Jordbrukets klimatpåverkan

Transkript

1 Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland tel

2 (Naturvårdsverket)

3 Jordbrukets klimatpåverkan är inte som andras påverkan Koldioxid från fossil energi Kol i mark Lustgas från kväve Metan från djurhållningen Utsläpp från inköpta varor

4 Idisslarnas fodersmältning metan Metan bildas för att ta hand om väte: CO H CH H 2 O Metanproduktionen (kg per djur och år) påverkas av: Djurets energibehov Fodrets smältbarhet och sammansättning

5 Stallgödselhantering metan och lustgas Metan: Bildas i syrefri miljö. Styrs av det organiskt materialet (mängd, nedbrytbarhet) Lustgas: Gynnas vid omväxlande syrefria och syrerika zoner. Styrs av tillgång på kväve och kol Ammoniak indirekta lustgasemissioner Flytgödsel ger mer metan Fastgödsel ger mer lustgas Djupströ ger metan och lustgas

6 Lustgas från mark Bildas i (nitrifikations-) och denitrifikationsprocessen. Styrs av: Tillgång kväve (nitrat) o Grödupptag och tillförsel av N Tillgång organiskt material Syretillgång (syrebrist, men inte syrefritt) o Tillförsel konsumtion av syre o Markpackning, dränering, struktur Mikroorganismerna i marken

7 Kol i mark upptag och/eller avgång av koldioxid + Tillförsel av organiskt material: skörderester, gödsel Nedbrytning av organiskt material: jordbearbetning, klimat (syre och vatten) Långsiktigt: odlingshistoria och framtida brukning Mulljordar kan ge mycket höga emissioner av koldioxid och lustgas

8 Insatsvaror Fossil energi (diesel, olja) Koldioxid från förbränning Mineralgödsel (framför allt kväve) Koldioxid från fossil energi Lustgas (kvävetillverkning) går att reducera med katalysator Importerat foder Emissioner från växtodling Koldioxid från långväga transporter Koldioxid från (direkt eller indirekt) avskogning och förändrad markanvändning

9 kg koldioxidekvivalenter (kg CO 2 e) - gemensam valuta för växthusgaser kg koldioxidekvivalenter/kg växthusgas Växthusgas IPCC, 2007 IPCC, 1995 IPCC, 2014 Koldioxid Metan Lustgas Referenser: IPCC*s fjärde utvärderingsrapport, 2007, IPCCs andra utvärderingsrapport, 1995, IPCCs femte utvärderingsrapport Avser klimatpåverkan i ett 100-årsperspektiv. *IPCC = Intergovernmental Panel on Climate Change, På svenska FNs klimatpanel

10 Hur mycket är ett ton koldioxidekvivalenter? Bensin: Köra 500 mil med bensinbil El: Koka vatten i vattenkokare: 2 miljoner gånger (om vattenkraftsel) eller gånger (om kolel) Mat: Producera köttet och mjölken som en medelsvensk äter under ett år Lustgas från drygt 1 ha åker Metan och lustgas från ca 50 m3 svin- eller nötflyt

11 Miljoner ton CO2e Sveriges nationella utsläpp av växthusgaser 2014 Metan från fodersmältning Metan från gödsellager Lustgas från gödsellager Lustgas från mark Energianvändning Fluorerade växthusgaser Lustgas Metan 20 Koldioxid 0 Transport Uppvärmning Industri Jordbruk, inkl energi Avfall+ Övrigt Totalt El & fjärrvärme Markanv varav jordbruk (Naturvårdsverket National inventory report Sweden 2016.) Maria Berglund, -60 Hushållningssällskapet Halland

12 miljoner ton CO 2 e Sveriges utsläpp av växthusgaser Markanvändning (LULUCF) Övrigt Avfall Jordbruk, inkl energi Industri El & fjärrvärme Uppvärmning Inrikes transporter Totalt: -26% mellan , Jordbruket: -15%

13 Miljoner ton CO 2 e Växthusgasutsläpp av svensk konsumtion Livsmedel - Utsläpp i andra länder Livsmedel - Utsläpp i Sverige Boende Transporter Kläder, Skor Övrigt Offentlig konsumtion och investeringar Totalt: -26% mellan , Jordbruket: -15%

14 Animalieproduktionens växthusgasutsläpp globalt - Livestock s long shadow : 18% av globala växthusgasutsläpp N fertilizer production 3 2,5 on farm fossil fuel processing transport cultivated soils, tillage + liming desertification of pasture 10 9 ton CO2ekv 2 1,5 1 0,5 indirect manure emission manure application/deposition leguminous feed cropping indirect fertilizer emission N fertilizer application manure management enteric fermentation 0 CH4 N2O CO2 (Steinfeld, H. m.fl Livestock's long shadow. FAO) deforestation

15 Animalieproduktionens växthusgasutsläpp globalt - totalt (FAO, Tackling climate change through livestock)

16 Växtodlingens klimatpåverkan

17 CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O N 2 O CO 2 Insatsvaror och inköpta tjänster NO 3-, NH 3 Växtodling Försålda varor

18 Diesel NPK Eldningsolja Bekämpningsmedel Direkta lustgasemissioner Indirekta lustgasemissioner Ton CO 2 e Växtodlingsgård ha: höstvete, maltkorn, höstraps, sockerbetor, konservärter Metan Lustgas Koldioxid JOKER-projektet. Felstapeln = om BAT-gödsel (med lustgasrening) istället för traditionell N-tillverkning

19 kg CO 2 e/kg N Klimatavtryck för kvävegödselmedel EU Ryssland USA Kina EU EU Ryssland Ammoniumnitrat Urea Kalksalpeter (Brentrup et al, LCA Food)

20 Kg CO2e Vikten av att spara kväve Lustgas 3 2 Metan Koldioxid 1 0 Utvinning, raffinaderi I traktorn I marken Gödselindustrin Gödselindustrin I marken, 1 l diesel 1 kg kväve (EU, AN) 1 kg kväve (Ryssland, AN)

21 kg CO 2 e/hektar Växtodlingsgården - utsläpp per hektar övrigt diesel direkt lustgas från mark prod. N Sockerbetor Höstvete Maltkorn Höstraps Konservärt Kvävet är centralt för växtodlingens klimatavtryck: Produktion av NPK samt lustgas från mark Grödor som kräver stora insatser av N men även av diesel har högt klimatavtryck per HEKTAR

22 kg CO 2 e/kg produkt Växtodlingsgården - utsläpp per kg gröda 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 övrigt diesel direkt lustgas från mark produktion av kvävegödsel Sockerbetor (10 kg) Höstvete Maltkorn Höstraps Konservärt Avkastningen central för klimatavtrycket per kg gröda. Fördel att kunna fördela utsläppen på många ton Rapsen må ligga högt, men den är ju bra i växtföljden så den kan göra att andra grödor faller bättre ut än om rapsen inte varit med

23 Djurhållningens klimatpåverkan

24 CO 2, N 2 O, CH 4 N 2 O CH 4 NH 3 Insatsvaror och inköpta tjänster Djurhållning, stallgödsel Växtodling Försålda varor NO 3-, NH 3 N 2 O N 2 O CO 2

25 Mjölk- och växtodlingsgård 260 mjölkkor ha åker Grisgård Smågris+slaktgris, växtodling Energianvändning Marken (lustgas) Produktion av mineralgödsel Lagring av stallgödsel (metan och lustgas) Produktion av inköpt foder Djurens fodersmältning (metan)

26 Metan från djurens fodersmältning Djurslag (kg metan/ djur och år) (ton CO 2 e/ djur och år) Mjölkko ,5 Am-/diko ,2-2,5 Övrigt nöt ca 50 1,3 Får 8 0,2 Häst ,3-0,6 Gris 1,5 0,04

27 kg CO 2 e/kg TS foder Klimatpåverkan av 1 kg TS grovfoder som konsumeras av mjölkko - inklusive flöden av biogent kol 1,5 1 0,5 0-0,5 odling av foder kons fodersmältning stallgödsel Totalt -1-1,5-2 utsläpp vid odling metan koldioxid Den grå negativa stapeln motsvarar kol som exporterats som mjölk och som netto binds in i marken

28 Att göra

29 I. Förbättrad produktivitet och effektivitet II. III. Tre kategorier av åtgärder Resurseffektiv, hög och jämn produktion. Litet spill Fokus på KVÄVE, energi och foder Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med låg klimatpåverka, t ex klimatmärkt N-gödsel och förnybar energi, och undvik klimatbovar som soja från avskogad mark Mer energieffektiv teknik Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt Genomgripande systemändringar Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein Produktion av bioenergi

30 Växthusgasutsläpp från växtodling - vad påverkar klimatavtrycket per kg gröda? Ton per hektar + jämn och hög skördenivå i förhållande till insatser, litet spill Kvävet + Kvävefixering, utnyttja stallgödseln väl, Mineralgödsel producerad med låga utsläpp Energi och transporter (generellt mindre del) Undantag energikrävande processning (t ex kol vid torkning av tysk betfiber) och långa transport (t ex soja) Kol i mark (effekten osäker) Mulljordar Även iluc (indirect land use change)

31 Växthusgasutsläpp från djurhållningen - vad påverkar klimatavtrycket per kg produkt? Produktionen + Bra tillväxt, friska djur, små kassationer Foder (speciellt gris och fågel) + Effektivt foderutnyttjande + Fodermedel med låga utsläpp (t ex lokalt proteinfoder, bra grovfoder) (Nöt) Metan från vommen + Hög smältbarhet på fodret, avel (preparat, fett) + Hög mjölkavkastning Energianvändning i stall (speciellt gris- och fågel, och om uppvärmning)

32 Produktionsnyckeltal = Klimatnyckeltal Växtodling kg N/ton höstvete, korn, raps, etc. (förslag kg N mineralgödsel resp kg N organisk gödsel ) liter diesel per ha respektive per ton Djurhållningen Fodereffektivitet (MJ/kg tillväxt, etc.) speciellt fokus på proteinet (soja) Kväveeffektivitet över djuret (kg N i produkt/kg N i foder) Vid avvikelser: Relevant med mått på hälsa & produktion (kg levererad ECM/ko, avvanda smågrisar per sugga, % dödlighet) Du kan ge samma råd som inom annan (miljö)rådgivning!

33 Allt är så osäkert! Handlar även om stor naturlig variation! Fokus på rätt riktning och att minska risken för växthusgasutsläpp Vad är säkert i jordbruket?! Hur säkra är uppgifterna om ton TS grovfoder/ha, kg N/ton stallgödsel, NH 3 -förlust i stall, lager och från mark, P-utlakning/ha Vädret

34