RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Olika nivåer på resandet. Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen"

Transkript

1 RAPPORT Olika nivåer på resandet Genomgång av de resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen Analys & Strategi

2 Analys & Strategi

3 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Olika nivåer på resandet - Skillnad mellan resandematriser som används av Järnvägsgruppen KTH och de som används i den nationella planeringen Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: Analys & Strategi Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Foto: Joachim Lundgren Carl Swensson

4 Förord Nyligen avslutades den offentliga utredningen om höghastighetståg (SOU 2009:74 Höghastighetsbanor ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft). Som underlag till denna utredning gjorde Järnvägsgruppen på KTH prognoser med Samvips-systemet (ett system som är utvecklat och använt av Järnvägsgruppen på KTH). Dessa prognoser skiljer från de prognoser som används i den nationella planeringen och som tagits fram med prognossystemet Sampers. Som en del i ett större uppdrag att se på vad detta kan få för implikationer för bedömningen av lönsamheten av investeringar i höghastighetsbanor, har WSP på uppdrag av Banverket tittat på skillnader i resandet i utgångsläget i de två prognossystemen. Detta uppdrag redovisas i denna rapport som författats av Anna Johansson WSP. Uppdragsledare för det större uppdraget till Banverket har varit Christian Nilsson WSP. Stockholm i december 2009 Fredrik Bergström Affärsområdeschef WSP Analys & Strategi Analys & Strategi

5 Analys & Strategi

6

7 Innehåll SAMMANFATTNING BAKGRUND RESANDEMATRISER FÖR NULÄGE Sampers och åtgärdsplaneringen Samvips och utredning om höghastighetsbanor Skillnader mellan Sampers och Samvips resandematriser VAD SÄGER STATISTIKEN? HUR PÅVERKAS EN SAMHÄLLSEKONOMISK KALKYL? SLUTSATSER Analys & Strategi

8 Analys & Strategi

9 Sammanfattning WSP Analys & Strategi har på uppdrag av Banverket jämfört resandematriserna från de två prognossystemen Sampers respektive Samvips. Nyligen avslutades den offentliga utredningen om höghastighetståg (SOU 2009:74 Höghastighetsbanor - ett samhällsbygge för stärkt utveckling och kon-kurrenskraft). Som underlag till denna utredning gjorde Järnvägsgruppen på KTH prognoser med Samvips-systemet (ett system som är utvecklat och använt av Järnvägsgruppen på KTH). Dessa prognoser skiljer från de prognoser som används i den nationella planeringen och som tagits fram med prognossystemet Sampers. Sampers-modellen är skattad på data från de nationella resvaneundersökningarna Riks-RVU/RES Modellen är sedan kalibrerad mot samma data, dvs. Riks-RVU/RES , samt mot järnvägs- och luftfartsstatistik från SJ och LFV. Samvips-prognoserna, vilka använts till utredningen om höghastighetsbanor, bygger också på resandematriserna från Sampers, framtagna med de förutsättningar som gäller för åtgärdsplaneringen. Eftersom Sampers nuläge och den jämförelseprognos som tagits fram med Sampers bedömts ligga för lågt har man i Samvips räknat upp framför allt det långväga resandet men även det kortväga. WSP Analys & Strategi har i detta uppdrag genomfört en analys av data från de nationella resvaneundersökningarna och därefter jämfört resultaten med resandenivåerna i Sampers respektive Samvips. Resvaneundersökningarna består av två delundersökningar, en för allt resande mätdagsinsamling, en för enbart långväga långväga datainsamling. Uppgifterna från den s.k. långväga datainsamlingen i resvaneundersökningarna, som ligger till grund för nivån på transportarbetet i Sampers, underskattar det långväga transportarbetet med bil. Detta på grund av glömskeeffekter som framför allt verkar drabba frekventa resor, ofta kortare långa resor, t.ex. arbetspendling och liknande. Däremot är underlaget kring längre långväga resor, speciellt resor med färdsätt som t.ex. flyg och i mindre vanliga ärenden, säkrare i den långväga datainsamlingen än om information kring långväga resor hämtas från den s.k. mätdagsinsamlingen. Således är nivån i Sampers kring långväga bil för låg, vilket kan motivera en uppskrivning. Det är dock svårt att säga vad den rätta nivån ska vara. Det är osäkert om den nivå som ges av mätdagsresedelen i de nationella resvaneundersökningarna är den som ska användas. Dessutom bör man se över metoden för uppskrivningar. Dels är uppräkningen inte gjord i förhållande till den prognos som används som jämförelseprognos i åtgärdsplaneringen utan mot en referensprognos som har ett högre resande än åtgärdsplaneringens jämförelseprognos. Analys & Strategi 1

10 Sedan är det lämpligare att räkna upp långväga bil för sig istället för att göra en generell uppräkning av långväga resande såsom det gjorts i Samvips. Vidare är det mer korrekt att räkna upp olika reslängdssegment av det långväga resandet med olika mycket då de längsta resorna inte bör räknas upp med lika mycket som de kortare. Det är klart att det högre resandet i Samvips ger högre nyttor i en samhällsekonomisk kalkyl än vad Sampers resande ger. Storleken på effekten på kalkylen är osäker, men dels ger den högre nivån i sig ökade nyttor, dels ger uppviktningen av de längsta långväga resorna en överskattning av överflyttningen från bil till tåg och därmed nyttan av detta. Underlaget pekar vidare på att det krävs ytterligare analys- och utvecklingsarbete när det gäller insamlade data och existerande statistik för att hitta rätt nivå på det transportarbete som används i modellerna, men det väcker också metodfrågor som bör studeras närmare inför framtida resvaneundersökningar. 2 Analys & Strategi

11 1 Bakgrund Nyligen avslutades den offentliga utredningen om höghastighetståg (SOU 2009:74 Höghastighetsbanor - ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft). Som underlag till denna utredning gjorde Järnvägsgruppen på KTH prognoser med Samvips-systemet (ett system som är utvecklat och använt av Järnvägsgruppen på KTH). Utifrån dessa prognoser gjorde WSP samhällsekonomiska kalkyler enligt den metodik som ASEK rekommenderar med en kalkylmodell särskilt uppbyggd för ändamålet. 1 På uppdrag av Banverket utreder WSP nu: 1. Skillnaden mellan Järnvägsgruppens resandematriser och de som används i den nationella planeringen. 2. Vilket resultat Sampers (den nationella prognosmodellen) skulle ge för Europakorridoren. 3. Hur resultatet skiljer sig mellan kalkyler med Samvips och kalkyler enligt ASEK. Den första punkten rör alltså nivån på resandet i utgångsläget, den andra hur resandet förändras på grund av höghastighetstågsinvesteringarna och den tredje hur effekterna ska hanteras och värderas i den samhällsekonomiska kalkylen. I denna rapport redovisas utredningen om punkt 1. Punkterna 2 och 3 redovisas i separata rapporter. 1 Den samhällsekonomiska kalkylen redovisas i WSP Rapport 2009:20 Samhällsekonomisk bedömning av Höghastighetsbanor i Sverige. Analys & Strategi 3

