Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp"

Transkript

1 FOI Dnr: FOI :2 Förstudie inför kartläggning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp Reviderad Rapportförfattare: Jessica Johansson och Johan Lindgren, FOI på uppdrag av Sollentuna kommun 1

2 Sammanfattning För att kunna sätta in effektiva åtgärder för att minska klimatpåverkan från Sollentuna kommuns verksamheter behövs en heltäckande bild av hur stor klimatpåverkan kommunens olika verksamheter ger upphov till. En viktig pusselbit tros vara klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv till följd av kommunens inköp. FOI har fått i uppdrag att i en förstudie ta reda på hur en kartläggning av klimatpåverkan från kommunens inköp skulle kunna göras med hjälp av ett verktyg för energianalys som FOI har tillgång till. I uppdraget har också ingått att ge förslag på möjliga inriktningar för en sådan kartläggning. För att få en första överblick över vilka utsläpp som uppstår har de ungefärliga utsläppen av växthusgaser som sker till följd av Sollentuna kommuns inköp beräknats med hjälp av emissionsfaktorer från de svenska miljöräkenskaperna. Beräkningen antyder att de största utsläppen genereras av byggnadsentreprenader, följt av äldrevård, skola och barnomsorg. Valet av inriktning för den fortsatta kartläggningen kan göras utifrån olika utgångspunkter. Förslag ges med följande inriktningar: Redan specificerade material och varor Temaområden (t ex mat, resor, transporter, etc.) Stora utsläppskällor Utvärdering av enkla åtgärder Exempelverksamheter (t ex en viss skola, ett visst äldreboende, etc.) Förbättrad bild av de totala utsläppen 2

3 Inledning Enligt Sollentuna kommuns klimatstrategi är ett av huvudområdena för kommunens klimatarbete att minska klimatpåverkan från kommunens egna verksamheter. För att kunna identifiera var de mest effektiva åtgärderna kan sättas in behövs en heltäckande bild av hur stora utsläpp olika verksamheter ger upphov till. Uppgifter finns redan om klimatpåverkande utsläpp från kommunens och Sollentunahems fastigheter, byggmaterial, kommunens fordon och kommunens flyg och tågresor, samt om nettoinlagring av kol inom natur- och parkmark. Det finns också en uppfattning om hur utsläpp respektive inlagring kan påverkas av de åtgärder som föreslås i den åtgärdsplan som följer av klimatstrategin. De utsläpp som uppstår till följd av kommunens inköp av varor och tjänster är dock för närvarande inte kända, men det noteras i strategin att de skulle kunna stå för en betydande andel. En av åtgärderna i åtgärdsplanen är därför att kartlägga de klimatpåverkande utsläppen från de varor och tjänster som kommunen köper in. FOI har i tidigare studier beräknat energianvändning och klimatpåverkande utsläpp från varor och tjänster med ett livscykelperspektiv, framför allt kopplat till hushållens konsumtion. Till sitt förfogande har FOI en modell och en databas som har byggts upp för detta ändamål och som har använts i flera forskningsprojekt. Dessa kan användas för att göra motsvarande beräkningar av energianvändning och klimatpåverkande utsläpp till följd av en kommuns konsumtion. Modellen och ingående data behöver då anpassas till de utgiftsposter som finns i kommunens budget. FOI har fått i uppdrag av Sollentuna kommun att i en förstudie ta reda på hur omfattande en sådan anpassning skulle bli, samt att ge förslag på några möjliga fördjupningsområden. Detta arbete redovisas i föreliggande PM. Modellen för energianalys För att beräkna energianvändning och utsläpp av växthusgaser använder vi oss av en modell för energianalyser som har utvecklats av forskare vid Groningens Universitet i Nederländerna. 1 Modellen kallas på engelska för Energy analysis program (EAP). Modellen bygger på en kombination av processanalys och input-outputanalys. I en processanalys kartläggs den energianvändning och de utsläpp av växthusgaser som uppstår under en produkts 2 hela livscykel, från råvaruutvinning, produktion, användning, underhåll och avfallshantering, inklusive alla transporter. Att göra en fullständig sådan kartläggning kräver oftast en mycket omfattande arbetsinsats. I en input-outputanalys kartläggs flödet av pengar mellan olika branscher i en ekonomi. Inom ramen för de nationella miljöräkenskaperna samlas också information in om bland annat energianvändning och utsläpp av växthusgaser i de olika branscherna. Med hjälp av dessa uppgifter kan man sedan räkna ut hur stor energianvändning och hur stora utsläpp av växthusgaser produktionen i en viss bransch ger upphov till per krona. På så sätt kan man få en schablonmässig bild av den energianvändning och de växthusgasutsläpp som genereras totalt i ekonomin. Man kan också få en indikation om hur stor klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv blir per krona spenderad i en viss bransch. I EAP beräknas energianvändning och utsläpp av växthusgaser från produktion av de huvudsakliga råvarorna och förpackningsmaterialen, transporter, konsumtion samt, avfallshantering med processanalys. Energianvändning och växthusgasutsläpp till följd av produktionen av övriga insatsvaror och kapital, tillverkning samt handel i grossist- och detaljistleden beräknas med input-outputanalys. 1 Modellen beskrivs i Wilting, H.C., R.M.J. Benders, R. Kok, W. Biesiot & H.C. Moll (2004) E A P Energy Analysis Program. Manual Version 3.5. IVEM research report no nd revisited edition Groningen, June Tillgänglig på 2 En produkt kan vara en fysisk vara eller en tjänst. 3

