Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå. Anna Hagerberg"

Transkript

1 Introduktion till jordbrukets klimatpåverkan och klimatutsläpp på gårdsnivå Anna Hagerberg

2 Mål för den svenska klimatpolitiken till 2020 minst 50% av den svenska energin är förnybar utsläppen av växthusgaser i Sverige har minskat med 40 % jämfört med 1990 energieffektiviteten ska ökat med 20 % 10 % biodrivmedel används i transportsektorn till 2030 Sveriges transportflotta ska vara oberoende av fossil energi till 2050 ( Färdplan 2050 ) Hela landet ska vara klimatneutralt Lena Ek, dec 2012

3 Målsättningar minskad klimatpåverkan Färdplan 2050 Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter ta fram underlag till färdplan mot ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser Internationellt samarbete för att begränsa klimatförändringar regleras framför allt genom FN:s ramkonvention om klimatförändringar (United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC) och det tillhörande Kyotoprotokollet

4 Svenska utsläpp av växthusgaser minskar Miljoner ton CO 2 e Diffusa utsläpp & användn lösningsmedel Avfallshantering Jordbruk Energiproduktion - energiindustrin Energiproduktion - service, hushåll, jordbruk skogsbruk och fiske Energiproduktion inom industrin Industriprocesser Övriga inrikes transporter Vägtransporter - Lastbilar och bussar Vägtransporter - Personbilar Källa: Preliminärt underlag till Sveriges klimatrapportering till UNFCCC 2013.

5 Internationellt som berör jordbruket Cancun, Mexiko 2010 Alla industriländer har lovat att ta fram nationella långsiktiga strategier för att åstadkomma låga koldioxidutsläpp. Durban, Sydafrika, 2011 Länderna enades kring att ett nytt globalt avtal ska gälla från 2020 Globalt arbetsprogram för jordbruket minska klimatpåverkan förbättra anpassningen trygga livsmedelsförsörjningen

6 Internationellt samarbete Climate and Clean Air Coalition Internationellt partnerskap för att minska utsläppen av sotpartiklar, ozon och metan Sverige har tillsammans med Bangladesh, Canada, Ghana, Mexiko och USA initierat ett globalt partnerskap för minskade utsläpp av kortlivade växthusgaser och sotpartiklar (SLCF) SCLF-föroreningar = Kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar, Shortlived climate forcers (SLCF), är ett samlingsnamn för sotpartiklar, ozon och metan

7 mål för EU till 2020 EU har enats om att till år 2020 minska utsläpp av klimatgaser med 20 % Öka andelen förnybar energi med 20 % Energieffektivisering 20 %

8 2 grader Målet på sikt är att begränsa höjningen av den globala medeltemperaturen till 2 C o innebär minst en halvering av utsläppen behövs globalt till halten i atmosfären av koldioxid behöver ha minskat till 350 ppm till år (nu >390 ppm)

9 EU: Målet är att minska utsläppen med 80-95% under 1990 nivå till 2050 (Energy Roadmap 2050, COM(2011) 885/2)

10 Margit 92 född 1920 Love, Calle och Erik födda 2000-talet är 50 år 2050 och som Margit där scenarierna slutar..

11 Margit 92 född 1920 Vilken värld åldras dom i??

12 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andra sektorers påverkan Kol i mark Lustgas - kväve Metan - djurhållning Utsläpp från tillverkning inköpta varor Koldioxid från fossil energi Efter bild Maria Berglund, HS Halland

13 Totalt rapporterat utsläpp Sverige 2010: 66,2 miljoner ton CO 2 e exkl. LULUCF 42% Andra sektorer 31 % Jordbruk 3 % Alla areella när 58% 69 % 97 % Metan 5,3 miljoner ton CO 2 e alla sektorer Lustgas 7,1 miljoner ton CO2e alla sektorer Källa: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change Koldioxid 52,9 miljoner ton CO 2 e alla sektorer

14 Vad är en koldioxidekvivalent? Koldioxidekvivalenter (CO 2 -ekv ibland skrivet som CO 2 -e ) - gemensam valuta för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg koldioxidekvivalenter 1 kg metan = 25 (21) kg koldioxidekvivalenter 30??? 1 kg lustgas = 298 (310) kg koldioxidekvivalenter I ett hundraårsperspektiv Källa: IPCC, 2007 [4AR] (IPCC, 1995) [SAR])

15 Hur mycket är ett ton koldioxidekvivalenter? Köra 500 mil med bensinbil Producera kött och mjölk som snittsvensken äter på 1 år Odla bort 270 kg kol Förlora 2 kg N 2 O-N från åkermark Metan - raparna från en mjölkko i fyra månader Koka vatten i vattenkokare: 2 miljoner gånger -(om vattenkraftsel) eller gånger (om kolel) Efter bildpresentation Maria Berglund, HS Halland

16 Utsläpp i sektorn jordbruk Miljoner ton CO 2 e Gödsel N 2 O från mark CH 4 från husdjurens matsmältning Källa: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

17 Fördelning utsläpp per sektor i Sverige 2010 Industriella processer 10% Avfall 3% Förbränning areella näringar 6% Jordbruk 12% Industrins förbränning 15 % El och värme 16 % Transporter 31 % Källa: Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change Raffinaderier 3% Diffusa utsläpp 1 % Tillverkning fasta bränslen 0,5%

18 Jordbrukets klimatpåverkan som ingår i sektorn jordbruk Kol i mark Lustgas - kväve Metan - djurhållning Utsläpp från tillverkning inköpta varor Koldioxid från fossil energi

19 Land Use Land Use Change and Forestry LULUCF Kol i mark Sverige Miljoner ton CO 2 e

20 Totala utsläpp från jordbruk inom Sverige Mton CO 2 -ekv Lustgas från mark Stallgödselhantering Stationär energianvändning Källa: Underliggande siffrir till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change Fodersmältning Arbetsmaskiner Koldioxid från markanvändning

21 Sveriges utsläpp av växthusgaser 2009 ca 16% (NV National inventory report 2011 Sweden.), efter Maria Berglund, 2012

22 Jordbruksmark är en nettokälla och bete en liten nettosänka 3,0 2,5 2,0 1,5 Mton CO 2 -ekv 1,0 0,5 0,0-0, ,0-1,5 Åkermark inkluderat mulljordar Åkermark Naturbetesmark Permanenta betesmarker Källa: Underliggande siffror till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

23 Sveriges jordbruk har även klimatpåverkan i andra länder (som inte syns i vår rapportering) 0,1 16% 1,8 11% 0,8 0,4 KOLDIOXID 4,4 2,70 LUSTGAS METAN 40% 25% 0,3 0,5 8% Livestock Metan från farming fodersmältning CH4 Manure Lustgas N2O från gödsellager Liming Kalkning CO2 Working Energianvändning machinery CO2 arbetsmaskiner Manure Metan från CH4gödsellager Cropland Lustgas N2O från mark Organic Koldioxidavgång soils CO2från mark Warming Energianvändning up CO2 uppvärmning Källa: Underliggande siffror till Sweden's National Inventory Report 2012 submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change

24 Klimatförändring är ett globalt miljöproblem det spelar ingen roll var utsläppen sker Mycket av jordbrukets utsläpp sker före gården hela livscykeln är viktig Livscykeltänk är viktigt! Relatera utsläppen till produktionen (t ex kg CO 2 -ekv per kg produkt)

25 Sveriges jordbruk har även klimatpåverkan i andra länder (som inte syns i vår rapportering) vid produktion av mineralgödsel foder, energi m.m. -ILUC avskogning Livestock Metan från farming fodersmältning CH4 Manure Lustgas N2O från gödsellager Liming Kalkning CO2 Working Energianvändning machinery CO2 arbetsmaskiner Manure CH4 Metan från gödsellager Cropland N2O Lustgas från mark Organic soils CO2 Koldioxidavgång från mark Warming up CO2 Energianvändning uppvärmning

26 Jordbrukets energianvändning i Sverige GWh INDIREKT energianvändning svenska gårdar vid tillverkning insatsvaror DIREKT energianvändning svenska gårdar Källa: Jordbruksverket, 2010

27 Växtodlingens klimatpåverkan Foto: Anna Hagerberg

28 Schematisk bild över utsläpp växtodling CO 2 N 2 O CH 4 Direkta förluster N 2 O Indirekta förluster N 2 O = nitrat och ammoniak som förloras från marken och som omvandlas till lustgas i andra delar av ekosystemet CO 2 NH 3 Insatsvaror & inköpta tjänster Växtodling NO 3 - Försålda varor

29 ton koldioxidekvivalenter Diesel Olja Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±130 ton CO 2 för hela gården Exempel växtodlingsgård ha: höstvete, maltkorn, höstraps, sockerbetor, konservärter Produktion av NPK Bekämpningsmedel Direkta lustgasemissioner Metan Lustgas Koldioxid Indirekta lustgasemissioner Källa: JOKER-projektet

