Max klimatpåverkan år 2014

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Max klimatpåverkan år 2014"

Transkript

1 Rapport oktober 2015

2 Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets klimatpåverkan 10 Växthusgaser 10 KLIMATPÅVERKAN FRÅN MAX EGEN VERKSAMHET 11 KLIMATKOMPENSERAT FRÅN MAX LEVERANTÖRER 12 KONTAKTINFORMATION: 15 2

3 Sammanfattning Under våren och sommaren 2015 har Max Hamburgerrestauranger AB i samarbete med U&We, konsultbyrå i hållbarhetsdriven affärsutveckling, genomfört en klimatanalys av Max verksamhet. Beräkningarna bygger på vetenskapliga artiklar och offentligt publicerade studier kring matens klimatpåverkan. Max redovisar sina produkters hela klimatpåverkan på en del menyer. Detta ökar möjligheten för gästerna att själva välja de bästa klimatalternativen. Max har också länge klimatkompenserat för hela sin verksamhet, sina leverantörers verksamhet och jordbrukets klimatpåverkan genom trädplantering i Afrika. Max totala klimatpåverkan motsvarar idag cirka ton koldioxidekvivalenter (CO2e) per år. Några tror att transporter är det som påverkar klimatet mest. Analysen visar att av Max totala klimatpåverkan från lantbrukarens jord till gästens bord är det nötköttet som är den stora klimatboven. Mer än 70 procent av klimatpåverkan kommer från nötköttet medan transporterna och resor endast utgör mindre än 2 procent. Jämfört med år 2007 har Max klimatpåverkan minskat, sett till per omsatt krona uppgår minskningen till närmare sex procent 1. Andelen koldioxid med fossilt ursprung i nötköttsproduktionen är mindre än en fjärdedel av den totala klimatpåverkan (uttryckt som CO2e). Det betyder att det inte räcker med att sluta med förbrukningen av fossila bränslen för att Max klimatpåverkan ska upphöra. Det krävs också en minskning av utsläppen av metan och lustgas. Nu börjar även några av Max leverantörer klimatkompensera sin verksamhet och sina produkters hela klimatpåverkan. Arla och Swedavia är föregångare och deras klimatkompensation uppgick år 2014 till drygt 981 ton CO2e. 1 Beräknat på klimatpåverkan korrigerat för skilda förutsättningar under perioden. Beräkningarna har räknats om utifrån 2012 års förutsättningar. 3

4 Inledning Bakgrund och syfte Max Hamburgerrestauranger AB har med hjälp av U&We genomfört en klimatanalys av Max verksamhet (utsläpp av klimatpåverkande gaser inkluderat alla Max leverantörers utsläpp) som är tänkt att användas som underlag för ett klimatbokslut. Mål Målet med analysen har varit att beräkna Max utsläpp av klimatpåverkande gaser inom följande områden: - Transporter - Resor - Mat - Värme och kyla - Elförbrukning - Diverse förbrukningsmaterial - Förpackningar - Avfall - Köldmedia Resultatet är kvantitativa mått på Max klimatpåverkan som kan följas upp på årsbasis och som blir indata till Max Klimatbokslut. Resultatet visar var klimatpåverkan är störst och ger därmed vägledning till var insatser bör genomföras. Vidare ger resultatet en möjlighet att låta gästerna hjälpa till att minska klimatpåverkan genom att välja rätt menyer. Denna slutrapport redovisar klimatpåverkan från Max verksamhet inkluderat alla Max leverantörers utsläpp. De huvudsakliga systemavgränsningar som vi använt för analysen redovisas i figuren nedan. Maten och dess väg från jord till bord har analyserat och beräknats. Det innebär från de insatsvaror i jordbruket som används för att producera maten via odling av foder och grönsaker, uppfödning och förädling, tillagning och servering till avfallshantering. Restauranggästernas egna resor till/från 4

5 restaurangerna, personalens resor till/från arbetet och byggande av nya restauranger är inte inkluderat i beräkningarna. Vidare har inte de tre nya restaurangerna i Dubai inkluderats i beräkningarna. Däremot ingår de tre restaurangerna i Norge och den i Danmark genom att deras andel av den totala omsättning har använts som beräkningsgrund. Figur 1 Systemavgränsningar för beräkningar av Max klimatfotavtryck. 5