4 Möjligheten att kartlägga klimatpåverkan från Sollentuna kommuns inköp Med hjälp av EAP har FOI sedan tidigare beräknat energi- och växthusgasintensiteter, det vill säga energianvändning och växthusgasutsläpp per krona och per kg, för 192 produkter när de inhandlas av ett hushåll. 3 Efter några mindre justeringar är dessa energi- och växthusgasintensiteter tillämpbara även på en kommuns inköp. 4 I ett första steg jämfördes posterna i Sollentuna kommuns kontoplan med befintlig data i EAP för att se hur stor del av inköpen som skulle kunna analyseras med en relativt liten arbetsinsats. När vi hade tagit bort de poster som inte är relevanta att ta med, såsom till exempel löneutbetalningar och utbetalning av försörjningsstöd, visade det sig att ca 100 av de 418 posterna i kontoplanen skulle gå att beräkna med befintlig data. De flesta av utgifterna i kontoplanen redovisas dock inte på ett sådant sätt att det går att utläsa vilka varor det är som har köpts in. Stora poster redovisas istället som klumpsummor, exempelvis för inköp av äldrevård, barnomsorg och fastighetsförvaltning. För att dessa ska gå att beräkna med EAP måste deras sammansättning av varor och tjänster vara känd. En översiktlig beräkning av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns alla inköp För att få en indikation om var det kan vara befogat att göra sådana mer detaljerade studier har vi beräknat de totala utsläppen av växthusgaser som genereras av Sollentuna kommuns inköp med hjälp av emissionsfaktorer hämtade från miljöräkenskaperna. På så sätt har vi relativt snabbt kunnat skaffa oss en heltäckande, om än grov, bild av klimatpåverkan från alla kommunens inköp. Som nämndes ovan tas statistik fram inom ramen för de svenska miljöräkenskaperna rörande bland annat utsläpp av växthusgaser från olika branscher. Med hjälp av uppgifter om hur de olika branscherna handlar med varandra beräknas sedan den det totala växthusgasutsläppet som är knutet till produktionen i respektive bransch med hjälp av input-outputanalys 5. De emissionsfaktorer som blir resultatet representerar medelvärdet av utsläppet för produktionen i de olika branscherna. Miljöräkenskaperna har också ett beräkningsverktyg 6 där man bland annat kan ta fram olika typer av utsläppsintensiteter, dvs. utsläpp per krona. Vi har gjort beräkningar med hjälp av två typer av utsläppsintensiteter. Den första av dem utgår från baspriser och visar utsläppet av växthusgaser per krona som producenter av varor och tjänster får i olika branscher, exklusive handels- och transportmarginaler, skatter och subventioner. Den andra typen utgår från mottagarpriser och visar utsläppet av växthusgaser per krona som slutkonsumenterna spenderar på olika varor och tjänster. Här ingår handels- och transportmarginaler, samt skatter och subventioner. Inget av beräkningssätten är fullt ut anpassat för att beskriva utsläppen som uppstår till följd av en kommuns inköp. Det första sättet ger lite för höga utsläppsintensiteter för vissa poster eftersom de bara tar hänsyn till de utsläpp som sker i producentleden. Det andra sättet ger å andra sidan lite för låga utsläppsintensiteter eftersom de bygger på konsumentpriser i butik 3 Johansson, J., J. Lindgren, A. Carlsson-Kanyama & B. Johansson (2010) Nya växthusgasintensiteter för 192 varor och tjänster. Exempel på hur ett verktyg för analys av konsumtionens miljöpåverkan kan användas. FOI underlagsrapport FOI-R 2997 SE. Rapport till Energimyndigheten. 4 Bland annat behöver momsen tas bort från inköpspriset, detaljistledet kan i många fall tas bort och inköpspriserna kan behöva ändras. 5 Se beskrivning på Miljöräkenskapernas hemsida aspx, samt Statistiska centralbyrån (2002) Miljöräkenskaper. Innehåll, användning och användare. Rapport 2002:3. 6 Tillgänglig på 4

