent 0,25 0,25 0,5 8,00 K* TiltT& Tilt+Com & Jent 0,25 0,25+0,25 0,5 0,75 K* TiltT& Tilt+Com & Jent 0,25 0,25+0,25 0,5 2,63 K* TiltT& Tilt+Com & Jent 0,25 0,25+0,25 0,5 3,50 Probv 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 CV% ,1 21,3 LSD 3,74 2,75 4,22 1,17 *) Blad 1 **) Avläst DC Svampbekämpning i vårkorn Försöksserien L A strategier för svampbekämpning i vårkorn Försöksplatser i Sydsverige: Trelleborg M-län Quench torkskada kasserat Löderup L-län Quench Gullbrandstorp N-län Quench Visby I-län Prestige gav stora merskördar vilket dock inte helt kan förklaras av sjukdomsangreppen. Inte heller i detta försök finns någon statistisk säkerhet. Även i Mellansverige var utslagen för svampbekämpning i vårkorn små i årets försök. Två av försöken låg i Skåne varav det ena kasserades och två låg i Animaliebältet, ett i Halland och ett på mulljord på Gotland. I försöket i Halland förekom mycket små svampangrepp och bekämpningen gav inga merskördar. I Gotlandsförsöket förekom angrepp av kornets bladfläcksjuka, men angreppet var litet och kom sent och merskördarna för behandling blev små till måttliga. Skördeökningarna som uppmättes i försöket var inte statistiskt säkra. Försöket i Löderup 126

7 Tabell 6. L , svampbekämpningsstrategier i vårkorn Behandling Dos kg, l/ha Skörd och merskörd kg/ha DC DC DC Halland Gotland Skåne MellanSv Quench Prestige Quench 6 försök Obehandlat Flexity& Proline+Comet 0,125 0,4+0, AcantoPrima 0, AcantoPrima Amistar +Kayak 0,25+0, Armur +Kayak 0,2+0, Proline +Amistar 0,2+0, Proline +Comet 0,2+0, Sportak +Jenton 0,25+0, Stereo +Acanto 0,4+0, Proline+Comet 0,2+0, Proline +Comet & Prol 0,2+0,1 0, Proline 0,2+Comet 0,1 0,2+0, Probv 0,2187 0,2066 0,0995 0,0171 CV % 5,9 4,9 6,0 2,1 LSD ns ns ns 150 Angrepp i obehandlat led % yta bl 2 DC 75: Kornets bladfläcksjuka 0,13 5,5 0,7 1,8 * Kornrost 0,1 0,0 2,68 0 Mjöldagg 0,13 0,0 0 0 Sköldfläcksjuka 0 0 2,23 3,2 ** * Medeltal av angrepp i 4 försök. Tabell 7. L Svampbekämpningsstrategier i vårkorn behandlingseffekter Behandling Dos kg, l/ha Angripen yta % bl 2 Korn- Sköld- Sköld- Kornets Kornets DC DC DC rost fl.sj. fl.sj. bl.fl. bl.fl f Skåne 1f Skåne 1f MellansvGotland 1f Mellansv Obehandlat 2,68 2,23 11,00 5,50 4,25 Flexity& Prol+Com 0,125 0,4+0,25 0,10 0,88 0,54 1,25 0,53 AcantoPrima 0,75 0,50 1,00 3,75 0,75 1,50 AcantoPrima 1 0,50 0,50 2,16 0,65 0,53 Amistar +Kayak 0,25+0,375 1,00 1,00 4,75 1,38 1,75 Armur +Kayak 0,2+0,375 1,50 1,50 1,21 2,50 2,00 Proline +Amistar 0,2+0,25 1,00 1,00 0,83 1,40 1,53 Proline +Comet 0,2+0,25 0,30 1,00 1,51 1,75 0,55 Sportak +Jenton 0,25+0,5 0,50 1,00 1,39 2,25 0,75 Stereo +Acanto 0,4+0,25 1,00 0,75 1,88 2,00 0,05 Proline+Comet 0,2+0,1 1,00 1,25 1,55 2,75 0,78 Prol +Com & Prol 0,2+0,1 0,4 0,01 0,75 0,38 Prol 0,2+Com 0,1 0,2+0,1 0,20 1,75 0,53 Probv 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 CV % 26,9 27,2 42,0 38,6 68,2 LSD 0,31 0,44 1,84 4,83 1,17 127