12 4 Analys & Strategi

13 2 Resandematriser för nuläge I detta kapitel redovisas de nulägesmatriser som används av Sampers-modellen i åtgärdsplaneringen 2008/2009 och de nulägesmatriser som använts av Samvips-systemet i den statliga utredningen om höghastighetsbanor som genomfördes under Förutom nulägen redovisas också de jämförelseprognoser för 2020 som tagits fram för av de två modellsystemen. Detta för att korrigeringar mellan Sampers och Samvips har gjorts på denna prognos. Beskrivningen avgränsas till inrikes transportarbete. Utrikes resor ingår inte alls, dvs. inte heller inrikesdelen av utrikes resor är inkluderad. Detta för att underlätta efterföljande jämförelser med datauttag från de nationella resvaneundersökningarna, Riks-RVU och RES. 2.1 Sampers och åtgärdsplaneringen Sampers-modellen är skattad på data från de nationella resvaneundersökningarna Riks-RVU/RES Modellen är sedan kalibrerad mot samma data, dvs. Riks-RVU/RES , samt mot järnvägs- och luftfartsstatistik från SJ och LFV. Nedanstående siffror är de som använts för basåret 2006 (nuläge) i åtgärdsplaneringen 2008/09. I tabellen presenteras också siffror för prognosåret Det som presenteras för 2020 är det som använts som jämförelsealternativ (JA) i åtgärdsplaneringen 2008/09, det s.k. EET-scenariot. 2 2 EET-strategin, som står för Strategin för effektivare energianvändning och transporter, är framtagen av Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket på uppdrag av regeringen. Strategin föreslår styrmedelsförändringar med syfte att begränsa transport- och energisektorernas miljöpåverkan. I det prognosscenario som bygger på EET-strategin antas t.ex. en ökad körkostnad mellan 2006 och 2020 med 0,7 procent. De höjda bensin- och dieselskatter som antas motverkas i scenariot av bränsleeffektivisering i bilparken. Taxorna i kollektivtrafiken antas oförändrade undantaget flyg vars priser antas öka med 1,5 procent till Analys & Strategi

14 Tabell 1. Persontransportprognos åtgärdsplanering 2008, Miljoner personkilometer per år Nuläge 2006 JA (EET) 2020 Ökn i % Långväga bil 13,8 15,0 8% Långväga tåg 5,2 7,2 38% Långväga buss 1,8 1,9 10% Inrikes flyg 3,1 3,2 4% Summa långväga 23,8 27,3 14% Regional bil 66,3 74,8 13% Regional tåg 4,3 6,5 48% Regional övrig spår 5,0 6,2 23% Regional buss 8,2 8,2 0% Gång och cykel 3,8 4,2 11% Summa regionalt 87,7 99,8 14% Totalt inrikes 111,5 127,1 14% Ovanstående siffror visar en ökning av det totala inrikes transportarbetet som uppgår till 14 procent från 2006 till Såväl det långväga som det kortväga transportarbetet ökar också med 14 procent. Alla färdsätt ökar resandet, men tåg ökar klart mest med mellan 38 och 48 procent. 2.2 Samvips och utredning om höghastighetsbanor Som underlag för Samvips-prognoserna har matriser från Sampers, framtagna av Banverket med utgångspunkt i de förutsättningar som gäller för åtgärdsplaneringen, använts. 3 Det nuläge och den prognos som tagits fram med Sampers har av Järnvägsgruppen på KTH bedömts ligga alldeles för långt jämfört med uppgifter om dagens (2007) transportarbete från Banverket. 4 Järnvägsgruppen har därför räknat upp den långväga matrisen med 30 procent och den kortväga med 5 procent. Underlaget är inte helt tydligt på denna punkt, men som WSP tolkar beskrivningarna är uppräkningen gjord med utgångspunkt i en referensprognos som också tagits fram i åtgärdsplaneringen och inte i åtgärdsplaneringens JA. 5 Denna referensprognos har ett högre resande än det JA som används i åtgärdsplaneringen vilket gör att nivåskillnaderna mellan Samvips JA och Sampers JA blir ännu större än de angivna 30 respektive 5 procenten. 3 Se Prognoser och samhällsekonomiska kalkyler med Samvips för Götalandsbanan Underlagsmaterial till Banverket, KTH, Se Marknadsanalys av godstransporterna och persontrafiken för år 2008, Jacob Wajsman, Banverket, Som nämnts tidigare ligger EET-scenariot till grund för det JA som används i åtgärdsplaneringen och detta JA ger ett lägre transportarbete än referensprognosen. 6 Analys & Strategi

15 När det gäller nuläget (2007) så är Samvips-systemet kalibrerat så att det återger ovanstående nämnda statistik från Banverket kring transportarbetet Tabell 2. Persontransportprognos Samvips, Miljoner personkilometer per år Nuläge 2007 JA 2020 Ökn i % Långväga bil 23,5 25,1 7% Långväga tåg 5,6 7,4 32% Långväga buss 1,7 1,3-24% Inrikes flyg 2,7 3 11% Summa långväga 6 33,5 36,8 10% Regional bil 75,3 83,3 11% Regional tåg 4,4 7,3 66% Lokal kollektiv 12,6 15,2 21% Gång och cykel 5,4 5,8 7% Summa regionalt 97,7 111,6 14% Totalt inrikes 131,2 148,4 13% Ovanstående siffror visar en ökning av det totala inrikes transportarbetet som uppgår till 13 procent från 2007 till 2020, dvs. ökningen är i samma storleksordning som vad Sampers ger. Det långväga transportarbetet ökar med 10 procent medan det kortväga ökar med 14 procent, också det i samma storleksordning som vad Sampers ger, även om förhållandet nu är att långväga ökar långsammare än kortväga. Även enligt Samvips ökar tågresandet mest, men nu minskar dessutom långväga buss (även om långväga buss står för en liten del av det totala inrikes transportarbetet). 2.3 Skillnader mellan Sampers och Samvips resandematriser Som nämnt ovan är skillnaderna mellan nuläge/jämförelseprognos i Sampers å ena sidan och Samvips å den andra inte så stora när det gäller ökningstakter. Detta är en naturligt följd av att underlaget i båda fallen kommer från Sampers. Till följd av uppräkningen är däremot skillnaden stor när det gäller nivån på resandet. Dessutom, i och med att den uppskrivning som gjorts i första hand 6 Färjetrafik är exkluderad eftersom den inte ingår i Sampersprognosen ovan. Detta är dock en mycket liten post. Analys & Strategi