5 ton CO2e inklusive moms. Båda beräkningssätten används för att få en uppfattning om vilken storleksordning utsläppen till följd av kommunens konsumtion kan ha. I båda fallen används utsläppsintensiteter för år 2008 som är det senaste året det finns data för i verktyget. Statistiken som emissionsfaktorerna bygger på är insamlad i Sverige och gäller för svenska produktionsförhållanden. En stor del av de varor som konsumeras i Sverige är dock importerade från andra länder. 7 Produktionen av de importerade varorna har här modellerats som om de var producerade under svenska förhållanden, vilket i många fall leder till en viss underskattning av utsläppen. För att få fram den första uppsättningen utsläppsintensiteter har vi dividerat det totala växthusgasutsläppet för varje bransch år 2008 med slutlig användning i löpande baspriser. Utsläppsintensiteterna redovisas då per bransch enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI) på tvåsiffernivån (52 branscher). För att kunna beräkna utsläppen från kommunens inköp har utfallet för år 2010 för alla relevanta poster i kommunens kontoplan förts till den bransch som bäst beskriver dess innehåll. Detta har gjorts genom att vi har jämfört posten med indelningen i branscher ner till SNI-kodernas femsiffernivå. Utgifterna för varje post har sedan multiplicerats med utsläppsintensiteten för den bransch den har förts till för att få fram det utsläpp av växthusgaser som den ger upphov till. I några fall har det varit svårt att bestämma vilken bransch en viss post ska föras till, bland annat för att har varit svårt att avgöra vad den egentligen innehåller. Det betyder att vissa justeringar kan behöva göras, vilket kan komma att påverka resultatet i någon mån. Det totala utsläppet av växthusgaser från samtliga analyserade poster i kontoplanen var enligt dessa beräkningar ca ton koldioxidekvivalenter. I diagram 1 har vi sorterat ut de 24 poster som gav upphov till de största utsläppen av växthusgaser. De största enskilda posterna var byggnadsentreprenad och platsköp äldreomsorg ospec som genererade ett utsläpp om ungefär ton koldioxidekvivalenter vardera år Förbrukningsavgifter, el BO-check heltid 3-5 år Byggnadsentreprenad Platsköp äldreomsorg ospec Gymnasiepeng Gatu- och vägentreprenad Köp av skolmåltider Förvaltningsavtal Övriga livsmedel Förbrukningsavgifter, värme BO-check heltid 1-2 år Underhåll/reparation fastigh. Skolpeng år 1-5 Skolpeng år 6-9 Ersättning för räddningstjänst Lokalhyror, varmhyra Assistansersättning Hyra omsorgsboende,momspliktig Hyra omsorgsboende, momsfritt Skolskjutsar inkl terminskort Städning Övriga energiavgifter Diagram 1. De poster i kontoplanen som medför de största utsläppen av växthusgaser räknat i ton koldioxidekvivalenter. 5 Inst.placeringar, avgifter Mark-, renhålln o trädgårdsarb Den andra uppsättningen utsläppsintensiteter har vi räknat ut genom att dividera det totala utsläppet av växthusgaser för olika varugrupper år 2008 med den privata konsumtionen i 7 Värdet av importen motsvarar ca 40 % av Sveriges BNP enligt uppgift i Naturvårdsverket (2010) Den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan.

6 ton CO2e respektive varugrupp i löpande mottagarpriser. Utsläppsintensiteterna redovisas per varugrupp enligt COICOP-nomenklaturen för 104 varugrupper. På samma sätt som ovan förde vi de olika posterna i kommunens kontoplan till de varugrupper som bäst representerade deras innehåll och multiplicerade med den aktuella utsläppsintensiteten. Med detta sätt att räkna blev det totala utsläppet av växthusgaser som genereras av kommunens inköp ca ton koldioxidekvivalenter. En översiktlig beräkning av klimatpåverkan från inköp inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde Det kan också vara intressant att se hur stora växthusgasutsläpp som genereras uppdelat på kommunens olika verksamhetsområden. Som exempel har vi, med hjälp av samma metod som ovan, gjort en översiktlig beräkning av växthusgasutsläppen från de inköp som gjordes inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde under år Det sammantagna utsläppet från dessa verksamheters inköp uppgick då till ca ton koldioxidekvivalenter, beräknat med den första uppsättningen utsläppsintensiteter. Det motsvarar ca 19 procent av det totala utsläppet av växthusgaser från Sollentuna kommuns alla inköp. Det absolut största utsläppet kommer från platsköp inom äldreomsorgen. Denna post består av inköp av omsorg från privata vårdföretag och de inköp av varor och tjänster som dessa företag i sin tur gör vid driften av sina verksamheter är inte närmare specificerad. Om vi bortser från denna post så bidrar poster som har att göra med hyror och uppvärmning, resor och transporter samt livsmedel med en stor andel av de utsläpp som uppkommer till följd av inköp inom Vårdoch omsorgsnämndens ansvarsområde (se diagram 2) Platsköp äldreomsorg ospec Hyra omsorgsboende,momspliktig Hyra omsorgsboende, momsfritt Övriga livsmedel Turbundna resor Färdtjänst Förbrukningsavgifter, el Platsköp äldreomsorg vårdk. Restaurang entreprenad Lokalhyror, varmhyra Matlådor t pensionärer Övriga administr konsulter Kost Bensin och dieselolja Färdtjänst Transportmedel, hyra Möbler, skåp, hyllor mm Hyror omsorgsboende Sondmat Inkontinensskydd Inventarier/Maskiner Övriga avgifter Pa/Löneadministration Övriga bostads- o lokalhyror Diagram 2. Diagrammet visar de poster bland Vård- och omsorgsnämndens inköp som ger upphov till de största växthusgasutsläppen. Beräknat med den andra uppsättningen utsläppsintensiteter var det totala utsläppet av växthusgaser som genererades från inköp gjorda inom Vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde ca ton koldioxidekvivalenter. 6