6 ton CO2e U&We Oktober 2015 Klimatpåverkan från lantbrukarens jord till gästen bord Avfall, köldmedia Resor Transporter, leverantörer Värme El Förpackningar år 2007 år 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 År 2014 Figur 2 Max klimatfotavtryck sett i ett livscykelperspektiv från jord till bord. Här redovisas ett korrigerat resultat vilket innebär att tidigare år har räknats om så att samma beräkningsförutsättningar som år 2012 används. År 2008 är estimerat då ingen beräkning gjordes. Klimatpåverkan (ton CO2e) från jord till bord ökar mellan år , främst beroende på ett stort antal nya restauranger varje år (nästan en fördubbling, från 56 till 102 restauranger exklusive Förenade Arabemiratet). Ökningen de senaste två åren är också en effekt av nya produkter. År 2014 uppgick den totala klimatpåverkan till ca ton CO2e. Analysen av Max totala klimatpåverkan från lantbrukarens jord till gästens bord visar att det är nötköttet som ger det stora bidraget till klimatförändringarna. Cirka tre fjärdedelar av klimatpåverkan kommer från nötköttet medan transporter och resor endast utgör drygt 2 %. 6

7 ton CO 2 e per restaurang U&We Oktober Figur 3 Max klimat-fotavtryck i ton CO2e från jord till bord per restaurang mellan år (korrigerad med likvärdiga förutsättningar motsvarande år 2012). 7

8 gram CO2e per omsatt kr U&We Oktober ,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0, Figur 4 Max klimatfotavtryck i antal gram CO2e från jord till bord fördelat per omsatt krona mellan år (korrigerad med likvärdiga förutsättningar motsvarande år 2012). 8

9 Transporter, producentrestaurang; 2% Förpackningar; 3% Pommes frites, Grönsaker, läsk, potatisprodukter; övr vegetabiliskt; 2% 10% Bröd, mjöl etc; 0% Övrigt animaliskt; 5% Hemleveranser; 0% El, värme restauranger; 2% Avfall, köldmedia restaurang; 2% Resor Nötkött; 73% Figur 5 Max klimatfotavtryck fördelat på olika ingredienser respektive verksamheter för år 2014 (ton CO2e). En ökad klimatpåverkan de senaste tre åren beror till stor del på nya produkter och förändrade preferenser hos restauranggästerna. Ser man till klimatpåverkan per restaurang blir effekten tydlig. Översikt råvaror Matens klimatpåverkan är stor vid framställningen av råvarorna. Faktorer som bidrar i varierande grad är t ex uppvärmning av växthus, framställning av foder, konstgödsel, kossornas idisslande som släpper ut metangas, jordbruksmaskiners drivmedel, etc. Tabell 1. Översikt viktigaste råvarorna, sorterat efter klimatpåverkan Största råvara år 2014 ton CO2e Nötkött Tomat, Biff Mjöl Olja Potatis Sallad Övrigt vegetariskt

10 Kyckling 870 Mjölk Bacon 800 Juice 250 Socker 20 Ägg 140 Lök 50 Kaffe 300 Fisk 40 Vitkål 20 Sirap 10 Morötter 15 Not: Råvarornas beräknade klimatpåverkan uttryckt som koldioxidekvivalenter inklusive förädling hos leverantör och transporter. Nötköttets klimatpåverkan Ingen råvara är mer klimatpåverkande än nötkött. Produktionen fram till gårdsgrinden står för så mycket som 95 procent av nötköttets klimatutsläpp (resten är slakteri, transporter, packning, etc.). Några av de viktigaste anledningarna till nötköttets kraftiga klimatpåverkan är: Långsam tillväxt hos nötkreatur (ej effektiv foderomvandlare). Anaerob nedbrytning av maten (metangasen från rapar). Tillverkning av kvävehaltiga gödselmedel samt fältarbeten i växtodlingen för foderproduktionen. Växthusgaser Metan (CH4) är den helt dominerande växthusgasen i köttets livscykel. Den utgör ungefär hälften av det totala bidraget i de konventionella systemen. Näst störst klimatpåverkan har lustgas (N2O) det beror framförallt på höga kvävegivor i vallodlingen. Först på tredje plats kommer utsläppen av CO2 och då främst från fossila bränslen under köttets produktionscykel (i Sverige). Effekten på den globala uppvärmningen skiljer sig mellan de olika växthusgaserna. Koldioxid, CO2, den vanligaste växthusgasen brukar tillskrivas faktor 1. För de övriga indexvärdena gäller i beräkningarnas huvudsakliga delar CH4 = 25; N2O = 298. Det innebär t.ex. att metangas, CH4, är 25 gånger aggressivare växthusgas. Här finns det variationer på hur de beräknas, den här angivna är den vanligare utgångspunkten. 10