30 Växtodlingsgården- utsläpp per hektar Kvävet centralt: kg CO2-ekv/hektar Produktion av NPK N 2 O från kvävets omsättning i mark övrigt diesel direkt lustgas från mark prod. N Sockerbetor Höstvete Maltkorn Höstraps Konservärt Efter bild Maria Berglund, 2012 HS Halland

31 Växtodlingsgården kg CO2-ekv/kg produkt 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Avkastningen i förhållande till insatsmedel är central! Årsvariationen spelar roll Växtföljden! - utsläpp per kg gröda övrigt diesel direkt lustgas från mark produktion av kvävegödsel Sockerbetor (10 kg) Höstvete Maltkorn Höstraps Konservärt Efter bild Maria Berglund, 2012 HS Halland

32 Hur bildas lustgas? reaktivt KVÄVE" NH + 4 NO - Nitrifikation 3 Denitrifikation N 2 ammonium reaktivt KVÄVE" nitrat reaktivt KVÄVE" STABIL atmosfärisk kvävgas N 2 O bildas när nitrifikationen är hämmad N 2 O bildas vid ofullständig denitrifikation

33 400 miljoner ton kväve/år omvandlas till reaktivt kväve N 2 N 2 Foto: Anna Hagerberg När vi tillverkar mineralgödsel odlar kvävefixerande grödor tillverkar fossila bränslen N 2 N 2 och naturligt via av växter och bakterier i naturliga ekosystem på land och i hav. Åska frigör också lite reaktivt kväve NH + 4 NO x Människan står för nära hälften. Vi överskrider nu vad planeten klarar (Rockström et al, 2008) "reaktivt N oxiderat NO x och reducerat NH 4 +

34 Global tillförsel av kväve N 2 från atmosfären Planetary boundary enligt Rockström et al., miljoner ton N per år Fossilt bränsle Fixering av N vid odling Produktion av mineralgödsel Naturlig fixering N i havet Naturlig fixering N på land Naturlig fixering N vid åska Källa: Galloway et al. 2004, Biogeochemistry

35 Varje kilo kväve spelar roll för klimatet Ett sparat kilo kväve minskar utsläppen mer än en sparad liter diesel kg mineralgödsel Klimatdeklarerad prod. med bästa teknik 1 liter diesel kg CO 2 e lustgas N 2 O Foto: Anna Hagerberg kg CO 2 e koldioxid CO 2

36 (Yara, Davis & Haglund, 1999) Klimatavtryck för olika kvävegödselmedel

37 Hög jämn produktion Hur minska jordbruket klimatpåverkan i förhållande till insatta resurser av kväve och energi Foto: Anna Hagerberg

38 Djurhållningens klimatpåverkan Foto: Anna Hagerberg

39 Schematisk bild över utsläpp djurgård CO 2 N 2 O CH 4 Direkta förluster N 2 O CH 4 Indirekta förluster N 2 O Insatsvaror & inköpta tjänster CO 2 NH 3 Djurhållning & stallgödsel Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor NO 3 - Efter bildidé, Maria Berglund, 2012 HS Halland

40 Animalieproduktionens växthusgasutsläpp globalt ILUC = Indirect Land Use Land Use Change utgör den största enskilda källan till animalieproduktionens utsläpp 3 2,5 N fertilizer production on farm fossil fuel processing transport cultivated soils, tillage + liming desertification of pasture 10 9 ton CO2ekv 2 1,5 1 0,5 indirect manure emission manure application/deposition leguminous feed cropping indirect fertilizer emission N fertilizer application manure management enteric fermentation 0 CH4 N2O CO2 deforestation (Steinfeld, H. m.fl Livestock's long shadow. FAO)

41 Global ökning av antalet kor i världen Källa: Creutzen et al., 2007

42 Växthusgaser från gödsellager Metan bildas i syrefri miljö Organiskt material (mängd, nedbrytbarhet) Temperatur (+hög temp) Lagringstid Lustgas gynnas vid omväxlande syrefria och syrerika zoner Behövs tillgång till kväve och kol Temperatur (hög temp gynnsamt) Lagringstid Ammoniak ger indirekta lustgasemissioner Flytgödsel ger mer metan Fastgödsel ger mer lustgas Foto: Anna Hagerberg Djupströ ger metan och lustgas Efter bildidé, Maria Berglund, 2012 HS Halland