7 Exempel på inriktningar för den fortsatta kartläggningen Miljöräkenskapernas utsläppsintensiteter ger endast en grov indikation om vilka utsläpp som sker från olika verksamheter. Det beror bland annat på att många sinsemellan olikartade verksamheter och varor ryms under en och samma SNI- eller COICOP-kod med gemensam utsläppsintensitet. Det betyder att den utsläppsintensitet som använts inte alltid är representativ. Ett sätt att fördjupa och förfina resultatet är att göra energianalyser med hjälp av EAP. För att kunna göra sådana mer detaljerade analyser krävs dock att utgiftsposterna specificeras med avseende på de ingående varorna och tjänsterna. En mer detaljerad kunskap om vilka varor och tjänster som leder till vilka utsläpp är också nödvändig att ha för att kunna sätta in effektiva åtgärder för att minska utsläppen. Att göra sådana detaljerade analyser kan vara ett relativt omfattande arbete. Valet av vilka områden som kan vara aktuella att börja med i det fortsatta arbetet kan ske utifrån olika kriterier. Här nedan ger vi några exempel på fördjupade studier som skulle kunna göras utifrån lite olika utgångspunkter. Redan specificerade material och varor Ett alternativ kan vara att börja med att analysera de poster som redan är specificerade som material och varor. Här finns de varor som köps in till verksamheter som drivs i kommunens egen regi, exempelvis kommunal skola och äldreomsorg. Ungefär hälften av posterna skulle vara relativt enkla att analysera tack vare att det finns lätt tillgänglig data. För att få ett mer fullständigt resultat skulle även de övriga posterna under material och varor behöva analyseras, vilket skulle innebära att en del ny data behöver samlas in. I detta steg skulle dock endast en mindre del av kommunens totala inköpsvolym täckas in av analysen, men den information som tas fram skulle sedan kunna användas när motsvarande tjänster som upphandlas av andra aktörer ska analyseras. Man kan då göra antagandet att inköpen i exempelvis en kommunal skola liknar inköpen i en privat skola, eller en skola i en annan kommun. Tidsåtgång: ca 1 personmånad Temaområden Ett annat angreppssätt kan vara att välja ut ett eller flera temaområden, exempelvis mat, kontorsmaterial, resor, transporter, etc. och specialstudera det eller dessa. Det skulle innebära att man först får plocka ut de andelar som utgörs av till exempel mat ut alla poster och sedan göra antaganden om vilka typer av livsmedel som ingår. Det skulle kunna gå till så att man tittar på ett antal menyer från olika verksamheter och sedan antar att sammansättningen av livsmedel ser liknande ut i liknande verksamheter. I nästa steg kan man räkna ut vilka skillnader i utsläpp det skulle bli med olika val av meny. På motsvarande sätt kan man göra inom andra temaområden. Tidsåtgång: ca 1 personmånad per temaområde De största utsläppskällorna Man kan också välja att gå på de största utsläppskällorna, antingen poster eller verksamheter som ger upphov till stora utsläpp eller sådana som har en hög emissionsfaktor. Enligt den översiktliga beräkningen som redovisas ovan står poster inom skola och omsorg för stora utsläpp. Dessa är i hög grad aggregerade och ett första arbete skulle i så fall vara att se vilka varor som köps in för att sedan analysera dessa. Livsmedel, avfallshantering och reningsverk, samt energi och transporter är exempel på områden som har höga emissionsfaktorer. Dessa skulle kunna väljas ut för att studeras som temaområden enligt ovan. Tidsåtgång: ca 1-2 personmånader per verksamhet 7

8 Enkla åtgärder Man kan också tänka sig att i första hand inrikta arbetet på att mer i detalj studera de poster där man tror att det skulle vara lätt att hitta effektiva åtgärder att sätta in för att minska utsläppen. Analyserna skulle då syfta till att visa hur stora förändringar i genererade utsläpp som skulle kunna åstadkommas med olika åtgärder. Tidsåtgång: ca 1 personmånad Exempelverksamheter Ett mindre antal verksamheter kan väljas ut och specialstuderas. Det skulle till exempel kunna vara en skola, ett äldreboende och något ytterligare. Deras inköp skulle sedan kunna analyseras i detalj för att se vilka utsläpp de ger upphov till. Tillsammans med företrädare för respektive verksamhet kan därefter förslag på åtgärder för att minska utsläppen tas fram. Dessa kan sedan tjäna som exempel inom sina områden. Tidsåtgång: ca 2 personmånader per verksamhet Förbättrad bild av de totala utsläppen För att få en så korrekt fullständig bild som möjligt kan man också inrikta arbetet mot att förbättra de delar som inte kunde göras bra med hjälp av miljöräkenskapernas emissionsfaktorer. Då skulle man behöva gå igenom alla poster och fundera på om emissionsfaktorn är representativ eller inte. I de fall där den bedöms vara allt för icke-representativ och där posten inte är försumbart liten kan beräkningar göras med EAP. Det kommer i många fall att kräva att antaganden görs om vad de berörda posterna innehåller mer exakt. Tidsåtgång: ca 2-3 personmånader beroende på ambitionsnivå Jämförelse med andra kommuner Än så länge är det inte så vanligt att anlägga den typ av helhetsperspektiv som görs här på de klimatpåverkande utsläppen som uppstår till följd av en kommuns verksamheter. Därför finns det heller inte något lätt tillgängligt material som kan användas som underlag för att jämföra resultaten från kartläggningen av klimatpåverkan från Sollentuna kommuns med klimatpåverkan från andra kommuners inköp. En första fingervisning skulle eventuellt kunna fås genom att man sammanställer statistik från SCB om kommunernas utgifter och kopplar dessa till de utsläppsintensiteter från miljöräkenskaperna som vi har använt oss av i våra översiktliga beräkningar och jämför med dessa. I förlängningen skulle det dock vara intressant att titta närmare på några andra kommuner. Det skulle i så fall innebära att vi startar ett samarbetsprojekt tillsammans med någon eller några andra kommuner. 8

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering

Sommarjobb i Tyresö kommun 2014, komplettering TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2014-01-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (7) Karin Sundström Utredare 08-5782 95 09 karin.sundstrom@tyreso.se Diarienummer Dnr 2013/GAN 0072 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket

Trelleborgs Hamn. Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket Trelleborgs Hamn Sysselsättningseffekter i kommunen, regionen och riket November 2015 Hamnens betydelse för jobben 3 1 872 direkt sysselsatta i Trelleborgs Hamn 2 520 indirekta jobb kopplade till hamnen

Läs mer

Inköpsrapportering för Strängnäs kommun 2014

Inköpsrapportering för Strängnäs kommun 2014 Ekonomiavdelningen Dnr KS/2015:105-0061 Inköpsenheten 2015-02-13 1/6 Inköpsrapportering för Strängnäs kommun 2014 Bakgrund Kommunfullmäktige gav i samband med beslutet om årsplan för 2014 nämnderna och

Läs mer

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014 TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar

Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar Dokumentation av Miljöräkenskapernas bränsleberäkningar Fredrik Kanlén Martin Villner Producent Förfrågningar SCB, MR/REN Miljö- och regionalstatistik Box 24300 104 51 Stockholm Fredrik Kanlén, Miljöräkenskaper

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige

Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige Totala koldioxidutsläpp från produktion och transport av buteljerat vatten i Sverige En undersökning av Konsumentföreningen Stockholm, augusti 2005 För ytterligare information: Louise Ungerth, chef konsumentfrågor,

Läs mer

Regionala turismeffekter 2013

Regionala turismeffekter 2013 Regionala turismeffekter 2013 HUI Research På uppdrag av Destination Småland Kronobergs Län Sammanfattning Länet 2013 Sverige 2013 Länets andel av riket Folkmängd (31 December 2013) 187 156 9 644 864 2%

Läs mer

Pressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014

Pressmeddelande från SCB 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentprisindex (KPI) för december 2002: Oförändrad inflationstakt 1(7) 2003-01-16 kl 10:00 Nr 2003:014 Konsumentpriserna steg med i genomsnitt 0,1 procent från november till december. Under samma period

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000 2014 Rapportserie 2015:3 Arbetsgivarverket Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren 2000

Läs mer

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 1 HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012 Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det

Läs mer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord av 2013-10-30 Sofia Barlind [Type text] [Type text] [Type text] 1 Innehåll: Om Brottsofferjouren 2 Bidrag 2 Kommunbidragsundersökningen

Läs mer

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala Kommittédirektiv Styrmedel för att förebygga uppkomst av avfall i syfte att främja en cirkulär ekonomi Dir. 2016:3 Beslut vid regeringssammanträde den 14 januari 2016 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats?

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats? Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Vad säger dom om antalet jobb som skapats? 1 FÖRORD Visitas intensiva arbete med att påvisa att en likvärdig moms på mat oavsett var den

Läs mer

2014-05-09 Dnr 2014:806

2014-05-09 Dnr 2014:806 2014-05-09 Dnr 2014:806 Hur stort skulle skattebortfallet vara om en arbetstidsförkortning till 35 respektive 30 timmar per vecka införs? Vad skulle effekterna bli för kommuner och landsting? Att beräkna

Läs mer

Sänkta förmedlingsavgifter för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB

Sänkta förmedlingsavgifter för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB Utlåtande 2013:85 RV (Dnr 316-324/2013) Sänkta förmedlingsavgifter för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Förmedlingsavgiften tas bort