11 Klimatpåverkan från Max egen verksamhet Generellt sett så anses det moraliska ansvaret hänga ihop med förmågan att påverka situationen. Ju lättare det är att styra och kontrollera det som händer desto större ansvar har man. Förväntningarna på att Max ska ha arbetat för att få den egna verksamheten klimatsnål är därför större än på att Max ska ha påverkat bonden att vara klimatsnål i sin verksamhet. Totalt uppgick Max egen verksamhet till ca ton CO2e år 2014, vilket motsvarade 3,1 procent av den totala klimatpåverkan. Nedan i figur 6 illustreras hur de fördelar sig på olika verksamheter, här tillkommer också leverantörernas transporter. El 9% Resor anställda, tjänstebil 1% Köldmedium 2% Avfall 31% Hemleveranser Resor 0,2% anställda, flyg + tåg 7% Transporter, producenter 17% Transporter, leverantörer t. restaurang 9% Värme, gas 24% Figur 6 Max klimatfotavtryck av den egna verksamheten såsom restauranger, kontor, resor samt för leverantörernas transporter år 2014 (ton CO2e). 11

12 Den största klimatboven är uppvärmningen av restaurangerna. Värmen kommer mestadels från fjärrvärme även om elförbrukningen, till exempel för tillagning av mat, också bidrar till uppvärmningen. Här finns också mycket pengar att spara genom energieffektiviseringar. Under 2014 fortsatte Max hemleveranser, men de cirka utkörningarna förorsakade en relativt begränsade utsläpp växthusgaser. Klimatkompenserat från Max leverantörer Nu börjar även några av Max leverantörer klimatkompensera sin verksamhet och sina produkters hela klimatpåverkan. Det är viktigt med föregångare inom miljöområdet. Arla är en sådan kund som har gått före och klimatkompenserat sin ekologiska mjölk i butik. Det finns också fastighetsägare som har klimatkompenserat sin verksamhet, dit hör Swedavia. Max restauranger belägna på Arlanda har därför klimatkompenserade lokaler. Totalt klimatkompenserar dessa leverantörer för 981 ton CO2e. Uppgifter från leverantörer om miljöåtgärder PAC AB PAC kör sina leveranser på wellpallar vilket sparar 17 kg per leverans och innebär minskade utsläpp av koldioxid. PAC uppskattar att det minskat deras CO2-utsläpp med cirka 10 ton/år. Pac har också styrt om bränslefördelningen mellan bensin och etanol till 20/80 %. Alla medarbetare ska genomföra en halvdag i grundläggande miljöutbildning. PAC är certifierade enligt ISO 9001 och ISO Caldic Sweden AB/Scandic Food 2012 gjordes omfattande förändringar i anläggningen för att kunna återanvända varmvatten från mejerianläggningen. 12

13 Domstein Foods AB 80% av Domsteins produktionsavfall är matavfall, som återvinns till biogas (slam- och fettavskiljning). Allt övrigt avfall går till återvinning. Genom kompressorer i fabriken återvinner de värme så att de är självförsörjande på varmvatten och uppvärmning. De använder rapsolja i stället för palmolja sedan 1 januari 2012, använder endast grön el och har kraftigt minskat åtgången av fossilt bränsle. Fruktjuice AB Fruktjuice samleverar med övriga glassförknippade produkter och efterstävar att lastbilarna skall fyllas. De har även under året certifierat sig för ekologisk produktion genom Kiwa samt genomfört en BRCcertifiering. Coca-Cola Enterprises Sverige AB 100 % biodiesel används för distribution i Stockholm och 100 % förnybar el och fjärrvärme används i produktionen. Findus Sverige AB Flera nyinstallationer har gjorts gällande såväl reningsverk som avfallshantering under året. Bland annat har investeringar gjorts i en avfallsseparator, vilket medför att allt förpackat organiskt avfall hanteras direkt vid anläggningen vilket frigör stora mängder organiskt avfall till biogasproduktion. AAK Sweden AB AAK har börjat återföra aska från träpallsförbränning till skogen för att åtrecirkulera nödvändigt material. Flera aktiviteter för att minska lukt från anläggningen har också genomförts. Dawn Foods International B.V. Gruppaktiviteter har genomförts för att lösa flaskhalsar i produktionen, med avsikt att minska produktionssvinn. Investeringar görs i energibesparande åtgärder genom byggandet av en ny separat produktionslinje. Kerry Group Plc Hållbarhet är ett kärnvärde i Kerry Groups affärsstrategi och är väl integrerat i verksamheten. Kvantifierade mål är satta och följs upp. Klimatdata för Tenbury Wells är validerade och verifierade av 13

