Dataserier för avhandlingen Att elda för kråkorna? Hushållens energianvändning inom bostadssektorn i Sverige

Transkript

1 Dataserier för avhandlingen Att elda för kråkorna? Hushållens energianvändning inom bostadssektorn i Sverige Mikael Levin ISSN: Umeå Papers in Economic History Nr 44/2015

2 Umeå Papers in Economic History No Institutionen för geogafi och ekonomisk historia Umeå

3 Inledning Denna text innefattar de dataserier som ligger till grund för avhandlingen Att elda för kråkorna? Hushållens energianvändning inom bostadssektorn Texten innehåller en kort beskrivning av källäget samt presenterar de två huvudserier som avhandlingen bygger på. Resultatet av serierna redovisas i fem diagram. En mer detaljerad analys av serierna finns i kapitel tre, fem, sex, sju och åtta i avhandlingen. Källorna presenteras mer utförligt i kapitel två där källornas innehåll och principer för datafångst, definitioner och urval redovisas och diskuteras. Hushållens energikonsumtion volymer Att beräkna och sammanställa tidsserier för perioder då tillgången på offentlig statistik är bristfällig är en central del i kvantitativ ekonomisk historisk forskning och innebär särskilda utmaningar och metodologiska avvägningar. Beträffande hushållens energikonsumtion är det främst perioden 1913 till 1950 som är mest svårhanterlig. Efter 1950 är tillgången på källor bättre genom nationalräkenskapernas konsumtionsstatistik. Under 1970-talet tillkommer dessutom energibalanserna som ger en god uppfattning om hushållens energikonsumtion. För att beräkna energikonsumtionen mellan åren 1913 till 1950 utgår avhandlingen från uppgifter i en rad olika källor i form av offentliga utredningar och tidigare forskning. De uppgifter som insamlats från utredningarna har används som benchmarks för att skatta tidsserierna. En svårighet är att äldre utredningar, med uppgifter om hushållens energianvändning, sällan har haft energikonsumtion som undersökningsobjekt. Hit hör hushållsbudgetundersökningarna, som främst fokuserade på sociala frågor med anknytning till levnadskostnader. I de första hushållsbudgetundersökningarna finns det detaljerade uppgifter om arbetarhushållens inkomster och utgifter samt uppgifter om vilka varor som hushållen har konsumerat. I och med att det finns uppgifter om konsumtionsutgifterna är det möjligt att beräkna konsumtionsvolymerna genom att dividera utgifterna med varans pris. Därigenom är det möjligt att beräkna vilka kvantiteter av olika energibärare som hushållen har konsumerat. Metoden ställer dock stora krav på att prisuppgifterna är tillförlitliga och representativa för hela landet. För energibärare som behöver importeras, som gas, kol och olja är tillgången på prisuppgifter goda och tillförlitliga då varorna har varit föremål för enhetlig dokumentation i och med att de har importerats. Brännved och elektricitet är å andra sidan inhemska energikällor som under mellankrigstiden ofta såldes på geografiskt mer begränsade marknader. Det gör också att den lokala och regionala prisvariationen kan ha varit större. För brännved var produktion för egen konsumtion vanligt förekommande på landsbygden. Innan stamlinjenätet hade färdigställts på 1940-talet och innan landsbygdens elnät hade kopplats samman med stamlinjenätet varierade också de lokala elpriserna. Det gäller också transaktioner där brännved har varit föremål för olika former av byteshandel. Brännved och elektricitet har därför getts ett större utrymme än de övriga energikällorna i den metod- och källkritiska diskussionen i kapitel två. Elström Gas Flytande bränslen Ved inköpt Ved egenproducer ad Ved - totalt Kol Fjärr värme Totalt

4

5

6 Resultatet av tabellen sammanfattas i de två följande figurerna, där figur 1-1 visar den totala utvecklingen av energikonsumtion och figur 1-2 visar andelarna för de olika energibärarna. Det finns dock ett fel i de serier som presenteras i avhandling, och detta är volymerna för den egenproducerade veden, vilket har korrigerats i tabellen ovan. Felet består i att serien är länkad till fel år, det vill säga att det som presenteras som 1913 års värde i själva verket är 1914 års värde. Denna förskjutning har gällt fram till år Felet har dock har dock inte påverkat bilden av den totala energikonsumtionen och har inte heller påverkat slutresultaten. Figur 1-1. Hushållens energikonsumtion inom bostaden, , angivet i terajoule. Figur 1-2. Hushållens energianvändning fördelat på energibärare, , angivet i procent.

7 Hushållens energikonsumtion energipriser Eftersom hushållens energikonsumtion är beräknad utifrån hushållens utgiftsandelar är det av betydande vikt för resultatet att ha ett så korrekt energipris som möjligt. Hur priserna för de olika energibärarna är beräknade presenteras utförligt i kapitel 2. De prisserier som sedermera används i avhandling presenteras i tabell 1-2. Kr/GJ År Elström Gas Flytande bränslen Fasta bränslen; ved, kol, pellets och flis Fjärrvärme, centralvärme ,3 6,0 4,1 1,4 2, ,3 6,0 3,9 1,4 2, ,3 5,9 4,7 1,5 3, ,2 7,1 6,5 2,0 4, ,2 9,6 10,2 2,9 6, ,2 17,0 23,4 4,2 14, ,2 20,7 14,6 4,4 10, ,0 20,9 11,9 5,4 10, ,5 20,9 10,7 3,7 7, ,1 16,7 6,7 2,6 5, ,3 11,9 5,8 2,6 4, ,9 8,8 5,8 2,6 4, ,2 7,0 6,2 2,5 4, ,9 6,6 5,9 2,4 4, ,5 6,8 5,4 2,4 4, ,3 5,7 4,8 2,3 4, ,4 5,6 5,1 2,2 4, ,9 5,4 4,7 2,1 4, ,3 5,4 3,3 2,3 3, ,7 5,4 3,4 2,1 3, ,7 5,4 3,6 1,8 3, ,9 5,3 3,4 1,8 3, ,4 5,3 3,1 1,8 2, ,2 5,3 3,0 1,9 2, ,6 5,0 3,0 2,1 3, ,1 5,1 3,1 2,2 3, ,2 5,0 3,6 2,4 3, ,0 9,0 6,4 2,6 4, ,4 10,6 12,5 2,9 9, ,9 9,9 21,7 3,1 17, ,9 8,8 24,7 3,3 21, ,3 8,4 23,7 3,2 19,8

8 ,0 8,2 31,3 3,1 17, ,1 8,2 5,2 3,2 4, ,9 8,1 4,7 3,3 4, ,7 8,1 6,2 3,6 5, ,4 8,1 6,4 3,9 5, ,9 7,9 5,3 4,3 6, ,5 8,7 5,2 5,8 7, ,3 10,2 5,2 6,4 7, ,2 10,3 4,9 5,5 7, ,6 9,8 4,7 5,0 6, ,9 9,8 4,8 5,5 7, ,1 11,5 5,1 6,0 8, ,1 12,3 6,3 6,0 8, ,8 13,6 5,8 5,6 8, ,9 13,8 5,2 6,2 7, ,8 13,5 5,1 6,9 7, ,8 13,7 5,0 7,8 7, ,9 13,3 5,0 9,7 8, ,8 13,3 5,3 9,7 8, ,7 13,2 5,1 9,7 9, ,6 13,1 4,5 10,3 9, ,9 13,0 4,6 10,9 9, ,8 13,0 4,8 11,3 9, ,1 14,3 4,9 11,5 10, ,6 14,6 4,9 12,4 10, ,6 22,0 4,3 16,3 8, ,2 22,2 5,2 18,4 10, ,6 21,9 5,9 17,3 9, ,3 25,6 8,0 17,1 10, ,4 31,9 11,4 19,5 20, ,2 38,0 11,0 27,4 21, ,1 38,0 13,6 28,2 21, ,7 41,2 14,7 28,2 25, ,1 54,5 15,8 28,8 28, ,7 65,1 21,4 28,8 34, ,8 80,2 33,2 29,7 46, ,6 117,2 42,2 31,6 60, ,3 123,3 52,7 41,1 71, ,6 129,0 57,4 44,0 79, ,7 99,2 64,5 51,1 83, ,1 104,8 72,4 42,7 85,7

9 ,9 117,1 50,7 44,8 92, ,0 237,2 45,9 49,2 94, ,0 125,0 49,7 51,0 91, ,5 142,5 57,8 53,1 98, ,5 183,3 69,6 53,5 105, ,3 213,4 81,6 51,8 147, ,5 274,2 83,0 51,0 150, ,5 338,1 103,7 48,2 120, ,8 354,2 105,1 50,4 129, ,7 370,5 103,9 60,1 130, ,1 297,2 119,0 58,4 132, ,8 305,6 125,9 49,6 136, ,4 326,3 121,0 49,6 138, ,0 358,2 131,2 47,9 137, ,5 372,7 150,9 48,5 141, ,0 491,6 184,1 50,7 144, ,1 451,0 185,5 51,5 143, ,0 424,5 202,2 55,0 156, ,4 475,4 167,2 59,1 171, ,9 548,4 245,8 59,0 171, ,3 448,6 323,7 63,2 173, ,8 491,2 361,7 70,7 179, ,8 555,0 429,1 71,0 181,0 Resultatet av serierna visas i figur 1-3 nedan. Figur 1-3. Hushållens utgifter fördelade på energibärare, baserat på löpande priser, , angivet i procent.

10 I avhandling görs jämförelser av den relativa prisförändringen mellan de olika energibärarna, som ett led i att förklara varför hushållen byter till från den ena energibäraren till den andra. För att underlätta för jämförelsen har energipriserna här indexerats, med år 1950 som basår, något som dock inte har gjorts i avhandlingen. Figur 1-4. Den relativa prisförändringen mellan flytande bränslen och kol, Index 1950=100 I figuren framgår att den relativa prisförändringen mellan kol och olja började redan under mellankrigstiden, men det är efter andra världskrigets slut som oljan blir betydligt billigare gentemot kolet. Den relativa prisförändringen mellan el och olja förändras även den tämligen omfattande under den studerade perioden, vilket framgår i figur 1-5. Figur 1-5. Den relativa prisförändringen mellan el och flytande bränslen, index 1950=100

11 Figur 1-5 visar att el blev relativt dyrare gentemot olja under mellankrigstiden. Mellan åren 1947 till 1961 skedde en del årliga variationer i relativpriset, men någon tydlig trend går dock inte att skilja. Efter 1961 började däremot relativpriset för el att sjunka, och blev extra tydligt under början av 1970-talet.