Läs mer

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03

Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03 Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer

Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer Sveriges kommuners bidrag till lokala brottsofferjourer En undersökning gjord hösten 2011 av Brottsofferjourernas Riksförbund 2011-12-12 Brottsofferjourernas Riksförbund Sofia Barlind [Type text] [Type

Läs mer

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska

Läs mer

Rapport till Stoppakilometerskatten.se om kilometerskatt och höjd dieselskatt juni 2010

Rapport till Stoppakilometerskatten.se om kilometerskatt och höjd dieselskatt juni 2010 -research om kilometerskatt och höjd dieselskatt SKOP gör regelbundna undersökningar bland företag med minst en anställd (företags-skop). Mellan den 17 juni och 1 juli 2010 intervjuades drygt 700 företagare/företagsledare

Läs mer

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen 2009-12-17 Analys & Strategi Analys & Strategi Konsulter

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Bjurholms

Läs mer

Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013

Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013 ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 213 Maria Rundberg och Jouko Kinnunen Bakgrund, syfte och metod På uppdrag av Ålands landskapsregering och Visit Åland

Läs mer

Omfördelning i arbetsskadeförsäkringen. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet

Omfördelning i arbetsskadeförsäkringen. Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet Omfördelning i arbetsskadeförsäkringen Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning Stockholms universitet Syftet med studien Undersöka för inkomstbortfall för hela socialförsäkringen när

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skurups kommun 2014 3

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar.

Tentamen. Makroekonomi NA0133. Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Jag har svarat på följande fyra frågor: 1 2 3 4 5 6 Min kod: Institutionen för ekonomi Rob Hart Tentamen Makroekonomi NA0133 Augusti 2015 Skrivtid 3 timmar. Regler Svara på 4 frågor. (Vid svar på fler

Läs mer

PM- Företagande inom vård/omsorg

PM- Företagande inom vård/omsorg PM- Företagande inom vård/omsorg Inledning Vård och omsorg är än så länge en relativt liten bransch inom den privata sektorn i Sverige. Men tillväxten är stark och det mesta talar för branschen kommer

Läs mer

HIMLABADET SUNDSVALL MULTIARENA SUNDSVALL. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av äventyrsbadet Himlabadet i Sundsvall

HIMLABADET SUNDSVALL MULTIARENA SUNDSVALL. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av äventyrsbadet Himlabadet i Sundsvall HIMLABADET SUNDSVALL Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av äventyrsbadet Himlabadet i Sundsvall Utförd av Resurs AB på uppdrag av Sundsvall Arena AB RESURS AB BAKGRUND MULTIARENA SUNDSVALL

Läs mer

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket

En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket En studie om konsumenters och handlares kännedom om CE-märket Maj 2013 Carin Blom Anna Warberg 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE. INFO@HUI.SE. 2013 HUI RESEARCH AB, 103 29 STOCKHOLM. WWW.HUI.SE.

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling

Läs mer

Beskrivning av produktregistret

Beskrivning av produktregistret Statistik och flöden Eva Ljung 08-519 41 228 eva.ljung@kemi.se Kvalitetsdeklaration och beskrivning av källor till statistik i KemI-stat 2008-09-10 Beskrivning av produktregistret Innehåll EU-reglering

Läs mer

Hälsoinnovation i Halland

Hälsoinnovation i Halland Hälsoinnovation i Halland Ett statistiskt kunskapsunderlag Sysselsättning Utbildningsnivå Specialisering Geografisk lokalisering Ekonomisk utveckling Källa: SCB & SIMPLER (Bisnode) En Rapport från Region

Läs mer

Boss version 1.4 Rev: 2016-01-18. Användarmanual för Bossadministratörer

Boss version 1.4 Rev: 2016-01-18. Användarmanual för Bossadministratörer Boss version 1.4 Rev: 2016-01-18 Användarmanual för Bossadministratörer Användarmanual för Bossadministratörer Konsumentverket 2016 Support: boss@konsumentverket.se Förord Bakgrunden till att Konsumentverket

Läs mer

Skattekontot och intäktsräntan

Skattekontot och intäktsräntan PM 1(23) Mats Andersson 010-574 80 84 Patrik Andreasson 010-573 51 14 Skattekontot och intäktsräntan 1 Bakgrund Skatteverket har under senare tid sett flera tecken på att skattekontot har börjat användas

Läs mer

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser

Dnr: 2008-311-76. Statliga pensioner trender och tendenser Dnr: 2008-311-76 Statliga pensioner trender och tendenser Framtida pensionsavgångar 2008-2017 Innehållsförteckning Förord 2 Sammanfattning av trender & tendenser 3 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen

Läs mer

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE

PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE sida 1 MILJÖKONSEKVENSANALYS PRIVATINFÖRSEL OCH SMUGGLING AV ALKOHOL TILL SVERIGE Beställare: Svenska Bryggareföreningen Stockholm 2004-09-03 www.schenkerconsulting.se Tel 031-703 80 00 Tel 08-585 100

Läs mer

Anvisning till Budgetmall Projektstöd

Anvisning till Budgetmall Projektstöd Anvisning till Budgetmall Projektstöd Du ska göra en detaljerad budget för ditt projekt. Budgeten ska innehålla en sammanställning av alla utgifter som du räknar med att ha, kopplat till projektets aktiviteter.

Läs mer

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015

CONSUMER PAYMENT REPORT 2015 SVERIGE CONSUMER PAYMENT REPORT För att förstå och få insikt i den europeiske konsumentens ekonomiska vardag har Intrum Justitia genomfört en undersökning bland personer i 21 länder. Resultatet presenteras

Läs mer

REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53)

REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 11 oktober 2013 REMISSVAR: Betänkandet Privata utförare Kontroll och insyn (SOU 2013:53) Avfall Sverige är bransch- och intresseorganisation

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!

Läs mer

Ekologiska påståenden på serveringar och i butiker

Ekologiska påståenden på serveringar och i butiker Miljöförvaltningen Tillverkningsenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-19 Handläggare Petter Jonsson Telefon: 08-50829745 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-06-14 p. 9 Ekologiska påståenden på

Läs mer

Protokoll LAG-möte 2016-01-19 på Länsstyrelsen i Jönköping

Protokoll LAG-möte 2016-01-19 på Länsstyrelsen i Jönköping Protokoll LAG-möte 2016-01-19 på Länsstyrelsen i Jönköping Mötet inleddes med att vi lärde känna varandra lite bättre. 1. Mötets öppnande Mötet öppnandes av ordförande, Caroline Dieker. 2. Fastställande

Läs mer

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14

TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 TCO granskar De arbetslösas tappade köpkraft #4/14 Arbetslöshet medför idag ekonomisk utsatthet på ett helt annat sätt än som var fallet 2001. Växande klyftor minskar tilliten och påverkar i slutänden

Läs mer

RESTAURANGNÄRINGEN I GÄVLEBORG

RESTAURANGNÄRINGEN I GÄVLEBORG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Andreas Hagström Tfn: 08-786 56 33 PM 2012-03-27 Dnr 2012:524 RESTAURANGNÄRINGEN I GÄVLEBORG Uppdragsgivaren har ställt följande frågor om restaurangbranschen i Gävleborgs

Läs mer

INKÖPS & UPPHANDLINGSPOLICY

INKÖPS & UPPHANDLINGSPOLICY INKÖPS & UPPHANDLINGSPOLICY för Alvesta kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2001-03-27 Reviderad 2005-03-18 POLICY = ett uttalande i generella ordalag som beskriver ett önskvärt beteende. INLEDNING...

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2008-05-15 Av Mikael Johansson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning Denna rapport jämför Göteborgsregionen med de två övriga svenska

Läs mer

Med företagens glasögon

Med företagens glasögon Med företagens glasögon Hur väl informerar kommuner företagare på sina hemsidor? Värmland Praktikantrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Rapportens Uppbyggnad...4 Ordförklaringar.5 Föråldrade

Läs mer

Max klimatpåverkan år 2014

Max klimatpåverkan år 2014 Rapport oktober 2015 Innehåll MAX KLIMATPÅVERKAN ÅR 2014 1 SAMMANFATTNING 3 INLEDNING 4 Bakgrund och syfte 4 Mål 4 KLIMATPÅVERKAN FRÅN LANTBRUKARENS JORD TILL GÄSTEN BORD 6 Översikt råvaror 9 Nötköttets

Läs mer

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF.

Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. Projektet Hästliv som handlar om slutet på hästens liv. Projektet drivs via HNS i samarbete med bland annat Jordbruksverket, SLU och LRF. 1 Vad händer egentligen med hästar i Sverige när de av någon anledning

Läs mer

Klimatplan för Örebro kommun

Klimatplan för Örebro kommun Klimatplan för Örebro kommun Per Elvingson per.elvingson@orebro.se Klimatkontoret, Örebro kommun Kask Princip, Göteborg 20 maj 2010 Örebro 134 000 invånare +1200/år, f.n. 7:e störst i Sverige Regionalt

Läs mer

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se)

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin (erik.lundin@ifn.se) och Thomas Tangerås (thomas.tangeras@ifn.se) Institutet för Näringslivsforskning Effekten på systempriset av att lägga ner Oskarshamn

Läs mer

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg

11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland. - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg 11 000 ungdomsjobb hotas i Västra Götaland - Så slår förslaget om höjda arbetsgivaravgifter mot unga i Västra Götaland och Göteborg september 2014 2014-09-08 2 (6) Förslag om höjda arbetsgivaravgifter

Läs mer

Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1

Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1 Sysavdagen 2016 Aktuellt från Sysav Peter Engström 16 maj 2016 1 Sysav och Sysav Industri hanterade 854 700 ton avfall Hushållsavfall Grovavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Kliniskt avfall

Läs mer

Uppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan.

Uppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan. Tjänsteutlåtande Anne-Christine Hillman 2011-11-11 Sidan 1 av 4 Dnr 2011/32 BUN.640 Barn- och ungdomsnämnden Uppdrag att utvärdera intagningsreglerna för förskolan. Förslag till beslut Barn- och utbildningskontoret

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Ekonomiska riktlinjer

Ekonomiska riktlinjer 1 Denitioner Ekonomiska riktlinjer Med kommitté avses i detta dokument sektionens kommittéer, SNF T M samt kärnstyret. Alla kommittéer på sektionen omfattas av dessa ekonomiska riktlinjer och skall följa

Läs mer

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode

Hallands näringsliv. Källa: SCB och Bisnode Hallands näringsliv Källa: SCB och Bisnode Interaktiv statistik Flera diagram i rapporten kan filtreras och är förfiltrerade. Uppe i vänstra hörnet på sidan visas vilket val som är förinställt. Klicka

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2011. Stockholm 24 november 2010 Pressmeddelande Stockholm 24 november 2010 Så blir din ekonomi i januari 2011 Få vinnare i årets prognos. Har du bostadslån med rörlig ränta får du det till och med sämre. Även många pensionärer får mindre

Läs mer

Uppföljning av nystartsjobben

Uppföljning av nystartsjobben 1(12) 2007-12-19 Dnr 0200-005426-02 Uppföljning av nystartsjobben 2 (12) Sammanfattning Nystartsjobben infördes den 1 januari i år. Detta PM är en redogörelse för utvecklingen av antalet nystartsjobb och

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER

Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens Företagsundersökning MAJ 2014 SMÅ STEG MOT STARKARE KONJUNKTUR OCH STIGANDE PRISER Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 Enligt Riksbankens företagsundersökning i maj 2014 har konjunkturen

Läs mer

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn 08-506 941 47, fornamn.efternamn@scb.se

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn 08-506 941 47, fornamn.efternamn@scb.se BO 32 SM 1401 Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2012 Revenues and expenditure of multi-dwelling buildings in 2012 I korta drag Hyresintäkter År 2012 blev de skattade genomsnittliga

Läs mer

Prisindex för vård och omsorg

Prisindex för vård och omsorg PM 2009-03-19 1 (14) Avd för ekonomi och styrning Håkan Hellstrand Prisindex för vård och omsorg Slutsatser och förslag 1 Kommuner och landsting/regioner upphandlar en växande andel av sin verksamhet.

Läs mer

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008

Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Attityd- och kunskapsundersökning gällande Stadsbiblioteket i Göteborg, 2008 Genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsbiblioteket i Göteborg Innehåll Kapitel 1 Inledning 3 Kapitel 2 Metod 6

Läs mer

S N A B B F A K T A O M S K A T T E R. Vad är moms?

S N A B B F A K T A O M S K A T T E R. Vad är moms? S N A B B F A K T A O M S K A T T E R Vad är moms? Här behandlas de vanligaste frågorna och begreppen. Det finns andra mer omfattande broschyrer om moms. Vi betalar alla moms (mervärdesskatt) när vi köper

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex

Läs mer

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp Kristin Gunnarsson Naturvårdsverket 2014-11-27 Innehåll del 1 Del 1 Tillståndsplikt anläggningar Verksamheter som ingår Definition av en anläggning Uppstart respektive

Läs mer

Granskning av miljö - och luftmätningar

Granskning av miljö - och luftmätningar Revisionsrapport Granskning av miljö - och luftmätningar Miljö - och samhällsnämnden Östersunds kommun 9 december 2008 Kjell Pettersson Certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004

Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? Innehållsförteckning. All data avser år 2004 Sverige tåget - Vem kör lok och vem åker vagn? All data avser år 2004 Innehållsförteckning Sid 2 - Grundkurs Sid 3 - Fördelning medborgare Sid 4 - Fördelning företag Sid 5 - Fördelning anställda Hur ser

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Förslag till ny avgiftsmodell för Sjöfartsverket

Förslag till ny avgiftsmodell för Sjöfartsverket 1 (8) PM Sjöfartspolitiska enheten Handläggare, direkttelefon Thomas Ljungström, +46104784896 : Förslag till ny avgiftsmodell för Sjöfartsverket Förslaget i korthet: - Att Sjöfartsverket går vidare med

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor

Askor i Sverige 2010. Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor Askor i Sverige 2010 Statistik utförts av Tyréns på uppdrag av Svenska EnergiAskor 1 Innehållsförteckning 1 Syfte... 3 2 Om framtagandet av statistiken... 3 2.1 Metod, urval och svarsfrekvens... 33 2.2

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2005 & 2006

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2005 & 2006 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 25 & 26 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Analysenheten Oktober 27 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Begrepp... 3 Metod... 3 Framtida rapportering

Läs mer

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018

Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018 1(13) Stadsledningsförvaltningen Näringslivs- och utvecklingsenheten Lars Ekberg Uppdaterad 2016-04-12 Förutsättningar för näringslivsutveckling i Mölndals stad Bilaga till Näringslivsprogram 2015-2018

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer