Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
|
|
- Rolf Sandström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
2 Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar! Maxim kan naturligtvis vad de gamla traditionella betningsmedlen kunde men ger dig som odlare också helt nya fördelar. Fördelar som varar hela vägen till skörd, ja till och med efter lagring av potatisen. Maxim har nämligen god effekt på utsädesburen smitta av de svampar som påverkar skalkvaliteten. Angreppen av dessa svampar blir tydliga först efter lagring och kan kosta dig stora pengar. Maxim ger både din potatisodling och din ekonomi ett tydligt försprång!
3 Den traditionella betningen har effekt på Filtsjuka/Lackskorv och bryter uppförökningen av denna utsädesburna svampsjukdom. Maxim påverkar även en rad andra svampsjukdomar som till exempel Silverskorv. Man måste dock vara observant på att många av dessa sjukdomar också sprids via jordsmitta. Bra växtföljd är därför också en mycket viktig parameter. Betning med Maxim skyddar potatisen under groning och uppkomst. Detta lägger grunden till ett väletablerat bestånd med hög avkastningspotential. Maxim förhindrar också vissa svampars möjlighet att spridas vidare från sättknölen och stoppar på detta sätt spridningen av utsädesburna svampar. Betning utförs antingen på rullbord eller vid potatissättning på sättaren. Det viktigaste är att betningen utförs på ett så noggrant sätt att Maxim blir jämnt fördelat på potatisen. Selektivitet Maxim har visat sig vara skonsam mot potatis. Betning med Maxim på icke angripet potatisutsäde har i försök visat god selektivitet och inga skador på potatisen har förekommit under förutsättning att betningen har skett på ett riktigt sätt. Det finns heller ingen risk att Maxim på något sätt skulle ge smakproblem på vanlig matpotatis eller potatis till chips. Dos Rekommenderad dos för Maxim är 25 ml per 100 kg potatis. Betning med Maxim ökar värdet på din potatisodling ända fram till försäljning!
4 Maxim ger dina potatisar ett helt nytt och brett skydd mot utsädesburna svampsjukdomar Ett friskt utsäde är en av hörnpelarna i en lönsam potatisodling. Det finns många olika svampar som kan påverka potatisen från uppkomst till avslutad lagring. Betning med Maxim säkerställer sundheten i utsädet och är ett av de bästa sätten att bryta uppförökningen av utsädesburna svampsjukdomar. Silverskorven Silverskorvens (Helminthosporium solani) största påverkan är på skalkvaliteten samt storleken på knölarna. Silverskorv sprids främst genom utsädet och uppförökas under odlingssäsongen. Svampen uppförökas långsamt i jorden. Angreppen blir normalt tydliga först efter lagring eller under lagringen om förhållanden för svampen är bra. Uppförökningen i lager kan gå mycket snabbt och vid starka angrepp uppstår viktsförluster. Svampen kan ge upphov till stora ekonomiska förluster!
5 Blåsskorv Blåsskorv (Polyscytalum pustulans) är en utsädesburen sjukdom och kan i jorden endast överleva på skörderester. Svampen kan dels påverka uppkomsten och ge upphov till ojämna bestånd, dels ge kvalitetsskador i lagret. Skadorna av angrepp uppträder som små brunsvarta blåsor. Spridningen av svampen sker under odlingssäsongen och vid upptagningen. Colletotrichum coccodes Colletotrichum coccodes är både en jord- och utsädesburen svamp. Symptomen är små svarta prickar (sklerotier) på potatisarna. Colletotricum kan orsaka en för tidig mognad och många små knölar. Angreppet blir värst i en stressad gröda (vatten- eller näringsbrist). Lackskorv/filtsjuka Lackskorv/filtsjuka (Rhizoctonia solani) finns ofta som smitta på sättpotatisar men också i de flesta odlade jordar. Lackskorv på utsädespotatis aktiveras redan i lagret eller vid sättning och svampmycelet växer ut på groddar och stoloner. När svampen etablerat sig på nytillväxten uppstår groddbränna som kan leda till mycket dålig uppkomst. Vid fuktig väderlek kan svampen följa med ovan jord och uppträda som filtsjuka. Angrepp gynnas av extrema väderleksförhållanden, kallt och vått före och under uppkomst eller en vår med extrem försommartorka. Betning med Maxim påverkar både storleksfördelningen och den totala skörden positivt. Referens: Försök i USA. (%) Effekt på Silverskorv Frisk 10% angrepp 30% angrepp 50% angrepp Obehandlat Maxim 100 (25 ml/100 kg) Obehandlat Maxim 100 (25 ml/100 kg) Obehandlat Maxim 100 (25 ml/100 kg) Obehandlat Maxim 100 (25 ml/100 kg) 4/10 22/11 8/02 14/04 Angrepp av Silverskorv vid fyra tidpunkter under lagring. Maxim minskar angreppen påtagligt och ökar den säljbara mängden potatis. Referens : MTT, Jokioinen 2007
6 Maxim ger betning en ny dimension Syngenta i Skandinavien har förutom försök genomfört och kommer att genomföra olika demonstrationsodlingar med Maxim för att visa de dokumenterade biologiska effekterna i praktiska konsekvenser som påverkan på grönfärgning, missformning och påverkan av skalkvaliteten. 7,1 % skalmissfärgning Praktisk demonstrationsodling 2008 En av våra demonstrationsodlingar under 2008 genomfördes med betning av Maxim på sorten Fakse. Utsädet var av god kvalitet och betades med 25 ml Maxim/100 kg potatis. Betningen utfördes på rullbord. Demonstrationsodlingen genomfördes hos en odlare i Harplinge i Halland. Prover på skördad potatis har tagits direkt vid skörd (v 41) och efter nio veckors lagring samt på våren 2009 (7 maj). Demonstrationsodlingen har skötts och dokumenterats av Hushållningssällskapet i Halland. Analyserna har utförts av SMAK i Laholm. 2,9 % skalmissfärgning Fig 1. Vid skörd 13/ fanns tydliga skillnader i skalkvaliteten mellan obetat och Maximbetat.
7 Skalkvaliteten Vid skörd fanns tydliga skillnader i skalkvaliteten mellan betat och obetat. Analysen av obetat gav 7,1 procent skalmissfärgning medan Maximbetat endast hade 2,9 procent skalmissfärgning (se fig 1). Skillnaden i skalmissfärgning ökade under vinterns lagring. De SMAK-analyser som utförts visar att den potatis som har betats med Maxim kan lagras fem veckor längre och fortfarande klassas i klass 1. Maximbetad potatis klarar av ytterligare 13 veckor på lager utan att passera gränsen för klass 2 i SMAKanalysen (fig 2). Rhizoctonia Rhizoctonia kan angripa både som filtsjuka och som lackskorv. I alla genomförda försök i Skandinavien har Maxim visat likvärdig eller bättre effekt än standardprodukten mot Rhizoctonia solani och ökat antalet stjälkar per planta. Vid angrepp på stjälken, ofta kallad groddbränna, sätter potatisplantan knölarna grunt och i en klunga runt de angripna stjälkarna. Detta ökar risken för grönfärgade och deformerade knölar. Knölar som är angripna av lackskorv kan utveckla deformeringar. I demonstrationsodlingen kunde skillnader i grönfärgning och missformade upptäckas vilket direkt kan härledas till Maxims effekt på Rhizoctonia solani (fig 3). Merintäkt Beräkningen av vad Maxims påverkan på kvaliteten ger i pengar kan göras på flera olika sätt. Skillnaden mellan klass 1 och 2 på en 30 tons lastbilleverans blir kronor*, eller merintäkten på skörden från ett hektar som klassas i klass 1 istället för klass 2 är kr/ha**. Det som är allom givet är att Maxims effektiva skydd mot utsädesburna svampar och dess påverkan på lagringskvaliteten ger dig stora möjligheter att få ut mesta möjliga netto i odlingen. * Beräkningen grundar sig på 50 öres prisskillnad per kg mellan klass 1 och 2. ** Grunden för beräkningen är en säljbar skörd på 35 ton/ha och 50 öres prisskillnad mellan klass 1 och 2. Fig 2. Utveckling av skalmissfärgning Sort Fakse 13/ (v 41) 7/ (v 19) Fig 3. Högre avsalupris med Maximbetning Sort Fakse analyserad 18/ (v 51) 60 Obetat Maxim (% ) 40 Obetat 18/12 (v 51) Maxim 18/12 (v 51) Skalmissfärgning (%) Maximbetad potatis = + 5 veckor i klass 1! Klass Silverskorv m fl Rhizoctonia 0 Klass 1 v41 v45 v50 v1 v5 v10 v15 v19 0 Skalmissfärgning Grönfärgning Missformade Växtsprickor Summa % alla anm.
8 Maxim sätter nya standards för potatisbetning Vi berättar mer: Ulf Gustafson Johan Henrysson Maxim Betning Ogräsbekämpning Bladmögelbekämpning Revus Bladmögelbekämpning Torrfläcksjukebekämpning Blastdödning Registrerat varumärke: Syngenta Group Company: Amistar, Boxer, Maxim, Reglone, Revus, Ridomil Gold, Shirlan Följ alltid anvisningarna på etiketten. Syngenta Crop Protection A/S Tel Fax Medlem av Svenskt Växtskydd Ohlsson Industrial Marketing rillerkommunikation Syngentaprodukterna som ger dig en lönsam odling via friska potatisar
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!
Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!
Läs merSå ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.
Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre
Läs merSVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009
SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009 Ulf Gustafson, Syngenta Crop Protection Strandlodsvej 44 DK 2300 Köpenhamn S Sammanfattning Den nya bladmögelprodukten Revus tog cirka 20 %
Läs merBetning av potatis mot
Betning i potatis Växsjö 6 december 2007 Betning av potatis mot Rhizoctonia solani Mats Andersson Betning mot Rhizoctonia solani Rhizoctonia solani Lackskorv, groddbränna, filtsjuka Betningsmetoder Teknikförsök
Läs merSYNGENTA NORDEN. Skydd av nytillväxt av blad i fält Resultat Flakkebjerg 08667, 2008
l SYNGENTA NORDEN Två snabba kliv framåt. Maximbetat utsäde och en robust bladmögelstrategi med REVUS Ulf Johan Page Skydd av nytillväxt av blad i fält 9 dagar efter inokulering Fältfsk Flakkebjerg 7,
Läs merSammanfattning av demoodlingar med Proradix i Östergötland sommaren 2012
Sammanfattning av demoodlingar med Proradix i Östergötland sommaren 2012 Sammanställt av Lovanggruppens rådgivare på potatis/specialgrödor Andreas Kronhed Lovanggruppens demoodling med Proradix i potatissäsongen
Läs merSjukdoms- och bristsymptom hos potatis och deras bekämpning
Sjukdoms- och bristsymptom hos potatis och deras bekämpning Sjukdomar hos potatis Torrfläcksjuka (Alternaria) 2 Sjukdomar hos potatis Potatisbladmögel Stjälkröta (bomullsmögel) 3 Sjukdomar hos potatis
Läs merHjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling
Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning
Läs merFölj deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010!
Effektivt skydd inifrån och ut Vad tyckte dina nordiska kollegor om sitt arbete med Revus 2009? Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010! Stefan Pålsson Trolle
Läs merLagersjukdommer, lagring og svinn
Lagersjukdommer, lagring og svinn Fagmote 10 augusti 2010 Statsagronom emerita Ulla Bång Sveriges Lantbruksuniversitet Svartskurv Lackskorv/ Groddbränna Rhizoctonia solani Solvskurv Silverskorv Helminthosporium
Läs merNYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd
NYHET! Bara gröna blad producerar toppskörd TM Torrfläcksjuka (Alternaria) Varför ska den bekämpas? Hur svår är den att upptäcka? Under 2000-talet har torrfläcksjukan som orsakas av svampen Alternaria
Läs merEn bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat!
En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat! Stommen i din bladmögelbekämpning Mögelangrepp utgör den största risken för förluster när man odlar potatis. Mögel stoppar växten eftersom
Läs merRåd hur man bekämpar filtsjukan
Råd hur man bekämpar filtsjukan 2006 1 Råd hur man bekämpar filtsjukan Paavo Ahvennieni, Paula Wilson, Mari Lehtonen ja Jari Valkonen Helsingfors universitet, Institutionen för tillämpad biologi, växtpatologi
Läs merHur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling
Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.
Läs merAlternariaförsök 2013
Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången
Läs merPotatiskräfta och rotgallnematod
Potatiskräfta och rotgallnematod vem som helst kan drabbas! Anna-Mia Björkholm, Hortorådgivare HIR Skåne SVT Tillsammans kan vi hantera skadegörarna! Lära oss mera Avdramatisera Diskutera Utbyta erfarenheter
Läs merDet är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin
Det är svårt att dölja när man har valt den bästa potatisstrategin Dokumenterad bästa effekt Bekämpar bladmögel, torrfläcksjuka och bomullsröta Mycket låg resistensrisk TM Revus och Revus Top en stark
Läs merEn bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat!
En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat! Stommen i din bladmögelbekämpning Mögelangrepp utgör den största risken för förluster när man odlar potatis. Mögel stoppar växten eftersom
Läs merVälj en genomtänkt potatisstrategi för optimal effekt och minimal resistensutveckling
Råd till odlare... Välj en genomtänkt potatisstrategi för optimal effekt och minimal resistensutveckling En ny växtsäsong är på väg och vi på Syngenta finns här för att stötta dig med din potatisodling
Läs merBladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:
Sammanfattning Under 2011 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta mottagliga matpotatissorten Bintje i Sverigeförsökens regi med syfte att undersöka effekten av olika bekämpningsprogram.
Läs merBehovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem
Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem Potatisbladmögel (Phytophtora infestans) en mycket allvarlig skadegörare i potatis Potatisbladmögel kan förorsaka mycket stor skada
Läs merOdling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Läs merVi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på
Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på Hushållningssällskapet Malmöhus, Toma Magyarosi med fröteknologi
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Läs merBetning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009
Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,
Läs merHur kan problemet med silverskorv på potatis minskas?
2008-05-27 Maria Olsson, a05maol2@stud.slu.se Nils Jönsson, a05nijo1@stud.slu.se Viktor Jansson, a05vija1@stud.slu.se Hur kan problemet med silverskorv på potatis minskas? Projektägare: Lars Bolin, provningschef
Läs merODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN
ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN TM WOOTAN HÖGRE SKÖRD, BÄTTRE SÖMN Hyvido hybridhöstkorn skiljer sig på flera sätt från linjesorterna rent odlingstekniskt. Det gäller främst såtidpunkt, utsädesmängd och gödsling.
Läs merJordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis
Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merVäxtskydd för professionell potatisodling
Nordisk Alkali Växtskydd för professionell potatisodling Betningsmedel Fungazil 3 Rizolex 3 Ogräsmedel Fenix 4 Spotlight Plus 4 Centium 4 Select 5 Bladmögelmedel Epok 6 Ranman Top 7 smedel Sumi-Alpha 8
Läs merJordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis
Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan
Läs merSvampsjukdomar i maltkorn
Svampsjukdomar i maltkorn Cecilia Lerenius, Växtskyddscentralen, Skara I några försök, med kraftiga angrepp av sköldfläcksjuka eller bladfläcksvampar, har behandlingar gett stora skördeökningar. I många
Läs merNordisk Alkali. Växtskydd för professionell potatisodling
Nordisk Alkali Växtskydd för professionell potatisodling Betningsmedel Fungazil 3 Rizolex 3 Ogräsmedel Fenix 4 Spotlight Plus 4 Centium 4 Select 5 Roxy 11 Bladmögelmedel Epok 6 Ranman Top 7 Cymbal 7 smedel
Läs merGrobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg
Grobarhet och skjutkraft hos åkerbönor angripna av bönsmyg Sammanfattning Bönsmyg, Bruchus rufimanus, är en liten skalbagge som angriper åkerbönor. Den lägger ägg på baljorna och larverna borrar sig in
Läs mer- skörden blir bara bättre!
Förvänta dig mer i majs - skörden blir bara bättre! är det första svampmedlet i majs. Skörda fördelarna: Högre skörd Fler foderenheter Bättre ensilagekvalitet används i majs i stadie 32-51 med 0,8 liter/ha.
Läs merMellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005
1 Mellangrödor före sockerbetor Åsa Olsson Robert Olsson Frågeställningar - sockerbetor - Etablering - Biologisk sanering - Jordburna svampar - Betcystnematoder - Kväveeffekter - Skördeeffekt i kommande
Läs merBibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta
Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta Författare Jeppsson M., Gustafsson U. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet
Läs merCelest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt
Paras lähtö hyvälle kasvulle NYHET för betning av spannmålsutsäde För betning av utsäde av stråsäd. Bekämpar utsädesburna och jordburna sjukdomar som angriper växten i grodd- och broddstadiet Flytande
Läs merMjöldagg är vanligt förekommande...
är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt
Läs merPM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015
1(4) Institutionen för växtproduktionsekologi 2014-04-22 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 10 00 Mobil: Nytt nummer kommer (0733 39 29 10) PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis
Läs merJordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling
Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns
Läs merVäxtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?
Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro? Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis,
Läs merSlutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.
1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
Läs merLönsam produktion av stärkelsepotatis SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Timing och skördeanpassade åtgärder
SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästareprogrammet 10 hp Lönsam produktion av stärkelsepotatis Timing och skördeanpassade åtgärder Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap
Läs merBeslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEMI Kemikalieinspektionen mooo Swedish Chemicals Agency Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
Läs merFokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet
Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet www.bayercropscience.se En effektiv svampbekämpning är basen i
Läs merBetning mot kornets bladfläcksjuka effekter Lars Wiik SLU Alnarp. Sammanfattning
Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter 7 Finansiärer SLF Växtskyddsmedelsföretagen Den regionala försöksverksamheten Lars Wiik SLU Alnarp Sammanfattning I olika utsädespartier med olika smittograd
Läs merPM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018
1(5) Institutionen för växtproduktionsekologi 2018-05-02 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 14 23 PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018 Utsäde
Läs merEkologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Matpotatis. Foto: Urban Wigert
Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Matpotatis Foto: Urban Wigert Ekologisk odling av matpotatis (Solanum tuberosum) Text: Katarina Holstmark, Jordbruksverket Potatis egenskaper* Förfruktsvärde 1
Läs merTabell 1. Teoretisk uppförökningspotential för vanligt stinksot för höstvete i monokultur (fritt efter Johnsson m fl, 1995).
STINKSOT OCH DVÄRGSTINKSOT I VETE Lennart Johnsson 1 och Jan Ö Jönsson 2 1 Enheten för växtpatologi och biologisk bekämpning, Box 7035, 750 07 Uppsala 2 Svalöf Weibull AB, 268 81 Svalöv E-post: Lennart.Johnsson@vpat.slu.se
Läs merRapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar
Rapsåret 2017 HS Skåne Jordbrukardagar Paul Leteus, HIR Skåne AB Ömsom vin, ömsom vatten! Genomsnittliga rapsskördar År Hela landet (kg/ha frö) Syd (Skåne, Halland, Blekinge) (kg/ha frö) 2017 3625 3607
Läs merStråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda
Stråsädesväxtföljder med gröngödslings/mellangröda Lennart Johansson, Hushållningssällskapet Östergötland I samband med införande av den nya jordbrukspolitiken, Agenda 2000 sänktes arealersättningen för
Läs merSlutrapport för projekt: Rhizoctonia solani Marksmitta finns det, vilka stammar förekommer? SLF Dnr
051220151655_20051520193349.doc UB Sidan 1 av 6 Slutrapport för projekt: Rhizoctonia solani Marksmitta finns det, vilka stammar förekommer? SLF Dnr 0242016 Bakgrund Svampen Rhizoctonia solani är en allvarlig
Läs merEkologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.
Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård
Läs merBetydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF
Betydelsen av torrfläcksjuka (Alternaria ssp.) på potatis SLF 0455031 Sammanfattning Under åren 2005, 2006 och 2007 genomfördes totalt 17 fältförsök med syfte är att undersöka effekten av två riktade behandlingar
Läs merPotatisbladmögel 2013
Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Louise Aldén b, Joakim Ekelöf c, Henrik Knutsson c, Anders TS Nilsson d Potatisbladmögel 2013 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2013 en fältförsöksserie
Läs merHur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum
Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta
Läs merL144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-
L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. Efter uppkomst i lantbruksgrödor avsedda för produktion av livsmedel eller foder dock endast:
Läs merProduktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök
Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden
Läs mer7-3105-200-184-11/10 SWED/11M
7-3105-200-184-11/10 SWED/11M Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av potatis och kepalök. Behandling i potatis får ej ske senare än 7 dagar före skörd och i kepalök ej senare än 28 dagar före
Läs merBevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.
49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för
Läs merSmak och kvalitet i ekologisk potatisodling. - dokumentationsprojekt 2003
Smak och kvalitet i ekologisk potatisodling - dokumentationsprojekt 2003 Förord Projektet har varit ett samarbete med Hushållningssällskapet Halland och Hushållningssällskapet Kristianstad. De ansvariga
Läs merMellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv
Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala FoU-dagar ekologisk
Läs merSex bekämpningsprogram var beställda av
LARS WIIK, HUSEC AB, Borgeby, Bjärred ANNA GERDTSSON, Jordbruksverkets växtskyddscentral, Alnarp Bladmögelbekämpning i potatis L15-1 Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Läs merRhizobium och sjukdomshämmande rotbakterier i åkerböna
Rhizobium och sjukdomshämmande rotbakterier i åkerböna Sadhna Alström and Björn Andersson FoU inom ekologisk produktion. 3 mars 2015, Hässleholm Introduktion Åkerböna som värd åt olika mikro-organismer
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 30 Inte heller den 23-24 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge
Läs merDriftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut
Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med
Läs merÅkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor
Åkerbönor erfarenheter från fler fall med mögelangripna baljor Eva Mellqvist Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Mögliga åkerbönor vid skörd i slutet av september efter mycket regnande Foto: Lennart
Läs merSORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala
Potatis SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala I år provades 11-17 potatissorter i sortförsöken i den samordnade försöksserien för höstvinter potatissorter.
Läs merGUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com
KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande
Läs merJordbruksverkets hantering av inblandning av en annan GM-potatis i Amflora
1(7) RAPPORT 2011-01-13 Växt- och miljöavdelningen Jordbruksverkets hantering av inblandning av en annan GM-potatis i Amflora Denna rapport handlar om inblandningen av en genetiskt modifierad potatis som
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i potatis, Alnarp vecka 26 Det förekommer nu nya bladmögelangrepp, både blad- och stjälkangrepp, på flera lokaler. Det har kommit rapporter de senaste dagarna om
Läs merAlternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning
Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi
Läs merRotpatogener i åkerböna och ärt
Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på
Läs merVäxtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie
SlutrapportPiinducerad resistens.doc Sidan 1 av 6 Slutrapport DNR25-6/ Växtextrakt mot potatisbladmögel - bekämpning genom inducerad resistens? - en förstudie OMFATTNING OCH METODER Syfte och tidpunkt
Läs merL139267 Användningsområde 10 KG
L139267 SWED/10L Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av potatis. Behandling får ej ske senare än 30 dagar före skörd. All annan användning är otillåten om den inte särskilt tillåtits. 10 KG L141170
Läs merKlumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?
Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster? 1,2 Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Hushållningssällskapet HS Konsult AB, Örebro 2 SLU, Institutionen för växtproduktionsekologi, Uppsala Plantekonferensen,
Läs merBladmögelbekämpning. Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket
VÄXTSKYDD Bladmögelbekämpning Av Lars Wiik, HUSEC AB, och Anna Gerdtsson, Jordbruksverket lars.wiik@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Under 2012 utfördes tre fältförsök i den mot bladmögel och brunröta
Läs merJordbrukardagarna 2010
Jordbrukardagarna 2010 Försöksboken sid 143-156 Svampförsök i stråsäd erfarenheter från 2009 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Merskörd, ton/ha, fungicidförsök Skåne Inkl L15-1070
Läs merUtredning om utsädespotatis
Utredning om utsädespotatis krav på utskiftning av utsäde begränsning av rätten att saluföra utsäde Rapport 2006:24 Foto: Mats Pettersson Utredning om utsädespotatis krav på utskiftning av utsäde begränsning
Läs merHestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor
Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor Rotröta Vi har en ny och förbisedd aggressiv rotrötepatogen i ärt- och åkerbönodlingen!
Läs merEkologisk odling av matpotatis
Ekologisk odling av matpotatis Jordbruksinformation 6 2003 Broschyren har skrivits av rådgivarna Karl-Arne Hedene, växtskyddsenheten och Katarina Holstmark, växtodlingsenheten på Jordbruksverkets regionkontor
Läs merIntegrerat växtskydd Vad? Varför? Hur?
www.jordbruksverket.se Integrerat växtskydd Vad? Varför? Hur? För att det ska kunna blir angrepp av en skadegörare krävs tre förutsättningar. Smitta/skadegörare, Lämpligt väder/miljö och Mottaglig värdväxt.
Läs merSlutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Läs merReferensförsök mot svampsjukdomar i höstvete
Referensförsök mot svampsjukdomar i höstvete Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen, Linköping Växtskydd Svartpricksjuka (Septoria tritici) förekom i hela Mellansverige, men var betydligt vanligare i Västsverige.
Läs merBEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING
Utkast till slutrapport i projektet BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING Projektansvarig; Björn Andersson, SLU BAKGRUND Den låga odlingssäkerheten i ekologisk potatisproduktion orsakas till
Läs merGenetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige
Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................
Läs merBiologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av höstråg, höstvete och rågvete
Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av råg, vete och rågvete Rapport 2007 I detta projekt avser vi att undersöka vete/ rågvete och rågpartier med varierande smittograd av utsädesburna sjukdomar
Läs merVad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?
Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se
Läs merPotatis i ekologisk odling 2019
Institutionen för växtproduktionsekologi Department of Crop Production Ecology Potatis i ekologisk odling 2019 Sortförsök 2014-2018 J. Hagman Uppsala 2019 Avsnitt ur Sortval i ekologisk odling 2019 Potatis
Läs merVeckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28
Veckorapport Potatisbladmögelbevakning i färsk- och matpotatis, Alnarp vecka 28 Inte heller den 9 juli 2018 upptäcktes bladmögel i något av de fem områdena med matpotatis som vi bevakar; Löddeköpinge &
Läs merFrån kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning
Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA
Läs merStenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar
Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.
Läs merNya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000
Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor
Läs merPotatisbladmögel 2012
ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012
Läs merFramgångsrik precisionssådd
I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård
Läs merStrategier mot skadegörare i ärter
Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd
Läs merDin potatisodling. är vår passion
Din potatisodling är vår passion Konsten att älska en knöl Potatis är ett av våra mest populära baslivsmedel. Och du som odlare vet att de älskade knölarna för en kämpig tillvaro i fält. Grödorna drabbas
Läs merChecklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015
Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande
Läs merBESLUT. .,... Datum Diarienr Sw shchemicalage n n e cv a-H Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet
KEMI.,... Sw shchemicalage n n e cv Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Lantbrukamas Riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet 1 Beslut
Läs merDränering Från missväxt till tillväxt
Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten
Läs mer