Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Transkript

1 Mikronäringsämnen Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer [Micronutrients in Cereal Crops Impact of Nutrient Management and Soil Properties] Doktorsavhandling 2016:51, SLU Karin Hamnér Institutionen för mark och miljö SLU

2 Övergripande mål Att öka kunskapen kring hur mikronäringsämnen i svensk spannmål påverkas av gödsling och markegenskaper, för att kunna förbättra grödstatus och undvika skördeförluster Effekt av organiska gödselmedel? Omlagring N Utarmning i marken? B(OH) 3 Zn 2+ Ni 2+ MoO 4 2- Mn 2+ Växtupptag Cu 2+ Fe 2+ Förutse grödstatus? Tillgänglighet Påverkan av hög N-gödsling? ph Mullhalt

3 Fältförsök och miljöövervakning Långliggande försök (10+3 platser) I: Utarmning av mark II, III: Effekt av organiska gödselmedel Ettåriga försök (7+7 platser) IV: Effekt av kvävegödsling V: Uppskattning av växtstatus (jord- och kärnanalys) Miljöövervakningsdata (ca 1900 provpunkter jord och kärnprover) (I-V): Bakgrundsdata Utvärdering av jordanalys

4 Flöden och balanser av mikronäringsämnen på fältnivå Luftdeposition Gödselmedel Koncentrationsförändring i matjorden Utlakning Skörd Fältbalanser med organiska gödselmedel: Positiv (ackumulering) Fältbalanser med enbart mineralgödsel: Negativ (utarmning)

5 Utarmning av mikronäringsämnen i åkermark - exempel från Ö rja Bördighetsförsöket Örja Bortförsel med skörd per år: g Zn ha -1 Startade 1957 (52 år innan provtagning) Total mängd Zn in jord (0-40 cm): Hög skörd Provtagning i N0 and N kg ha -1 (0; 150 kg N ha -1 (45 ) 2010 mg kg -1 ) Mätningar och beräkningar av koncentrationsförändring i jord (0-40 cm) Låg skörd Bortförsel med skörd - 52 år: 3.6 kg Resultat Zn ha -1 (~0.5 mg kg -1 ) Inga skillnader mellan behandlingar (N0 and N150) för något av 9.2 de kg ingående ha -1 (~1.4 ämnena mg kg -1 ) (B, Cu, Mn, Mo, Ni, Se, Zn) efter 52 år Teoretisk skillnad mellan behandlingar: ~ 1 mg kg -1 Naturlig variation inom behandlingar: ~ 4-6 mg kg -1

6 Effekt av organiska gödselmedel på grödupptag Långliggande försök: (15-50 år) Totalt 13 platser Mo, Mn, Ni: ph effekt Zn: Ev. positiv effekt av organiska gödselmedel Tillförsel av olika gödselmedel (stallgödsel, slam, mineral-npk) Se and Cu: Kärnanalyser Ingen effekt Cd: Ingen effekt

7 Effekt av N-gödsling på växtupptag Stråskjutning (DC37) Blomning (DC65) Kärna N-gödslingsförsök: 7 platser (södra och mellersta Sverige) 1 år 4 provtagningar under säsong (hela plantor + kärna) 4 N-behandlingar (0, 80, 160 and 240 kg N ha -1 )

8 Ökad risk för brist vid hög N-gödsling? Effekt av N-gödsling på Cu-halt i höstvete

9 Hur detektera bristsituationer? Identifiera riskjordar Jordanalyser Växtanalyser Kärn/fröanalyser Övrigt -symptom -manganmätare Det finns inget facit! Fatta välgrundade beslut! Planera!

10 Jord- och kärnanalyser för att förutse mikronäringsbrist Korrelation mellan totalhalt i matjord (HNO 3 -extraktion) och halt i vårkorn (Miljöövervakningen; n=ca 600) Ämne HNO 3 (R 2 -värde) HNO 3 +ph (R 2 -värde) Cu Zn Mn n.s (enbart ph) Korrelation mellan kärnhalt och halt i växande gröda (N-gödslingsförsök; höstvete vid blomning; n=28) Ämne Kärna (R 2 -värde) Cu 0.23 Zn 0.77 Mn 0.85 Finns andra analysmetoder som till viss del bättre speglar grödupptaget - kräver mer utvärdering Totalanalys grov uppskattning ph olika betydelsefullt för olika ämnen Kärnanalys kan vara ett långsiktigt alternativ för vissa ämnen

11 Växtanalys för- och nackdelar + Visar vad växten verkligen har tagit upp + Kan lösa en akut situation under säsong + Ger en bild av hur status ser ut just nu - Känslig för vilken del av växten som analyseras samt i vilket stadium analysen görs - Kan ibland vara försent, symptom redan synliga och ibland lång tid till analysresultat! - Är ibland svårtolkade - Dyrt och tidskrävande att använda som rutinanalys

12 Gödsling med bor och mangan? RISKJORD ANALYS GRÖDA BOR Lätta jordar Låg mullhalt (Högt ph) Jordanalys - Tänk på inverkan av ph Klöverfrö Oljeväxter MANGAN Högt ph Lätt/luftig jord Torka Ingen bra metod tillgänglig (Kärnanalys) Spannmål Oljeväxter Potatis Fatta ett välgrundat beslut redan innan säsongen och planera in den ev. gödslingen! Var uppmärksam under säsongen t.ex. vid torka

13 Framåtblick Leder hög N-gödsling till ett ökat behov av mikronäringsämnen i växten (ökad halt)? Av intresse att fastställa en kritisk kvot mot N för värdering av mikronäringsbrist? Påverkan av rotvolym? Hur viktig är denna faktor för upptaget av mikronäringsämnen (matjord och alv)? Behövs en kombination av analyser samt platsinfo (t.ex. ph och förmåga till rotutveckling) för att kunna identifiera riskfält.

14 Tack! Sammanfattning Långsam utarmning på växtodlingsgårdar Organiska gödselmedel medför en relativt stor tillförsel, men verkar inte öka upptaget i grödan Ökad intensitet i odlingen medför krav på större leverans från jorden för att försörja grödan Jordanalyser har ett visst värde. Nya metoder på gång? Säger ingenting om rötternas upptagsförmåga. Växtanalyser bra i en uppkommen problemsituation Bladgödsling ofta ett bra alternativ tänk på tajming. Identifiera riskjordarna och lägg mer insatser där i form av analyser och gödsling Besluta tidigt om gödsling eller inte. Planera!