14 oberoende tredje part. Klimat- och hållbarhetsrapportering är certifierat enligt AA1000 verifieringsstandard. Lecora AB Rester av vitkålshackningen skickas till kompostering alternativt till biogasförädling. Förbrukad friteringsolja renas och återanvänds som bränsle. Under 2014 bytte de el-leverantör för att få 100% ren el. All el i fabriken är nu förnyelsebar el från sol, vind och vatten. Procurator AB Procurator tillämpar veckoleveranser till sina kunder för att minimera antalet transporter till kund. Max har 2 leveranser i veckan. De anlitar framförallt DHL som logistikpartner och medverkar i deras miljömål att sänka CO2 utsläppen per tonkm. Kontinuerligt arbete pågår för att byta ut produkter till produkter med mindre miljöpåverkan eller välja miljömärkta produkter. Schreiber Foods Europe GmbH Elbesparande åtgärder inkluderar LED-belysning i konferensrum, ny isolering av kylrör i hela lagerlokalen, och modifieringar av maskinell utrustning. De har ett fokus på leverantörer i närområdet för att minska transportarbetet och genomför regelbundet klimatavtrycksmätningar och förbättringar. 14

15 Kontaktinformation: Peter Wrenfelt, U&We, Katrin Dahlgren, U&We, Fredrika Fredmark,Max fredrika.fredmarkmax.se 15

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Klimatbokslut 2014 Maj 2015

Klimatbokslut 2014 Maj 2015 Klimatbokslut 2014 Maj 2015 FÖRORD Vi skapade 2050 för att bättre kanalisera vårt engagemang, vår kompetens och vårt driv i miljö- och klimatfrågorna med syftet att bidra till att skapa hållbara affärer

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 En introduktion i Matens miljöpåverkan Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012 LIVSMEDELSKEDJANS MILJÖPÅVERKAN Den svenska livsmedelskedjan svarar för: 75 % av övergödningen

Läs mer

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter

Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Faktaunderlag och kriterier till klimatanpassade charkprodukter Chark-SM, Sveriges största kvalitetstävling för svensktillverkade livsmedel, kommer i årets tävling dela ut en hedersutmärkelse till klimatanpassade

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT

ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT ÄGG ÄR KLIMATSMART MAT En faktasammanställning om ägg och deras miljöpåverkan 2 Sammanfattning Att äta ägg är både klimatsmart och belastar miljön mindre än många andra animaliska livsmedel. Det visar

Läs mer

Fullständighet Rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras.

Fullständighet Rapporteringen ska täcka alla utsläpp inom den angivna systemgränsen. Eventuella undantag ska beskrivas och förklaras. BILAGA Klimatberäkningar enligt GHG-protokollet Ett första steg i klimatarbetet är att beräkna sin klimatpåverkan. Beräkningar är viktiga för att kunna veta var man står idag, vart man är på väg och om

Läs mer

Råvaror - resultat och diskussion

Råvaror - resultat och diskussion Metod Livsmedelsproduktionen i Sverige svarar för en ansenlig del av Sveriges totala miljöpåverkan. Sammantaget står hela livsmedelskedjan för ca 50 % av övergödningen, 28 % av växthusgaserna och 20 %

Läs mer

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011 Kontrollmärkningen för svensk mat och blommor Sex argument 1. Svenska råvaror 2. Friska djur

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

KLIMATBOKSLUT 2015. (Räkenskapsåret 2014) Toyota Sweden AB

KLIMATBOKSLUT 2015. (Räkenskapsåret 2014) Toyota Sweden AB KLIMATBOKSLUT 21 (Räkenskapsåret 214) Toyota Sweden AB FÖRORD År 21 är ett klimatår I september 21 träffades FN:s generalförsamling för att besluta om en hållbarhetsagenda i New York, och i december kommer

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

År 2016 är ett högst händelserikt år för vårt företag, med många fina projekt på gång för att ta ytterligare ett steg i vår miljöprofilering.