16 gäller långväga bil 7 så är andelen långväga resor, och då specifikt långväga bil, högre i Samvips än i Sampers. Samvips ger ett totalt resande i utgångsläget som är 18 procent över det som Sampers har som nuläge 8. Det långväga resandet är 41 procent högre och det regionala 11 procent högre. Dessa nivåskillnader återfinns i princip även i prognosen för jämförelsealternativet år 2020 eftersom uppräkningen ursprungligen gjorts utifrån prognosresultaten. Uppräkningen i Samvips har dock gjorts i förhållande till Sampers referensprognos och inte utifrån den prognos med EET-antaganden som använts som järmföreslealternativ i åtgärdsplaneringen, vilket gör att Samvips ger ett totalt resande som är 17 procent högre i förhållande till Sampers och åtgärdsplaneringen. Långväga resande 2020 är 35 procent högre i Samvips än Sampers och kortväga resande 12 procent högre. Tabell 3. Nivåskillnad Samvips i förhållande till Sampers, procent. Redovisat för nuläge respektive prognos 2020 (först jämfört med JA i åtgärdsplaneringen därefter jämfört med referensprognos i åtgärdsplaneringen) Samvips i förhållande till Sampers Nuläge JA (EET) JA (referens) Totalt persontransportarbete +18% +17% +10% Långväga persontransportarbete +41% +35% +35% Kortväga persontransportarbete +11% +12% +4% Som nämnts ovan är det framför allt långväga bil som nivåmässigt ligger högre i Samvips än i Sampers. Såväl i nuläge som i prognosen för 2020 ligger persontransportarbetet med bil enligt Samvips ca 70 procent över det i Sampers. 7 Allt långväga transportarbete är visserligen uppskrivet men sedan är nivåerna kalibrerade till vad som gäller enligt Banverkets statistik där nivåerna för flyg och tåg är ungefär desamma som i nuläget för Sampers. Det innebär att i princip hela den uppräkning som långväga transportarbete genererar hamnar på långväga bil. 8 Observera att nulägen gäller två olika år, 2006 respektive 2007, men detta förklarar i storleksordningen några procent av skillnaden. 8 Analys & Strategi

17 3 Vad säger statistiken? I föregående avsnitt konstaterades att nivån skiljer i utgångsläget, nuläget, mellan de två prognoser som tagits fram med Sampers respektive Samvips. I grund och botten bygger prognoserna på samma siffror, men en nivåjustering har alltså gjorts i Samvips som framför allt gör att nivån på transportarbetet med långväga bil ligger högre i såväl nuläge som i jämförelseprognosen för Det är således två olika nivåer på dagens långväga resande med bil som använts för avstämning mot de olika prognoserna. I båda fallen har dock uppgifterna sitt ursprung i de nationella resvaneundersökningarna som genomförts. När det gäller senare resvaneundersökningar, Riks-RVU respektive RES och RES2005/2006, så består dessa av två delundersökningar, en för mätdagens resande och en för långväga resande. Sampers nivåer på det långväga resandet kommer från delundersökningen om långväga resande. Samvips nivåer bygger istället på statistikserier 9 med utvecklingstakter som är beräknade utifrån flera källor nationella resvaneundersökningar, regionala resvaneundersökningar men också andra källor som t.ex. Bilprovningens körsträckemätningar och Vägverkets trafikmätningar. Dessa siffror är sedan avstämda mot uppgifter om mätdagens resande från den senaste nationella resvaneundersökningen, RES05/06. Det är således skillnader i skattningar av långväga transportarbete från de två delundersökningarna mätdagens resande respektive långväga resande som på var sitt håll rättfärdigar nivåerna i Sampers respektive Samvips. För att förklara att det kan bli olika resultat för samma sak från en och samma undersökning följer nedan en kort metodbeskrivning för RES som är relevant för frågeställningen. Nationella resvaneundersökningar har gjorts under flera tillfällen 1978, 1984/85, och 2005/06. Sampers-modellen är, vilket nämnts tidigare, skattad och kalibrerad på data från , dvs. data från Riks-RVU och RES I resvaneundersökningen (i fortsättningen används beteckningen RES) samlas alla förflyttningar in som urvalspersonen (UP) gjort under en mätdag. Mätdagen 9 Det är inte helt klart hur dessa siffror är framtagna eftersom vi inte fått tillgång till beräkningsunderlaget. I den metodbeskrivning som finns i Marknadsanalys av godstransporterna och persontrafiken för år 2008, Banverket, , beskrivs källorna men inte själva beräkningsgången. Analys & Strategi

18 är låst i förväg till respektive UP och alla årets dagar är mätdagar. För att få fler observationer på långväga resor, i RES definierade som resor som är minst 10 mil enkel resa eller 20 mil om det är en tur- och returresa, så samlas dessa in under en längre mätperiod. Denna period börjar dagen innan mätdagen och sträcker sig 30 dagar bakåt i tiden för resor som är minst 10 mil och 60 dagar bakåt i tiden för resor som är minst 30 mil. Dessutom, för att få en bättre bild av utrikes resande så samlas uppgifter om s.k. gränspassageresor, dvs. resor till våra grannländer som är kortare än 10 mil, in under en period om 30 dagar bakåt i tiden räknat från mätdagen. Som vi redan varit inne på går det således att hämta uppgifter om långväga transportarbete med bil dels från mätdagens resor, där alla förflyttningar ingår, dels från undersökningen om långväga resor. Det är något olika definitioner som gäller för de olika undersökningarna mätdag och långväga när det gäller begreppen huvudresa, delresa och reseelement. Definitioner mätdagens insamling: En huvudresa startar och slutar i en så kallad huvudresepunkt. Huvudresepunkter är bostaden, fritidsbostaden, arbetsplats/skola eller tillfällig övernattningsplats. En huvudresa kan bestå av en eller flera delresor. Varje gång man uträttar ett ärende så sker en delresa. Att enbart byta färdsätt räknas inte som ett ärende. Varje gång man byter färdmedel skapas ett reseelement. Definitionen långväga insamling: En långväga huvudresa startar och slutar i en så kallad huvudresepunkt. Huvudresepunkter är bostaden och fritidsbostaden. Detta innebär att arbete/skola och tillfällig övernattningsplats är inte längre huvudresepunkter. En huvudresa kan bestå av en eller flera delresor. Även i den långväga datainsamlingen definieras delresan utifrån att man stannar och uträttar ett ärende. Till skillnad från mätdagens datainsamling så ska dock ärendet här vara viktigt och styrande för hur man rest. I det flesta fall så utgår därför de långväga resorna från bostaden, går till en målpunkt (det huvudsakliga ärendet för resan) och sedan tillbaka igen. De flesta långväga huvudresor är således tur- och returresor. Dessa ska vara minst 20 mil för att ingå i undersökningen. Om huvudresan är en enkelresa från bostaden till fritidshuset så räcker det att den är 10 mil. Inga reseelement samlas in. Nedan följer siffror från RES05/06. Liknande skillnader mellan skattningen av långväga transportarbete från mätdagen respektive från de utökade långväga 10 Analys & Strategi