43 400 Grisgården smågrisar, 550 slaktsvinsplatser 240 ha: höstvete, korn, vårraps Grisgård Diesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Bekämpningsmedel Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner Metan från djuren Lagring av stallgödsel ton koldioxidekvivalenter Metan Lustgas Koldioxid Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±88 ton CO 2 för hela gården (efter Maria Berglund, JOKER-projektet)

44 Grisgård

45 Utsläpp av växthusgaser per kg slaktvikt svensk produktion av de vanligaste köttslagen 25 kg CO2-ekv/kg slaktvikt Kyckling Gris Nötkött Fodersmältning Stallgödsel Energi inomgårds Foderproduktion

46 Metan från idisslare CO H + CH H 2 O Även enkelmagade djur bildar metan vid matsmältning men inte lika mycket Väte frigörs när ättiksyra och smörsyra bildas. Väte förbrukas när propionsyra bildas. Foto: Anna Hagerberg

47 Metan från mjölkkons fodersmältning

48 Växthusgasutsläpp foder vid produktion av kraftfoder per kg fodermedel kg CO2-ekv/kg fodermedel 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1 Processning Transport Emissioner vid odling Övriga insatsvaror Gödselproduktion Energi gård

49 Växthusgasutsläpp vid produktion av kraftfoder per kg protein kg CO2-e/kg råprotein

50 Metan från mjölkkons fodersmältning

51 Metan från mjölkkons fodersmältning Högre avkastning per ko innebär även: mmer foder & gödsel per ko, men mindre per ton ECM Annan foderstat?! Vilket ekologiskt fotavtryck ger foderproduktionen? Lägre kött/mjölkkvot kompensera med köttdjur Totalt: Mindre utsläpp per kg mjölk

52 ton koldioxidekvivalenter Mjölkgård 265 mjölkkor ( kg mjölk/ko) 640 ha (ca 50 ha betor och 250 ha spannmål för avsalu) Metan Lustgas Koldioxid 0 Diesel Olja (torkning) El Produktion av NPK Inköpt foder Ensileringsmed., bek.medel m.m. Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner Kalkning Metan från djuren Lagring av stallgödsel Om kolförrådet i mark ±100 kg C/ha ±230 ton CO 2 för hela gården (efter bild Maria Berglund, 2012, JOKER-projektet)

53 Ren mjölkgård normalt ca 50%

54 Ungefärlig energianvändning kwh/kg mjölk 0,35 0,30 kwh/kg mjölk 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0, kor minskande ned till 57 kor Robot 300 kor minskande ned till 70 kor Mjölkgrop Källa: Neuman, 2008

55 Genomsnittligt årligt världsmarknadspris olja i tre scenarios Källa: Tillväxtanalys, 2012

56 Förbättringsåtgärder, alla djurslag God tillväxt/produktion och låg dödlighet/små kassationer är centralt. God djurhälsa är viktig för att nå dessa mål. Minska överutfodring och foderspill. Välj klimateffektiva fodermedel. Jobba för att ha en hög andel producerande djur i besättningen. Hantera stallgödseln på ett effektivt sätt. Minimera användningen av el och fossila bränslen inomgårds (speciellt gris- och fågel, och om uppvärmning)

57 Extrabild: Växthusgasutsläpp globalt (2004, IPCC 2007)

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan och utsläpp på gårdsnivå å Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Jordbrukets klimatpåverkan k är inte som andras påverkan

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Mycket prat om KOLDIOXID från fossila bränslen men jordbrukets

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 (Naturvårdsverket) Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan

Läs mer

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi Standardiserad sektorsindelning (transport, energi, industri, jordbruk etc.) och rapportering. Innehåller alla(!) klimatpåverkande aktiviteter tete

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Datainsamling för djurgård

Datainsamling för djurgård Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Klimatkollen (20B) Hej! Här kommer en sammanställning från vårt besök på gården. Syftet med Klimatkollen är att du ska få en grov uppskattning

Läs mer

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Potatisodling och dess påverkan på klimatet Potatisodling och dess påverkan på klimatet Falkenberg 12 februari 2016 Maria Henriksson, AgrD Innehåll Jordbrukets klimatpåverkan Vad är klimatavtryck? Potatisens klimatavtryck Åtgärder att minska odlingens

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

Kort introduktion till

Kort introduktion till Kort introduktion till beräkningsverktyget Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 En del i Klimatkollen Förenklat Carbon footprint av en hel gård (ton CO 2 -ekv) Vad stort/smått,

Läs mer

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykeltänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning

Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Utsläpp av växthusgaser från jordbruket Nulägesbeskrivning Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (11) 3 (11) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 ALLMÄNT KLARLÄGGANDE AV

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Klimatpåverkan av rötning av gödsel Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN. Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från

Läs mer

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Resultatrapport. Distribution Koldioxid, Info Kom igång Resultatrapport Produkt IN Produktsök Produkt UT Dieselförbrukning Djurhållning Distribution Koldioxid, Lustgas Lustgas Metan lustgas, metan Lagringsteknik Spridning N-Förlust Referenser

Läs mer

Jordbrukets utsläpp och trender

Jordbrukets utsläpp och trender 29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå

Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Tolkning av resultat i Klimatkollens beräkningar Klimatåtgärder på gårdsnivå Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Tolka resultatet av klimatkollen Vad påverkar

Läs mer

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling Ladda vallfodret för din lammproduktion! Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling * Vallblandning * Gödselstrategi * Skörd * Lagring * Foderstat Av TeamWork Agro AB, Charlotte Wirmola(Åkerlind)

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Gården i ett livscykelperspektiv

Gården i ett livscykelperspektiv Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter Kvantifiering av möjliga utsläppsminskningar av klimatcertifieringsreglerna för gris Maria Berglund, Ulf Sonesson, Christel Cederberg, SIK Institutet för Livsmedel och Bioteknik, december 2010 Växthusgasutsläppen

Läs mer

Klimatpåverkan från djurproduktion

Klimatpåverkan från djurproduktion Klimatpåverkan från djurproduktion Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Djurens fodersmältning. Växthusgasen metan (CH 4 ) bildas

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Klimatneutralt jordbruk 2050

Klimatneutralt jordbruk 2050 Klimatneutralt jordbruk 2050 Vilka tekniska lösningar behöver vi utveckla för att minska jordbrukets klimatpåverkan? Pernilla Tidåker, JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI utvecklar kunskap

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050

Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 2050 Växthusgasutsläpp och livsmedel 1 Morgondagens rätt? Maten, klimatet, påverkan år 5 Karin Hjerpe, Jordbruksverket Fredrik Hedenus, Chalmers ton CO -eq per person och år 8 6 Offentlig konsumtion Shoppa

Läs mer

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan Elin Röös, Cecilia Sundberg, Eva Salomon och Maria Wivstad Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Läs mer

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor Beräkningarna Vanliga fallgropar Körslor Upplägg Resultatet/Tolkning Vad är normalt? Nyckeltal Kolets och kvävets kretslopp Övriga klurigheter och frågor Rådgivningstillfället och sälja in Klimatkollen

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006 Disposition Kort om livscykelanalys (LCA) Resultat från LCA av livsmedel Svårigheter vid miljöpåverkansanalys

Läs mer

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många) Växtodling Nyckeltalen växtodling (många) Hög jämn skörd över åren (precisionsodling, sort, dränering, växtskydd...) Effektivt N utnyttjande Effektivt utnyttjande av N i organiska gödselmedel Låg insats

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött

321 ton CO2e. Ca 30 kg koldioxidekvivalenter per kg kött Sida 1(7) XXX 20131120 Klimatkollen 20B Bakgrund Driftsinriktning lantbruket: 50 dikor, tjurkalvarna säljs i huvudsak vid avvänjning (ett tiotal behålls och föds upp till slakt). Åkerareal: 177 hektar

Läs mer

2012-02- 01. Innehåll

2012-02- 01. Innehåll Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,

Läs mer

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningens betänkande Svensk klimatpolitik SOU 2008:24 Klimatberedningen (M2007:03) Klimatberedningen Mål på kort, medellång och lång sikt Handlingsplan till år 2020 Svenskt agerande i de internationella

Läs mer

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Klimatpåverkan från växtodling

Klimatpåverkan från växtodling Klimatpåverkan från växtodling Sammanfattning Utsläppen av växthusgaser från växtodling på friland domineras av emissioner från odling, produktion av mineralgödsel samt dieselanvändning. Användning av

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel

Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Produktion av kött innebär höga utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Vad ska vi äta? Elin Röös

Vad ska vi äta? Elin Röös Vad ska vi äta? Elin Röös Forskare på Sverige lantbruksuniversitet Även knuten till EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion University of Oxford Food Climate Research Network www.fcrn.org.uk

Läs mer

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur

Läs mer

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan Fakta om ägg från Svenska Ägg Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel.

Läs mer

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp? Christel Cederberg, Institutionen för Energi&Miljö, Chalmers Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Skövde 18 januari 2016

Läs mer

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska

Läs mer

Köttindustrin och hållbar utveckling

Köttindustrin och hållbar utveckling Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008

Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar. Kurs för rådgivare Nässjö 2008 Tolkning av växtnäringsbalanser på mjölkgårdar Kurs för rådgivare Nässjö 2008 1 Dispostion Vad är en balans? Vad innebär ett överskott? Hur ser det ut på en mjölkgård? Hur kan man jämföra gårdar? Hur uppstår

Läs mer

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF

Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF Dikning och växthusgaser Göteborg 22 okt 2013 Rune Hallgren LRF LRFs ställningstaganden De gröna näringarnas bidrag till att lösa klimatutmaningen ska tas tillvara De gröna näringarnas utsläpp av växthusgaser

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalyser av exempelgårdar Delrapport i JoKer-proJeKtet Mars 2009 Maria Berglund, Christel Cederberg, Carin

Läs mer

Klimatpåverkan från foder

Klimatpåverkan från foder Klimatpåverkan från foder Sammanfattning Klimatpåverkan från animalieproduktion (sett till hela livscykeln) härrör till största delen från Foderproduktionen (inklusive fodersvinn i djurhållningen) har

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Klimatklassen på Chark-SM 2016 Kort om: Varför en klimatklass för chark? Vad gjorde att vinnarna

Läs mer

Kyckling är klimatsmart

Kyckling är klimatsmart Kyckling är klimatsmart k Ännu smartare Klimatdebatten intensifieras för varje dag som går och överallt nås vi av budskap om hur vår livsstil påverkar klimatet. Dessa frågor är viktiga och nödvändiga men

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag

Läs mer

Minska jordbrukets klimatpåverkan!

Minska jordbrukets klimatpåverkan! Minska jordbrukets klimatpåverkan! Del 1. Introduktion och några åtgärder/styrmedel Kommande delar: Del 2. Fler åtgärder och styrmedel Del 3. Förslag till handlingsprogram Rapport 2008:11 Foto: Mats Pettersson

Läs mer

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling Sida 1(8) Tre typgårdar i VERA Nedan finns tre typgårdar beskrivna. Till gårdarna hör även frågor på de olika avsnitten i kursen. Glöm inte att fylla i Greppadata för de två gårdar du har valt att räkna

Läs mer

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK

UPPDRAG. Magdalena Wallman och Anna Aronsson. Mars 2012 SIK UPPDRAG Kvantifiering av klimatcertifieringens effekter växtodling Magdalena Wallman och Anna Aronsson Mars 2012 SIK SIK 2 (16) Sammanfattning I denna rapport har förändringarna vid implementering av klimatcertifieringssystemet

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson, Miljöpåverkan av kaninkött Ulf Sonesson, SIK - Institutet för Livsmedel och Bioteknik Upplägg Livcykelanalys l (LCA) Kött och miljöpåverkan Kaninkött (resonemang, inte siffror) LCA Kvantifiering av en

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Luftutsläpp efter näringsgren 2011

Luftutsläpp efter näringsgren 2011 Miljö och naturresurser 2013 Luftutsläpp efter näringsgren Nästan en tredjedel av växthusgasutsläppen kom från energiförsörjning Utsläppen inom näringsgrenen Energiförsörjning var år något under en tredjedel

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas. Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Regional analys av Greppas växtnäringsdatabas Cecilia Linge, Jordbruksverket Hans Nilsson, Länsstyrelsen i Skåne Databasen 13 4 växtnäringsbalanser 6 15 specifika gårdar 3 15 gårdar där det finns två balanser

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12)

Manual Cofoten. Komma igång. Sida 1(12) Sida 1(12) Manual Cofoten Kontaktuppgifter: Torben Kudsk, Jordbruksverket, Torben.Kudsk@jordbruksverket.se, tel 040-415295 eller Ulrika Williamsson, Jordbruksverket, ulrika.williamsson@jordbruksverket.se,

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26

Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund. Reviderad 2015-08-26 Manual som beskriver Klimatkollen - klimatberäkningar i VERA Maria Berglund Reviderad 2015-08-26 Sida 2(17) 1 Introduktion Denna manual beskriver hur VERA beräknar växthusgasutsläpp, vilka principiella

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN

BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN BERÄKNINGSVERKTYG FÖR KLIMATKOLLEN Huvudmeny Indata: Hjälp: Resultat: Version: Beta 100920 Info Produktsök Resultatrapport Produkt IN Dieselförbrukning Produkt UT Kom igång Djurhållning Koldioxid, Lustgas

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer