Vi siktar på ton

Transkript

1 Vi siktar på ton

2 Vi siktar på ton stärkelse 2015 producerade vi drygt ton!! Vårkampanj april/maj ton Höstkampanj ton 2

3 Vägen till ton I dag ton stärkelse Ökade skördar. 10 % högre knölskörd: ton 1 % högre stärkelse ton ton 3

4 Odlarmöten 2016 Kaffe 15:00 1. Inledning Johan B 2. Nyheter bland stärkelsesorter Mats N 3. Anpassa dosen i bladmögelbekämpningen Henrik K LUNCH 12:00-12:45 4. Utsädeskvalitet och mängd/ha. Mats N Underrubrik 5. Kvävestrategier, Henrik 6. Kaliumgödsling på olika jordarter. Johan B 7. 3 Års försök med Alternaria. Henrik 8. Sammanfattning av dagen

5 Utsäde - Sorter Hög skörd och bra kvalité Export Harmonisering av utsädesregler

6 Sortförsök 2015 Skepparslöv 64 ton/ha, 23,7 % Nymö 70 ton/ha, 22,9 % Mjällby 60 ton/ha, 19,7 %

7 Resultat 2015 i FK

8 THOR (gav högres st-skörd än Kuras) KURAS 30 sept THOR 30 sept 8

9 Nymö 20 september KUBA AVENUE QUADRIGA 9

10 Treårsmedeltal FK 1241,

11 Resultat Listerförsöket

12 Treårsmedeltal Lister

13 Reducerad bladmögeldos i stärkelsepotatis Varför ska vi reducera dosen i bladmögelbekämpning? Vilka är riskerna? Hur fungerar det i praktiken? Danmark 13

14 Danmark anpassar doserna Odlarna bekämpar 1 gång/vecka (oftast måndagar) Telefonmöte varje måndag morgon Skimmelsyring Hur mycket bladmögel finns i landet? Hur ser (bladmögel-)vädret ut kommande vecka? Vilket preparat och dos rekommenderas. Läggs sedan upp på offentlig hemsida Lång erfarenhet i försök & praktik kring reducerade doser 14

15 Skimmelstyring Bladmögeltryck enl. 4-dagarsprognos Sortens resistens Var finns angreppen? 15

16 Tabel 21. Effekten af forskellige strategier for bekæmpelse af kartoffelskimmel i stivelseskartofler. (Q35, Q36) forsøg LSD hkg knolde pr. ha hkg stivelse pr. ha nettoudb., kr. pr. ha 1. 1/1 dosering 0,1 4 13, , /2 dosering 0,1 4 6, , Model 1 0,1 5 10, , Model 2 0,1 3 9, , Model 3 0,1 4 6, , Model 4 0,1 4 6, , forsøg LSD Strategier 1) Kartoffelskimmel, pct 2) Bladplet, pct. BI Stivelseskartofler Behandlingspris, kr. pr. ha. 1. 1/1 dosering 4-12, , /2 dosering 6-6, , Skimmelstyr 5-10, , fs. Stivelse, pct. Medeltal av 20 försök ( ): 20 % lägre preparatanvändning 800 kr lägre bek.kostnad Ingen skördeskillnad 1 % mer bladmögel jmf med full dos ns ns Udb. og merudb. ns ns 17

17 Försök i Sverige 2015 Halv dos hela säsongen Försöket omringat av bladmögel från andra försök (Bintje) 18

18 Kuras Aventra 19

19 20 KURAS HALV DOS: 7 % bladmögel Skörd: 55 t/ha 22,4 % = 12,4 ton stärkelse/ha

20 21 KURAS FULL DOS: 0,3 % bladmögel Skörd: 58 t/ha 22,8 % = 13,2 ton stärkelse/ha

21 22

22 23

23 Sammanfattning reducering av doser Varför?: Ekonomi (odlare) & kvalité (kund) Hur?: Anpassa dos, fingertoppskänsla och/eller prognosmodell Risker?: I områden med extremfall av bladmögel Resistens? preparatbyte (som vi gör) Aggresivare bladmögel? Nej, tendensen är tvärt om Grundstrategin oförändrad Revus x 2 Infinito x 3 Ranman Top x3 (alternera i slutet) 24

24 25 Utsädeskvalitet

25 Utsädesparti-försök, Anders P KURAS Ton/ha Stärkelse % Intäkt (exkl efterlikv.) Utsädeskostnad Jmf Netto Eget utsäde, 4 partier 62,6 19, Cert utsäde, 3 partier 66,7 20, kr Kvalitetsbedömning Krav för certifiering Lackskorv 5 % 0-5 % Graderat i ocert. nov-2014 Mekaniska skador 3 % 1,5-10 % Blöta rötor 0,2 % 0 % 26

26 Utsädeskvalité, Lister Kuba, Lister Knölskörd Odlare ton/ha St-% St-skörd Rel.st-skörd Certifierat 54,1 20,2% 10,9 100 Egenprod. 49,9 19,8% 9,

27 Knölprov eget utsäde, Kuba Siffror i parantes anger maxgräns för certifiering Mekaniska skador 11 % (3 %) Lackskorv 0 % (3 %) Vanlig skorv 6 % Sprickor 2 % Rötor 0,13 % (0,2 %) +Larvskador och stötskador 29

28 Knölprov eget utsäde, Kuba Mekaniska skador 6 % (3 %) Rötor 0,3 % (0,2 %) +Stötskador och rostringar 30

29 Knölprov eget utsäde, Kuba Mekaniska skador 3,7 % (3%) Lackskorv 0,35 % (5 %) 31

30 Ekonomisk optimal utsädesmängd för mm:s utsäde ( Kuras) Ökad efterfrågan + Robustare för groddbränna och torka + Många stjälkar - Större utsädesmängder - Svårare att sätta +/- kostnad 32

31 Utsädesmängd mm Flerårsresultat Storlek Plantavst.cUts.mängd Kg/ha Uts.kostnad kr Skörd t/ha St.halt % Intäkt kr/ha Netto Kr/ha , , ,

32 34

33 Kväve till stärkelsepotatis Totalmängd Sortskillnader Delade kvävegivor (?!) Kväve-testare (HORIBA) 35

34 Kvävegödsling i odlingen 2015 Kvävegivor Hela stärkelseodlingen = 165 kg N/ha Östra kretsen = 150 Kg N/ha Hur många använder inte stallgödsel? Hela stärkelseodlingen = 30 st Östra kretsen = 5 st 36

35 Totalmängd Odlarerfarenhet betyder även i detta fall mer än rekommendationerna 45 ton/ha = 180 kg N Mulljord (> 20 % mull) = 140 kg N Sandjord (< 5 % ler) = 210 kg N 37

36 Korrigera för sortskillnader Resultat från Lyckebys försök ( ) Helgegården Kuras Normal ( Hgården) Avenue + 20 % Stayer + 15 % Quadriga: Ska enligt sortföreträdare gödslas likt Kuras Avenue & Quadriga för tidig skörd: Reducera N-givan 38

37 Ska man dela kvävegivan? Danmark 5 försök : : 2 % skördehöjning delad giva (150+50) Gödsling Andragivan Knölskörd ton/ha St-% Stärkelseskörd ton/ha Rel.tal 200 N radm ,6% 12, Mitt juni 60,9 20,6% 12, Juni/juli 61,1 20,7% 12,6 102 Kan ge upp till 15 % skördehöjning, eller 3 % skördesänkning 39

38 Ska man dela kvävegivan? Sverige 2 försök 1999/ % skördeökning om 40 Kg N utöver odlarens gödsling Stärkelsehalten sjönk om kväve kördes ut efter halva juli 40

39 Planera för delad N om.. Lerhalt < 5 % Mullhalt 2-3 % Måttligt med stallgödsel Bevattning Inte för alla jordar Större delen av arealen kan allt N läggas vid sättning 41

40 Men det går inte alltid som planerat. - Kalla/blöta vårar (långsam mineralisering) - Stora nederbördsmängder Jag har lagt ca 150 N vid sättning, det brukar klara sig på mina jordar! 42

41 Försök 2015: 3 olika kvävestrategier Allt N vid sättning (180 kg) kg N om/när brist syns på N-mätaren , samma tidpunkt som ovan (225 kg N) Köpinge (Kristanstad) Lerhalt 10 % Bevattning Bra potatisjord 43

42 Kvävemätning 7000 Kuras optimal nitratkonc

43

44 29/6, 30 dagar efter uppkomst Lågt Kväveinnehåll (29/6) där potatisen endast fått 135 Kg N vid sättning resp 90 kg N (NS 27-4) kördes ut 2 dagar senare+bevattning på natten

45 dagar efter andragivan är nitratnivåerna OK igen

46

47

48 50

49 Skörderesultat Resultat för Kuras Strategi Gödsling Knölskörd ton/ha St-% Stärkelseskörd ton/ha Rel. St-skörd ,6 20,8% 16, enl. N-mätare 79,7 20,6% 16, enl. N-mätare 79,8 20,2% 16,1 100 Försöket låg på bra jord med 10 % lerhalt här behöver man inte dela N enl. försök Att komplettera med N utefter en kvävemätare fungerar, ett bra hjälpmedel för att följa upp sin gödsling 51

50 Sammanfattning kväve Erfarenhet viktigast Delad N är ingen grundrekommendation till alla jordar Dela N om lägre än 5 % ler, mullfattigt och bevattning, 10 % skördeökning är inte omöjligt om Dela i så fall innan mitten av juli Osäker på om kvävet räcker? Komplettera utefter N-mätare ger ingen tappad skörd 52

51 Kalium är en nyckel till hög stärkelseskörd

52 Skördenivå och jordart 2,5 % K i torrsubstansen Lerhalten är avgörande Knölskörd kg/ha Kaliuminnehåll kg/ha Kaliumgödsling kg/ha K-AL klass K HCl klass Kalium kg/ha I II III IV

53 Upp till 100 ton/ha Kalium i matjorden Mineralbundet kalium ton/ha Utbytbart Kalium kg Markvätskan 1-1,5 kg/ha 55

54 Kaliumförsök i stärkelsepotatis Kalium före sättning Kalium 25 DEU Kaliumsulfat Kalium 25 DEU Kaliumnitrat Stärkelseskörd Brogården Ton/ha Stärkelseskörd Helgegården Ton/ha 0 6,5 16,6 60 7,1 17, ,2 17, ,2 17, ,4 17, ,7 17, ,6 17, ,3 17, ,5 17,9 56

55 Helgegården, 98 kg K/ha Relativ stärkelseskörd för stigande K-giva Helgegården

56 Brogården 260 kg/ha Relativ stärkelseskörd för stigande K-giva Brogården Helgegården

57 Medel 240&300 K /- 500 ppm intervall 120 kg K Brogården 2014&2015 (1-1,5 t lägre st-skörd) 59

58 Två försöksplatser olika kaliumnivå Helgegården Brogården K-AL 8,6 K-AL klass III K-HCl 88 K-HCl klass 2 Lerhalt 6 % Mullhalt 1,5 % K-AL 5,9 K-AL klass II K-HCl 25 K-HCl klass 1 Lerhalt 2 % Mullhalt 1,4 % 60

59 Ska höga kaliumgivor delas? Delad kaliumgiva relativt hel giva före sättning Brogården Helgegården kg k före sättning Helgegården Brogården K2SO KNO3 Rel. Stärkelse-skörd. Helgegård Rel. Stärkelse-skörd. Brogården 61

60 Anpassa till jordart och skördenivå Sandjord, lerhalt < 5 % kg K 200 kg före sättning 50 kg 25 DEU Unika kali Starkare potatisjord, lerhalt minst 6 % kg K Hela givan före sättning 62

61 Alternaria Drabbar i största omfattning stressade plantor Kräver höga temperaturer Bekämpningsbehovet skiftar över odlingsområdet 63

62 3 års försök Försöksplats: Nymö, utanför Kristianstad Lätt jord Historiskt stora problem med Alternaria 64

63 Mest effektiva led Led 1 Behandling 1 2 juli Behanding 2 8 juli Behandling 3 14 juli Behandling 4 21 juli Behandling 5 27 juli Behandling 6 4 aug Behandling 7 10 aug Behandling 8 19 aug Behandling 9 24 aug 2 Acrobat 2,0 Acrobat 2,0 Acrobat 2,0 Signum 0,25 Signum 0,25 Signum 0,25 Acrobat 2,0 Signum 0,25 3 Revus Top 0,6 Revus Top 0,6 Amistar 0,5 Revus Top 0,6 Amistar 0,5 Signum 0,25 Signum 0,25 4 Revus Top 0,6 Revus Top 0,6 Signum 0,25 Signum 0,25 Signum 0,25 Signum 0,25 5 Revus Top 0,3 Revus Top 0,3 Signum 0,125 Signum 0,125 Signum 0,125 Signum 0,125 65

64 Skörd 2015 Tabell 2: Skörderesultat Nymö 2015 Led Knölskörd ton/ha St-% Stärkelse ton/ha Rel.st-skörd 1 53,4 23,6% 12, ,9 23,9% 13, ,6 23,6% 13, ,3 23,7% 13, ,0 24,2% 13,

65 Knölskörd ton/ha St-% Stärkelses körd ton/ha Rel. Stskörd Obehandlat ,3 22,9% 13,4 100 Bästa led ,7 23,8% 14,

66 Sencor ny formulering och användningskrav En markanpassad skyddszon om minst 10 m mot vatten ska hållas. Skyddszonen ska vara permanent bevuxen och vara anlagd 1 år före behandlingen. Skyddszonen ska bestå av gräs eller gräs i blandning med örtväxter.