19 mätperioderna kan påvisas för alla de senaste resvaneundersökningarna som vi studerat ( och 2005/06). Därför har vi här valt att endast titta på den senaste undersökningen. De uttag som är gjorda gäller dels långväga transportarbete med bil beräknat från mätdagens datainsamling, dels långväga transportarbete med bil beräknat från den långväga datainsamlingen. I båda fallen har endast resor som är helt inom Sverige tagits med. Tabell 4. Långväga inrikes transportarbete med bil, osäkerhetsintervall samt reslängd per långväga inrikes bilresa, Källa: RES05/06. Insamling mätdag Insamling långväga Transportarbete, miljarder km 25,2 18,2 Osäkerhetsmarginal*, +/- intervall 2,1 0,5 Osäkerhetsmarginal*, i procent +/- 8% 3% Genomsnittlig reslängd per resa, km Osäkerhetsmarginal +/- 8 3 Osäkerhetsmarginal i procent 4% 2% *Osäkerhetsmarginalen är redovisad som halva det 95-procentiga konfidensintervall som är framräknat för skattningen. Som framgår av tabellen ovan är långväga inrikes transportarbete för bil skattat från mätdagsinsamlingen närmare 40 procent högre än motsvarande uppgift från den långväga datainsamlingen. Osäkerhetsmarginalen är betydligt större på skattningen från mätdagen eftersom denna siffra bygger på betydligt färre observationer än vad den långväga datainsamlingen har, drygt jämfört med dryg Just att få upp antalet observationer för långväga resor så att de kan specialstuderas är ett av skälen till att de samlas in i en extra undersökning. Även med hänsyn taget till osäkerhetsintervallet så är dock skattningen från mätdagen högre än skattningen från den långväga insamlingen. Tydligt är således att en del resor tappas bort i den långväga datainsamlingen, troligen till följd av glömskeeffekter men också till följd av trötthetseffekter då denna undersökning kommer efter mätdagsinsamlingen i en lång telefonintervju. Detta påverkar nivån på transportarbetet. Det har också framförts i andra sammanhang att det skulle finnas en minneseffekt som förlägger resan för den som svarar längre tillbaka i tiden är när den egentligen genomfördes, dvs. att respondenten inte tar med den under mätperioden. Detta är förvisso ett problem men forskning inom metoder för insamling av resvanedata har visat att det även finns en tendens att göra tvärtom, att i minnet förlägga resor senare i tiden är vad de egentligen genomfördes vilket medför att resor kommer med i datainsamlingen vilka egentligen inte infallit under mätperioden. Dessa minneseffekter verkar således åt motsatta håll. Analys & Strategi

20 Ett större problem verkar vara att respondenterna behandlar olika resor på olika sätt. Till exempel är det relativt tydligt att fler långa långväga resor samlas in i den långväga insamlingen medan fler korta långväga resor samlas in under mätdagen. I figuren nedan är det totala inrikes transportarbetet med bil skattat från mätdagen respektive från den långväga datainsamlingen uppdelat på reslängd. Upp till reslängder på 40 mil enkel resa så ligger mätdagssiffrorna klart över, medan transportarbetet från resor längre än så är mer lika från de två undersökningarna. Denna bild stöds också av att den genomsnittliga reslängden per resa är längre i den långväga insamlingen än i mätdagsinsamlingen vilket syntes i tabellen ovan. Denna tendens blir ännu tydligare då man också inkluderar utrikes resande. Då blir transportarbetet från resor över 40 mil enkel resa till och med betydligt högre om man tittar på långväga datainsamling jämfört med mätdagens datainsamling. Detta hänger samman med att långa resor görs mer sällan och för att få en rättvisande bild av riktigt långa resor som bör man titta på data från den långväga insamlingen. 10,0 9,0 8,0 Insamling mätdag Insamling långväga 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, km km km km 800- km Figur 1. Långväga inrikes transportarbete med bil fördelat efter reslängd. Källa: RES05/06. Långa resor är också lättare för respondenten att komma ihåg i och med att de inte görs så ofta. Mer vanliga resor, som exempelvis regionalpendling omkring 10 mil, är däremot svårare att komma ihåg. Denna typ av resor verkar uppenbarligen därför vara underrepresenterade i den långväga datainsamlingen. Just den gräns som används för långväga resor i undersökningen, minst 10 mil enkel resa, verkar därför ställa till en del problem vid datainsamlingen i och med att det har blivit allt vanligare att exempelvis pendla 10 mil. Det går kanske 12 Analys & Strategi

21 därför inte längre går någon gräns mellan vardagsresande och långväga resande vid 10 mil utan snarare vid längre reslängder. Ett ytterligare problem med reslängdsgränsen är, vilket framgår om man studerar rapporterade resor mer i detalj, att respondenterna tenderar att avrunda reslängderna till jämnare siffror, exempelvis 10, 15 respektive 20 mil, istället för 11 och 14 mil osv. eftersom man är osäker på längden. På mätdagen, där inga gränser finns utan alla resor samlas in är detta inget problem. Men i den långväga datainsamlingen där man uttryckligen inte ska ta med resor som är kortare än 10 mil så verkar det vara så att flera respondenter låter bli att rapportera resor som man är osäker på och därmed i praktiken endast tar med resor som är klart över 10 mil. Det finns också skillnader i definitionerna mellan mätdag och långväga datainsamling som påverkar transportarbetet som samlas in. På mätdagen samlas som sagt alla resor in och alla detaljer kring dessa resor. När det gäller långväga resor så samlas dels inga förflyttningar som genomförts på målpunkten in utan bara resan dit och resan hem. Detta har ingen större effekt för den jämförelse som görs här i och med att sådana förflyttningar inte heller tagits med i mätdagssiffrorna. Något som kan spela större roll är att inga stopp på vägen tas med i den långväga datainsamlingen och att reslängderna i många fall kan vara bortglömda och därför ersatta med fågelavstånd eller liknande. Detta gör att den faktiska reslängden kan vara längre än den som noterats i insamlingen. Sammanfattningsvis så är det klart att den långväga datainsamlingen underskattar transportarbetet i och med glömskeeffekter som framför allt verkar drabba frekventa resor, ofta kortare långa resor, t.ex. arbetspendling och liknande, och göra att dessa tenderar att glömmas bort. Däremot är underlaget kring långa långväga resor, speciellt resor med färdsätt som t.ex. flyg och i mindre vanliga ärenden, säkrare i den långväga datainsamlingen än i mätdagsinsamlingen. Analys & Strategi

22 14 Analys & Strategi

23 4 Hur påverkas en samhällsekonomisk kalkyl? De skillnader som finns mellan Järnvägsgruppens resandematriser och de som används i den nationella planeringen påverkar utfallet av den samhällsekonomiska kalkylen. I utredningen om höghastighetståg användes Järnvägsgruppens matriser som vi konstaterat (Tabell 3 i avsnitt 2.3) ligger betydligt högre, 17 procent, än de som används i åtgärdsplaneringen. Hur skulle resultaten av den samhällsekonomiska kalkylen i höghastighetstågsutredningen påverkas av om den lägre resandeprognosen i Sampers hade använts? Vi har inte här haft möjlighet att göra några nya samhällsekonomiska kalkyler med skilda nivåer på transportarbetet för att på så sätt avgöra hur resultatet hade påverkats. KTH har dock genomfört och jämfört kalkyler med Samvips där i ena fallet en låg matris använd, i det andra fallet en hög matris. 10 Denna jämförelse visar att nyttosidan i kalkylen blir 22 procent högre med den höga matrisen jämfört med den låga. Skillnaden i resande mellan de två matriser som jämförts var i detta fall 10 procent. Ovanstående resultat indikerar att nyttorna ökar med i storleksordningen en faktor två i förhållande till ökningen i nivån på transportarbetet. Det skulle i så fall innebära att ovan nämnda skillnad på 17 procent mellan nivån på transportarbetet i Samvips och Sampers resulterar i att nyttosidan i den samhällsekonomiska kalkylen i uppdraget om höghastighetsbanor är ca procent högre än vad den skulle ha varit om Sampers transportarbete hade använts. Det bör dock påpekas att faktorn är framtagen med en viss fördelning av resandet på olika färdsätt. En annan sammansättning kan ge andra resultat. Förutom ovanstående effekter av en nivåskillnad i det totala transportarbetet så har också uppskrivningen av det långväga resandet, såsom det är gjort i Samvips, effekter på kalkylen. Såväl korta som långa långväga resor är uppräknade med lika mycket, trots att överensstämmelsen för de längsta resorna var relativt god i utgångsläget. Detta innebär i förlängningen att överflyttningen till tåg sannolikt överskattas eftersom höghastighetsalternativet rimligtvis borde vara mer attraktivt för de med långa bilresor än de med korta bilresor. 10 Se Prognoser och samhällsekonomiska kalkyler med Samvips för Götalandsbanan Underlagsmaterial till Banverket, KTH, Analys & Strategi

24 16 Analys & Strategi

25 5 Slutsatser Skillnaderna mellan nuläge/jämförelseprognos i Sampers å ena sidan och Samvips å den andra är av naturliga skäl inte så stora när det gäller ökningstakter. Skillnaden är däremot stor när det gäller nivån på resandet för både nuläge och prognosår. Dessutom, i och med att den uppskrivning som gjorts i första hand gäller långväga bil så är andelen långväga resor och då långväga bil, betydligt högre i Samvips än i Sampers. En genomgång av data från den nationella resvaneundersökningen visar ganska tydligt att den långväga datainsamlingen i resvaneundersökningen underskattar transportarbetet i och med glömskeeffekter som framför allt verkar drabba frekventa resor. Dessa är ofta kortare långa resor, t.ex. arbetspendling och liknande, och i och med att de är vanliga tenderas de att glömmas bort. Däremot är underlaget kring långa långväga resor, speciellt resor med färdsätt som t.ex. flyg och i mindre vanliga ärenden, säkrare i den långväga datainsamlingen än i mätdagsinsamlingen. Således är nivån i Sampers kring långväga bil för låg. Det är dock svårt att säga vad den rätta nivån ska vara. Den skattning som fås om man selekterar ut enbart långväga resande ifrån mätdagsinsamlingen är behäftad med osäkerheter bland annat på grund av att den inte bygger på så många observationer. Därför är det inte självklart att det är denna nivå som Samperssiffrorna ska skalas upp emot såsom det är gjort i Samvipsmatriserna. Om en uppskrivning ska göras bör metoden för en sådan ses över. Det är lämpligare att göra uppräkningen färdsättsvis och inte generellt räkna upp allt långväga resande. Som det är nu ger Samvips ett betydligt högre bilresande än vad uppräkningsfaktorn i sig ger. Dessutom är det antagligen mer korrekt att räkna upp olika reslängdssegment av det långväga resandet med olika mycket, dvs. de längsta långväga resorna bör inte räknas upp lika mycket som de kortaste långväga resorna. Detta då överensstämmelsen för de längsta resorna var relativt god i utgångsläget, se figur 1. I och med att uppräkningen är gjord på allt långväga resande så leder det till en överskattning av nivån på transportarbetet i Samvipsprognosen. Det är klart att det högre resandet i Samvips ger högre nyttor i en samhällsekonomisk kalkyl än vad Sampers resande ger. Storleken på effekten på kalkylen är osäker, men dels ger den högre nivån i sig ökade nyttor, dels ger uppviktningen av de längsta långväga resorna en överskattning av överflyttningen från bil till tåg och därmed nyttan av detta. Analys & Strategi

26 Den korta genomgång som gjorts i denna rapport visar avslutningsvis på att det krävs ytterligare analys- och utvecklingsarbete när det gäller insamlade data och existerande statistik för att komma till rätta med frågan om rätt nivå på transportarbetet. Genomgången väcker också metodfrågor som bör studeras närmare inför framtida resvaneundersökningar. 18 Analys & Strategi

27 WSP Analys & Strategi Arenavägen Stockholm-Globen Telefon Fax

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Långväga buss 2011 2012:8

Långväga buss 2011 2012:8 Långväga buss 2011 Statistik 2012:8 Långväga buss 2011 Statistik 2012:8 Trafikanalys Adress: Sveavägen 90 113 59 Stockholm Telefon: 010 414 42 00 Fax: 010 414 42 10 E-post: trafikanalys@trafa.se Webbadress:

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13

Sampers användardag. Ny modell för långa resor. Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13 Sampers användardag Ny modell för långa resor Christian Nilsson 13 december 2011 2011-12-13 Bakgrund Tidigare Vinnova-projekt om höghastighetståg. Genomfördes tillsammans med KTH Modelltekniska brister

Läs mer

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad

Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Trafikprognos för år 2020 och 2030 Lidingö stad Sofia Heldemar Henrik Carlsson Sidan 2 av 33 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 BAKGRUND... 4 3 METODIK OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 3.1 DAGENS SITUATION...

Läs mer

Uppföljning av långväga buss 1999

Uppföljning av långväga buss 1999 Dnr: 031-222-00 2000-12-07 Uppföljning av långväga buss 1999 1 Uppdrag I SIKA:s regleringsbrev för 1999 gavs uppdraget att SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsöverskridande linjetrafiken

Läs mer

PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen

PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen PM- Kalibrering av barriärmatriser i Skåne modellen Sammanfattning Detta PM avser beskriva uppdatering av kalibreringskonstanter i Sampers regionala modell för Skåne/Själland, så kallade barriärkonstanter.

Läs mer

2 SIKA Rapport 1998:3

2 SIKA Rapport 1998:3 2 2 Förord Denna rapport är identisk med Bilaga 3 i regeringens proposition 1997/98:56 Transportpolitik för en hållbar utveckling. Rapporten ger en översiktlig bild av nuläget och utvecklingen fram till

Läs mer

Tidigare har KTH JVG tagit fram en utrikesmatris för tåg år 2007 åt Trafikverket 2008. Denna byggde på ett antal olika databaser:

Tidigare har KTH JVG tagit fram en utrikesmatris för tåg år 2007 åt Trafikverket 2008. Denna byggde på ett antal olika databaser: KTH Trafik och Logistik 2012-08-30 Bo-Lennart Nelldal Josef Andersson Utrikesmatriser för persontrafik på järnväg -2030 1. Bakgrund och syfte I Sampers finns ingen utrikesmodell implementerad, och data

Läs mer

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19

RAPPORT. Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009-2010. Analys & Strategi 2010-03-19 RAPPORT Dubbdäcksförbud på Hornsgatan före- och efterstudie 2009- -0-19 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Uppföljning av långväga buss

Uppföljning av långväga buss Roger Pyddoke PM Dnr: 3-221-99 1999-08-30 Uppföljning av långväga buss 1 Uppdrag I SIKAs regleringsbrev för 1999 ges följande uppdrag. SIKA skall redovisa utvecklingen fr.o.m. 1998 av den länsgränsöverskridande

Läs mer

Bilaga 3 persontrafik

Bilaga 3 persontrafik Bilaga 3 persontrafik 1.1. Minnesanteckningar från Affärsplan Norrbotniabanan, Workshop Persontrafik den 1 april 2009 Tid: Tisdag 1 april kl 12:15-14:30 Plats: Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå Deltagare:

Läs mer

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling

Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen. Bakgrund. Metod. Konfidensintervallens utveckling 1 (17) Bilaga 4.1 Uppskattning av antalet erforderliga provpunkter och analyser vid detaljundersökningen Nedanstående material utgick från resultatet av förundersökningen och har legat till grund för dimensioneringen

Läs mer

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion

UNDERLAGSRAPPORT. Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg. Analys & Strategi. 2013-11-26 slutversion UNDERLAGSRAPPORT Beskrivning av svarsgruppen Trängselskattens effekter på resandet i Göteborg 2013-11-26 slutversion Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter

2006-12-04. Ostlänken. Beräkning av samhällsekonomiska effekter 2006-12-04 Ostlänken Beräkning av samhällsekonomiska effekter Förord Ostlänken avser ett nytt dubbelspår på Södra stambanan från Järna till Linköping via Nyköping/Skavsta och Norrköping. Banverket genomförde

Läs mer

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011

Resor och transporter. Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och transporter Dialogmöte den 11 oktober 2011 Resor och Transporter Nanny Andersson Sahlin, biträdande projektledare, skribent Anna Åhlgren, RFÖ, arbetsgruppsledare Fredrik Idevall, Regionförbundet

Läs mer

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål

SIKA Rapport 2005:3. Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål SIKA Rapport 25:3 Uppföljning av det transportpolitiska målet och dess delmål Maj 25 SIKA är en myndighet som arbetar inom transport- och kommunikationsområdet. Våra huvudsakliga uppgifter är att göra

Läs mer

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun

ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun Underlagsrapport till ÖVERSIKTSPLAN 2010 för Uppsala kommun TRAFIKANALYSER Uppsala 2030 TEKNISK RAPPORT Trafikanalyser Uppsala ÖP 2030 WSP Analys & Strategi Peter Almström och Lars Pettersson 2009-10-26

Läs mer

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002

UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS UPPFÖLJNING AV DE TRANSPORTPOLITISKA MÅLEN MAJ 2002 STATENS INSTITUT FÖR KOMMUNIKATIONSANALYS INNEHÅLL De transportpolitiska

Läs mer

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012

Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG. Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport 2012:7 REGERINGSUPPDRAG Ungdomars boende lägesrapport 2012 Ungdomars boende lägesrapport 2012 Boverket april 2012 Titel: Ungdomars boende lägesrapport 2012 Rapport: 2012:7 Utgivare: Boverket april

Läs mer

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07

Resanderäkning 2011. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 2011-12-07 Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Marklund 211-12-7 Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1

Läs mer

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik

Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik 2015-04-27 Dyrare kollektivtrafik, färre jobb och sämre turtäthet - Konsekvenser av rätt till heltid och en visstidsbegränsning för upphandlad busstrafik Sammanfattning Regeringens mål är att Sverige ska

Läs mer

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen

RVU Sverige. Den nationella resvaneundersökningen RVU Sverige Den nationella resvaneundersökningen Mats Wiklund Andreas Holmström mats.wiklund@trafa.se andreas.holmstrom@trafa.se Innehåll Bakgrund Upplägg och frågor Mätdagsundersökning Långväga resor

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001

Resor i Sverige. VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 VTI notat 46 2002 VTI notat 46-2002 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1995 2001 Författare Susanne Gustafsson och Hans Thulin FoU-enhet Transportsäkerhet och vägutformning Projektnummer

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING

ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING ANALYS AV NORRTÅGS TRAFIKERINGSUPPLÄGG SAMT AV EN GENERELL TRAFIKERINGSMINSKNING 2 Förord har av Näringsdepartementet ombetts att genomföra vissa analyser som underlag för överväganden om marknadstillträdet

Läs mer

RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga

RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga RES 2005 2006 Den nationella resvaneundersökningen Tabellbilaga Mätdagens förflyttningar per dag... 2 Huvudresor... 2 Delresor... 14 Reselement... 16 Resande per person och dag... 19 Yrkesmässig trafik

Läs mer

RAPPORT Trafikprognoser

RAPPORT Trafikprognoser RAPPORT Trafikprognoser Kund Sollentuna Kommun Konsult WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: +46 8 688 60 00 Fax: +46 8 688 69 10 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg

UPPDRAGSLEDARE. Anders Lundberg UPPRÄTTAD AV. Linda Isberg UPPDRAG Ostkustbanan underlag Sverigeförhandlingen UPPDRAGSLEDARE Anders Lundberg DATUM 2016-04-29 Rev 2015-05-09 UPPDRAGSNUMMER 7001346100 UPPRÄTTAD AV Linda Isberg SLUTVERSION Dokumentation och resultat

Läs mer

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014

Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,

Läs mer

Forskningsläget betr värdet av restidsvinster för privatresor i Sverige

Forskningsläget betr värdet av restidsvinster för privatresor i Sverige Lars Hultkrantz 1998-12-30 Forskningsläget betr värdet av restidsvinster för privatresor i Sverige Inledning Nuvarande tidsvärden för restidsförändringar för resenärer som betalar sina resa med egna medel

Läs mer

1 Bakgrund. 2 Syfte. 3 Genomförande. PM Kollektivtrafiktaxor - långväga järnväg (Sampers Basprognoser ver 1604) Sammanfattning

1 Bakgrund. 2 Syfte. 3 Genomförande. PM Kollektivtrafiktaxor - långväga järnväg (Sampers Basprognoser ver 1604) Sammanfattning PM Kollektivtrafiktaxor - långväga järnväg (Sampers Basprognoser ver 1604) Sammanfattning Detta PM avser beskriva framtagning av kollektivtrafiktaxor för tågtrafik till den långväga modell som används

Läs mer

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson

Resanderäkning 2010. Tågresandet till och från Arboga kommun. Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Tågresandet till och från Arboga kommun Kommunstyrelseförvaltningen Kommunkansliet Rebecka Andersson Innehåll 1 Inledning och syfte 5 1.1 Metod... 5 2 Pendling till och från Arboga kommun 6 2.1 Regional

Läs mer

Utredningen om järnvägens organisation

Utredningen om järnvägens organisation 1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation

Läs mer

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg

Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg Trafiksystem 2012 Karlstad - Öxnered - Göteborg februari 2010 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 1. Bakgrund... 5 2. Syfte... 5 3. Avgränsning... 5 4. Projektorganisation... 5 5. Inventering...

Läs mer

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25

Underlagsrapport. Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25 Underlagsrapport Fördjupad översiktsplan för förbindelse över Fyrisån Systemanalys 2013-03-25 Titel: Systemanalys Redaktör: Anders Markstedt WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen 7 121 88 Stockholm-Globen

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se

BEFOLKNINGSPROGNOS. 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar. www.sollentuna.se BEFOLKNINGSPROGNOS 2015 2024 för Sollentuna kommun och dess kommundelar www.sollentuna.se Förord På uppdrag av Sollentuna kommun har Sweco Strategy beräknat en befolkningsprognos för perioden 2015-2024.

Läs mer

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor.

Restider i stråk. Västsvenska paketet. Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Västsvenska paketet Restider i stråk Uppföljning av restider för kollektivtrafik och bil i utvalda typrelationer för arbetsresor. Resultat 2012. Kompletterat med cykelrestider. Uppdragsnr: - 2 (19) Innehåll

Läs mer

Sören Holmberg och Lennart Weibull

Sören Holmberg och Lennart Weibull Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Linköping - Västervik

Kundundersökning mars 2011. Operatör: Veolia Transport AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Linköping - Västervik Kundundersökning mars 2011 Operatör: Veolia Transport AB Trafikslag: Tåg Sträcka: Linköping - Västervik Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer

Läs mer

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen Teknisk dokumentation Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) ansvarar för regionplanering och

Läs mer

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun

Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Pendlarprojektet i Söderköpings kommun Fas två FÖRORD... 3 GRUPPENS SAMMANSÄTTNING... 4 BOENDE OCH ARBETSTIDER... 4 KOLLEKTIVTRAFIKENS TILLGÄNGLIGHET... 4 PÅLITLIGHET OCH RESENÄRENS NÖJDHET MED KOLLEKTIVTRAFIKEN...

Läs mer

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus

RAPPORT. Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06. Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning 2012-09-06 Upprättad av: Elin Delvéus RAPPORT Detaljplan för Södra Kärr 1:55 m.fl. Trafik- och bullerutredning Kund Torsås kommun

Läs mer

Resepolicy för Trafikkontoret

Resepolicy för Trafikkontoret Antagen 2002-05-15, uppdaterad 2005-12-12, uppdaterad 2007-11-28 Resepolicy för Trafikkontoret Resepolicyn syftar till att successivt styra användningen av personresor i tjänsten, samt att påverka personalens

Läs mer

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025

PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025 [Ärendenummer] 2013:3 Till: Från: PM Skillnader i förutsättningar mellan Kapacitetsuppdraget 2011 och ny Nationell plan 2014-2025 Inledning Skillnaderna mellan de prognoser och kalkyler som gjordes under

Läs mer

Innehåll. Underlagsrapporter. Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA Lönsam persontrafik på järnväg... 5

Innehåll. Underlagsrapporter. Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA Lönsam persontrafik på järnväg... 5 Innehåll Underlagsrapporter Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA Lönsam persontrafik på järnväg... 5 Järnvägsgruppen KTH Framtida järnvägstrafik... 77 Järnvägsgruppen KTH Resenärernas attityder

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister

Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Utvärdering av väjningsplikt för bilister mot cyklister Skyltfondsprojekt TRV 2013/13966 Eskilstuna kommun 2015 01 27 Förord Eskilstuna kommun framlade i sin ansökan till skyltfonden att de vill testa

Läs mer

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003

Resor i Sverige. VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004. Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 VTI notat 4 2004 VTI notat 4-2004 Resor i Sverige Redovisning av resultat från TSU92- åren 1999 2003 Författare Susanne Gustafsson FoU-enhet Trafik- och säkerhetsanalys Projektnummer 20160 Projektnamn

Läs mer

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga

Syftet med Målgruppsanalys är att hitta vilka faktorer som bidrar till en hållbar regionförstoring med attraktiva och konkurrenskraftiga Målgruppsanalys Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner genom hållbar regionförstoring och kraftigt ökad andel kollektivt resande. Projektledare:

Läs mer

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket

RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0. Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket RAPPORT 2006:12 VERSION 1.0 Inpendlares resvanor i Stockholms län 2005 utvärdering av den utökade kollektivtrafiken inom Stockholmsförsöket Dokumentinformation Titel: Inpendlares resvanor i Stockholms

Läs mer

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009

HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 1 HAMMARBY GÖTEBORG SÖDERSTADION APRIL 2009 INNEHÅLL sid Om undersökningen 3 Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg

Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg Götalandsbanan En interregional snabbtågsbana med nationella höghastighetståg 2016-05-30 Innehåll Götalandsbanan av enorm betydelse... 3 Ulricehamn ställs utanför... 4 Nyttor som går förlorade... 4 Götalandsbanan

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

STATISTISKA CENTRALBYRÅN STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(12) Beräkning av vägningstal för räntekostnad i KPI För beslut I denna pm presenteras ett förslag till ny vägningstalsberäkning för räntekostnadsindex

Läs mer

TAXOR OCH PRODUKTER LÄNSTRAFIKEN I JÄMTLANDS LÄN AB

TAXOR OCH PRODUKTER LÄNSTRAFIKEN I JÄMTLANDS LÄN AB TAXOR OCH PRODUKTER LÄNSTRAFIKEN I JÄMTLANDS LÄN AB Inledning Länstrafiken i Jämtlands läns (Länstrafiken) produkter har varit oförändrade i ca 15 år. Priserna har räknats upp årligen. Av tekniska skäl

Läs mer

LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG. Analyser för Järnvägsutredningen. SIKA Rapport 2003:7

LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG. Analyser för Järnvägsutredningen. SIKA Rapport 2003:7 LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG Analyser för Järnvägsutredningen LÖNSAM PERSONTRAFIK PÅ JÄRNVÄG Analyser för Järnvägsutredningen 3 Förord I samband med den pågående Järnvägsutredningens arbete har genomfört

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Resvane- undersökning 2013

Resvane- undersökning 2013 Resvaneundersökning 2013 Bakgrund och syfte Kunskap om hur medborgarna reser är många gånger en förutsättning för att kunna planera för en hållbar utveckling för staden och dess relationer med omgivningen.

Läs mer

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.

Sammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning. 2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014 2014-03-27 1 (9) Lärande och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014 Varje sommar anordnar kommuner och landsting feriejobb för ungdomar, syftet är dels

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Operatör:

Kundundersökning mars 2013. Operatör: Operatör: Trafikslag: Sträcka: SJ Nattåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn

Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik i områdena Södertälje och Nykvarn 1(5) Strategisk utveckling Planering Handläggare Jens Plambeck 08-6861651 Jens.plambeck@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-03-28 Trafiknämnden 2014-04-29, punkt 10 Beslut om allmän trafikplikt för busstrafik

Läs mer

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland

Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland Kortversion 2015-10-14 Västra stambanan är en av Sveriges viktigaste järnvägar. Banans kapacitet är idag fullt utnyttjad samtidigt som efterfrågan

Läs mer

Kort om resvanor i Luleå kommun

Kort om resvanor i Luleå kommun KORT OM RESVANOR I LULEÅ 2015 Kort om resvanor i Luleå kommun RESVANEUNDERSÖKNING 2015 Oktober november 2015 Genomförd av Koucky & Partners och Enkätfabriken på uppdrag av Luleå kommun Innehållsförteckning

Läs mer

Trafiken i Stockholms län 2007

Trafiken i Stockholms län 2007 Trafiken i Stockholms län 27 Rapporten är publicerad i samarbete mellan Regionplane- och trafikkontoret och AB Storstockholms lokaltrafik. RTK INFO 3:28 SL PLAN rapport 28:9 Omslagsfoto: Anna Blomquist,

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Prognos för personresor 2030

Prognos för personresor 2030 RAPPORT Prognos för personresor 2030 Trafikverkets basprognos 2015 Titel: Prognos för personresor 2030 Trafikverkets basprognos 2015 Publikationsnummer: 2015:059 ISBN: 978-91-7467-715-7 Dokumenttyp: Rapport

Läs mer

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata

Läs mer

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar

KOMMUNALFÖRBUNDET GR. GR prioriterar Dnr: 09-154.20 Tjänsteutlåtande 2009-09-14 Georgia Larsson Förslag till yttrande över Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) har i skrivelse från Västra

Läs mer

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod

Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod STATISTISKA CENTRALBYRÅN PM 1(7) Tomträttsindexet i KPI: förslag om ny beräkningsmetod Enhetens förslag. Enheten för prisstatistik föreslår att en ny beräkningsmetod införs för tomträttsindexet så snart

Läs mer

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer

Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer Regionala Godstransportrådet Attitydundersökning Godstransportköpare och Speditörer Januari 2010 Reagera Marknadsanalys AB OM UNDERSÖKNINGEN Upplägg Reagera Marknadsanalys har under december 2009 genomfört

Läs mer

2008-06-04. Prognos för perioden 2008-2013

2008-06-04. Prognos för perioden 2008-2013 1 2008-06-04 Prognos för perioden 2008-2013 Motiv för revidering 1. Utfallet för första tertialet indikerar att den preliminära prognosen (PP) som togs fram under våren kan vara för låg. Antal avresande

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.

Läs mer

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet

Ekonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2004-11-09 Prognos för 2005 Pensionärerna är förlorare Höjt grundavdrag och ytterligare kompensation för egenavgiften ökar hushållens

Läs mer

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09

Så reste Göteborgarna våren 2012. Rapport 2012-11-09 Så reste Göteborgarna våren 2012 Rapport 2012-11-09 Dokumenttitel: Så reste Göteborgarna våren 2012 Västsvenska paketet rapport: November 2012 Utförande part: Göteborgs Stad, Trafikkontoret Kontaktperson:

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget

Sammanfattning. Uppdraget Sammanfattning Uppdraget Vi har i uppdrag att möjliggöra ett snabbt genomförande av Sveriges första höghastighetsjärnväg, som ska gå mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Den nya järnvägen kommer att knyta

Läs mer

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik 2012-09-24 2 TU 2011-08-23, Dnr 1380/11 Tjänsteutlåtande Utfärdat 2013-09-16 Diarienummer N140-0361/13 Utvecklingsavdelningen Birgitta Flärdh Telefon: 031-366 83 55 E-post: birgitta.flardh@norrahisingen.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen

Läs mer

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009

BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 2009 1 BRUCE SPRINGSTEEN STOCKHOLMS STADION JUNI 009 INNEHÅLL sid Om undersökningen Några definitioner 4 Publikens ålder och kön 5 Besökarnas hemvist 6 Första informationskällan 7 Samtliga informationskällor

Läs mer

Kundundersökning mars 2012. Operatör: GRANBERGS BUSS Trafikslag: Buss Sträcka: LULEÅ - KIRUNA

Kundundersökning mars 2012. Operatör: GRANBERGS BUSS Trafikslag: Buss Sträcka: LULEÅ - KIRUNA Kundundersökning mars 2012 Operatör: GRANBERGS BUSS Trafikslag: Buss Sträcka: LULEÅ - KIRUNA Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka

Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka Läsvärdesundersökning Pejl på Botkyrka November-December 2009 INLEDNING... 4 SYFTE... 4 METOD... 4 URVAL OCH INSAMLING AV INFORMATION... 4 FRÅGEFORMULÄR... 4 DATABEARBETNING OCH ANALYS... 4 BORTFALLREDOVISNING...

Läs mer

Regler servicetrafik/färdtjänst

Regler servicetrafik/färdtjänst Regler servicetrafik/färdtjänst Giltig från och med 1 januari 2012 Region Värmland 1 En kollektivtrafik för alla I den här broschyren kan du läsa om hur du ansöker om färdtjänst och de regler som gäller

Läs mer

Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län

Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:4 www.bearproject.info Sammanfattning Den spillningsinventering

Läs mer

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5

Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 RAPPORT 2014:5 Eftervalsundersökning för Stockholms läns landsting 2014 rapport 2014:05 TMR, Stockholms läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm

Läs mer

Valideringen har även på en övergripande nivå sett över ruttvalen i bilvägnätet.

Valideringen har även på en övergripande nivå sett över ruttvalen i bilvägnätet. M4Traffic har fått i uppdrag av Trafikverket i Region Mälardalen att delta i arbetet med att validera ny basprognos avseende 2014 för region SAMM (exklusive Stockholm) och SYDOST (Östergötland) som ska

Läs mer

Stråkanalys Projekt Fjällvägen

Stråkanalys Projekt Fjällvägen Stråkanalys Projekt Fjällvägen Riksväg 83/84 är en ca 40 mil lång interregional pulsåder mellan Tönnebro och norska gränsen. Riksvägarna länkar samman fyra kommuner. Söderhamns, Bollnäs och Ljusdals kommuner

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Linköping - Västervik

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Linköping - Västervik Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid

Läs mer

Policy Brief Nummer 2010:2

Policy Brief Nummer 2010:2 Policy Brief Nummer 2010:2 Nyttan av att bekämpa livsmedelsrelaterade sjukdomar Att blir sjuk i en livsmedelsrelaterad sjukdom medför kostnader för samhället, industrin och individen. När nyttan av en

Läs mer

Administrationsverktyg för marinvåg

Administrationsverktyg för marinvåg Computer Science Opponent(s): Ewelina Helmersson & Mollin Widegren Respondent(s): Christer Oscarsson & Jonas Larsson Administrationsverktyg för marinvåg Opposition Report, C-level 2010:VT 1 En generell

Läs mer

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik

1.1 Beläggningsgrad och ärendefördelning - personbilstrafik 1.1 och ärendefördelning - personbilstrafik Den rikstäckande resvaneundersökningen RES 0506 genomfördes under perioden hösten 2005 till hösten 2006. Samtliga resultat för 2006 är framtagna ur RES 0506.

Läs mer

Kundundersökning mars 2011. Operatör: NextJet Trafikslag: Flyg Sträcka: Sveg - Arlanda

Kundundersökning mars 2011. Operatör: NextJet Trafikslag: Flyg Sträcka: Sveg - Arlanda Kundundersökning mars 2011 Operatör: NextJet Trafikslag: Flyg Sträcka: Sveg - Arlanda Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Sammanfattning

Läs mer

Resvaneundersökning 1&2

Resvaneundersökning 1&2 Resvaneundersökning 1&2 Anställdas resor till och från Länssjukhuset i Kalmar Oktober 2006 och november 2007 Växjö 6 maj 2008 Dokumentinformation Titel: Innehåll: Författare: Resvaneundersökning 1 & 2.

Läs mer

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram

Yttrande över remiss Regionalt trafikförsörjningsprogram 1 (7) Datum 2015-11-17 Diarienummer KS 2015-270 Handläggare Stina Granberg Direkttelefon 0380-51 81 78 E-postadress stina.granberg@nassjo.se Jönköpings Länstrafik Region Jönköpings län Yttrande över remiss

Läs mer

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Ändrad intäktsränta i skattekontot Fi2016/01094/S3 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad intäktsränta i skattekontot Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att intäktsräntan på skattekontot

Läs mer