8 L Effektjämförelser av svamppreparat i vårkorn (SLF) Syftet med försöken är att undersöka olika fungiciders effekt mot olika svampsjukdomar i vårkorn och att följa effektförändringen mellan olika år. Försöksplatser: Vollsjö M-län Quench Klagstorp M-län Quench Hallfreda I-län Prestige Enköping C-län Gustav Västerås C-län Gustav I de skånska försöken förekom sena angrepp av kornrost. Trots de sena angreppen kunde tydliga skillnader i effekt ses mellan preparaten. Bäst effekt mot kornrost hade strobilurinerna (Acanto, Amistar och Comet), medan Kayak (ej reg) och Armure hade dålig effekt. Mot kornets bladfläcksjuka fungerade strobilurinerna bra liksom Acanto Prima. På Gotland är effekten av Amistar på kornets bladfläcksjuka fortfarande något bättre än effekten av Comet vilket också syns i skörden. På många andra håll i Sverige och utomlands är det tvärtom. Skillnaden är dock inte signifikant. Effekten av preparaten på sköldfläcksjuka är mera svårbedömd. I Sydsverige tycks Proline och Delaro (ej reg) ha bäst effekt av de enskilda preparaten. Även i de två försöken med sköldfläcksjuka i Mellansverige har Proline gått bra men här är skillnaderna betydligt mindre mellan preparaten. I dessa försök tycks strobilurinerna Amistar och Comet haft sämre effekt vilket inte syns lika tydligt i försöken i södra Sverige. Ramulariabladfläck uppträdde i slutet av juli i försöket i Vollsjö. Bäst effekt hade produkter som innehåller protiokonazol (Proline och Delaro (ej reg). Effekten mot Ramularia av strobiluriner var dålig och vid testning bekräftades att strobilurinresistens förelåg. Tabell 8. L Effektförändring fungicider i vårkorn behandlingseffekter Behandling Angripen yta % bl 2 DC Kornrost Kornets bl.fl. Kornets bl.fl. Sköldfl.sj Sköldfl. sj f Skåne 1 f Gotland 1 f Skåne 1 f Skåne 2 f Mellansv Obehandlat 9,60 7,00 9,00 5,00 4,50 Acanto 0,5 0,40 0,63 0,63 1,75 2,70 AcantoPrima 0,75 1,20 1,25 0,28 1,38 2,00 Amistar 0,5 0,10 1,75 0,63 2,75 4,20 Armure 0,4 4,60 3,25 3,25 4,25 1,70 Comet 0,5 0,00 2,50 0,38 2,50 4,00 Delaro 0,4 0,30 3,25 0,50 0,75 1,90 Kayak 0,75 6,30 3,50 2,38 1,75 1,80 Proline 0,4 0,60 3,75 0,88 0,15 1,40 Stereo 0,8 4,00 2,00 1,13 3,25 1,00 Tilt 250EC 0,25 3,40 4,00 3,75 2,75 1,80 Tilt Top 0,5 2,60 3,25 2,75 2,75 1,50 Comet +Proline 0,3+0,35 0,00 2,50 0,03 0,88 0,90 Probv 0,0009 0,0001 0,0001 0,0001 0,0004 CV % 61,2 27,4 57,5 26,9 26,2 LSD 3,40 1,18 1,63 0,89 1,30 128

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Tidskrift/serie Försöksrapport 2009 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Svampbekämpning i korn Författare Djurberg A., Lerenius C., Waern P. Utgivningsår 2010 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2009 för mellansvenska

Läs mer

Växjö möte 8 december 2009

Växjö möte 8 december 2009 Växjö möte 8 december 29 Fungicidförsök i stråsäd 29 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Tack! Försöken har bekostas av BASF, Bayer Crop Science, Du Pont, Nordisk Alkali, Makteshim

Läs mer

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post:

Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, Alnarp E-post: Fungicidförsök i höstsäd 2008 Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Växtskyddscentralen, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Torbjorn.Ewaldz@sjv.se Sammanfattning I årets fungicidförsök i höstvete var angreppen

Läs mer

Bekämpning av svartpricksjuka

Bekämpning av svartpricksjuka LARS JOHANSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara lars.johansson@jordbruksverket.se Bekämpning av svartpricksjuka i höstvete Stora veteskördar men ovanligt sena angrepp av svartpricksjuka. Små

Läs mer

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Växtskyddsåret 2014. observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län 215-1-11 Växtskyddsåret 214 observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län Anders Lindgren Lina Norrlund anders.lindgren@jordbruksverket.se

Läs mer

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i

Läs mer

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012 Av Gunnel Andersson, Jordbruksverket Växtskyddscentralen Kalmar gunnel.andersson@jordbruksverket.se Under 2012 har fungicidförsök utförts i höstvete,

Läs mer

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2016 Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll

Läs mer

Utv.st

Utv.st Gulrost - erfarenheter 2010 och strategier 2011 Eva Mellqvist Jordbruksverkets växtskyddscentral, Skara Gulrost allmänt Gulrost i rågvete raser angrepp och spridning de senaste åren Vilka raser går på

Läs mer

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3. FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3 1 Inst f växtvetenskap, Box 44, 230 53 Alnarp, 2 Fältforskningsenheten, Box 44, 230 53 Alnarp, 3 Växtskyddscentralen,

Läs mer

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Av Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Louis Aldén, Växtskyddscentralerna i Kalmar och Alnarp. E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se VÄXTSKYDD Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2013 Under

Läs mer

Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet

Under året fanns växtskyddsförsök i flertalet GÖRAN GUSTAFSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Linköping SORTER OCH ODLINGSTEKNIK VÄXTSKYDD Växtskydd Försöksplanerna har samordnats mellan de olika försöksområdena i Mellansverige. I några fall

Läs mer

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige?

Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Finns det behov av svampbekämpning i havre och rågvete i Sverige? Anna-Karin Krijger 1, Maria Stenberg 1 och Ingemar Gruvaeus 2 1 Hushållningssällskapet Skaraborg, Box 124, 532 22 Skara, Anna-Karin.Krijger@hushallningssallskapet.se.

Läs mer

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012

Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Gunnel Andersson, Jordbruksverket, Växtskyddscentralen, Kalmar E-post: gunnel.andersson@jordbruksverket.se växtskydd ogräs Bekämpning av havrebladlöss i vårkorn och havre 2012 Sammanfattning Fyra försök

Läs mer

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

2012-12-11. Växtskyddsåret 2012. Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Växtskyddsåret 212 Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen Snödjup Malmslätt 211 / 212 cm 8 7 6 5 4 3 2 1 Okt Nov Dec Jan Feb Mar Nederbörd

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre

Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i havre Tidskrift/serie Utgivare SLU, Institutionen för markvetenskap, avd. för precisionsodling Utgivningsår 2006 Författare Mellqvist E. Adress Växtskyddscentralen,

Läs mer

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Resistens och resistensutveckling en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling Vad är resistens? Förmågan hos en organism att överleva en pesticidbehandling, som under

Läs mer

Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken!

Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken! Fungicidresistens åtgärder för att minimera risken! Allmänna rekommendationer för stråsäd 2010 utarbetad i samarbete med fungicidgruppen inom Nordisk Baltisk Resistens Action Group (NORBARAG). Fungicidresistens

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR

VÄXTSKYDDSÅRET 2006. Småland, Öland och Gotland. Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR VÄXTSKYDDSÅRET 26 Småland, Öland och Gotland Växtskyddscentralen Flottiljvägen 18 392 41 KALMAR 1 Av Gunnel Andersson Redaktör: M. Gröntoft Omslag: Havrebladlöss Foto: Peder Waern Eftertryck tillåts om

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J. Bibliografiska uppgifter för Svampbehandling i höstraps Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 7 Författare Biärsjö, J. Adress Hushållningssällskapens multimedia Svensk raps AB Ingår i... Försöksrapport

Läs mer

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1

Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Odlingsåtgärdernas inverkan på stärkelseskörden HIR-rådgivare Mattias Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson 2 1 Hushållningssällskapet, Kristianstad, 2 SLU, Alnarp E-post: mattias.hammarstedt@hush.se

Läs mer

Utgivningsår. Tidskrift/serie Jordbruksverket (SJV) Rådgivare, praktiker

Utgivningsår. Tidskrift/serie Jordbruksverket (SJV) Rådgivare, praktiker Bibliografiska uppgifter för Fungicidresistens - åtgärder för att minimera risken! Författare Utgivningsår Anonym Tidskrift/serie Utgivare Huvudspråk Målgrupp Jordbruksverket (SJV) Svenska Rådgivare, praktiker

Läs mer

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Mjöldagg är vanligt förekommande... är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt

Läs mer

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post:

Fem odlingssystem i höstvete, LS HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: Fem odlingssystem i höstvete, LS3-9009 HIR-rådgivare Nils Yngveson, HIR Malmöhus E-post: nils.yngveson@hush.se Sammanfattning I en försöksserie provas fem odlingsstrategier i två höstvetesorter. Avsikten

Läs mer

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling.

Sortbeskrivning. Nord 00754/01 har givit högst utslag för svampbehandling. Rågvete 006 fanns i Animalibältet 7 stycken rågveteförsök.de tidigare riksförsöken ingår numera i länsförsöken. Avkastningen har varierat från 6 000 kg/ha till 9 000 kg/ha. I alla försök har block behandlats

Läs mer

OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD

OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD OGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTSÄD av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg Statistisk bearbetning Robert Anderson SLU FFE Uppsala Två försöksserier med ogräsbekämpning i höstsäd har genomförts i Animaliebältet under

Läs mer

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I.

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling till vårkorn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet, Skara Ingår i...

Läs mer

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE

KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE KVÄVEGÖDSLING TILL HÖSTVETE av Carl Blackert, HS Halland 2003 startade en försöksserie i animaliebältet som har till uppgift att undersöka ekonomiskt optimal kvävegiva till olika fodervetesorter. Serien

Läs mer

Nederbörd Brunnby

Nederbörd Brunnby Nederbörd Nederbörd Brunnby 1994-2006 600 500 400 300 200 0 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 X Oktober 39,5 21,5 25,5 74,5 36 24 139 72 50 43,8 51,8 46,7 82 52,5 September 89,5 71,5 38,5 76,5 47

Läs mer

Havre. Sortbeskrivning

Havre. Sortbeskrivning Havre Inom Animaliebältet har 12 st sortförsök i havre varit utlagda, varav ett riksförsök med nya nummersorter. Nytt för i år är att även havreförsöken har behandlats mot svamp på samma sätt som övriga

Läs mer

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddsåret 22 Halland, Skåne, Blekinge Förenklad version där 22 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller Växtskyddscentralen Box 12 23 3 ALNARP 1 INNEHÅLL Inledning 3 Vädret

Läs mer

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015

Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015 Av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen i Kalmar E-post: gunnel. andersson@jordbruksverket.se Växtskyddsförsök i stråsäd inom Animaliebältet 2015 Under 2015 har fungicidförsök utförts i höstvete, höstkorn

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Halland, Skåne och Blekinge län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Halland, Skåne och Blekinge län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 29. Halland, Skåne och Blekinge län Författare Berg G., Holmblad J. Utgivningsår 29 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 12 Utgivare Jordbruksverket

Läs mer

Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post:

Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post: ÖRTOGRÄSBEKÄMPNING I HÖSTVETE OCH KORN. Försök inom animaliebältet 2002. Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, 392 41 Kalmar E-post: klas.eriksson@hush.se Sammanfattning

Läs mer

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post:

Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, Bjärred E-post: Försöksplan Kvävestege i höstvete Gunnel Hansson HIR Malmöhus, Borgeby Slott, 237 91 Bjärred E-post: gunnel.hansson@hs-m.hush.se Sammanfattning Ekonomiskt kväveoptimum i fem höstveteförsök i Skåne 2004

Läs mer

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796

Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Sida 1 av 5 Nordic Field Trial System Version: 1.0.0.16796 Försöksdokumentation L9-1011-2014-001. Effekt och förändring hos fungicider i höstvete i Skåne Resultat från nationella försök skall bara användas

Läs mer

Författare Ewaldz T., Berg G., Baumgardt M. Utgivningsår 2008

Författare Ewaldz T., Berg G., Baumgardt M. Utgivningsår 2008 Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 28. Halland, Skåne och Blekinge Författare Ewaldz T., Berg G., Baumgardt M. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 24 Utgivare Jordbruksverket

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L Utskrift: 2012-10-08 SIDA 1 Skåneförsöken / Bearbetat av HUSEC AB, Borgeby Ansvarig för serien: Per-Göran Andersson 046-713650, 0708-161050 PLAN: L15-8440-12 Preparatjämf. strategi för bek. av svampsjukdomar

Läs mer

Bekämpning av insekter i vårsäd

Bekämpning av insekter i vårsäd Bekämpning av insekter i vårsäd Peder Wærn, Växtskyddscentralen, Uppsala Migration av havrebladlöss från andra sidan Östersjön och varm försommar medförde starkare bladlusangrepp än förväntat. Angreppen

Läs mer

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad.

Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. Sortförsök i höstråg Av Försöksledare Arne Ljungars, Hushållningssällskapet i Kristianstad. År 2007 skördades 3 sortförsök med höstråg inom Skåneförsöken. Resultaten från de enskilda försöken finns redovisade

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2013 Författare: Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg, Louise Aldén, Alf

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2013. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2013 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2013 Författare: Gunnel Andersson,

Läs mer

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för

Läs mer

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2015. www.jordbruksverket.se

INTEGRERAT VÄXTSKYDD. Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2015. www.jordbruksverket.se Förebygg Bevaka INTEGRERAT VÄXTSKYDD Följ upp Behovsanpassa Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2015 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2015 Sammanställt av:

Läs mer

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Sex försöksserier utförda i Skåne och Animaliebältet under 2008 redovisas här (tabell 1 3). Årets ogräsförsök i spannmål och majs Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se Statistisk bearbetning: Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53

Läs mer

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar)

Sortförsök SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD. av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) SORTFÖRSÖK I SPANNMÅL OCH TRINDSÄD av Lars Wijkmark, HS Halland och Staffan Larsson, SLU (sortbeskrivningar) Höstvete Antalet försök har detta år minskat till 7 stycken. Ett har tagits bort på grund av

Läs mer

Vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis)

Vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis) Vetets bladfläcksjuka (Drechslera tritici-repentis) - sjukdomsutveckling och kemisk bekämpning Johanna Lindgren Examensarbeten/Seminarieuppsatser 67 Institutionen för ekologi och växtproduktionslära Uppsala

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter 2007 BEHÖRIGHETSMATERIAL BE17 ISSN 1652-6023 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Telefon: 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

Läs mer

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps

Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken; Svensk raps Bibliografiska uppgifter för Svampsjukdomar i korn Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Mellqvist E. Adress Ingår i... Huvudspråk Målgrupp Östra Sverigeförsöken; Försök i Väst; Sveaförsöken;

Läs mer

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet. SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet Bibliografiska uppgifter för Gräsmjöldagg i höstspannmål Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare Utgivningsår 2004 Nr/avsnitt 57 Författare Andersson G. Ingår i... Huvudspråk

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2014. www.jordbruksverket.se

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2014. www.jordbruksverket.se Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2014 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets växtskyddscentraler, mars 2014 Författare: Louise Aldén, Gunnel Andersson, Anders Arvidsson, Gunilla Berg,

Läs mer

Växtskyddsåret. Halland, Skåne och Blekinge. Denna skrift erhålls endast via Internet;

Växtskyddsåret. Halland, Skåne och Blekinge. Denna skrift erhålls endast via Internet; Växtskyddsåret 25 Halland, Skåne och Blekinge Denna skrift erhålls endast via Internet; www.sjv.se/vsc 1 INNEHÅLL Av Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg Inledning Vädret 24/5.. Höstvete. Råg.. Rågvete.. Höstkorn..

Läs mer

Karin Jahr Jordbruksverkets växtskyddscentral Linköping. Brunnby 13 januari 2009 L ) 9/5 DC 30 2) 21/5 DC 33 LSD 5% 794 (15%)

Karin Jahr Jordbruksverkets växtskyddscentral Linköping. Brunnby 13 januari 2009 L ) 9/5 DC 30 2) 21/5 DC 33 LSD 5% 794 (15%) Karin Jahr Jordbruksverkets växtskyddscentral Linköping Brunnby 13 januari 2009 Brunnby L5-300 balders- förgät- snärj- samtl. skörd brå migej måra A. Obehandlat g/m 139 160 44 416 5394 A. Rel tal B. Express

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete

Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Bibliografiska uppgifter för Höst- och vårbehandling mot åkerven och örtogräs i höstvete Tidskrift/serie Utgivare Hushållningssällskapens multimedia Utgivningsår 2007 Författare Jahr K. Adress Växtskyddscentralen

Läs mer

Under 2015 avkastade Sanette bäst i

Under 2015 avkastade Sanette bäst i JOAKIM KARLSSON, Hushållningssällskapet, HS Konsult joakim.karlsson@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Vårkorn I år prövades 54 kornsorter och av de 23 sorter som varit med mer än 2 år

Läs mer

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Sortförsök i vårvete SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Av Mattias Zetterstrand, Hushållningssällskapet i Kristianstad E-post: mattias.zetterstrand@hushallningssallskapet.se Sortök i vårvete SAMMANFATTNING Under år 2013 skördades tre sortök inom Skåneökens

Läs mer

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3).

Sammanfattning och slutord Fem försöksserier utförda i Skåne under 2005 redovisas här (tabell 1 3). OGRÄSBEKÄMPNING I STRÅSÄD OCH HÖSTRAPS 2005 Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Statistisk bearbetning Lennart Pålsson, SLU FFE, Box 44, 230 53 Alnarp E-post: Henrik.Hallqvist@sjv.se

Läs mer

Sortförsök i vårkorn

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet i Malmöhus E-post: ola.sixtensson@hushallningssallskapet.se ER OCH ODLINGSTEKNIK Sortök i vårkorn SAMMANFATTNING Under år 2014 skördades sju sortök

Läs mer

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se

Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Gödslingsstrategi i höstvete Av Gunnel Hansson, HIR Malmöhus, 237 91 Bjärred E-post: Gunnel.Hansson@hush.se Sammanfattning Endast två försök skördades 26. Led med bästa blev i 12 kg N/ha utan kvalitetsjusteringar,

Läs mer

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

2012-01-24. Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara Mer än 100 olika arter Även variation inom arter Konidierna, hjälp vid identifiering

Läs mer

FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN

FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN FYRA ÅRS RESULTAT FRÅN DE LÅNGLIGGANDE REGIONALA KALKNINGSFÖRSÖKEN Av Lennart Mattsson, SLU Markvetenskap & Anneli Kihlstrand, Nordkalk AB I 15 pågående kalkningsförsök jämförs ett antal kalkprodukter.

Läs mer

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp Ogräsförsök i höstvete, korn och ärter Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, 230 53 Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, 230 53 Alnarp Fem försöksserier har genomförts i Skåneförsökens

Läs mer

Väder april Väder maj Väder juni Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg VSC Alnarp. Växtskydds- centralen Alnarp

Väder april Väder maj Väder juni Torbjörn Ewaldz och Gunilla Berg VSC Alnarp. Växtskydds- centralen Alnarp Väder pril 27 Fungiidförsök i stråsäd 27 Växjö 6 de 27 Torbjörn Ewldz oh Gunill Berg VSC DC 3 31 31 Väder mj 27 Väder juni 27 DC 32 37 41 49 DC 59 65 73 75 Väder juli 27 L15-111 Jämförelse v effekten mot

Läs mer

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 Försöksledare Staffan Larsson, SLU E-post: staffan.larsson@slu.se Under 2011 utfördes 24 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket

Läs mer

Ingelstorp Naturbruks gy.

Ingelstorp Naturbruks gy. Vårkorn År 2004 var det utlagt 16 st sortförsök i vårkorn. Många nya sorter har provats under de senaste året. Hela 13 nya sorter finns med i länsförsöken (L7-401) samt några nya nummersorter i riksförsöken.

Läs mer

Effekter och rekommendationer

Effekter och rekommendationer Pyretroider tillverkarnas rekommendationer Observera att det kan finnas skillnader mellan preparatens långtidseffekt mot enskilda skadegörare. Doserna nedan anges i liter respektive kg/ha. Observera även

Läs mer

Sortförsök i spannmål och trindsäd

Sortförsök i spannmål och trindsäd sorter och odlingsteknik Sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa Sverige och Staffan Larsson SLU (sortegenskaper) lars.wijkmark@vxa.se Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Höstvete

Läs mer

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur Bedömningar gjorda av Anders Adholm, HIR Skåne, Anki Sjöberg, Lovanggruppen, Cecilia Lerenius och Gunilla Berg, Jordbruksverket samt

Läs mer

Författare Andersson G., Berg G., Djurberg A., Ewaldz T., Gustafsson G., Lerenius C., Mellqvist E., Sandström M., Wærn P.

Författare Andersson G., Berg G., Djurberg A., Ewaldz T., Gustafsson G., Lerenius C., Mellqvist E., Sandström M., Wærn P. Bibliografiska uppgifter för Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter 2009 Författare Andersson G., Berg G., Djurberg A., Ewaldz T., Gustafsson G., Lerenius C., Mellqvist E., Sandström M., Wærn

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2013

Odlingssystem i höstvete 2013 Av Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete 2013 SAMMANFATTNING Skåneförsöken fortsätter satsningen på odlingssystemförsök i höstvete. I den

Läs mer

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst)

Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Växtodlingsåret i Västsverige (Försök i Väst) Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara Som vanligt har vi haft ett onormalt år. Efter en torr och fin september år 2000 med mycket stor höstsådd kom

Läs mer

Odlingssystem i höstvete

Odlingssystem i höstvete Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Odlingssystem i höstvete SAMMANFATTNING Årets försök med stigande odlingsintensitet i höstvete bekräftar tidigare års resultat,

Läs mer

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5)

Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC / 11.11.2010 1 (5) Mirador 250 SC Bekämpningsmedel mot växtsjukdomar Aktiv substans: Preparattyp: SC atsoksistrobiini 250 g/l Miljöfarlig Användningsändamål För bekämpning av mjöldagg och

Läs mer

5 L Syngenta Participations AG, Schweiz. Fungicid. Blandningspartner för kontroll av svampsjukdomar i stråsäd.

5 L Syngenta Participations AG, Schweiz. Fungicid. Blandningspartner för kontroll av svampsjukdomar i stråsäd. Stereo 312.5 EC Fungicid Blandningspartner för kontroll av svampsjukdomar i stråsäd. För användning i korn, råg, rågvete och vete enligt bruksanvisningen, som anges i tabellen. Verksamt ämne: Cyprodinil

Läs mer

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län

VÄXTODLINGSÅRET 2004/2005 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län VÄXTDLINGSÅRET 24/2 av Per-Anders Andersson F-län, Klas Eriksson H-G och K-län, Bo Pettersson I-län och Erik Ekre N-län Jönköpings län Återigen har vallar och höstgrödor övervintrat bra. Vårbruket utfördes

Läs mer

SPECIMEN. Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar

SPECIMEN. Svampmedel. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar Bumper 25 EC Svampmedel Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar För användning i stråsad. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: Propikonazol 250 g/l (25,1

Läs mer

Växtskyddsåret 2013. Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län

Växtskyddsåret 2013. Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Växtskyddsåret 213 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län Jordbruksinformation 15 213 VÄXTSKYDDSÅRET 213 Dalarnas, Gävleborgs, Stockholms, Uppsala och Västmanlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Odlingssystem i höstvete 2010 Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se LS3-9011 2010 Försöksvärdar: Karlsfälts Jordbruks AB, Viken nordväst Skåne Nils-Olof

Läs mer

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Uppland/Västmanland vecka 23, 2016 Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Kväveupptaget i höstvete har fortsatt under veckan som gått. Nollrutorna har i genomsnitt tagit

Läs mer

Comet Pro Svampmedel. Bekämningsmedel klass 2 L Registrerings nr: 5163 Endast för yrkesmässigt bruk

Comet Pro Svampmedel. Bekämningsmedel klass 2 L Registrerings nr: 5163 Endast för yrkesmässigt bruk Comet Pro Svampmedel Mot svampangrepp i vete, råg, rågvete, korn, havre, fodermajs och sockerbetor. Verksam beståndsdel: Pyraklostrobin, 200 g/l (19,2% w/w) Solventnafta (tung aromatisk) Formulation: EC

Läs mer

Odlingssystem i höstvete

Odlingssystem i höstvete Odlingssystem i höstvete FÖRSÖKSBOK sidorna 115-120 Nils Yngveson försöksfrågeställning odlingsintensitet med högst lönsamhet genom anpassade insatser, utsädesmängd, kväve och växtskydd kombinerat med

Läs mer

SPECIMEN. Tilt 250 EC. Fungicid. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar.

SPECIMEN. Tilt 250 EC. Fungicid. Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar. Tilt 250 EC Fungicid Blandningspartner för bekämpning av flera svampsjukdomar. För användning i stråsad och barrträdsplantor. Se tabell under användningsvillkor för specifika grödor. Verksamt ämne: propikonazol

Läs mer

Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fungicidbekämpningens lönsamhet i höstvete under gotländska förhållanden

Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fungicidbekämpningens lönsamhet i höstvete under gotländska förhållanden Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap Fungicidbekämpningens lönsamhet i höstvete under gotländska förhållanden Victor Olaison Skoglig mykologi och växtpatologi Examensarbete 30 hp G2F Agronomprogrammet-

Läs mer

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge

OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER. av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Ogräs OGRÄSBEKÄMPNING I KORN MED VALL- INSÅDD AV GRÄS, RÖD- OCH VITKLÖVER av Klas Eriksson, HS Kalmar-Kronoberg-Blekinge Försöksserien avser att studera hur olika ogräsbekämpningar inverkar på ogräsförekomst

Läs mer

Veckorapport Kalmar vecka 27 2016

Veckorapport Kalmar vecka 27 2016 Datum 16 7 7 Veckorapport Kalmar vecka 27 16 Veckorapporten baseras på avläsningar av skadegörare i obehandlade rutor i Kalmar län inklusive Öland (H), Gotlands län (I), Jönköpings län(f) och Kronoberg

Läs mer

Såtid höstvete och vårsäd

Såtid höstvete och vårsäd Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Såtid höstvete och vårsäd SNABBSAMMANFATTNING L7-170 En senare sådd av höstvete med fjorton dagar har inte medfört en minskad

Läs mer

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS15-8420 ADB-NR: 151438 LÄN-FNR: LB-258-2005 FÖRSÖKSVÄRD: Hushållningssällskapet ADRESS: Sandby gård, Borrby SIDA 1 SÅDD: 2005-08-24 LED Svinflytgödsel, ton2005-08-17 29 FÖRFRUKT: Rödsvingel 2005-09-27 0 J,K,L,M

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Bibliografiska uppgifter för Kvävegödsling av olika sorters höstvete Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2007 Författare Gruvaeus I. Adress Hushållningssällskapens multimedia Hushållningssällskapet,

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter

Bekämpningsrekommendationer. Svampar och insekter Bekämpningsrekommendationer Svampar och insekter 2011 www.jordbruksverket.se Jordbruksverkets Växtskyddscentraler mars 2011 Författare: Gunnel Andersson, Gunilla Berg, Alf Djurberg, Göran Gustafsson,

Läs mer

VÄXTSKYDDSÅRET Södermanland Östergötland Örebro län. Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala LINKÖPING

VÄXTSKYDDSÅRET Södermanland Östergötland Örebro län. Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala LINKÖPING VÄXTSKYDDSÅRET 24 Södermanland Östergötland Örebro län Växtskyddscentralen Linköping/Uppsala 581 86 LINKÖPING 1 Titel: Växtskyddsåret 24. Södermanland Östergötland Örebro län Författare: Göran Gustafsson,

Läs mer

Sortegenskaper. Höstvete

Sortegenskaper. Höstvete Höstvete i olika delar av landet med mera och därför kan lokala skillnader i en sorts mottaglighet finnas, Sort b) Brunrost Gulrost c) Avser endast Warrior- och Kranichraserna Mjöldagg Svartpricksjuka

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 2007. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret 27. Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län Författare Wærn P., Sandström M. Utgivningsår 27 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt

Läs mer

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sortförsök i vårkorn Av Försöksledare Harriet Blohmé, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Under år 2004 utfördes tio försök med vårkorn inom Skåneförsöken. Två försöksserier genomfördes, sju försök, L7-401, med aktuella sorter samt tre försök, L7-4011, med EUsorter. Resultaten presenteras

Läs mer

Svampmedel emulsionskoncentrat (EC) innehållande 250 g/l (25,1 vikt-%) propikonazol Verkningsmekanism : FRAC 3 Gröda

Svampmedel emulsionskoncentrat (EC) innehållande 250 g/l (25,1 vikt-%) propikonazol Verkningsmekanism : FRAC 3 Gröda Svampmedel emulsionskoncentrat (EC) innehållande 250 g/l (25,1 vikt-%) propikonazol Verkningsmekanism : FRAC 3 Gröda : Havre, höstkorn, höstvete, råg, rågvete, vårkorn, vårvete Batchnummer och tilverkningsdatum

Läs mer

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 22, 215: Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling När höstvetegrödan är i stadium DC 37 är det dags att ta ställning till en eventuell kompletteringsgödsling.

Läs mer

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014 Utvecklingen går fort och höstvetet är nu inne i axgång. Då grödan skiftar färg i samband med axgång blir mätvärdena lite mer osäkra.

Läs mer

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Till hemsidan Prenumerera Skåne, Halland vecka 19 17: Varmare väder gör att kväveupptaget ökar Mätningen 5 maj, visar att veteplantornas upptag av kväve har kommit igång, mellan 35 och 96 kg per hektar

Läs mer

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete SORTER VÄXTNÄRING OCH ODLINGSTEKNIK Av Av NAMN, Av Gunnel NAMN, Hansson, titel titelsson, titelsson, HIR epost@epost epost@epost Skåne E-post: gunnel.hansson@hushallningssallskapet.se Kvävestrategi i höstvete

Läs mer