År 2016 är ett högst händelserikt år för vårt företag, med många fina projekt på gång för att ta ytterligare ett steg i vår miljöprofilering. 2016-05-18 Om Delsbo Candle I Delsbo i Hälsingland har vi gjort ljus i många år. År 1944 startade Joel Öhrn ljusproduktion under namnet Norrländska Ljusstöperiet. År 1959 köptes företaget av Liljeholmens,

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften

Läs mer

samheten från ut till butik och

samheten från ut till butik och Byggmax miljörapport 2012 Inledning Under 2009 påbörjade Byggmax sitt miljöarbete genom skapandet av en miljöpolicy med miljömål. Som en följd av detta policyarbete har en miljörapport upprättats och ett

Läs mer

Mat och klimat i Sollentuna. Förstudie

Mat och klimat i Sollentuna. Förstudie Mat och klimat i Sollentuna Förstudie - 2 - Innehåll Sammanfattning... 3 Om förstudien... 3 Bakgrund... 4 Metod... 4 Klimatpåverkan från skolmåltider... 5 Generell klimatpåverkan... 5 Klimatpåverkan från

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby

Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby E.ON Värme Vi bygger ut fjärrvärmen i Täby Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige och står för drygt hälften av all uppvärmning. Det är inte svårt att förstå. Fjärrvärme är bekvämt,

Läs mer

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland

Gården i ett. Maria Berglund. maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22. Maria Berglund, HS Halland Gården i ett livscykelperspektiv Maria Berglund HS Halland maria.berglund@vxa.se tel. 035-465 22 Varför livscykel-tänk i klimatfrågor? Klimatpåverkan: Globalt miljöproblem & Stora utsläpp sker före gården

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (6) Företagsuppgifter Destination Sigtuna AB, kontaktperson är Karin Sallander Denna rapport täcker verksamhetsåret 2012

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Klass 6B Guldhedsskolan

Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B Guldhedsskolan Klass 6B i Guldhedsskolan har gjort ett temaarbete i NO, svenska och bild. Vi gör alla avtryck i miljön. Hur mycket jag tar av naturens resurser och belastar miljön brukar kallas

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2013

Hållbarhetsredovisning 2013 Hållbarhetsredovisning 2013 Svenska Retursystem 2 Retursystem driver och utvecklar effektiva system för den svenska dagligvarubranschen. Grundidén är att branschens distribution ska ske i returenheter

Läs mer

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden.

Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Lärarhandledning Miljö Tidslinjen: historiska miljöproblem Låt eleverna skriva eller rita ett miljöproblem som de tycker är viktigt att vi löser i framtiden. Diskutera sedan i grupp vad eleverna skrivit/ritat.

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Gården i ett livscykelperspektiv

Gården i ett livscykelperspektiv Gården i ett livscykelperspektiv Birgit Landquist SIK Institutet för livsmedel och bioteknik birgit.landquist@sik.se Tel 072 720 75 82 www.sik.se Unik kompetens om livsmedelskedjans miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014

Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Miljöredovisning Verksamhetsåret 2014 Snabbfakta DocuPartner AB DocuPartner är ett svenskt företag huvudsakligen verksamt inom försäljning och service av kontorsmaskiner och kontorsmaterial. Företaget

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås

Profu. Johan Sundberg. Profu. Profu 2010-10-01. Avfall i nytt fokus Från teknik till styrmedel 22 23 september 2010, Borås Profu Profu Profu Johan Sundberg Delägare i forsknings- och utredningsföretaget Profu. Forskningsledare för avfallsgruppen på Chalmers 1993-25 (tekn. doktor i avfallssystemanalys 1993). Profu (Projektinriktad

Läs mer

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering

Läs mer

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan Kvalitet Tillväxt Balans Danska grisars miljöpåverkan 2011 2011 Danska grisars miljöpåverkan All jordbruksproduktion har miljöeffekter. I debatten om grisproduktionens miljöpåverkan lyfts ofta det svenskproducerade

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Detta har resulterat. per transporterat ton gods [kg] 28,4 30,0 32,7-6% -19% per såld krona [kg/kr] 4,5 4,9 5,1-7% -20% Absoluta utsläpp CO 2

Detta har resulterat. per transporterat ton gods [kg] 28,4 30,0 32,7-6% -19% per såld krona [kg/kr] 4,5 4,9 5,1-7% -20% Absoluta utsläpp CO 2 Inledning Under år 2009 påbörjade Byggmax sitt miljöarbete genom skapandet av en miljöpolicy med miljömål. Som en följd av detta policyarbete har en miljörapport upprättats och ett kontinuerligt förbättringsarbete

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket

Motion till riksdagen. 1988/89: Jo229 av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Motion till riksdagen 1988/89: av Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (båda c) Nya industriråvaror från lantbruket Lantbruket har en stor betydelse för sysselsättningen i landet såväl direkt i producentledet

Läs mer

Farsta fakta. Yta: 15,4 km²

Farsta fakta. Yta: 15,4 km² Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,

Läs mer

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL

VÅR MILJÖ #1 EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL VÅR MILJÖ # EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM SKAVSTA FLYGPLATS FLYGVÄGAR BULLER UTSLÄPP TRANSPORTER AVFALL Innehåll Vår Miljö... s. Natur & Miljöpärmen... s. Skavsta Flygplats växer... s. Miljöpolicy...

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Avfallstaxan 2016. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun

Avfallstaxan 2016. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande priser för sophantering. för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Avfallstaxan 2016 för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Priserna varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa eller lägenhet

Läs mer

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB

Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Miljöpolicy för Sandvikens Sotarverktyg Försäljnings AB Vi ska i vår verksamhet eftersträva att i minsta möjliga grad belasta den yttre miljön. Detta ska vi åstadkomma genom att: - så långt det är möjligt

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp

Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp FOI Dnr: FOI-2011-1173:2 Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp Reviderad 2012-12-14 Rapportförfattare: Jessica Johansson och Johan Lindgren, FOI på uppdrag av Sollentuna

Läs mer

Klimatrapport 2013. Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens, kontaktperson är Katarina

Läs mer

Skolmaterial om matavfallsinsamling

Skolmaterial om matavfallsinsamling Skolmaterial om matavfallsinsamling Nu finns ett enkelt skolmaterial om matavfallsinsamlingen (Gröna Påsen) i pdf format. Materialet är framtaget för att det enkelt ska kunna anpassas till barn och elever

Läs mer

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten

Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsuppgifter för studiegruppen Ekologiska fotavtryck vår påverkan på planeten Arbetsmaterial: Underlag och fakta hittar ni i ert faktahäfte som ni laddar hem: http://www.wwf.se/source.php/1476873/ekologiska_fotavtryck_lr.pdf

Läs mer

Kriterier för kolonial/specerier

Kriterier för kolonial/specerier Kriterier för kolonial/specerier Produkter som består till minst 50 % av råg/vete/korn/havre/majs eller torkade bönor, raps eller solros. GMO Livsmedel som innehåller genetiskt modifierade organismer (GMO)

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007

Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007 Miljöredovisning utdrag ur Årsredovisning 2007 1/5 MILJÖREDOVISNING FÖR ÅR 2007 Beskrivning av miljöledningssystemet Miljöledningssystem enligt standarden ISO 14 001:2004 ska vidareutvecklas inom Lasarettet

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete

Strategi och åtgärder för hållbarutveckling. Posten och Brings miljöarbete Strategi och åtgärder för hållbarutveckling Posten och Brings miljöarbete Sida 02 Sida 03 Innehållsförteckning Sida Posten och Bring Posten, Bring och miljön Posten Norges miljövision Posten Norges mål

Läs mer

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se

EGEN MATKOMPOST. www.rekosundsvall.se EGEN MATKOMPOST + www.rekosundsvall.se FÖRBEREDELSER Med en matkompost kan du minska vikten på hushållsavfallet som skickas med sopbilen och på så sätt göra sophämtningen billigare för dig själv. Regler

Läs mer

MATAVFALLSINSAMLING I FLERBOSTADSHUS Information till fastighetsägaren/styrelsen

MATAVFALLSINSAMLING I FLERBOSTADSHUS Information till fastighetsägaren/styrelsen MATAVFALLSINSAMLING I FLERBOSTADSHUS Information till fastighetsägaren/styrelsen Varför samlar vi in matavfall? I maj 2012 antog regeringen ett nytt nationellt mål som innebär att 50 procent av matavfallet

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL

SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SÅ HÄR SKA VI HANTERA DITT AVFALL SAMMANFATTNING Avfallsplan för Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner 2012-2017. TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE AVFALLSHANTERING Mjölby, Tranås och Boxholms kommuner har en gemensam

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18

Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Utvärdering av rötning och hemkompostering av matavfall i Västra Götaland ur ett systemperspektiv 2015-11-18 Sammanfattning Hemkompostering och central kompostering var de metoder som de flesta kommuner

Läs mer

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

biodiesel i kampen mot global uppvärmning

biodiesel i kampen mot global uppvärmning biodiesel i kampen mot global uppvärmning naturliga råvaror på frammarsch Tecknen på klimatförändring är så pass tydliga och så pass många att de som tvivlar på orsak och verkan numera är försvinnande

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall!

Mindre sopor och. Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall! Mindre sopor och Mer miljö! Både du och miljön tjänar på mindre avfall! Nästan dubbelt så bra på matavfall. Som vår miljörörelse jobbar! På bara ett år har miljökämparna som sorterar matavfall nått ett

Läs mer

Avfallsutredning för Stockholms län -

Avfallsutredning för Stockholms län - Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB

Läs mer

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer

Läs mer

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem.

Energi- och klimatfrågan. Verksamhetssystem. Miljön i fokus. Energi- och klimatfrågan. Berendsen har arbetat med miljö- och kvalitetsfrågor under många år. Det är numera en integrerad del i vårt dagliga arbete. Tillsammans strävar vi efter ständiga

Läs mer

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för lagefterlevnad och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för lagefterlevnad och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet. Miljöberättelse 2014 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

DML/HBL rapporteringen

DML/HBL rapporteringen Förnybara drivmedel för bussar och lastbilar Fredag 30 januari 2015 DML/HBL rapporteringen 2011, 2012, 2013-års mängder Marianne Pettersson Analysavdelningen Energimyndigheten DML årlig rapportering Färdiga

Läs mer

Helsingborg - unika förutsättningar

Helsingborg - unika förutsättningar Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010

Läs mer

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017 AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara

Läs mer

Miljöprogram 2010-2013

Miljöprogram 2010-2013 Miljöprogram 2010-2013 Inledning Drivkraften i landstingets miljöarbete är att bidra till att skapa en god livsmiljö för nuvarande och kommande generationer. Detta ligger i linje med landstingets vision

Läs mer

Avisera Miljöredovisning

Avisera Miljöredovisning Avisera Miljöredovisning Vi på Avisera har bestämt oss för att vara en del av lösningen på de miljöutmaningar som världen står inför. Vi arbetar hårt och konsekvent för att minimera vår egen miljöpåverkan

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Klimatpåverkan från livsmedel Material framtaget av Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013 Matens klimatpåverkan en ej försumbar del av vår totala konsumtion

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Kaj Inrikes AB Miljö- och trafiksäkerhetsredovisning 2014-09-01 2015-08-31. Sedan 1999

Kaj Inrikes AB Miljö- och trafiksäkerhetsredovisning 2014-09-01 2015-08-31. Sedan 1999 Kaj Inrikes AB Miljö- och trafiksäkerhetsredovisning 2014-09-01 2015-08-31 Sedan 1999 ALLMÄNT Kaj Inrikes AB bedriver åkeriverksamhet med Älmhult som stationeringsort. Verksamheten är inriktad på transporter

Läs mer

Hållbara tankar om biogas

Hållbara tankar om biogas Hållbara tankar om biogas Hur många grisar går det på en Mercedes? Idag kan vi fråga :Hur många grisar går det på en MWh Det går åt gödsel från 4 grisplatser för att producera 1 MWh Gödseln från en grisplats

Läs mer

Jordbrukets klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan Jordbrukets klimatpåverkan Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 KOLDIOXID från fossila bränslen Koldioxid från fossil energi Jordbrukets klimatpåverkan är

Läs mer

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS FÖR EN BÄTTRE MILJÖ TILLSAMMANS SÅ HÄR ARBETAR VI På Botkyrkabyggen jobbar vi aktivt med att minska vår miljöpåverkan. Sedan 2010 är vi ett miljöcertifierat företag. Det är ett bevis på att vi uppfyller

Läs mer

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?

Vad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan? KLIMAT- PROGRAM har tillsammans med Logent Ports & Terminals, APM Terminals och Gothenburg Roro Terminal sedan år 21 ett gemensamt klimatprogram för att hantera den globala och lokala klimatutmaningen.

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer