Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!"

Transkript

1 Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

2 Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar! Maxim kan naturligtvis vad de gamla traditionella betningsmedlen kunde men ger dig som odlare också helt nya fördelar. Fördelar som varar hela vägen till skörd, ja till och med efter lagring av potatisen. Maxim har nämligen god effekt på utsädesburen smitta av de svampar som påverkar skalkvaliteten. Angreppen av dessa svampar blir tydliga först efter lagring och kan kosta dig stora pengar. Maxim ger både din potatisodling och din ekonomi ett tydligt försprång!

3 Den traditionella betningen har effekt på Filtsjuka/Lackskorv och bryter uppförökningen av denna utsädesburna svampsjukdom. Maxim påverkar även en rad andra svampsjukdomar som till exempel Silverskorv. Man måste dock vara observant på att många av dessa sjukdomar också sprids via jordsmitta. Bra växtföljd är därför också en mycket viktig parameter. Betning med Maxim skyddar potatisen under groning och uppkomst. Detta lägger grunden till ett väletablerat bestånd med hög avkastningspotential. Maxim förhindrar också vissa svampars möjlighet att spridas vidare från sättknölen och stoppar på detta sätt spridningen av utsädesburna svampar. Betning utförs antingen på rullbord eller vid potatissättning på sättaren. Det viktigaste är att betningen utförs på ett så noggrant sätt att Maxim blir jämnt fördelat på potatisen. Selektivitet Maxim har visat sig vara skonsam mot potatis. Betning med Maxim på icke angripet potatisutsäde har i försök visat god selektivitet och inga skador på potatisen har förekommit under förutsättning att betningen har skett på ett riktigt sätt. Det finns heller ingen risk att Maxim på något sätt skulle ge smakproblem på vanlig matpotatis eller potatis till chips. Dos Rekommenderad dos för Maxim är 25 ml per 100 kg potatis. Betning med Maxim ökar värdet på din potatisodling ända fram till försäljning!

4 Maxim ger dina potatisar ett helt nytt och brett skydd mot utsädesburna svampsjukdomar Ett friskt utsäde är en av hörnpelarna i en lönsam potatisodling. Det finns många olika svampar som kan påverka potatisen från uppkomst till avslutad lagring. Betning med Maxim säkerställer sundheten i utsädet och är ett av de bästa sätten att bryta uppförökningen av utsädesburna svampsjukdomar. Silverskorven Silverskorvens (Helminthosporium solani) största påverkan är på skalkvaliteten samt storleken på knölarna. Silverskorv sprids främst genom utsädet och uppförökas under odlingssäsongen. Svampen uppförökas långsamt i jorden. Angreppen blir normalt tydliga först efter lagring eller under lagringen om förhållanden för svampen är bra. Uppförökningen i lager kan gå mycket snabbt och vid starka angrepp uppstår viktsförluster. Svampen kan ge upphov till stora ekonomiska förluster!

5 Blåsskorv Blåsskorv (Polyscytalum pustulans) är en utsädesburen sjukdom och kan i jorden endast överleva på skörderester. Svampen kan dels påverka uppkomsten och ge upphov till ojämna bestånd, dels ge kvalitetsskador i lagret. Skadorna av angrepp uppträder som små brunsvarta blåsor. Spridningen av svampen sker under odlingssäsongen och vid upptagningen. Colletotrichum coccodes Colletotrichum coccodes är både en jord- och utsädesburen svamp. Symptomen är små svarta prickar (sklerotier) på potatisarna. Colletotricum kan orsaka en för tidig mognad och många små knölar. Angreppet blir värst i en stressad gröda (vatten- eller näringsbrist). Lackskorv/filtsjuka Lackskorv/filtsjuka (Rhizoctonia solani) finns ofta som smitta på sättpotatisar men också i de flesta odlade jordar. Lackskorv på utsädespotatis aktiveras redan i lagret eller vid sättning och svampmycelet växer ut på groddar och stoloner. När svampen etablerat sig på nytillväxten uppstår groddbränna som kan leda till mycket dålig uppkomst. Vid fuktig väderlek kan svampen följa med ovan jord och uppträda som filtsjuka. Angrepp gynnas av extrema väderleksförhållanden, kallt och vått före och under uppkomst eller en vår med extrem försommartorka. Betning med Maxim påverkar både storleksfördelningen och den totala skörden positivt. Referens: Försök i USA. (%) Effekt på Silverskorv Frisk 10% angrepp 30% angrepp 50% angrepp Obehandlat Maxim 100 (25 ml/100 kg) Obehandlat Maxim 100 (25 ml/100 kg) Obehandlat Maxim 100 (25 ml/100 kg) Obehandlat Maxim 100 (25 ml/100 kg) 4/10 22/11 8/02 14/04 Angrepp av Silverskorv vid fyra tidpunkter under lagring. Maxim minskar angreppen påtagligt och ökar den säljbara mängden potatis. Referens : MTT, Jokioinen 2007

6 Maxim ger betning en ny dimension Syngenta i Skandinavien har förutom försök genomfört och kommer att genomföra olika demonstrationsodlingar med Maxim för att visa de dokumenterade biologiska effekterna i praktiska konsekvenser som påverkan på grönfärgning, missformning och påverkan av skalkvaliteten. 7,1 % skalmissfärgning Praktisk demonstrationsodling 2008 En av våra demonstrationsodlingar under 2008 genomfördes med betning av Maxim på sorten Fakse. Utsädet var av god kvalitet och betades med 25 ml Maxim/100 kg potatis. Betningen utfördes på rullbord. Demonstrationsodlingen genomfördes hos en odlare i Harplinge i Halland. Prover på skördad potatis har tagits direkt vid skörd (v 41) och efter nio veckors lagring samt på våren 2009 (7 maj). Demonstrationsodlingen har skötts och dokumenterats av Hushållningssällskapet i Halland. Analyserna har utförts av SMAK i Laholm. 2,9 % skalmissfärgning Fig 1. Vid skörd 13/ fanns tydliga skillnader i skalkvaliteten mellan obetat och Maximbetat.

7 Skalkvaliteten Vid skörd fanns tydliga skillnader i skalkvaliteten mellan betat och obetat. Analysen av obetat gav 7,1 procent skalmissfärgning medan Maximbetat endast hade 2,9 procent skalmissfärgning (se fig 1). Skillnaden i skalmissfärgning ökade under vinterns lagring. De SMAK-analyser som utförts visar att den potatis som har betats med Maxim kan lagras fem veckor längre och fortfarande klassas i klass 1. Maximbetad potatis klarar av ytterligare 13 veckor på lager utan att passera gränsen för klass 2 i SMAKanalysen (fig 2). Rhizoctonia Rhizoctonia kan angripa både som filtsjuka och som lackskorv. I alla genomförda försök i Skandinavien har Maxim visat likvärdig eller bättre effekt än standardprodukten mot Rhizoctonia solani och ökat antalet stjälkar per planta. Vid angrepp på stjälken, ofta kallad groddbränna, sätter potatisplantan knölarna grunt och i en klunga runt de angripna stjälkarna. Detta ökar risken för grönfärgade och deformerade knölar. Knölar som är angripna av lackskorv kan utveckla deformeringar. I demonstrationsodlingen kunde skillnader i grönfärgning och missformade upptäckas vilket direkt kan härledas till Maxims effekt på Rhizoctonia solani (fig 3). Merintäkt Beräkningen av vad Maxims påverkan på kvaliteten ger i pengar kan göras på flera olika sätt. Skillnaden mellan klass 1 och 2 på en 30 tons lastbilleverans blir kronor*, eller merintäkten på skörden från ett hektar som klassas i klass 1 istället för klass 2 är kr/ha**. Det som är allom givet är att Maxims effektiva skydd mot utsädesburna svampar och dess påverkan på lagringskvaliteten ger dig stora möjligheter att få ut mesta möjliga netto i odlingen. * Beräkningen grundar sig på 50 öres prisskillnad per kg mellan klass 1 och 2. ** Grunden för beräkningen är en säljbar skörd på 35 ton/ha och 50 öres prisskillnad mellan klass 1 och 2. Fig 2. Utveckling av skalmissfärgning Sort Fakse 13/ (v 41) 7/ (v 19) Fig 3. Högre avsalupris med Maximbetning Sort Fakse analyserad 18/ (v 51) 60 Obetat Maxim (% ) 40 Obetat 18/12 (v 51) Maxim 18/12 (v 51) Skalmissfärgning (%) Maximbetad potatis = + 5 veckor i klass 1! Klass Silverskorv m fl Rhizoctonia 0 Klass 1 v41 v45 v50 v1 v5 v10 v15 v19 0 Skalmissfärgning Grönfärgning Missformade Växtsprickor Summa % alla anm.

8 Maxim sätter nya standards för potatisbetning Vi berättar mer: Ulf Gustafson Johan Henrysson Maxim Betning Ogräsbekämpning Bladmögelbekämpning Revus Bladmögelbekämpning Torrfläcksjukebekämpning Blastdödning Registrerat varumärke: Syngenta Group Company: Amistar, Boxer, Maxim, Reglone, Revus, Ridomil Gold, Shirlan Följ alltid anvisningarna på etiketten. Syngenta Crop Protection A/S Tel Fax Medlem av Svenskt Växtskydd Ohlsson Industrial Marketing rillerkommunikation Syngentaprodukterna som ger dig en lönsam odling via friska potatisar

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET! Maxim representerar morgondagens betningsmedel mot svampsjukdomar!

Läs mer

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång. Lägg grunden för en bättre avräkning redan i år Bättre etablering, bättre

Läs mer

SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009

SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009 SVAMPSJUKDOMAR I POTATIS ERFARENHETER AV REVUS OCH MAXIM 2009 Ulf Gustafson, Syngenta Crop Protection Strandlodsvej 44 DK 2300 Köpenhamn S Sammanfattning Den nya bladmögelprodukten Revus tog cirka 20 %

Läs mer

SYNGENTA NORDEN. Skydd av nytillväxt av blad i fält Resultat Flakkebjerg 08667, 2008

SYNGENTA NORDEN. Skydd av nytillväxt av blad i fält Resultat Flakkebjerg 08667, 2008 l SYNGENTA NORDEN Två snabba kliv framåt. Maximbetat utsäde och en robust bladmögelstrategi med REVUS Ulf Johan Page Skydd av nytillväxt av blad i fält 9 dagar efter inokulering Fältfsk Flakkebjerg 7,

Läs mer

Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010!

Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010! Effektivt skydd inifrån och ut Vad tyckte dina nordiska kollegor om sitt arbete med Revus 2009? Följ deras råd och även du får bättre lönsamhet och en enklare potatisodling 2010! Stefan Pålsson Trolle

Läs mer

Lagersjukdommer, lagring og svinn

Lagersjukdommer, lagring og svinn Lagersjukdommer, lagring og svinn Fagmote 10 augusti 2010 Statsagronom emerita Ulla Bång Sveriges Lantbruksuniversitet Svartskurv Lackskorv/ Groddbränna Rhizoctonia solani Solvskurv Silverskorv Helminthosporium

Läs mer

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling

Hjälp från Syngenta till effektivare. Jordgubbsodling Hjälp från Syngenta till effektivare Jordgubbsodling Största hoten mot en hög skörd med god kvalitet Gråmögel Gråmögel kan ha kraftig påverkan på bärkvaliteten. Inspektera fälten noga från början av blomning

Läs mer

En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat!

En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat! En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat! Stommen i din bladmögelbekämpning Mögelangrepp utgör den största risken för förluster när man odlar potatis. Mögel stoppar växten eftersom

Läs mer

Råd hur man bekämpar filtsjukan

Råd hur man bekämpar filtsjukan Råd hur man bekämpar filtsjukan 2006 1 Råd hur man bekämpar filtsjukan Paavo Ahvennieni, Paula Wilson, Mari Lehtonen ja Jari Valkonen Helsingfors universitet, Institutionen för tillämpad biologi, växtpatologi

Läs mer

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling

Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling Hur du undviker vanliga sjukdomar i din jordgubbsodling TM Vad är de största hoten mot en hög skörd med god kvalitet, Magnus? Gråmögelsbekämpning Infektion av gråmögel sker oftast i den öppna blomman.

Läs mer

En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat!

En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat! En bladmögelstrategi som ger dig tid och pengar över till annat! Stommen i din bladmögelbekämpning Mögelangrepp utgör den största risken för förluster när man odlar potatis. Mögel stoppar växten eftersom

Läs mer

Alternariaförsök 2013

Alternariaförsök 2013 Oktober 2013 Alternariaförsök 2013 Alternaria i stärkelsepotatis är ett växande problem. Många av stärkelsepotatisodlarna påpekar ofta Alternaria som en mer svårbekämpad svamp än potatisbladmögel. Tillgången

Läs mer

Hur kan problemet med silverskorv på potatis minskas?

Hur kan problemet med silverskorv på potatis minskas? 2008-05-27 Maria Olsson, a05maol2@stud.slu.se Nils Jönsson, a05nijo1@stud.slu.se Viktor Jansson, a05vija1@stud.slu.se Hur kan problemet med silverskorv på potatis minskas? Projektägare: Lars Bolin, provningschef

Läs mer

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009 Åsa Olsson Bakgrund Sockerbetsfrö har under lång tid betats med olika produkter för att så långt det är möjligt kunna undvika angrepp av olika skadeinsekter,

Läs mer

Nordisk Alkali. Växtskydd för professionell potatisodling

Nordisk Alkali. Växtskydd för professionell potatisodling Nordisk Alkali Växtskydd för professionell potatisodling Betningsmedel Fungazil 3 Rizolex 3 Ogräsmedel Fenix 4 Spotlight Plus 4 Centium 4 Select 5 Roxy 11 Bladmögelmedel Epok 6 Ranman Top 7 Cymbal 7 smedel

Läs mer

Växtskydd för professionell potatisodling

Växtskydd för professionell potatisodling Nordisk Alkali Växtskydd för professionell potatisodling Betningsmedel Fungazil 3 Rizolex 3 Ogräsmedel Fenix 4 Spotlight Plus 4 Centium 4 Select 5 Bladmögelmedel Epok 6 Ranman Top 7 smedel Sumi-Alpha 8

Läs mer

- skörden blir bara bättre!

- skörden blir bara bättre! Förvänta dig mer i majs - skörden blir bara bättre! är det första svampmedlet i majs. Skörda fördelarna: Högre skörd Fler foderenheter Bättre ensilagekvalitet används i majs i stadie 32-51 med 0,8 liter/ha.

Läs mer

Celest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt

Celest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt Paras lähtö hyvälle kasvulle NYHET för betning av spannmålsutsäde För betning av utsäde av stråsäd. Bekämpar utsädesburna och jordburna sjukdomar som angriper växten i grodd- och broddstadiet Flytande

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta

Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta Bibliografiska uppgifter för Kemiindustrins syn på behandling mot potatisbladmögel, en analys från Syngenta Författare Jeppsson M., Gustafsson U. Utgivningsår 28 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Mjöldagg är vanligt förekommande...

Mjöldagg är vanligt förekommande... är vanligt förekommande......bryter ner svampmycelet är vanligt förekommande, och en svampsjukdom som de flesta känner igen. sangepp ökar med; 1. mottagligheten hos sorten 2. lättare jordtyp 3. sen såtidpunkt

Läs mer

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige.

Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. 1 Slutrapport - Förstudie om Alternariaförekomst i potatis och behandlingseffekter 2013 i Mellansverige. Lisa Andrae, Rådhuset Nordfalan Eva Edin, Institutionen för Skoglig mykologi och växtpatologi, SLU

Läs mer

Lönsam produktion av stärkelsepotatis SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Timing och skördeanpassade åtgärder

Lönsam produktion av stärkelsepotatis SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Timing och skördeanpassade åtgärder SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästareprogrammet 10 hp Lönsam produktion av stärkelsepotatis Timing och skördeanpassade åtgärder Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap

Läs mer

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Matpotatis. Foto: Urban Wigert

Ekologisk växtodling. Odlingsbeskrivningar. Matpotatis. Foto: Urban Wigert Ekologisk växtodling Odlingsbeskrivningar Matpotatis Foto: Urban Wigert Ekologisk odling av matpotatis (Solanum tuberosum) Text: Katarina Holstmark, Jordbruksverket Potatis egenskaper* Förfruktsvärde 1

Läs mer

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet KEMI Kemikalieinspektionen mooo Swedish Chemicals Agency Tillstånd och upplysning Björn Isaksson Delgivningskvitto Lantbrukarnas Riksförbund 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

Läs mer

L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten-

L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vatten- L144964 SWED/5M Ogräsmedel Mot icke önskvärd vegetation utom i sjöar, vattendrag och andra vattensamlingar. Efter uppkomst i lantbruksgrödor avsedda för produktion av livsmedel eller foder dock endast:

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Slutrapport för projekt: Rhizoctonia solani Marksmitta finns det, vilka stammar förekommer? SLF Dnr

Slutrapport för projekt: Rhizoctonia solani Marksmitta finns det, vilka stammar förekommer? SLF Dnr 051220151655_20051520193349.doc UB Sidan 1 av 6 Slutrapport för projekt: Rhizoctonia solani Marksmitta finns det, vilka stammar förekommer? SLF Dnr 0242016 Bakgrund Svampen Rhizoctonia solani är en allvarlig

Läs mer

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök

Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Redovisning av projektet: Produktionskostnad för planterad lök jämfört med sådd lök Sökande: Anna-Mia Björkholm, Medsökande: Per Hansson, Bakgrund Integrerat växtskydd är lagkrav från 1 jan 2014. Bakgrunden

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Potatisbladmögel 2012

Potatisbladmögel 2012 ogräs växtskydd ars Wiik, HUSEC och Anna Av A, Gerdtsson, titel titelsson, Jordbruksverket, epost@epost Alnarp E-post: lars.wiik@hushallningssallskapet.se Potatisbladmögel 2012 Sammanfattning Under 2012

Läs mer

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum Observera att det är en annan art, Aphanomyces cochlioides, som orsakar rotbrand i sockerbetor! Ärtrotröta

Läs mer

Smak och kvalitet i ekologisk potatisodling. - dokumentationsprojekt 2003

Smak och kvalitet i ekologisk potatisodling. - dokumentationsprojekt 2003 Smak och kvalitet i ekologisk potatisodling - dokumentationsprojekt 2003 Förord Projektet har varit ett samarbete med Hushållningssällskapet Halland och Hushållningssällskapet Kristianstad. De ansvariga

Läs mer

7-3105-200-184-11/10 SWED/11M

7-3105-200-184-11/10 SWED/11M 7-3105-200-184-11/10 SWED/11M Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av potatis och kepalök. Behandling i potatis får ej ske senare än 7 dagar före skörd och i kepalök ej senare än 28 dagar före

Läs mer

Rhizobium och sjukdomshämmande rotbakterier i åkerböna

Rhizobium och sjukdomshämmande rotbakterier i åkerböna Rhizobium och sjukdomshämmande rotbakterier i åkerböna Sadhna Alström and Björn Andersson FoU inom ekologisk produktion. 3 mars 2015, Hässleholm Introduktion Åkerböna som värd åt olika mikro-organismer

Läs mer

Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning

Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Alternaria och nya alternativ vid bladmögelbekämpning Erland Liljeroth/Anders TS Nilsson, SLU Lilla Böslid 5 november 2014 Anders TS Nilsson Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för biosystem och teknologi

Läs mer

Ekologisk odling av matpotatis

Ekologisk odling av matpotatis Ekologisk odling av matpotatis Jordbruksinformation 6 2003 Broschyren har skrivits av rådgivarna Karl-Arne Hedene, växtskyddsenheten och Katarina Holstmark, växtodlingsenheten på Jordbruksverkets regionkontor

Läs mer

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet?

Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? Vad kostar förebyggande åtgärder inom växtskyddet? ANDERS ADHOLM HENRIK NÄTTERLUND PATRICK PETERSSON HIR Malmöhus AB Borgeby Slottväg 11, 237 91 Bjärred Telefon 046-71 36 00 Fax 046-70 61 35 info-m@hushallningssallskapet.se

Läs mer

Potatisbladmögel 2013

Potatisbladmögel 2013 Av Lars Wiik a, Anna Gerdtsson b, Louise Aldén b, Joakim Ekelöf c, Henrik Knutsson c, Anders TS Nilsson d Potatisbladmögel 2013 Sammanfattning I Sverigeförsökens regi utfördes under 2013 en fältförsöksserie

Läs mer

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Rotpatogener i åkerböna och ärt Rotpatogener i åkerböna och ärt Mariann Wikström, Jordbruksverket Ärtrotröta Ett av de allvarligaste problemen i ärtodling är ärtrotröta. Detta orsakas av patogenen Aphanomyces euteiches. Den trivs på

Läs mer

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. 49 Bevakning av bladsvampar 8 1 Del. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp. BLAD- SVAMPAR Betorna växer nu för fullt och snart nog är det dags att börja kontrollera fälten för

Läs mer

L139267 Användningsområde 10 KG

L139267 Användningsområde 10 KG L139267 SWED/10L Användningsområde Mot svampangrepp i odlingar av potatis. Behandling får ej ske senare än 30 dagar före skörd. All annan användning är otillåten om den inte särskilt tillåtits. 10 KG L141170

Läs mer

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut

Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Driftsekonomisk analys, ett instrument för framtida beslut Foto: Bildarkivet i Klågerup Av Niklas Bergman, VäxtRådgruppen Vad är jag bra och dålig på i jämförelse med andra växtodlare? Genom att vara med

Läs mer

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! + 1092 kr per ha * www.kws.com KWS-sorter ökar din lönsamhet! GUNILLA + 1092 * *Jämfört med medeltal av de 3 mest odlade sorterna för vart och ett av åren 2006-2008, 15 officiella försök Förbättrad lönsamhet för betodlingen! Glädjande

Läs mer

Strategier mot skadegörare i ärter

Strategier mot skadegörare i ärter Strategier mot skadegörare i ärter Mariann Wikström, Jordbruksverket Strategier mot skadegörare i ärter Insekter huvudsakligen bladlöss Kemisk bekämpning Ärtrotröta Aphanomyces och Phytophthora Jordprovtagning,växtföljd

Läs mer

SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala

SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS. av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala Potatis SORTFÖRSÖK I MATPOTATIS av Jannie Hagman, institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU Uppsala I år provades 11-17 potatissorter i sortförsöken i den samordnade försöksserien för höstvinter potatissorter.

Läs mer

Gul lök - tjäna på att odla rätt

Gul lök - tjäna på att odla rätt nr 123 Gul lök - tjäna på att odla rätt Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2009/10 Gul lök - tjäna på att odla rätt Gul lök är en av de vanligaste

Läs mer

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning

Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning Från kumminodlingarnas gårdsförsök har man fått fakta om växtsjukdomarnas utbredning Asko Hannukkala, Erja Huusela-Veistola & Noora Pietikäinen MTT Forskning om växtproduktion I SPÅREN AV SKÖRDEVARIATIONERNA

Läs mer

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.

Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med

Läs mer

Framgångsrik precisionssådd

Framgångsrik precisionssådd I ekoodling är rapsen en sann cash crop och att lyckas ger ett rejält utslag på sista raden. Att etablera höstraps med hög precision ger jämna fält och säker övervintring. Sverker Peterson, Bjälbo gård

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000 Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000 Skriv in försökets rubrik här SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor

Läs mer

Matsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar

Matsvinn innebär: ekonomiska förluster för odlarna en belastning på miljön bidrar till klimatförändringar Tillväxt trädgårdsprojekt: Matsvinn i primärproduktionen exempel från äpple (och morot, redovisas inte här)) Marie Olsson, Karl-Erik Gustavsson, Staffan Andersson, SLU Alnarp Matsvinn innebär: ekonomiska

Läs mer

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015 Administrativa uppgifter Besöksdatum Fastighetsbeteckning Verksamhetsutövare Person- /organisationsnummer Adress Telefon Mejladress Inspektör Närvarande

Läs mer

Bekämpning av insekter i vårsäd

Bekämpning av insekter i vårsäd Bekämpning av insekter i vårsäd Peder Wærn, Växtskyddscentralen, Uppsala Migration av havrebladlöss från andra sidan Östersjön och varm försommar medförde starkare bladlusangrepp än förväntat. Angreppen

Läs mer

Jämförelse av HZPC Kantaperunas sorter

Jämförelse av HZPC Kantaperunas sorter Sortguide Jämförelse av HZPC Kantaperunas sorter < Tidiga Sena > Carrera Colomba Timo Annabelle Siikli Jessica Innovator Taurus Noblesse Challenger Opera Mozart Asterix Nicola Sort Utsädesbehov kg/ha -

Läs mer

Patogena svampar (och närbesläktade)

Patogena svampar (och närbesläktade) Patogena svampar (och närbesläktade) Förutsättningar för svampangrepp Smittan=svampen Spridningen Infektionsförhållanden Viktiga grupper: Rotsvampar (inkl. algsvampar) gråmögel Phytophthora mjöldagg rost

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING

BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING Utkast till slutrapport i projektet BEKÄMPNING AV BLADMÖGEL I EKOLOGISK POTATISODLING Projektansvarig; Björn Andersson, SLU BAKGRUND Den låga odlingssäkerheten i ekologisk potatisproduktion orsakas till

Läs mer

BÄDDODLING AV MATPOTATIS

BÄDDODLING AV MATPOTATIS Examensarbete inom Lantmästarprogrammet BÄDDODLING AV MATPOTATIS BED CULTIVATED POTATOES Carl Kjell Sveriges lantbruksuniversitet LTJ-fakulteten Alnarp 2008 FÖRORD Lantmästarprogrammet är en tvåårig högskoleutbildning

Läs mer

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler 3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler Hans Larsson, SLU och Olof Hellgren, SLU Inledning En uppgift för projektet var att identifiera ett antal påverkbara

Läs mer

EKONOMI I ODLING AV EKOLOGISKT POTATISUTSÄDE

EKONOMI I ODLING AV EKOLOGISKT POTATISUTSÄDE Examensarbete inom Lantmästarprogrammet 2004:06 EKONOMI I ODLING AV EKOLOGISKT POTATISUTSÄDE ECONOMY IN ORGANIC POTATOSEED CULTIVATION Johan Fredlund Handledare: Jan Larsson Examinator: Jan Larsson Sveriges

Läs mer

Dränering Från missväxt till tillväxt

Dränering Från missväxt till tillväxt Dränering Från missväxt till tillväxt En dränerad jord ger mer Det främsta målet med dränering av jordbruksmark i Sverige är att leda bort ett överskott av vatten. Med en väldränerad jord ökar möjligheten

Läs mer

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis!

Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Stor efterfrågan av ekologiska produkter. Brist på potatis! Den svenskodlade ekologiska potatisen tog slut vid jul. Svegro uppger 500% ökning av ekologisk potatis Nu fylls hyllorna med ekologisk import

Läs mer

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan

Läs mer

Jordbrukardagar 2016

Jordbrukardagar 2016 Jordbrukardagar 2016 Svampbekämpning Louise Aldén och Gunilla Berg Jordbruksverket Vädret i Lund 2014/2015 källa:smhi Rödsotvirus - stora angrepp i höstsäd 2015 Hösten 2014 flera riskfaktor sammanföll

Läs mer

Nyhetsbrev Marslansering Les Pious

Nyhetsbrev Marslansering Les Pious Marslansering I Mars 2014 lanserar Vinia vinet i det fasta sortimentet på Systembolaget. Vinet lanseras i sortimentmixarna standard CD samt premium ABCDE och har en butikstäckning med 205 butiker. Producenten

Läs mer

Lönsam produktion av stärkelsepotatis SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Timing och skördeanpassade åtgärder

Lönsam produktion av stärkelsepotatis SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Timing och skördeanpassade åtgärder SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästareprogrammet 10 hp Lönsam produktion av stärkelsepotatis Timing och skördeanpassade åtgärder Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap

Läs mer

+695 kr per ha* SABRINA KWS. Dubbelseger för KWS i lönsamhet!

+695 kr per ha* SABRINA KWS. Dubbelseger för KWS i lönsamhet! www.kws.com Dubbelseger för KWS i lönsamhet! SABRINA KWS Rosalinda KWS +695 kr per ha* * Jämfört med medeltalet av de 3 mest odlade sorterna 2011. 17 officiella försök 2009 2011 Knästorp i augusti 2012

Läs mer

Att sätta värde på kvalitet

Att sätta värde på kvalitet Att sätta värde på kvalitet Vägval och mervärden inom ekologisk odling Ett underlag till fortsatta samtal om matens kvalitet Lars Kjellenberg Institutionen för växtförädling, SLU Alnarp Vägval -vad är

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

SIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D:

SIDA 1 ' ' F Ö R S Ö K S L E D: RESULTATBLANKETT SERIESAMMANSTÄLLNING 2005 SLU, Växtvetenskap, Agrara odlingssystem, Alnarp PLAN: R15-7200 Sprutning med fungicider mot bladmögel i potatis Fyra försök SIDA 1 ' ' Skörd Skörde Rel- Antal

Läs mer

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter

Bekämpningsrekommendationer. svampar och insekter Bekämpningsrekommendationer svampar och insekter 2007 BEHÖRIGHETSMATERIAL BE17 ISSN 1652-6023 Jordbruksverket 551 82 Jönköping Telefon: 036-15 50 00 (vx) E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

Läs mer

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Täckdikning en viktig och lönsam investering Täckdikning en viktig och lönsam investering Jordbrukaredag 2013 Zivko Rasic Simon Månsson Varför dränera åkrarna? Dåliga brukningsförhållanden TID Ojämn upptorkning, surhålorna torkas upp senare Sämre

Läs mer

Jordbrukaredagarna 2011

Jordbrukaredagarna 2011 Jordbrukaredagarna 2011 Alnarp 14 jan Erfarenheter från svampförsöken 2010 Gunilla Berg Jordbruksverket Växtskyddscentralen Alnarp Försöksboken sid 179-188 Septoria tritici Gulrost Dinaro Sköldfläcksjuka

Läs mer

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Knud Nissen Lantmännens PrecisionsSupport. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor TM Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen N-Sensor och N-Sensor ALS Två system, samma filosofi Grödan skannas av och gödningen sprids i samma körning N-Sensor Mätning passivt system behöver

Läs mer

Odlingsbeskrivningar för ekologiska grönsaker

Odlingsbeskrivningar för ekologiska grönsaker Ekologisk odling av grönsaker på friland Odlingsbeskrivningar för ekologiska grönsaker Foto: Per Brunström Innehåll Blomkål........................... 3 Broccoli........................... 4 Frilandsgurka.......................

Läs mer

Växtinspektionen informerar 2007-05-16

Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på

Läs mer

Ekologisk odling av åkerböna Råd i praktiken

Ekologisk odling av åkerböna Råd i praktiken Ekologisk odling av åkerböna Råd i praktiken Jordbruksinformation 7 2013 1 Ekologisk odling av åkerböna Åkerbönor har hög proteinhalt av god kvalitet. Åkerböna kan ersätta importerad soja vilket är både

Läs mer

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia

Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens multimedia Bibliografiska uppgifter för Författare Djurberg A. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Ingår i... Utgivare Huvudspråk Målgrupp Försöksrapport 2007 för mellansvenska försökssamarbetet Hushållningssällskapens

Läs mer

Odling på BRF Skogsgläntans Koloniområde

Odling på BRF Skogsgläntans Koloniområde Odling på BRF Skogsgläntans Koloniområde Miss Rädisa 2002 Anders Kohkoinens grönsaksland, ett telefonkort brevid som storleksreferens. - Information, regler och avtal Anders Kohkoinen Kolonilottsansvarig

Läs mer

Juni månads kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent.

Juni månads kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent. Växjö 2014-06-27 Mikael Frisk Till alla klubbar o Banchefer/Greenkeepers I distriktet Småland Gotland Värmland Örebro Samt GDF ordförande Hej Alla! Juni månads kvartalsbrev från SGFs Bankonsulent. Det

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde

Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Utgivare SLU, Institutionen för växtvetenskap, Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar

Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar Flera utsädesburna skadegörare finns på var och en av våra grödor Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar Sammanställda av Lars Wiik, HUSEC Skadegörare som redan finns på fröet

Läs mer

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Varför blev höstrapsskörden så stor 2012? Vad styr skördens storlek? Störst påverkan har växtföljdsintensitet och väderlek Utpräglat sjukdomsår sänker skörden orsakas alltid av mycket nederbörd i ett givet

Läs mer

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...

Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge

Läs mer

För att undvika risker för människors hälsa och för miljön, följ bruksanvisningen. Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter.

För att undvika risker för människors hälsa och för miljön, följ bruksanvisningen. Mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter. L1004008 SWED/11S PPE 4045185 9 VARNING EUH401 H410 UN3082 ENVIRONMENTALLY HAZARDOUS SUBSTANCE, LIQUID, N.O.S., (FLUDIOXONIL) För att undvika risker för människors hälsa och för miljön, följ bruksanvisningen.

Läs mer

Postnummer. Postanstalt. Besöksadress, om annan än ovanstående (näradress) Adress till packeriets ägare (näradress) Postnummer.

Postnummer. Postanstalt. Besöksadress, om annan än ovanstående (näradress) Adress till packeriets ägare (näradress) Postnummer. FÖR UTSÄDESPOTATIS 1 (11) Ankomstdatum Dnr IFYLLS AV SÖKANDEN Är det fråga om ett nytt packeri som inleder verksamheten Tidigare packerinummer fortsättning på en tidigare påbörjad packeriverksamhet 1.

Läs mer

Majsodling från sådd till ensilering

Majsodling från sådd till ensilering Majsodling från sådd till ensilering en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av Kraftsamling Växtodling i Skåne HIR Malmöhus LRF i Skåne Majsodling. HIR Malmöhus har med medel från Kraftsamling

Läs mer

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U

Monsanto - fokus på framtiden. Fakta majs. Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk. Monsanto. Investeringar i F&U GMO-majs som foder i djurproduktionen Alnarp, 6:e februari 2008 Monsanto fokuserar idag 100% på jordbruk Ett ledande företag inom växtförädling, jordbruksbioteknik och genetik Huvudkontor i St. Louis,

Läs mer

Marknadsanpassad produktion av matpotatis

Marknadsanpassad produktion av matpotatis LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rapportserie Marknadsanpassad produktion av matpotatis - underlag till utbildningsmodul för rådgivare Adapting table potato production to market demand - education module for

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

eko-nytt Gröda Krav på ekologiskt utsäde Konventionellt obetat/biobetat utsäde tillåtet Havre Alla sorter utom Sanna, Svala, Veli, Svea

eko-nytt Gröda Krav på ekologiskt utsäde Konventionellt obetat/biobetat utsäde tillåtet Havre Alla sorter utom Sanna, Svala, Veli, Svea eko-nytt Nr 1 2000 Januari Informationsbrev till ekologiska odlare och andra intresserade För odling av vissa arter och sorter krävs ekologiskt odlat utsäde odlingsåret 2000. Grundregeln är att utsäde

Läs mer

Rhizoctonia solani i. grönsakskulturer. Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland. Agrios, G. 2005.

Rhizoctonia solani i. grönsakskulturer. Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland. Agrios, G. 2005. Agrios, G. 2005. Plant pathology Rhizoctonia solani i grönsakskulturer Rapport från projektet Integrerat växtskydd i grönsaker på friland Skaraborg Rapport 3_2013 Christina Marmolin, Stina Andersson och

Läs mer

Integrerat Växtskydd i praktiken

Integrerat Växtskydd i praktiken Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer