Trädbränslestatistik i Sverige

Transkript

1 RAPPORT Trädbränslestatistik i Sverige - en förstudie Jonas Edh

2 Skogsstyrelsen oktober 2006 Projektledare Jan-Olof Loman Projektgrupp Jonas Edh Papper brilliant copy Tryck JV, Jönköping Upplaga 110 ex ISSN BEST NR 1774 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

3 Innehåll Förord Inledning Biobränslets energitillförsel Trädbränsle i fjärrvärmeverk...4 Kommentarer Biobränslen för elproduktion...6 Kommentarer...6 Kommentarer Användningen av avfall, torv m.m. huvudsakligen i fjärrvärmeverk...9 Kommentarer Trädbränslen i bostadssektorn och övrigt...10 Kommentarer Returlutar i massaindustri och fjärrvärmeverk...13 Kommentarer Trädbränslen i skogs och träindustri...14 Kommentarer Flödesanalys av trädbränslen...16 Analys Avslutning Referenser...27 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

4 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga

5 Förord I juni 2006 startades gemensamt av Skogsstyrelsen och Statens Energimyndighet en förstudie av hur man kan förbättra statistiken över tillgång till och användning av trädbränsle i Sverige. Som ett led i denna förstudie har en student vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Jonas Edh, fått i uppdrag att kartlägga befintlig statistik och definiera brister i denna. Resultatet av detta uppdrag redovisas i denna rapport. Själva uppdraget genomfördes som ett led de s.k. Sommarentreprenörerna som genomförs vid högskolan i Jönköping. Några smärre redaktionella justeringar har gjorts jämfört med den version som Jonas överlämnade efter slutfört uppdrag men i allt väsentligt är denna version identisk med den som Jonas lämnade från sig. Vi tackar härmed Jonas för att han på kort tid, trots att många ansvariga var på semester, ändå på ett utmärkt sätt genomfört denna noggranna och genomarbetade kartläggning. Jan-Olof Loman 1

6 1 Inledning Den här förstudien ämnar undersöka hur stor del Sveriges energitillförsel som kommer från biobränslen, med störst fokus på trädbränslen. För att göra detta har jag valt att utgå från vad som publicerats i Skogsstatistisk årsbok 2005 sidan 188 figur Jag kommer att redogöra för, och analysera, den statistik som ligger till underlag för Skogsstatistisk årsbok 2005 så att läsaren får en bra bild över vad som redovisas och hur denna redovisning görs. Jag kommer även att belysa observationer som jag tycker är av intresse tillsammans med förslag till förbättringar. Målet är att efter att ha läst denna förstudie ha en bra bild över varifrån datan som publiceras i Skogsstatistisk årsbok 2005 kommer, ha en bra bild över de stora flöden av trädbränslen, läsaren skall även kunna identifiera de svagheter som finns och de förbättringar som kan göras. Som komplement har jag även valt att redovisa och till viss del vidareutveckla statistik som sammanställts av Per Olov Nilsson, professor emer. vid SLU. Per Olov har med hjälp av SDC:s rapport utvecklat en mycket användbar flödeskarta. Detta var något som ursprungligen ingick i direktiven för min studie men som blivit åsidosatt då jag på inget sätt kan mätas med hans kunskap på området. Analysen är istället gjord med utgångspunkt i hans rapport Biomassaflöden i svensk skogsnäring

7 2 Biobränslets energitillförsel För att få en bild över befintlig statistik över biobränslenas energitillförsel och trädbränslets del av densamma kommer jag först att belysa de resultat som redovisas i Skogsstatistisk årsbok 2005 figur Utifrån denna figur kommer jag sen att försöka identifiera trädbränsle och härleda bakåt till det data som ligger till underlag. I fig. 11.4, som beskriver användningen av biobränslen, torv mm för energiändamål kan man se att den totala mängden energi som tillfördes av biobränsle under 2003 var 103 TWh. Detta har sedan uppdelats på sex olika kategorier; trädbränslen i bostadssektorn och Övrigt, trädbränslen i fjärrvärmeverk, trädbränslen i skogs- och träindustri, biobränslen för elproduktion, avfall, torv mm huvudsakligen i fjärrvärmeverk och returlutar i massaindustrin och fjärrvärmeverk. Dessa komponenter utgör tillsammans den totala mängden energi som kommer från biobränslen. Genom att studera alla delar grundligt var för sig kan man bygga upp en helhetssyn av bioenergiflödena. Det omräkningstal som genomgående kommer att användas mellan toe och MWh är 11,63. Dvs. 1 toe=11,63 MWh. Trädbränslen i bostadssektorn och övrigt Wood fuels in residence sector and other 12% Biobränslen för elproduktion Biofules for electricity production 6% Trädbränslen i fjärrvärmeverk Wood fuels in district heating plants 19% Returlutar i massaind och fjärrvärmeverk Spent liquors in pulp industry and district heating plants 38% Trädbränslsen i skogsoch träindustri Wood fuels in forest and wood industry 15% Avfall, torv mm huvudsakligen i fjärrvärmeverk Waste material, peat etc. mainly in district heating plants 10% Totalt 103 TWh 3

8 3 Trädbränsle i fjärrvärmeverk Trädbränslen i fjärrvärmeverk producerade 19,2 TWh eller cirka 19 % av den energi som tillförs från biobränslen (Skogsstatistisk årsbok 2005). Underlaget till den här siffran kommer från energiläget i siffror 2004 som i sin tur är Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM och EN 31 SM. Detta är data som är inhämtad av SCB på uppdrag av Statens Energimyndighet. Data återfinns i EN 31 SM tabell 8: 1B 1, enheten som används här är tusen ton olje-ekvivalenter (toe). Det som inkluderas i denna siffra är förbrukningen av trädbränsle (flis, bark och spån mm) och förädlat trädbränsle (briketter, pellets o dyl.) i produktionen av hetvatten i kraftvärmeverk och fristående värmeverk =1654 tusen toe. Omräkning från toe till TWh har gjorts med omvandlingstal 1 toe=11,63 MWh. I siffran 19,2 TWh räknas bara råvaruåtgången för produktion av hetvatten och inte råvaruåtgången för el producerad i industriella mottrycksanläggningar och kraftvärmeverk. Tabell 8:1B är i sin tur en sammanställning av den kvartalsvisa bränslestatistik som samlas in med hjälp av blankett 404C 2. Datan är heltäckande och inkluderar praktiskt taget samtliga värmeverk och kan därför ses som tillförlitlig med avseende på den totala förbrukningen. De måttenheter som används i blankett 404C är för flis/bark/spån mm kubikmeter stjälpt mått och för förädlade trädbränslen ton. För båda anges även beräknat effektivt värmevärde i MWh. Förbrukningen är uppdelad på produktion av fjärrvärme och el vilket gör det möjligt att skilja på dessa i statistiken. Kommentarer Önskvärt vore om trädbränslen kunde delas in i ett mer specifikt trädbränslesortiment t ex: flis, bark, spån och rundvirke. Det går heller inte att se hur mycket som är restprodukter från industrin och hur mycket som är GROT primärt avsett för fjärrvärme. Vidare går det heller inte att utläsa om förbrukad kvantitet är inhemsk eller importerad. En viktig observation här är att den ursprungliga datan är sammanställd med hjälp av blankett 404C som faktiskt anger volymenheter och inte energimängd. Detta är intressant då ansvariga vid Skogsstyrelsen haft som önskemål att få denna statistik i volymmått. Med andra ord finns statistik redan i volymmått men det verkar som om Energimyndigheten och Skogsstyrelsen går om varandra då det kommer till omvandlingen av statistiken. Något som också kan vara av intresse är att beräknat effektivt värmevärde uppskattas av ifyllaren av blanketten. Finns alltså inte förtryckt i blanketten. Detta kan potentiellt leda till dålig precision i omvandlingen om den inte sker på rätt sätt. Nämnas bör också att det finns vissa avvikelser i statistiken mellan EN 31 SM och EN 20 SM i de avsnitt som behandlar värmeverk mm. Siffrorna som publiceras i energiläget i siffror 2004 kommer med all säkerhet från EN 31 SM men de stämmer inte överens med de siffror som publiceras i EN 20 SM. Anledningarna till detta kan vara många och jag har tillsammans med Stefan Holm vid Energimyndigheten försökt komma till rätta med problemet men det tycks vara mycket svårt tills det att de ansvariga för statistiken återvänder från pågående semester. 1 Se bilaga 1 2 Se bilaga 2 4

9 Nedan sammanfattas och visualiseras informations-/dataflödet från den primära källan, blankett 404C och 401C, till det som publiceras i Skogsstatistisk årsbok, tillsammans med de måttenheter som används vid respektive bearbetningsställen. Blankett 404C En 31,20 Energiläget M³s, ton SM Toe i siffror TWh MWh Skogsstatistisk årsbok Från figuren ser man också tydligt att enheten som används vid den primära datainsamlingen är volym och vikt. Omräkning till MWh sker enligt ifyllarens egna beräknade effektiva värmevärde. 5

10 4 Biobränslen för elproduktion Biobränslen för elproduktion tillförde 5,688 TWh eller cirka 6 % av den energi som kommer från biobränslen (Skogsstatistisk årsbok 2005). Detta är summan av det biobränsle som används inom industrin för elproduktion (2,6 TWh energiläget i siffror 2004 tabell till fig. 33) och det trädbränsle som används i fjärrvärmeverk (3,1 TWh energiläget i siffror 2004 tabell till fig. 34). Elenergi producerad med biobränslen har således två huvudsakliga ursprung, en del kommer från värmekraftverk, kraftvärmeverk och mottrycksanläggningar och en del kommer från industrin. Det är oklart vad som här menas med industri men det kan förmodas att man menar skogsindustri då det i tabell till fig. 33 (energiläget i siffror 2004) finns en kolumn för övriga branscher. En stor del av förklaringen kan ligga i huruvida en anläggning klassas som del av energisektorn eller industrisektorn. De 3,1 TWh är en sammanslagning av det trädbränsle (flis, bark och spån) som används i industriella mottrycksanläggningar i syfte att utvinna el och det trädbränsle samt förädlade trädbränsle som används i kraftvärmeverk för framställning av el Data återfinns även här i energiläget i siffror 2004 som baseras på tabell 8:1B i EN 31 SM 2004 som i sin tur är en bearbetning av den kvartalsvisa bränslestatistiken insamlad av SCB genom blankett 404C och 401C. Var uppmärksam på att man i statistiken skiljer på bränslen avsedda för produktion av hetvatten och bränslen avsedda för elproduktion. För att se detta lite klarare föreslår jag att man tittar på tabell 8:1B som finns bifogad. Genomgående för den här studien är att det underlättar avsevärt för läsaren om denne har de dokument som det refereras till i texten nära till hands. Måttenheter och uppdelning på trädbränslesortiment är identiskt med det som redovisas för trädbränslen i fjärrvärmeverk då det statistiska underlaget är detsamma. Datan visar faktisk förbrukning, är heltäckande och inkluderar praktiskt taget samtliga värmeverk och kan därför ses som tillförlitlig med avseende på den totala förbrukningen. Kommentarer I tabell till figur 34 i energiläget i siffror 2004 återfinns 3,1 TWh under rubriken Biobränslen för elproduktion. Detta blir dock lite missvisande då rubriken skulle kunna lyda trädbränslen för elproduktion istället i och med att endast förbrukningen av trädbränslen och förädlade trädbränslen vid el-generering ingår. En mer ingående specificering av biobränslen för elproduktion kan alltså göras med redan befintlig statistik. Istället för biobränslen för elproduktion borde det i energiläget i siffror 2004 heta trädbränslen för elproduktion. 3,1 TWh anger här enbart den mängd trädbränsle och förädlat trädbränsle som använts för att producera el. Vid produktionen av el förbrukas även avlutar och tallolja vid mottrycksanläggningar och kraftvärmeverk. Förbrukningen för 2003 var cirka 1,6 TWh. Dessa är, likt torven, inte heller medräknade i de 3,1 TWh som redovisas i gruppen biobränslen för elproduktion. En intressant iakttagelse här är att det som i energiläget i siffror 2004 redovisas som tallbeckolja i tabell till figur 34 stämmer överens med det som i EN 31 SM heter avlutar och tallolja (också bara i produktionen av hetvatten). Varför denna omskrivning har skett är osäkert, men en trolig förklaring kan vara att inga avlutar förbrukas vid värmeverk och liknande och att man därför 6

11 valt att exkludera avlutar från tabellen. Enheten som redovisas för tall- och beckolja är m³ och det effektiva värmevärdet uppskattas även här av ifyllaren av blanketten. Underlaget till statistiken kommer även här från blankett 404C och 401 i STEMFS 2006:1 som också finns med som bilagor. Även här verkar det som om Energimyndigheten och Skogsstyrelsen har gått om varandra i omvandlingen från volymenheter till energienheter. I det primära statistiska underlaget (blankett 404C och 401C) finns volymmått angivna. Detta har sedan omvandlats till energimått av ifyllaren och Energimyndigheten. I EN 31 SM har MWh omräknats till toe, sedan har Energimyndigheten, naturligtvis, använt MWh vid sin sammanställning av energiläget i siffror som i nästa led ligger som underlag till skogsstatistik årsbok. Data över volymenheter finns alltså i den primära datan men har emellertid förlorats i omvandlingsprocessen. Processen skulle naturligtvis kunna omvändas för att beräkna volymen men det kan bli missvisande då det effektiva värmevärde uppskattas av ifyllaren. De 2,6 TWh som kommer från industrins användning av biobränslen för elproduktion är lite knepigare att spåra. Det som är mest troligt är att det är en sammanslagning av det som inte, i tidigare stycke, räknades in i biobränslen för elproduktion i tabell till figur 34 i energiläget i siffror 2004 dvs. Torv, tallbeckolja och sopor förbrukade i värmeverk, industriella mottrycksanläggningar och kraftvärmeverk i syfte att utvinna el. En addering av dessa ger efter omvandling till TWh ca 2,45 TWh, vilket är relativt nära de 2,6 TWh som redovisas i tabell till figur 33 i energiläget i siffror under biobränslen för elproduktion. Datan är även här tagen från EN 31 SM tabell 8:1B. Räknar man även in posten övriga bränslen blir siffran ca 2,78 TWh, vilket är något mer än 2,6 TWh. Om man från 2,78 TWh tar bort övriga bränslen i industriella mottrycksanläggningar, som är en reviderad uppgift, så blir siffran ca 2,64 TWh. Det går alltså att göra en ganska bra bedömning av hur stor del som kommer från trädbränslen och hur stor del som kommer av övrigt. Kommentarer Exakt vad övriga bränslen är går inte att utläsa vare sig i energiläget i siffror, EN 31 SM eller blankett 404C och 401C som ligger som underlag. Om dessa går att hänföra till skogen och därmed trädbränslen vet vi alltså inte. Anledningen till att förbrukningen av trädbränslen (flis, bark, spån mm) och förädlade trädbränslen (briketter, pellets och träpulver) i produktionen av el hamnar i tabell till figur 34 i energiläget i siffror under biobränslen för elproduktion och förbrukningen av torv, tallbeckolja, sopor och övrigt hamnar i tabell till figur 33 under biobränslen för elproduktion kan troligtvis förklaras av Energimyndighetens klassificering och sektorsindelning. Av det som redovisas som biobränslen för elproduktion i Skogsstatistisk årsbok 2005 sidan 188 kommer ca 50 % 3 från flis, bark, spån mm. Ca 27 % kommer från avlutar, tall- och beckolja. Förädlade trädbränslen står endast för ca 3 % av den el som produceras. 3 Se bilaga 3 7

12 Flödet av information/data ser ut som nedan. Blankett 404C och 401C En 20,31 SM Energiläget i siffror M³s, ton, m³ Toe TWh Skogsstatistisk årsbok 8

13 5 Användningen av avfall, torv m.m. huvudsakligen i fjärrvärmeverk Fjärrvärmeverk stod för 10,5 TWh eller cirka 10 % av Sveriges biobränsleanvändning enligt Skogsstatistisk årsbok. Siffran är en sammanslagning av det avfall (6,9 TWh) och den torv (3,6 TWh) som förbrukas i fjärrvärmeverk enligt energiläget i siffror 2004 tabell till fig. 34. Datan i energiläget i siffror kommer dessförinnan från EN 31 SM tabell 8:1B som i sin tur baseras på en sammanställning av den kvartalsvisa bränslestatistiken (blankett 404C och 401C). I blankett 404C används benämningen sopor istället för avfall men vi får anta att det är detsamma som avfall då en addering av sopanvändningen i produktionen av hetvatten omvandlat till TWh ger den siffra som i energiläget i siffror anger använd mängd avfall ((( )*1000)*11,63)/ =6,86 TWh. Den måttenhet som används för sopor i blankett 404C och 401C är ton. Detsamma gäller för torv. Omräkning till TWh har sedan gjorts av ifyllaren och Energimyndigheten. Kommentarer 6,9 TWh och 3,6 TWh visar enbart den mängd som används till produktion av hetvatten. Flödet av information/data är identiskt med det som visas för trädbränslen i fjärrvärmeverk. Vidare kommentarer till data angående avfall och torv har inte prioriterats då studiens huvudområde är trädbränsle. 9

14 6 Trädbränslen i bostadssektorn och övrigt I Skogsstatistisk årsbok rapporteras att 12,4 TWh eller ca 12 % av biobränslena används inom bostadssektorn och övrigt. Siffran är direkt tagen från energiläget i siffror 2004 tabell till figur 7 som visar användningen av biobränslen inom sektorn bostäder och service. Denna siffra kommer i sin tur från Energimyndighetens bearbetning av EN 20 SM 2004 tabell 1:1. Här råder det viss osäkerhet om vad som räknas samman för att i energiläget i siffror 2004 publiceras som biobränslen torv mm i tabell till figur 7. Jag har lagt stor möda vid att försöka räkna om och härleda de siffror som publiceras i energiläget i siffror 2004 tillbaka till EN 20 SM men har inte lyckats fullständigt. Delvis kan det förklaras av att energiläget i siffror baseras på preliminära versioner av EN 20 SM och inte den slutgiltiga som finns på SCB:s hemsida. Orsaken till detta är att den slutgiltiga versionen inte färdigställts vid tidpunkten för publicering av energiläget i siffror. Vad som kan antas ha räknats in är: förbrukningen av biobränslen i småhus, lokaler, fritidshus och flerbostadshus. För småhus, flerbostadshus och lokaler finns årlig statistik insamlad av SCB och den presenteras i EN 16 SM. EN 16 SM är en sammanställning av statistiska meddelanden i samma serie för respektive boendeform. För fritidshus finns inte årlig statistik då det är en frivillig undersökning som inte är sanktionerad av STEMFS (Energimyndighetens författningssamling). Det betyder även att blanketten inte heller finns med i STEMFS 2006:1. För lokaler och flerbostadshus anges förbrukningen i MWh för biobränslen. Data över förbrukningen av trädbränslen inom småhus finns i EN 16 SM energistatistik för småhus. Sortimentet är uppdelat på ved, flis/spån och pellets/briketter. Ved, flis och spån är angivet i kubikmeter och pellets i ton. Måtten anger volym och vikt före pannan. För en närmare beskrivning av statistiken se EN 16 SM energistatistik för småhus. Kommentarer T.o.m redovisades förbrukad mängd biobränslen för flerbostadshus och lokalfastigheter. Fr.o.m kommer både ved och pellets att särredovisas i EN 16 SM. Måttenheten som används är MWh vilket gör det mycket svårt att uppskatta mängden kubikmeter, det skulle alltså vara bättre att få uppgifterna i volymmått. En redovisning i volymmått förutsätter dock att en mer specifik uppdelning på trädbränslesortiment görs, annars blir volymredovisningen meningslös. Noterbart är också att energivärdet, MWh, anges före pannan vilket betyder att ifyllaren av blanketten räknat om en fysisk mängd till MWh innan förbränning. Omräkningstalen som använts är som följer enligt Energimyndigheten. 1 m³ travat mått ved = 1,240 MWh 1 m³ stjälpt mått flis/spån = 0,800 MWh 1 ton pellets = 4,7 MWh 10

15 Här visar det sig att ifyllaren av blanketten för flerbostadshus och lokaler har data över volymen trädbränsle men konverterar dessa till MWh i blanketten. Volymen skulle kunna uppskattas genom att använda omvandlingstalen och därifrån räkna bakåt. En viktig och avgörande fråga här blir om det verkligen är försvarbart att samla in data uppdelat på ett mer nyanserat sortiment med tanke på att trädbränslen förbrukas i sån liten utsträckning inom lokaler och flerbostadshus. Statistiken bygger på ett urval varför visade värden är skattningar. För en närmare beskrivning av statistiken, se serien EN 16 SM. Vidare kan det ifrågasättas om det verkligen förbrukas något spån/flis över huvud taget i lokaler/flerbostadshus. Enligt uppgifter från Stefan Holm vid Energimyndigheten föreligger det förbränningstekniska problem som hindrar användaren från att utnyttja det fulla värmevärdet hos spånet/flisen. Råvaran måste följaktligen förädlas innan den förbränns i syfte att utvinna energi. Blanketten för småhus 4 har ett trädbränslesortiment uppdelat på ved, flis/spån och pellets/briketter. Måttenheten för ved är i blanketten m³ och enligt en sammanställning av befintlig trädbränslestatistik från 2003 så menas med det travat mått. Vad som egentligen menas framgår inte av blanketten varvid det kan vara svårt även för förbrukaren att korrekt redovisa förbrukad mängd. Är det travat mått blir osäkerheten större då en trave kan se ut på många sätt. Blanketten anger dessutom förbrukningen i intervaller om 1 5 m³ för ved, m³ för flis/spån och 1 2 ton för pellets och briketter. Detta påverkar säkert också precisionen i statistiken. I blanketten saknas uppdelning på ursprung så det är omöjligt att se varifrån trädbränslet kommer. Statistiken finns uppdelad på småhus på jordbruksfastighet och övriga småhus. För en närmare beskrivning av statistiken se EN 16 SM energistatistik för småhus. Blanketten som ligger till underlag för statistiken för fritidshus har jag inte lyckats få tag på från Energimyndigheten, men andelen trädbränslen torde vara liten i sammanhanget. Dessutom ingår en mängd fritidshus i undersökningen av småhus. Förutsättningen för det är att de är taxerade som fritidshus men används för permanentboende. Återigen får jag hänvisa till EN 16 SM serien för en närmare beskrivning av metod, population, urval m.m. Nedan visas ett förmodat dataflöde från insamling via blankett till publicerat material i Skogsstatistisk årsbok Flödet är förmodat då det råder osäkerhet ifall något mer, vid sidan av förbrukningen inom bostäder, räknas in i det som publiceras under slutgiltig användning av biobränslen inom sektorn bostäder och service i energiläget i siffror 2004 och i så fall vad? Samtliga flöden är i MWh alternativt TWh. 4 Se bilaga 6 11

16 EN 16 Småhus EN 16 Lokaler EN 16 Flerbostadshus EN 16 Energistatistik för småhus lokaler och flerbostadshus En 20 SM Energiläget i siffror Skogsstatistisk årsbok 12

17 7 Returlutar i massaindustri och fjärrvärmeverk Returlutar i massaindustrin och fjärrvärmeverk stod för 38,4 TWh eller ca 38 % av den energi som tillfördes av biobränslen. Siffran 38,4 är en addering av massaindustrins användning av returlutar (35,3 TWh) enligt tabell till figur 33 och de 3,1 TWh elenergi som produceras av trädbränslen i kraftvärmeverk och industriella mottrycksanläggningar. Data kommer från energiläget i siffror 2004 figur till tabell 34. Här tycks det ha skett en dubbelräkning av de 3,1 TWh då de även räknas in i gruppen biobränslen för elproduktion. 3,1 TWh är som tidigare redovisats den elenergi som genereras med hjälp av flis, bark, spån och förädlade trädbränslen i ovan nämnda anläggningar. Jag har studerat energiläget i siffror 2004 som enligt Skogsstyrelsen ligger till underlag för det som publiceras i Skogsstatistisk årsbok 2005 sid Men jag har inte kunnat hitta något som skulle kunna representera de 3,1 TWh. Det rör sig därför med största sannolikhet om en dubbelräkning. Under figuren till tabell 33 i energiläget i siffror hänvisas det för industrin till flera olika källor som bedöms som osäkra. Jag har talat med Stefan Holm vid Energimyndigheten om detta och enligt honom är detta något som gällt tidigare utgåvor men inte denna. Hänvisningen är med andra ord inte aktuell för Noteringen har bara blivit förbisedd och alltså inte blivit borttagen i 2004 års publikation trots att den inte är relevant. All data i figur till tabell 33 hämtas alltså från EN 20 SM och EN 31 SM, efter Energimyndighetens bearbetning. De 35,3 TWh som kommer från massaindustrins returlutar hittas igen på sidan 16 i EN 31 SM tabell 6:2 (3034 tusen toe omräknat till MWh med omräkningstal 11,63). Insamlingen av data till EN 31 SM sker med hjälp av blankett 404 B 5 som är den kvartalsvisa bränslestatistiken. Datan omfattar ett urval av ca 1100 industriarbetsställen med minst 10 anställda. I blankett 404 B finns uppdelning av trädbränslesortiment på flis/bark/spån mm inkluderat avfall från egen produktion i m³s stjälpt mått och briketter/pellets och träpulver i ton. Ifyllaren anger även ett beräknat effektivt värmevärde. Förbrukningen av avlutar anges i ton, det beräknade effektiva värmevärdet anges, för avlutar, inte av ifyllaren utan har vid senare tillfälle omvandlats av Energimyndigheten. Kommentarer Den viktigaste observationen här är att det troligtvis är så att det skett en dubbelräkning av 3,1 TWh. De har både räknats in i biobränslen för elproduktion och returlutar i massaindustri och fjärrvärmeverk. Statistiken i energiläget i siffror över förbrukad mängd avlutar i massaindustrin kommer från EN 31 SM. Den är i sin tur är baserad på den kvartalsvisa bränslestatistiken. Ingenting av datan har, mig veterligen, sitt ursprung i EN 20 SM som det hänvisas till i energiläget i siffror. Det skulle vara bra om hänvisningarna uppdaterades och förtydligades. Också här ser vi att i den primära datan så är måttenheten volym/vikt och inte energimängd. 5 Se bilaga 7 13

18 8 Trädbränslen i skogs och träindustri Trädbränslen i skogs- och träindustri stod för 15,6 TWh eller ca 15 % av den energi som tillfördes av bioenergi. 15,6 TWh är en addering av massaindustrins övriga biprodukter (7,5 TWh), sågverksindustrins biprodukter (5,0) och övriga branschers förbrukning av biobränslen (0,8). Vart differensen 2,3 TWh kommer ifrån är osäkert. 2,3 TWh återfinns i energiläget i siffror 2004 i tabell till figur 34 under övriga bränslen och visar förbrukningen av övriga bränslen i kraftvärmeverk och fristående värmeverk i produktionen av hetvatten. Om det är detta som avser de 2, 3 TWh vet jag inte men om det är så hittar jag ingen rimlig förklaring till varför de hamnat under trädbränslen i skogs och träindustri. Sågverkens biprodukter stod för 5,0 TWh, datan kan spåras tillbaka till EN 31 SM tabell 9B 6 som anger förbrukning av bränslen inom industrin. Måttenheten som används är TJ. Omvandling av TJ till 1000 toe görs med omvandlingstal 1000 toe = 41, 868 TJ. De TJ biobränslen som används inom SNI 20 trävaruindustri blir efter omvandling 5,019 TWh, vilket motsvarar det som i energiläget i siffror 2004 presenteras som sågverkens biprodukter tabell till figur 33. Massaindustrins övriga biprodukter är det som blir kvar av massaindustrins förbrukade biobränslen då man frånräknat mängden avlutar som tidigare redovisats under returlutar inom massaindustri och fjärrvärmeverk. De TJ som enligt EN 31 SM tabell 9B förbrukas inom SNI blir efter omvandling ca 42,8 TWh. Drar man därifrån bort tidigare redovisade 35,3 TWh får man 7,5 TWh som i energiläget i siffror redovisas i tabell till figur 33 under massaindustrins övriga biprodukter. Dessa 7,5 TWh representerar alltså förbrukningen av andra biobränslen än avlutar. Det kan t.ex. röra sig om flis, bark, spån m.m. De 0,8 TWh som kommer från övriga branscher är en sammanslagning av SNI och innefattar t.ex. kemisk industri, gummi- och plastvaruindustri m.m. Eftersom det är osäkert vart de resterande 2,6 TWh kommer ifrån låter jag här bli att kommentera dessa. Det enda som kan sägas är att de 2,6 TWh som redovisas i energiläget i siffror kommer från fjärrvärmeverkens förbrukning av övriga bränslen. Vad övriga bränslen i realiteten är går varken att utläsa av statistiken eller det underliggande materialet. Kommentarer Något som är svårt att utläsa är vad övriga bränslen egentligen är, och om dessa över huvud taget kan föras till trädbränslen. Något som också är noterbart är att datan grundar sig till 100 % på den kvartalsvisa bränslestatistiken för industrin som bearbetas för att bli EN 31 SM och inte på den årliga industristatistiken som bearbetas för att bli EN 20 SM. Läsaren kan själv verifiera detta genom att jämföra det som publicerats i EN 31 SM med energiläget i siffror Hänvisningen till EN 20 SM i energiläget i siffror blir alltså överflödig och kan förvirra läsaren. Något som potentiellt skulle kunna bli en källa för missräkning är massaindustrins 6 Se bilaga 8 14

19 förbrukning av flis, bark och spån. Det är viktigt att inse att dessa inte får räknas som förbrukning om man sedan räknar de avlutar som de producerar som förbrukning. Det kan vara lätt att missa att de består av samma råvara. För att se detta lite tydligare se figur 1 i följande kapitel. Där framgår det tydligt att massaindustrin använder en stor mäng flis, bark och spån i produktionen av massa. Huruvida det misstaget har begåtts i tillgänglig statistik är svårt att se men jag uppmanar ansvariga för datainsamlingen att undersöka detta. Då det rör sig om relativt stora kvantiteter. 15

20 9 Flödesanalys av trädbränslen Som utgångspunkt för den här analysen kommer jag att använda Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004 av Per Olov Nilsson, prof. emer. vid SLU. Denna studie ger en mycket bra men inte fullt så detaljerad bild av flödena som denna studie syftar till. Först kommer jag att redogöra för, förklara och kommentera valda delar av de resultat som Per Olov Nilsson har tagit fram. Med detta som grund kommer jag sedan att försöka utveckla resonemanget. Per Olov Nilsson bygger sin analys på ett antal tabeller som jag nedan kommer att återskapa och beskriva. Tabellerna är i huvudsak grundade på Skogsindustrins virkesförbrukning samt produktion av skogsprodukter (SDC/VMR November 2005). Tabell 2 visar skogsindustrins virkesförbrukning och produktion år Data kommer från SDC-rapport Skogsindustrins virkesförbrukning samt produktion Omräkning till megaton torrsubstans (Mtts) har gjorts enligt tabell 1 nedan. Avverkad stamved enligt SDC rapport, torr-rådensiteten är de som tillämpas av VMR enligt Lars Björklund. För region 1 anger värdet en ej specificerad proportion mellan gran och tall. För region 2 anges värdet för proportionerna 50 % tall och löv, 50 % gran och för region 3 och 4 är proportionerna 40 % tall och löv samt 60 % gran. Tabell 1 Torr- rådensiteter Torr-rådensiteter Avverrkad stamved M(m³fub) Torrrådensitet kgts/m³fub Avverkad stamved Mtts Region 1 21, ,7 Region 2 16,7 420,5 7022,35 Region ,7 416, ,37 Viktat medeltal 70, ,9 Bark 333 I tabell 2 sammanställs de olika industriernas förbrukning av rundved, flis, spån och bark. Uppdelningen av sortimentet görs även på inhemsk respektive importerad råvara. För flis, sågspån och bark finns även uppdelning på användningsområde. Med eget bränsle menas vad som används inom den egna industrin som bränsle och med sålt bränsle menas den del som blivit avyttrad genom försäljning. För bark finns endast statistik över sågverksindustrin fördelat på användningsområde. För övrig industri har beräkningar gjorts med utgångspunkt att barken motsvarar 12 % av volymen rundved på bark. Tabell 2 skiljer sig något mot motsvarande tabell av Per Olov Nilsson vad gäller sågverksindustrins förbrukning av bark. Jag har använt mig av tabell 15 i SDC:s rapport och Per Olov har använt sig av andra uträkningar. Skillnaderna är marginella men jag rekommenderar att läsaren konsulterar båda. Rundved pb är en addering av rundved ub samt den estimerade mängden bark. Produktionen av sågad vara var 16,938 M (m³sv) enligt 16

21 SDC, men en beräkning av råvara under bark minus spån och flis ger 18,712, som borde ha utfallit som sågad vara. Differensen på 1,774 förklarar Per Olov med att varan krymper. Här finns en ganska stor skillnad mellan mina och Per Olovs uträkningar. Differensen är enligt honom 1,176, vilket måste vara en felskrivning då 18,712-16, 938=1,774 och inte 1,176. De data som ligger till underlag för sågverksindustrins råvaruförbrukning, förbrukning och användning av biprodukter kommer ursprungligen från VMR:s blankett virkesförbrukningsstatistik SÅGVERK 7. Den täcker även de sågverk som har en produktion under 1000 m³ sv. Vid sidan av förbrukning av stamved anges i blanketten förbrukning av biprodukter. Sortimentet är uppdelat på flis, sågspån, kutterspån och bark. Måttenheten som används är m³f, hur sågverken omvandlar skäppmätt volym (m³s) till m³f framgår också av bilaga 8. Uppdelning av biprodukterna på användningsområdena sålt till massa- och skivindustrin, bränsle vid sågen, sålt till energiproducenter och annan användning finns också angivet. Den blankett som finns bifogad är den från 2005 men den har enligt uppgifter från Lars Björklund vid VMR inte förändrats nämnvärt under senare år. Uppgifter för massaindustrins förbrukning kommer ursprungligen från blanketten virkesförbrukning för tillverkning av massa 8 och har en sortimentsindelning på rundvirke, flis och spån. Samtliga angivna i m³fub. 7 Se bilaga 9 8 Se bilaga 10 17

22 Tabell 2 Skogsindustrins virkesförbrukning och produktion 2004 Sågverksindustrin Plywoodindustrin Massaindustrin Fiberskiveindustrin Spånskiveindustrin M(m³f) Mtts M(m³f) Mtts M(m³f) Mtts M(m³f) Mtts M(m³f) Mtts Rundved u b 35,960 14,851 0,199 0,082 34,977 14,446 0,015 0,006 0,085 0,035 varav inhemsk 34,615 14,296 0,199 0,082 27,788 11,476 0,015 0,006 0,085 0,035 varav importerad 1,345 0,555 0,000 7,189 2,969 Flis 11,616 4,797 0,178 0,074 0,047 0,019 inhemsk 12,201 5,039 10,562 4,362 0,178 0,074 import 0,000 1,054 0,435 eget bränsle 0,235 0,097 sålt bränsle 1,165 0,481 annat 0,014 0,006 Sågspån 0,023 0,009 0,068 0,028 0,487 0,201 inhemskt 5,047 2,084 0,021 0,009 0,068 0,028 0,487 0,201 import 0,000 0,002 0,001 eget bränsle 0,568 0,235 sålt bränsle 3,768 1,556 annat 0,135 0,056 Övr. träfiber 0,025 0,010 0,010 0,004 Bark 3,534 1,177 0,027 0,009 4,770 1,588 0,002 0,001 0,012 0,004 inhemsk import eget bränsle 1,405 0,468 0,027 0,009 4,770 1,588 0,012 0,004 sålt bränsle 2,061 0,686 annat 0,068 0,023 Rundved p b 16,028 0,091 16,034 0,007 0,039 inhemsk 38,017 15,473 0,091 12,738 0,007 0,039 import 1,477 0,599 3,296 Produktion 18,712 7,729 0,112 0,082 10,990 0,122 0,438 0,260 16,938 12,211 0,136 Tabell 3 beskriver massaindustrins produktion och råvaruförbrukning. Produktionen av massaprodukter, här uppdelat på mekanisk-, halvmekanisk-, sulfit- och sulfatmassa kommer från SDC-rapport skogindustrins virkesförbrukning samt produktion av skogsprodukter Omräkningen från ton till Mtts har gjorts med omräkningsfaktor 0,9, dvs. 1 ton massa=0,9 ton torrsubstans. Vedåtgången m³fub/ton är hämtad från Skogsstatistisk årsbok 2005, bilaga 1. Beräkningarna av vedåtgången enligt dessa siffror ger en något för hög förbrukning jämfört med SDC: s rapport. Jag har korrigerat detta genom fördela SDC: s siffra för total vedåtgång på respektive produkt i proportion till dess vikt. Resultatet visas i fet stil och anger faktisk förbrukning. Den troligaste förklaringen till diffe- 18

23 rensen 48,945-46,616=2,329 är produktivitetsförbättringar inom massaindustrin. Vid publicering av Skogsstatistisk årsbok har Skogsstyrelsen inte tillgång till SDC:s rapport över massaindustrins förbrukning utan räknar istället ut förbrukningen bakvägen så att säga med hjälp av åtgångstal. Min bearbetning av Per Olovs material avviker något men det rör sig endast om avrundningsfel och dessa är mycket små men återigen rekommenderas att läsaren konsulterar båda. Fiberförluster och avlutar beräknas här som differensen mellan förbrukad mängd ved och producerad vara. Tabell 3 Massaindustrins produktion och råvaruförbrukning 2004 Produkt Vedåtgång Bark Fiberförluster och avlutar Mt90 % Mtts M³fub/t M(m³fub) M(m³fub) Mtts Mtts Mtts Mekanisk massa 3,368 3,031 2,400 8,083 7,699 3,180 0,262 0,148 Halvmekanisk massa 0,292 0,263 2,300 0,672 0,640 0,264 0,022 0,001 Sulfit 0,610 0,549 4,700 2,867 2,731 1,128 0,093 0,579 Sulfat 7,941 7,147 4,700 37,323 35,547 14,681 1,211 7,534 Summa 12,211 10,990 48,945 46,616 19,252 1,588 8,263 Utifrån tabell 2 och tabell 3 bygger Per Olov sedan följande flödesanalys som beskriver råvarutillförseln till skogsindustrin och dess slutprodukter. Figuren är bearbetad och visar enbart flödena av trädbränslen och inte flödena av industrins slutprodukter då dessa inte är relevanta för denna studies syfte. Måttenheten som används genomgående är megaton torrsubstans. 19

24 Import 0,599 0,427 1,173 Bark 0,685 15,427 Sågtimmer 16,027 Sågverk 2,085 0,235 5,039 Spån Flis 1,556 0,481 Till fjärrvärmeverk och bränsleförädlings industri 0,229 0,097 0,093 Flis, spån Övrig träfibervara 0,137 Rundved 0,014 Import av flis och spån Flis och spån från sågverk Massaved 0,321 0,436 4,372 Import 3,296 12,740 Träskiveindustrin Råvara 17,115 3,728 0,014 Kemisk massa och pappersindustri Mekanisk massa och pappersindustri 8,125 1,304 0,434 Returlutar Bark Bark Figur 1 Flödeskartan är ganska komplex och kräver viss förklaring. Den övre delen av flödeskartan visar inflödet av rundved, både importerad och inhemsk, till sågverksindustrin. Av denna rundved producerades vid sidan av sågverksprodukter (ej medtagna här) också bark, spån och flis, vilket visas av pilarna ut från rektangeln sågverk. De delar av dessa som sedan användes internt som bränsle vid sågverken visas av de pilar som leder tillbaka till sågverken. En mängd såldes till fjärrvärmeverk och trädbränsleförädlingsindustrin. En liten del gick till träskiveindustrin, som i flödeskartan är en sammanslagning av plywood- fiberskivs- och spånskiveindustrin. En betydande del av sågverkens spån, bark och flis gick till massaindustrin. 20,843 Mtts användes som råvara inom massaindustrin. Fördelningen mellan ved och bark framgår av tabell 3. Det framgår tydligt att den största mängden torrsubstans kommer från den kemiska massa- och pappersindustrins returlutar. 20

25 Tabell 4 Avverkning på produktiv skogsmark Stam Bark Grenar Stubbar Totalt M(m³sk) M(m³fub) Mtts Mtts Mtts Mtts Mtts Avverkningsform Slutavverkning 53, , , , ,42 7,438 36,44204 Gallring 24, ,5288 8, , ,51 3,681 18,0828 Röjning 1, , , , ,453 0,201 1, Plockhuggning 7, , , , ,232 1,128 5, Bruttoavverkning 86,717 76, , , ,615 12,45 61,15383 Tabell 5 visar avverkningen på produktiv skogsmark i Sverige Bruttoavverkningen är framräknad genom att slå ihop förbrukningen inom samtliga industrier plus övrig förbrukning och export. Summan är sedan multiplicerad med 1,2 för att få nettoavverkning och sedan multiplicerad igen med 1,025 för att få bruttoavverkning. Omvandling från m³sk till m³fub inklusive topp har gjorts med omvandlingstal 0,88 enligt Skogsstatistisk årsbok Fördelningen mellan avverkningsform har gjorts med antagandet att proportionerna mellan avverkningsformerna är desamma som för säsongen 2002/2003 vilken är senast tillgängliga statistik. Barken har här enligt Skogsstyrelsen beräknats som 12,28 % av bruttoavverkningen stamved multiplicerat med en torrrådensitet på 333 kgts/m³f, fördelningen på avverkningsform är sedan gjord i proportion till vikt. Detta är en förenkling av Per Olovs tabell då han använder sig av funktioner som är härledda av Marklund (1988) för att räkna fram detta. Avvikelserna kan dock betraktas som små. Grenar och stubbar är direkt tagna från Per Olovs tabell och är uträknade med hjälp av funktioner enligt (Marklund 1988). För en mer ingående förklaring se Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004 Per Olov Nilsson och Biomassafunktioner för tall gran och björk i Sverige, (Marklund 1988). Tabell 5 Skogsindustrins förbrukning av rundvirke med svenskt ursprung Rundvirke Bark Ved+bark Toppar M(m³fub) M(m³sk) M(m³fpb) M(m³f) Mtts Mtts (5 %) Massaindustrin 27,788 33, , , ,772 0,672 Träfiberindustrin 0,015 0,018 0,0171 0,0021 0,007 Spånskiveindustrin 0,085 0,102 0,0969 0,0119 0,039 0,002 Plywood- och fanerind. 0,199 0,2388 0, , ,091 0,005 Sågverksindustrin 34,615 41,538 39,4611 4, ,910 0,837 Övrig förbrukning 6,2 7,44 7,068 0,868 2,850 0,15 Export 1,6 1,92 1,824 0,224 0,735 0,039 Nettoavverkning 70,502 84, , , ,404 1,705 Kvarlämnade fällda träd 1,763 2,115 2,009 0,247 0,81 0,043 Bruttoavverkning 86, , , ,214 1,748 21

26 Tabell 6 visar skogsindustrins förbrukning av rundvirke med svenskt ursprung. Uppgifterna kommer också här från SDC: s rapport. Omräkning från m³fub till m³sk har gjorts med omräkningstal 1,2 enligt Skogsstatistisk årsbok Omräkning från m³sk till m³fpb har gjorts med omräkningstal 0,95, också enligt Skogsstatistisk årsbok. Barken har beräknats som differensen mellan m³fub och m³fpb. Ved plus bark är summan av vedens vikt och barkens vikt, omräkning har gjorts med hjälp torr-rådensiteterna angivna i tabell 1. Toppar har beräknats som 5 % av hela stammen, alltså 0,05/0,95*( m³fub*0,413+bark*0,333). Med hjälp av tabell 5 och tabell 6 gör Per Olov en flödeskarta som visar flödet av biomassa från produktiv skogsmark till avlägg vid bilväg. Den ser ut som nedan och beskriver alltså flödet av biomassa steget före omvandling i industrin som tidigare redovisats i figur 1. Figuren nedan är en modifiering av den som gjorts av Per Olov i det avseende att den inte visar från vilken avverkningsform respektive användningsområde hämtar sin råvara. En ytterligare skillnad är att jag har i figuren även inkluderat träskiveindustrin för att tydliggöra kopplingen till figur 1. Fällda träd Stubbar och rötter 12,4 0,8 15,4 GROT 1,7 Röjning Gallring Slutavverkning Övriga former 12,8 15,9 0,7 2,9 0,137 Massaved Sågtimmer Export Brännved Träskiveindustri Figur 2 Biomassans flöde från skogsproduktion till avlägg vid bilväg Av figuren framgår att ca 12,8 Mtts av den avverkade biomassan går till massaindustrin, vilket lätt kan verifieras genom att titta på figur 2. Ca 15,9 Mtts gick till sågtimmer, siffran skiljer sig marginellt från den som anges i tabell 2. Detta är till följd av att den mängd bark som redovisas i tabell 6 är uträknad som differensen mellan m³fub och m³fpb, vilket rimligtvis borde ange den mängd bark som faller internt inom sågverken, medan mängden bark enligt tabell 2 är tagen från SDC:s rapport tabell 15. Tabell 15 visar vilken mängd bark sågverken själva uppmätt med hjälp av omvandlingstal enligt bilaga 2. Per Olov har nämnt problematiken i sin analys och har valt att använda den av honom uppskattade mängden 15,9 Mtts, vilket jag för övrigt också valt att göra. Vidare gick 0,7 Mtts på export, 2,9 Mtts 22

27 togs ut som brännved och 0, 137 Mtts förbrukades inom träskiveindustrin. Stubbar och rötter kvarlämnade i skogen var sammanlagt ca 12,4 Mtts och kvarlämnade fällda träd var ca 0,8 Mtts. Mängden GROT är en sammanslagning av de grenar som lämnas kvar i skogen enligt tabell 5 och de toppar som lämnas enligt tabell 6. Uttagen mängd GROT har beräknats som anmäld areal för skogsbränsleuttag enligt Skogsstatistisk årsbok 2005 tabell 7.4 multiplicerat med 30 Tts/ha. Resultatet är att 1,7 Mtts Grot tas ut och resterande 13,7 Mtts lämnas kvar i skogen. Uttaget på 30 Tts/ha kan ses som en kvalificerad gissning från Per Olovs sida. Hur väl den siffran stämmer överens med verkligheten är mycket svårt att säga då statistik endast förs över anmälda uttag och inte de faktiska uttag som görs. Analys Nu när vi är klara med att redogöra för Energimyndighetens rapporter och P O Nilssons analys lockas man till att göra jämförelser mellan dessa. Jag har ägnat en del tid till detta men fann snabbt att uppgiften blir mer komplicerad än den först förefaller. Anledningen till det är att omvandlingen av torrsubstans till energi påverkas av många variabler och komplexa samband som denna studie tyvärr inte hinner belysa. Frågor som snabbt blir uppenbara är huruvida man ska använda kalorimetriskt eller effektivt värmevärde? Olika verkningsgrad hos energiproducenter och hushåll mm blir också en viktig fråga. Värmeverk mm redovisar t ex bara effektivt värmevärde då dom istället kanske borde redovisa kalorimetriskt värmevärde. Det effektiva värmevärdet redovisar inte den energi som binds i rökgasernas vattenånga vid förbränning. Denna energi kan tas tillvara med hjälp av rökgaskondensatorer, som jag misstänker redan används i större utsträckning. Jag har kontaktat svensk fjärrvärme för att få detta bekräftat men p.g.a. semestertider har ansvariga ej gått att nå. Därför har jag valt att inte låta mig lockas till att göra dessa beräkningar. Jag har istället koncentrerat mig på att belysa själva flödena och påvisa, där så krävs, vad som fattas statistiken. Flödet i figuren nedan är en förlängning av den analys som tidigare gjorts och representerar de biprodukter från sågverken som i figur 1 säljs vidare till förädling och värmeverk. Sågverk Värmeverk m.m. GROT Producenter av trädbränsle Hushåll m.m. Figur 3 Figuren ovan visar ett förmodat flöde av trädbränslen då fullständig statistik saknas. En del utav flöden i figuren finns dock dokumenterade t.ex. för sågverkens biprodukter finns statistik över vad som sålts vidare uppdelat på flis, bark 23

28 och spån i m³f, men inte till vem/vad. Det skulle alltså vara intressant att få veta till vem biprodukterna sålts till. Statistik över värmeverkens, mottrycksanläggningarnas och kraftvärmeverkens förbrukning finns även med god tillförlitlighet uppdelat på flis/bark/spån stjälpt mått och förädlade trädbränslen i ton. Det förs även statistik över hushållens förbrukning av trädbränslen i den form som tidigare redovisats. En intressant observation är att uttaget och förbrukningen av GROT rimligtvis måste göra sin entré i systemet någonstans i figuren. Men det är oklart vart och vilka flödesvägar den tar. Viss statistik över detta förs av svenska trädbränsleföreningen. Statistiken visar utleveranser av trädbränslen och uppdelning finns på bränsletyp och mottagartyp. Statistiken samlas in av svenska trädbränsleföreningen genom en årlig enkätundersökning 9. Kategorierna delas även upp på egenproducerat och importerat trädbränsle. Måttenheten som används är MWh och enligt uppgift från Sven Hogfors används följande omvandligstal. 1 m³s (stjälpt mått) flis = 0,83 MWh 1m³s (spån och bark) = 0,63 MWh 1 m³f (fast mått) =2 MWh 1 ton pellets = 4,65 MWh 1 ton flis = 4,0 MWh Statistiken visar med andra ord vad som levererats, till vem, och om det har svenskt eller utländskt ursprung. Men den säger ingenting om var ifrån, inom landet, dom får sin råvara. Den kan komma direkt från skogen, från sågverken eller kanske från annan industri. Den senaste undersökningen gjord av svenska trädbränsleföreningen täckte 100 % av de svenska producenterna av trädbränsle. Undersökningen täcker inte in de producenter som endast handlar med importerad vara. De pilar som i figuren är streckade visar på flöden som har bristfällig dokumentation. (Jag har här bortsett från hushållens konsumtion av brännved som ingår i figur 2.) Mina rekommendationer är att bättre statistik måste inhämtas från sågverken så att det går att se vart deras biprodukter tar vägen. Ett förslag kan vara till värmeverk mm och till trädbränsleförädling. Statistik över mängden GROT som idag tas ut är i det närmaste obefintlig, mitt förslag är att istället inhämta data över faktiskt uttag. Uppdelning av mängd GROT kan sedan, förslagsvis, göras efter användningsområde t ex: till värmeverk m.m. till trädbränsleförädling. Generellt för all statistik rörande området är att det skulle vara bra om de organisationer, myndigheter och föreningar som inhämtar den primära datan skulle kunna komma överens om en enhetlig sortimentsindelning och en enhetlig konverteringsrutin så att flödena går att följa genom kedjan från skog till konsumtion utan att man löper risk för dubbelräkning och bortfall. Troligtvis är tanken på en enhetlig konverte- 9 Bilaga 11 24

29 ringsrutin lite svår att uppnå då omständigheterna som omgärdar konverteringen skiljer sig beroende på vilken plats konvertering sker. Men principen tycker jag skall vara att enhetligheten skall försöka hållas så lång fram i flödet som är möjligt. Vidare skulle jag föreslå att man använder volym-/viktmått så långt det går. Denna studie har påvisat att data över volym/vikt finns i den primära datan men att den går förlorad i omvandlingsprocessen till energi. Studien har även ifrågasatt ifall det möjligtvis skett en dubbelräkning av massaindustrins förbrukning av trädbränslen då flis, bark och spån ingår som råvara i de avlutar som sedan förbrukas. Genom denna studie har jag kunnat identifiera tre huvudsakliga flöden av trädbränslen i Sverige, bostäder, skogsindustri och värmeverk m.m. Statistik över bostadssektorns förbrukning har beskrivits tidigare med förslag till förbättringar. Statistik rörande industrin har också redovisats och kommenterats, kanske kunde man utnyttja Virkesmätningsrådets statistik? Eller möjligen samarbeta med dem då det gäller industristatistiken. Detsamma gäller den statistik som tas fram av svenska trädbränsleföreningen, deras statistik skulle, utvecklad, kunna fylla ett tomrum i den existerande statistiken. Även här krävs det samarbete över organisationsgränserna. Värmeverkens förbrukning har redovisats för och diskuterats. Det finns en nära koppling mellan industrin och värmeverken som tydligt framgår av figur 3. Och det är i det här området som jag tycker att det finns störst möjligheter till förbättring. Statistikinsamlingen borde likna den som finns för sågverken. Det skall vara möjligt att se både in- och utflöden och inte bara utflöden. Detta gäller värmeverken mm som enbart redovisar förbrukad mäng, det gäller trädbränsleförädlings anläggningar som enbart visar vad som lämnar anläggningen. Som ni förstår finns det svarta hål i statistiken som måste täppas till om man skall kunna bilda sig en tillförlitlig bild över flödena av trädbränslen. Frågan om hur mycket energi som kommer från trädbränslen kan endast besvaras genom att granska den statistik som finns tillgänglig. Och med den sortimentsuppdelning och redovisning som finns idag blir detta mycket svårt. Den siffra som anges i energiläget i siffror 2004 (103 TWh) är troligtvis en mycket bra approximering om man räknar bort torv, sopor mm som inte hör till trädbränslen. Men för att säkert kunna uttala sig om saken krävs det ett mer ingående samarbete mellan Energimyndigheten, Skogsstyrelsen, SCB och andra organisationer. Ansvariga för insamlandet av data måste vara medvetna om vilken information som prioriteras och i vilket syfte. Således måste Skogsstyrelsen utarbeta vilken sortimentsindelning och vilka måttenheter som är av intresse och vidarebefordra dessa till dem som ansvarar för data insamlingen. Förslag på detta har givits löpande i texten i denna förstudie. 25

30 10 Avslutning För min egen del kan jag säga att arbetet har bjudit på större utmaningar än vad jag vid påbörjandet av förstudien föreställde mig. Som utbildad nationalekonom var jag inte insatt i de begrepp och termer som används inom skogsindustrin och min generella kunskap om ämnet kunde sammanfattas som liten. Min tid har därför till stor del förbrukats på att lära mig saker som för den invigde är självklarheter. Jag hoppas dock, trots dessa, att denna förstudie bidrar med något till bilden över hur statistikinsamlingen och flödet på området trädbränslen ser ut idag. Jag hoppas även att jag påvisat var det finns brister och vad som kan avhjälpa dessa. Avslutningsvis vill jag bara säga att jag finns tillgänglig för eventuella frågor och diskussioner på edhjonas@gmail.com. Jonas Edh: Jönköping International Business School 26

31 11 Referenser Skogsstatistisk årsbok (2005). Biomassaflöden i svensk skogsnäring 2004, P O Nilsson, Skogsstyrelsens rapport 23, VMR rapport skogsindustrins virkesförbrukning samt produktion av skogsprodukter Energiläget i siffror Sammanställning av befintlig trädbränslestatistik, Kajsa Nilsson, Skogsindustrierna Trädbränslestatistik, Skogsstyrelsen, SCB, SLU Skogliga konsekvensanalyser 1999, Skogsstyrelsen. Biomassafunktioner för tall gran och björk i Sverige, Marklund, SLU EN 16 SM EN 20 SM EN 16 SM EN 31 SM EN 16 SM EN 16 SM Skogforsk, Resultat Nr 9, Uppdrag rörande den framtida användningen av bioenergi i Sverige, SLU, Umeå Muntlig kontakt med Stefan Holm vid Energimyndigheten. Muntlig kontakt med Per Olov Nilsson, professor emer. i skogsbrukets energisystem. Muntlig kontakt med Sven Hogfors vid Svenska Trädbränsleföreningen. Statens Energimyndighets författningssamling, STEMFS 2006:1. 27

32 Förbrukning av bränslen inom el- gas- och värmeverk Bilaga 1 28

33 Blankett 404C, kvartalsvis bränslestatistik. Bilaga 2 29

34 Bilaga 3 Sortiment för elproduktion Procentuell fördelning på sortiment av elproduktion i industri- och energisektorn Tusen toe TWh % Flis bark spån mm 251 2,919 0,4960 Förädlat trädbränsle 16 0,186 0,0316 Avlutar, tall- och beckolja 138 1,605 0,2727 Sopor 51 0,593 0,1008 Torv 22 0,256 0,0435 Övrigt 28 0,326 0,0553 Summa 506 5, ,885 Källa: EN 31 SM

35 Enkät flerbostadshus, STEMFS 2006:1 sid. 75. Bilaga 4 31

36 Bilaga 4 (forts.) 32

37 Enkät lokaler, STEMFS 2006:1 sid. 77. Bilaga 5 33

38 Bilaga 5 (forts.) 34

39 Enkät småhus Bilaga 6 35

40 Bilaga 6 (forts.) 36

41 Bilaga 6 (forts.) 37

42 Bilaga 6 (forts.) 38

43 Blankett 404B kvartalsvis bränslestatistik, STEMFS 2006:1 sid. 24. Bilaga 7 39

44 Bränsleförbrukning värmeverk m.m Bilaga 8 40

45 Enkät förbrukning inom sågverk Bilaga 9 41

46 Bilaga 9 (forts.) 42

47 Enkät förbrukning inom massaindustri Bilaga 10 43

48 Enkät producenter av trädbränslen Bilaga 11 44

49 Bilaga 11 (forts.) 45