VÄXTSKYDDSFÖRSÖK av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Transkript

1 Växtskydd VÄXTSKYDDSFÖRSÖK 2010 av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar I Animaliebältet har fungicidförsök utförts i höstvete, rågvete och vårkorn. Höstveteförsöken har legat utanför Kalmar och ett referensförsök på Gotland. Ett försök med mjöldaggsbekämpning i höstvete låg på Öland men på grund av torkskador fick försöket kasseras. Vårkornförsöken har varit placerade i Halland och på Gotland och rågveteförsöket låg på sydvästra Öland. Tyvärr förekom torkskador även i rågveteförsöket och skördesiffrorna kasserades. Växtodlingssäsongen 2010 Medeltemperaturen under vintern var flera grader lägre än genomsnittet. Redan i mitten av december föll flera decimeter snö, i de flesta fall på otjälad mark. I Kalmarområdet och på Öland och Gotland försvann snön under julveckan på många håll och marken frös till innan ytterligare snö kom. Snön låg kvar till slutet av mars. Kännetecknande för övrigt är att det var betydligt kallare än normalt i maj och juni i hela området och att nederbördsmängderna var mycket små under mars och april, men att betydligt mycket mer regn än normalt föll under maj månad. Juni månad däremot var torrare än normalt med undantag av Jönköpings län där medelnederbörden var betydligt högre än normalt. Under senare delen av juli månad kom stora nederbördsmängder och medelnederbörden under månaden blev betydligt högre än normalt i hela området. Medeltemperaturen låg också långt över det normala i juli. Långa perioder med temperaturer över 30 OC förekom i hela området. På Gotland och i Växjöområdet fortsatte regnandet även under augusti, medan det i övriga området kom något mindre nederbörd än normalt denna månad. Den snörika vintern medförde en del utvintringsskador i höstgrödorna. Värst drabbat var rågen och höstkornet och många fält kördes upp. Skadorna förorsakades framförallt av snömögel. I höstkornet förekom även trådklubba. Övervintringen blev betydligt sämre i de fält där mycket stråsäd förekom i växtföljden och där mycket halmrester fanns i markytan. Höstvetet klarade sig relativt bra från snömögelskador men i en del sorter, framförallt i Oakley och Robigus, förekom trots det stora utvintringsskador med glesa bestånd som följd. Troligen orsakades utvintringen av köldskador eller en kombination av svamp och köldskador. Regnandet under maj månad medförde att angreppen av svartpricksjuka i höstvetet var omfattande redan i stråskjutningen (DC 32-37). På grund av det torra och svala vädret i juni och det mycket varma och torra vädret under första halvan av juli, torkade angreppen bort och slutangreppen blev små. Regnet och kylan i maj medförde också att angreppen av mjöldagg i höstvetet låg på en något lägre nivå jämfört med de senaste fem åren. Även i år förekom angrepp av gulrost framförallt i höstvetesorten Tulsa, men angrepp hittades även i sorten Olivin. Angreppen var inte lika omfattande som 2009, med undantag av enstaka Tulsafält. Liksom i fjol kom gulrostangreppen vid en tidpunkt då det är normalt att sätta in den först bekämpningen vid en delad axgångsbehandling. Detta gjorde att gulrosten, i de flesta fall, inte orsakade några stora skördebortfall i höstvetet i området. I rågvetesorten Dinaro var angreppen av gulrost på många håll omfattande även i år. Angreppen var kraftigare i både Kronobergsoch Jönköpings län jämfört med tidigare år. På Öland kom angreppen i mitten av april och var inte lika väletablerade som de var 2009 då angreppen kom redan i början av april. Angreppen fick dock en mycket snabb utveckling under maj månad, men stannade upp när torkan och värmen slog till i mitten av juni och början av juli. Angreppen av kornets bladfläcksjuka och sköldfläcksjuka i både höst- och vårkorn var något större tidigt på säsongen, jämfört med 121

2 2009. Torkan under juni och början av juli gjorde dock att angreppet avstannade. I vårkorn förekom kornrost, framförallt i sorterna Justina och Quench. Angreppen kom sent i förhållande till den snabba avmognaden, som följde av torkan och den extrema värmen och angreppen fick som regel liten betydelse. Mjöldaggsangreppen var kraftigare i vårkornet jämfört med de tre föregående åren. I havre förekom inga stora angrepp av vare sig bladfläcksjuka eller rost. Effekten av årets fungicidförsök varierar beroende på område, sort och sjukdomsangrepp. Försöken i höstvete, både i Kalmarområdet och på Gotland har givit små utslag för bekämpning. Likaså har kornförsöken både i Halland och på Gotland givit små skördeökningar för fungicidbehandling. I rågveteförsöken där kraftiga angrepp av gulrost förekom, blev merskördarna för bekämpning stora. Förutom Animaliebältet har BASF, Bayer CropScience, Du Pont, Makhteshim Agan, Nordisk Alkali, Syngenta och Statens Jordbruksverk varit medfinansiärer till växtskyddsförsöken. Lönsamhetsberäkningar - inlösenpris, kostnader och lönsamhet I beräkningarna av det ekonomiska resultatet användes normaliserade kvalitetsregleringar, med vilket menas att den faktiska skillnaden mellan en behandling och obehandlat led jämförs. Beräkningarna görs likadant i hela Sverige. Avdrag görs med: 5 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i kvarnvete (vilket innebär avdrag när obeh är högre än behandlat och påslag när obeh är lägre än behandlat). -2 kr/dt per %-enhet avvikande proteinhalt i maltkorn (avdrag när obehandlat är lägre än behandlat och påslag när obeh är högre än behandlat). 0,1 kr/dt per g/l avvikande rymdvikt i kvarnvete. Inget avdrag för frakt- och hanteringskostnader Inget avdrag för torkning, falltal eller avrens. Inlösenpriser Rågvete 140 kr/dt (KL), vete 150 kr/dt (KL) Preparatpriserna är beräknade till 92 % av Lantmännens/Svenska Foders listpriser. För ännu ej registrerade preparat beräknas inget netto. I kostnaden för behandling ingår förutom preparatkostnad även körkostnad med 145 kr/ tillfälle, samt körskada med 0,3-1,0 % beroende på tidpunkter. Preparat förkortningar A=Amistar (azoxystrobin), Ac=Acanto (picoxystrobin), AcP=Acanto Prima (picoxystrobin + cyprodinil), Ar=Armure (propikonazol+difenkonazol), B= Bell( boscalid+epoxiconazol) BP=BravoPremium (klortalonil+ propikonazol), C=Comet (pyraklostrobin), J=Jenton (Comet Plus) (pyraklostrobin + fenpropimorf), Del=Delaro (protiokonazol + trifloxystrobin), F=Forbel (fenpropimorf), Fl=Flexity (metrafenon), K= Kayak (cyprodinil), O=Opus (epoxiconazol), P=Proline (protiokonazol), Sp=Sportak (prokloraz), St=Stereo (propikonazol + cyprodinil), T=Tilt 250 EC (propikonazol), Ta= Talius (proquinazid), Te=Tern (fenpropidin), TT= Tilt Top (propikonazol + fenpropimorf), UP=Uppstream(cyflufenamid). Svampförsök höstvete L Bekämpningsstrategier i höstvete, främst mot svartpricksjuka. Syftet med försöksserien har varit att jämföra olika preparatblandningar, doser och behandlingstidpunkter för svampbehandlingar i höstvete speciellt med avseende på svartpricksjuka. Försöksplatser i Sydsverige: Ekeby M-län Gnejs Vellinge M-län Gnejs Trelleborg L-län Gnejs, skörd kasserad, endast gradering Borrby M-län Harnesk Kalmar H-län Cubus I försöken förekom starka angrepp av svartpricksjuka redan före axgång, men värmen och torkan stoppade upp angreppets utveckling. 122

3 Inga angrepp av gulrost förekom i något av försöken. Brunrost förekom i ett av försöken i Skåne och i Kalmarförsöket, men i båda fallen kom angreppen sent och saknade bety-delse. Skörderesultat Merskördarna för behandling var i de flesta fall små eller måttliga. Bara i två av försöken (Vellinge och Ekeby) erhölls en statistiskt säker skördeökning för svampbekämpning. Av de skördade försöken förekom starkast angrepp av svartpricksjuka i Ekebyförsöket. Det var också i detta försök som de största skördeökningarna erhölls (mellan kg/ha). Högst skördeökning gav den behandling som tillämpas i sortförsöken (led B). Svampeffekt Engångsbehandlingar (led E, G och L) i begynnande axgång (DC 47-51) hade sämre effekt mot svartpricksjuka jämfört med delade behandlingar. I led D och led K jämfördes effekten av 2 behandlingar med Proline 0,4 l/ ha, med 2 behandlingar där 0,2 Proline vid det första behandlingstillfället bytts ut mot 0,5 Sportak/ha (dvs Proline 0,2 + Sportak 0,5 och därefter Proline 0,4 l/ha). Effekten mot svartpricksjuka visade sig vara likartad, men med en tendens till något högre skörd och bättre lönsamhet för tillsats av Sportak (led K). Tillsats av strobilurin (Comet) till Proline gav drygt 200 kg/ha i merskörd (led I och led J). Tabell 1. L Bekämpningsstrategier i höstvete. Skörd & merskörd kg/ha Skörd och merskörd, kg/ha Dos kg, l/ha Kalmar Skåne Skåne Skåne Medel DC DC DC DC Bo Gård Vellinge Ekeby Borrby 4 fsk Behandling Cubus Gnejs Gnejs Harnesk MLH-län A Obehandlat BFlex+TT 0,25+0, & Pro +Com & Pro 0,4+0,254 0,4 C Delaro & Proline 0,5 0, D Proline & Proline 0,4 0, E Armure +Acanto 0,4+0, F Stereo & Prol +Tilt 1,0 0,2+0, G Armure + Amistar 0,4+0, H Prol+Am & Armure 0,2+0,25 0, I Proline & Proline 0,2 0, J Prol +Com & Prol 0,2+0,25 0, K Prol +Sportak & Prol 0,2+0,5 0, L Proline +Comet 0,4+0, Prob 0,0692 0,0483 0,0008 0,4862 0,0012 CV 3,7 3,4 6,0 5,9 2,9 LSD ns ns 340 Svampangrepp i obeh % yta blad 2 DC 75: Svartpricksjuka 23,8 31,3 62,5 24,83 35,6 Vetets bladfl sjuka Gulrost Mjöldagg ,5 1,4 Brunrost 2,63* 6,75* 0 0,01 2,4 * blad 1 123

4 Tabell 2. L Bekämpningsstrategier i höstvete. Angrepp i obehandlat och behandlat, % angripen bladyta bl 2 DC 75 Angr av svartpricksj i obeh & behandlat Brunrost Dos kg, l/ha Kalmar Skåne Skåne Skåne Skåne Skåne DC DC DC DC Bo Gård Vellinge Ekeby Borrby Trelleb. Vellinge Led Cubus Gnejs Gnejs Harnesk Gnejs Gnejs A Obehandlat ,8* ,8* B 0,25+0,25 0,4+0,254 0, C 0,5 0, D 0,4 0, E 0,4+0, F 1,0 0,2+0, G 0,4+0, H 0,2+0,25 0, I 0,2 0, J 0,2+0,25 0, K 0,2+0,5 0, L 0,4+0,25 5,25 16,25 13, ,5 0 Prob 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 CV 50 10,25 21,2 13,4 11,7 64,8 LSD 2,94 5,08 3,27 1,6 8,64 0,76 L B Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete på Gotland och i Mellansverige. Referensförsöken syftar till att belysa lönsamheten av svampbekämpningar i höstvete. Under året har sex försök i serien L B lagts ut, ett på Gotland och övriga i Mellansverige. I fem av försöken har kraftiga angrepp av svartpricksjuka förekommit tidigt på säsongen, men den torra väderleken under juni och värmen och torkan under delar av juli gjorde att angreppen stannade av. Bara i Gotlandsförsöket förekom kraftiga angrepp så sent som i mjölkmognadsstadiet (DC75). Sorten i Gotlandsförsöket var Gnejs vilket kan vara en bidragande orsak till det kraftiga angreppet. Resten av försöken låg i sorten Olivin, som är mindre känslig än Gnejs för angrepp av svartpricksjuka. Merskördarna för svampbekämpning i de sex försöken blev Tabell 3. L B Referensförsök höstvete. Skörd och merskörd för svampbehandling samt behandlingseffekt Skörd & merskörd kg/ha Eff. % angr Behand- Dos kg, l/ha Hall- Husby Medel Vrets- Glyttinge bl.yta bl 2 ling DC DC DC DC freda, I D 2 f R torp, T E Svartpricksj Gnejs Olivin Olivin Olivin Olivin Medel 6 f Obehandlat ,5 Prol+Com 0,4+0, ,3 Prol+Com 0,4+0, ,1 Prol & Prol+Com 0,2 0,2+0, ,6 Probv 0,003 0,207 0,015 0,002 0,0377 CV% 2,7 2,1 2,45 2 2,7 LSD 290 ns Svampangrepp i obeh %, angripen bladyta blad 2, DC 75: Svartpricksjuka 40 0,13 6 4,75 1,38 124

5 måttliga, i genomsnitt kg/ha. I försöket på Gotland gav den delade behandlingen högst skörd. Den sena bekämpningen i DC 65 gav lägst merskörd, vilket troligen beror på kraftiga angrepp tidigt på säsongen. Svampbehandlingen var inte lönsam. Svampförsök rågvete L Strategier i rågvete Försöket syftar till att hitta bästa bekämpningsstrategi vid gulrostangrepp i rågvete. Försöksplatser i Sydsverige: Hylteberga, Skurup M-län St Smedby, Öland H-län (torkskadat, skörd kasserad) Dinaro Dinaro Gulrostangreppen i de båda försöken var etablerad redan i mitten av april. Gulrosten utvecklades snabbt och angreppet blev kraftigt. Torkan i juni stoppade gulrosten och den fortsatta värmen och torkan i början av juli gjorde att angreppen i juli månad i stort sett bara syntes som vissen bladyta. Den klart mindre förekomsten av sporulerande gulrost i juli kan vara en förklaring till att axangreppen blev betydligt mindre jämfört med I Smedbyförsöket förekom inga axangrepp alls. Merskörden för behandling blev stor, drygt 3 ton/ha i Skåneförsöket i led C (2 x Delaro 0,5 l/ha (ej reg)). I led G och led K jämfördes tidpunkten för första behandling. Den tidiga behandlingen i bestockningsfasen (DC 24-30), led K, gav tendens till sämre effekt och mindre skördeökning jämfört med led G, där första behandlingen utfördes i tvånodstadiet, DC 32. Samma tendens gick att se i Smedbyförsöket. För stora slutsatser skall dock inte dras av dessa resultat eftersom samma försöksled i Mellansverige gett lika bra effekt vid tidig behandling som vid behandling i DC 32. Försöken visar på god lönsamhet för bekämpning av gulrosten även om angreppet avstannar under grödans stråskjutning. Tabell 4. L Bekämpningsstrategier i rågvete mot gulrost. Skörd och merskörd samt nettomerintäkt. Behandling Dos kg, l/ha Skörd och merskörd, kg/ha Mer- Skurup Motala Kvänum Medel- intäkt DC DC DC DC DC M-län E län R län tal kr/ha Led Dinaro Dinaro Dinaro 3 f 4 förs A Obehandlat B Prol+Jent&Prol +Com 0,2+1,0 0,2+0, C Delaro & Delaro 0,5 0, D Tilt &St +Am &Tilt 0,25 0,4+0,25 0, E 2 x Tilt &Tilt 0,25 0,25 0, F 2 x TiltT &TiltT 0,25 0,25 0, G 2 x TiltT &Jent 0,25 0,25 0, H TiltT &TiltT+Com&Jent 0,25 0,25+0,25 0, I TiltT & Prol+Com & Jent 0,25 0,2+0,25 0, J TiltT & Prol+Com 0,25 0,2+0, K* TiltT & TiltT &Jent 0,25 0,25 0, K* TiltT& Tilt+Com & Jent 0,25 0,25+0,25 0, K* TiltT& Tilt+Com & Jent 0,25 0,25+0,25 0, Probv 0,0001 0,0021 0,0020 0,0006 CV% 8,4 4 6,8 5,2 LSD Gulrost bl.1 (DC 69-77) 22,5** 3,03 6,75 Gulrost bl.2 (DC 69-77) 49,1 15,5 19,5 *) Öppet led **) blad 1 125

6 Tabell 5. L Bekämpningsstrategier i rågvete mot gulrost, behandlingseffekter DC Behandling Dos kg, l/ha Angrepp i obeh och beh % ang bladyta bl 2 DC DC DC DC DC DC DC Skurup Motala Kvänum Öland Led M län E län R län H län A Obehandlat 22,5* 15,50 19,50 33,75 ** B Prol+Jent&Prol +Com 0,2+1,0 0,2+0,45 1,50 0,38 2,25 0,00 C Delaro & Delaro 0,5 0,5 5,75 0,75 0,75 0,03 D Tilt &St +Am &Tilt 0,3 0,4+0,25 0,5 7,00 0,38 0,25 0,10 E 2 x Tilt &Tilt 0,3 0,25 0,5 11,25 0,38 0,50 0,45 F 2 x TiltT &TiltT 0,3 0,25 0,5 12,50 0,50 1,50 0,88 G 2 x TiltT &Jent 0,3 0,25 0,5 10,00 0,75 1,75 1,13 H TiltT &TiltT+Com&Jent 0,3 0,25+0,25 0,5 5,50 0,50 0,75 0,63 I TiltT & Prol+Com & Jent 0,3 0,2+0,25 0,5 2,50 0,63 1,75 0,63 J TiltT & Prol+Com 0,3 0,2+0,25 5,50 0,88 0,50 0,75 K* TiltT & TiltT &Jent 0,25 0,25 0,5 8,00 K* TiltT& Tilt+Com & Jent 0,25 0,25+0,25 0,5 0,75 K* TiltT& Tilt+Com & Jent 0,25 0,25+0,25 0,5 2,63 K* TiltT& Tilt+Com & Jent 0,25 0,25+0,25 0,5 3,50 Probv 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 CV% ,1 21,3 LSD 3,74 2,75 4,22 1,17 *) Blad 1 **) Avläst DC Svampbekämpning i vårkorn Försöksserien L A strategier för svampbekämpning i vårkorn Försöksplatser i Sydsverige: Trelleborg M-län Quench torkskada kasserat Löderup L-län Quench Gullbrandstorp N-län Quench Visby I-län Prestige gav stora merskördar vilket dock inte helt kan förklaras av sjukdomsangreppen. Inte heller i detta försök finns någon statistisk säkerhet. Även i Mellansverige var utslagen för svampbekämpning i vårkorn små i årets försök. Två av försöken låg i Skåne varav det ena kasserades och två låg i Animaliebältet, ett i Halland och ett på mulljord på Gotland. I försöket i Halland förekom mycket små svampangrepp och bekämpningen gav inga merskördar. I Gotlandsförsöket förekom angrepp av kornets bladfläcksjuka, men angreppet var litet och kom sent och merskördarna för behandling blev små till måttliga. Skördeökningarna som uppmättes i försöket var inte statistiskt säkra. Försöket i Löderup 126

7 Tabell 6. L , svampbekämpningsstrategier i vårkorn Behandling Dos kg, l/ha Skörd och merskörd kg/ha DC DC DC Halland Gotland Skåne MellanSv Quench Prestige Quench 6 försök Obehandlat Flexity& Proline+Comet 0,125 0,4+0, AcantoPrima 0, AcantoPrima Amistar +Kayak 0,25+0, Armur +Kayak 0,2+0, Proline +Amistar 0,2+0, Proline +Comet 0,2+0, Sportak +Jenton 0,25+0, Stereo +Acanto 0,4+0, Proline+Comet 0,2+0, Proline +Comet & Prol 0,2+0,1 0, Proline 0,2+Comet 0,1 0,2+0, Probv 0,2187 0,2066 0,0995 0,0171 CV % 5,9 4,9 6,0 2,1 LSD ns ns ns 150 Angrepp i obehandlat led % yta bl 2 DC 75: Kornets bladfläcksjuka 0,13 5,5 0,7 1,8 * Kornrost 0,1 0,0 2,68 0 Mjöldagg 0,13 0,0 0 0 Sköldfläcksjuka 0 0 2,23 3,2 ** * Medeltal av angrepp i 4 försök. Tabell 7. L Svampbekämpningsstrategier i vårkorn behandlingseffekter Behandling Dos kg, l/ha Angripen yta % bl 2 Korn- Sköld- Sköld- Kornets Kornets DC DC DC rost fl.sj. fl.sj. bl.fl. bl.fl f Skåne 1f Skåne 1f MellansvGotland 1f Mellansv Obehandlat 2,68 2,23 11,00 5,50 4,25 Flexity& Prol+Com 0,125 0,4+0,25 0,10 0,88 0,54 1,25 0,53 AcantoPrima 0,75 0,50 1,00 3,75 0,75 1,50 AcantoPrima 1 0,50 0,50 2,16 0,65 0,53 Amistar +Kayak 0,25+0,375 1,00 1,00 4,75 1,38 1,75 Armur +Kayak 0,2+0,375 1,50 1,50 1,21 2,50 2,00 Proline +Amistar 0,2+0,25 1,00 1,00 0,83 1,40 1,53 Proline +Comet 0,2+0,25 0,30 1,00 1,51 1,75 0,55 Sportak +Jenton 0,25+0,5 0,50 1,00 1,39 2,25 0,75 Stereo +Acanto 0,4+0,25 1,00 0,75 1,88 2,00 0,05 Proline+Comet 0,2+0,1 1,00 1,25 1,55 2,75 0,78 Prol +Com & Prol 0,2+0,1 0,4 0,01 0,75 0,38 Prol 0,2+Com 0,1 0,2+0,1 0,20 1,75 0,53 Probv 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 CV % 26,9 27,2 42,0 38,6 68,2 LSD 0,31 0,44 1,84 4,83 1,17 127

8 L Effektjämförelser av svamppreparat i vårkorn (SLF) Syftet med försöken är att undersöka olika fungiciders effekt mot olika svampsjukdomar i vårkorn och att följa effektförändringen mellan olika år. Försöksplatser: Vollsjö M-län Quench Klagstorp M-län Quench Hallfreda I-län Prestige Enköping C-län Gustav Västerås C-län Gustav I de skånska försöken förekom sena angrepp av kornrost. Trots de sena angreppen kunde tydliga skillnader i effekt ses mellan preparaten. Bäst effekt mot kornrost hade strobilurinerna (Acanto, Amistar och Comet), medan Kayak (ej reg) och Armure hade dålig effekt. Mot kornets bladfläcksjuka fungerade strobilurinerna bra liksom Acanto Prima. På Gotland är effekten av Amistar på kornets bladfläcksjuka fortfarande något bättre än effekten av Comet vilket också syns i skörden. På många andra håll i Sverige och utomlands är det tvärtom. Skillnaden är dock inte signifikant. Effekten av preparaten på sköldfläcksjuka är mera svårbedömd. I Sydsverige tycks Proline och Delaro (ej reg) ha bäst effekt av de enskilda preparaten. Även i de två försöken med sköldfläcksjuka i Mellansverige har Proline gått bra men här är skillnaderna betydligt mindre mellan preparaten. I dessa försök tycks strobilurinerna Amistar och Comet haft sämre effekt vilket inte syns lika tydligt i försöken i södra Sverige. Ramulariabladfläck uppträdde i slutet av juli i försöket i Vollsjö. Bäst effekt hade produkter som innehåller protiokonazol (Proline och Delaro (ej reg). Effekten mot Ramularia av strobiluriner var dålig och vid testning bekräftades att strobilurinresistens förelåg. Tabell 8. L Effektförändring fungicider i vårkorn behandlingseffekter Behandling Angripen yta % bl 2 DC Kornrost Kornets bl.fl. Kornets bl.fl. Sköldfl.sj Sköldfl. sj f Skåne 1 f Gotland 1 f Skåne 1 f Skåne 2 f Mellansv Obehandlat 9,60 7,00 9,00 5,00 4,50 Acanto 0,5 0,40 0,63 0,63 1,75 2,70 AcantoPrima 0,75 1,20 1,25 0,28 1,38 2,00 Amistar 0,5 0,10 1,75 0,63 2,75 4,20 Armure 0,4 4,60 3,25 3,25 4,25 1,70 Comet 0,5 0,00 2,50 0,38 2,50 4,00 Delaro 0,4 0,30 3,25 0,50 0,75 1,90 Kayak 0,75 6,30 3,50 2,38 1,75 1,80 Proline 0,4 0,60 3,75 0,88 0,15 1,40 Stereo 0,8 4,00 2,00 1,13 3,25 1,00 Tilt 250EC 0,25 3,40 4,00 3,75 2,75 1,80 Tilt Top 0,5 2,60 3,25 2,75 2,75 1,50 Comet +Proline 0,3+0,35 0,00 2,50 0,03 0,88 0,90 Probv 0,0009 0,0001 0,0001 0,0001 0,0004 CV % 61,2 27,4 57,5 26,9 26,2 LSD 3,40 1,18 1,63 0,89 1,30 128