Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter om virkesmätning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter om virkesmätning"

Transkript

1 Promemoria 1(24) Datum Diarienr 2014/941 Enheten för policy och analys Christoffer Andersson Skogsstyrelsen, Jönköping Tfn Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter om virkesmätning Sammanfattning Regeringen har lämnat ett förslag om ny virkesmätningslag (proposition 2013/ 14:177) till riksdagen. Lagförslaget är planerat att behandlas av riksdagen under juni Om lagförslaget antas av riksdagen medför det att Skogsstyrelsen behöver besluta om nya föreskrifter om virkesmätning, som är anpassade till den nya virkesmätningslagen. Utredningen innehåller beskrivningar och bedömningar av konsekvenser för företag som måste följa reglerna i förslaget till Skogsstyrelsens föreskrifter. Denna konsekvensutredning följer dispositionen i 6 och 7 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. De övergripande skälen för ett regelverk om virkesmätning är skyddsbehovet för den svagare parten (markägaren). Regelverket bidrar även till en väl fungerande virkesmarknad. Ett högt förtroende för virkesmätningen minskar osäkerheten för köpare och säljare, vilket underlättar handeln med virke. En väl fungerande virkesmarknad förutsätter att priser kan jämföras och att mätningen är transparent och inte används som konkurrensmedel. Även om det inte skulle finnas några regelverk för virkesmätning har företagen behov av att kvantifiera och värdera varuflöden för att kunna bestämma betalningen vid virkesaffärer och för att kunna styra sin verksamhet. Att virkesmätningen regleras genom lag har ett brett stöd i skogsnäringen och energisektorn. Skogsstyrelsen gör bedömningen att den föreslagna lagstiftningen, som har ambitionen att vara teknikneutral, är kostnadsrationell och att företagen som köper och säljer virke skulle ha kostnader i samma storleksordning även utan regelverk för virkesmätning. Den totala beräknade administrativa kostnaden enligt förslaget till föreskrifter beräknas uppgå till 397 miljoner kronor per år i löpande kostnader för berörda företag. Då ingår kostnader både för regler som gäller i dag och nya regler. En administrativ kostnad uppstår när det finns krav i reglerna på att information ska upprättas, lagras eller överföras. Ökningen av de administrativa kostnaderna till följd av de nya reglerna beräknas till 63,4 miljoner kronor per år i löpande kostnader. Utöver de 397 miljoner kronorna tillkommer även kostnader för ny utrustning för de företag som inte berörs av nu gällande konsekvensutredning skogsstyrelsens föreskrifter om virkesmätning Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 Skogsstyrelsen (24) regler, i de fall företagen saknar utrustning för att kunna utföra virkesmätning. Kostnaden för att utföra virkesmätning kan jämföras med att värdet på det virke som markägare avverkar är ca 25 miljarder kronor per år i Sverige. Ett mätfel på en procent motsvarar ett värde på 250 miljoner kronor per år. Hanteringen av de primära skogsbränslena innebär att ca 20 % av en årsmängd lagras på terminaler för att vara lättillgängliga på vintern. Med primärt skogsbränsle menas toppar, grenar, rundvirke och stubbar. Kostnader och val av arbetssätt för att anordna en kontrollerbar och kostnadseffektiv mätning kan leda till att terminalerna blir färre i framtiden.

3 Skogsstyrelsen (24) Innehåll Konsekvensutredning för Skogsstyrelsens förslag till nya föreskrifter om virkesmätning Sammanfattning... 1 Bakgrund... 4 Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå... 4 Beskrivning av alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd... 4 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen... 5 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Bedömning om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen... 9 Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Beskrivning av vilken tidsåtgång reglerna kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Beräkning enligt regelräknaren Beräkningsunderlag för skyldigheterna i föreskriften och kostnaden för ny reglering, Beskrivning av vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen Mätning vid olika typer av mätplatser Förändringar i logistik och terminalhantering Utföra systematisk och ändamålsenlig egenkontroll Kostnader för utrustning Beskrivning i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Beskrivning hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen Beskrivning av om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Kontaktperson... 24

4 Skogsstyrelsen (24) Bakgrund Regeringen har lämnat ett förslag om ny virkesmätningslag (proposition 2013/ 14:177) till riksdagen. Lagförslaget är planerat att behandlas av riksdagen under juni Om lagförslaget antas av riksdagen kommer regeringen besluta om en förordning om virkesmätning. Det medför att Skogsstyrelsen behöver besluta om nya föreskrifter om virkesmätning i enlighet med de bemyndiganden som lag och förordning ger. I föreskrifterna kommer bl.a. att regleras noggrannheten i virkesmätningen och egenkontroll av utförd mätning. Denna konsekvensutredning avser förslaget till nya föreskrifter om virkesmätning. Bestämmelser om virkesmätning finns både i förslaget till lag och föreskrifter. Eftersom regleringarna är tätt sammankopplade och för att ge en mer fullständig bild av konsekvenserna har även reglerna i lagförslaget beaktats. Konsekvensutredningens disposition följer 6 och 7 i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå De övergripande skälen för ett regelverk om virkesmätning är skyddsbehovet för den svagare parten (markägaren). Skyddsbehovet kommer av att privatpersoner som säljer virke från den egna skogen är i ett kunskapsunderläge jämfört med de företag som yrkesmässigt köper virke. Regelverket bidrar även till en väl fungerande virkesmarknad. Ett högt förtroende för virkesmätningen minskar osäkerheten för köpare och säljare, vilket underlättar handeln med virke. En väl fungerande virkesmarknad förutsätter att priser kan jämföras och att mätningen är transparent och inte används som konkurrensmedel. Den nu gällande virkesmätningslagen från 1966 omfattar endast timmer av barrträd och massaved. I regeringens proposition föreslås den nya lagen omfatta allt virke från det avverkade trädet. Det innebär en utökning så att även bl.a. primärt skogsbränsle och lövtimmer omfattas av reglerna. Med primärt skogsbränsle menas toppar, grenar, rundvirke och stubbar. Användningen av de primära skogsbränslena har ökat kraftigt och är i dag en av Sveriges största energikällor. Den ökade användningen av primär skogsbränslen är en viktig del av Sveriges klimatpolitik. Mätningen av primärt skogsbränsle inbegriper i dag ett flertal olika handelsmått som kan vara svåra att jämföra för en markägare som ska sälja virke. Energibranschen har inte på egen hand lyckats skapa en enhetligt fungerande marknad. Branschen har bl.a. av den anledningen uttryckt önskemål om att även låta primära skogsbränslen omfattas av virkesmätningslagstiftningen. Beskrivning av alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Virkesmätningen för timmer av barrträd och massaved fungerar i dag bra tack vare att de partsammansatta virkesmätningsföreningarna utför nästan all virkesmätning. För framtiden är det viktigt att undvika att några av virkesmätningsaktörerna som bedriver mätning medvetet eller omedvetet

5 Skogsstyrelsen (24) utför en inkorrekt virkesmätning som främst skulle drabba enskilda markägare med små skogsmarksinnehav. Ekonomiska styrmedel (t.ex. skatter eller bidrag), som till sin natur är generella, är därför inte tillämpliga. En inkorrekt mätning kan också snedvrida konkurrensen mellan olika virkesmätningsaktörer, virkesköpare och virkessortiment. Informativa styrmedel är verksamma för att förhindra omedvetet inkorrekt mätning och dessutom allmänt höja kvaliteten i mätningen. Information har dock en svag förebyggande effekt mot medvetet inkorrekt mätning. En fortsatt reglering, dvs. rättsliga styrmedel, bedöms vara det bästa sättet att bevara den höga standarden på svensk virkesmätning och även lösa eventuella framtida problem. Det finns också en bred majoritet för en fortsatt reglering inom skogsnäringen och berörda delar av energisektorn. Från detta håll har också påtalats flera positiva bieffekter av lagar och regler, bl.a. trovärdigheten. Att inte ha regler betyder att risken för att framför allt små markägare i framtiden drabbas av inkorrekt mätning ökar. Sekundära effekter av en inkorrekt mätning uppstår också som t.ex. försvagning av trovärdighet och stabilitet på virkesmarknaden samt störningar i virkesflödena. I denna konsekvensutredning kommer konsekvenserna av de föreslagna föreskrifterna jämföras med nuvarande lagstiftning respektive konsekvenserna av att inte ha någon rättslig reglering av virkesmätningen. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen De som berörs av reglerna för virkesmätning är framförallt virkesmätande företag, markägare som säljer virke och företag som använder virke som råvara. Även tjänsteföretag som skogsentreprenörer, transportföretag, och mellanhänder som handlar med virke kan beröras rent praktiskt av mätningen, beroende på var i flödeskedjan mellan skog och industri som virkesmätningen sker. I Sverige sker mätningen av sågtimmer och massaved vid industrin och utförs till övervägande del av någon av de tre virkesmätningsföreningarna VMF Syd, VMF Nord och VMF Qbera. För sortimenten timmer och massaved brukar den mätning som sker vid industrin användas för att reglera överlåtelsen för alla tidigare köpled. Detta gör att mellanhänder mellan markägaren och industrin sällan mäter virke själva. Eftersom förslaget till ny lag omfattar hela det avverkade trädet berörs även företag som använder primärt skogsbränsle för att producera energi och företag som handlar med primärt skogsbränsle. Sågtimmer av lövträd är ett sortiment som också omfattas av lagförslaget. För närvarande mäts större delen av dessa sortiment av köparna. I de allra flesta fall är det samma företag som avverkar, transporterar och handlar med timmer och massaved som också hanterar det primära skogsbränslet. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen De ekonomiska konsekvenserna, sociala konsekvenserna och miljömässiga konsekvenserna beskrivs utifrån förslaget till ny lag om virkesmätning tillsammans med förslaget till Skogsstyrelsens föreskrifter.

6 Skogsstyrelsen (24) Konsekvenser av olika regleringsalternativ utgår från förslaget till Skogsstyrelsens föreskrifter. Alternativen i jämförelsen är att fortsätta med nuvarande regler, att inte ha några regler alls för virkesmätning eller att införa förslaget till ny föreskrift. Förslaget till ny lagstiftning innebär framförallt att primära skogsbränslen och lövtimmer omfattas av bestämmelserna samt krav på egenkontroll vilket är nytt för all virkesmätningen. Ekonomiska konsekvenser En fortsatt reglering av virkesmätningen leder till en beräknad löpande administrativ kostnad på 397 miljoner kronor per år för de företag som mäter virke. Då ingår kostnader för alla sortiment som regleras i förslaget till ny lag. Volymen virke som markägare avverkar per år i Sverige och som berörs av lagstiftningen beräknas till 74,6 miljoner kubikmeter fast mått virke under bark för år Volymen avverkat virke varierar mellan olika år beroende på efterfrågan och konjunkturläge. Den administrativa kostnaden för företag på grund av nya regler i förslaget till ny virkesmätningslag och nya föreskrifter beräknas enligt regelräknaren nedan till 63,4 miljoner kronor per år. Därtill tillkommer även kostnader för ny utrustning för de företag som inte berörts av tidigare regler, i de fall företagen saknar utrustning för att kunna utföra virkesmätning. Hanteringen av de primära skogsbränslena innebär att ca 20 % av en årsmängd lagras på terminaler för att var lätttillgängliga på vintern. Kostnader och val av arbetssätt för att anordna en kontrollerbar och kostnadseffektiv mätning kan leda till att terminalerna blir färre i framtiden. Även om det inte skulle finnas några regelverk för virkesmätning har företagen behov av att kvantifiera och värdera varuflöden för att kunna bestämma betalningen vid virkesaffärer och för att kunna styra sin verksamhet. Skogsstyrelsen gör bedömningen att den föreslagna lagstiftningen, som har ambitionen att vara teknikneutral, är kostnadsrationell och att företagen som köper och säljer virke skulle ha kostnader i samma storleksordning även utan regelverk för virkesmätning. Kostnaden för att utföra virkesmätning kan jämföras med att värdet på det virke som markägare avverkar är ca 25 miljarder kronor per år i Sverige. Ett mätfel på en procent motsvarar därmed ett värde på 250 miljoner kronor per år. En ekonomisk fördel med en väl utförd virkesmätning är att markägaren får korrekt betalt för den mängd virke som levererats. För de flesta enskilda markägare går det flera år mellan olika avverkningar vilket gör att noggrannheten i mätningen för en enskild avverkning påverkar intäkten från fastigheten under flera år. Reglerna gör även att markägaren inte behöver lägga lika mycket egna resurser på att själv ha kunskaper i virkesmätning och övervaka hur mätningen utförs. En väl utförd virkesmätning ger ett högt förtroende hos köpare och säljare, vilket underlättar handeln med virke. Skogsnäringen är sedan länge en av landets viktigaste näringar. Nettoexporten från skogsnäringen var för år 2012 ca 92 miljarder kronor. Det är således viktigt att skogsnäringens råvaruförsörjning är stabil. Om förtroendet för virkesmätningen är lågt kan det leda till försörjningsproblem för skogsindustrin och energisektorn.

7 Skogsstyrelsen (24) En väl utförd virkesmätning gör även att råvaran beskrivs på ett ändamålsenligt sätt, vilket gör att den kan nyttjas på ett optimalt sätt i den efterkommande vidareförädlingen. För primära skogsbränslen kan en bättre beskrivning av bränslets kvalitet, göra att det som levereras till värmeverket håller en jämnare kvalitet vilket ger förutsättningar för att öka verkningsgraden i energiproduktionen. Kostnaden för Skogsstyrelsens tillsyn över lagstiftningen har under de senaste åren varit ca en miljon kronor per år. Den kostnaden kan förväntas öka på grund av att fler aktörer omfattas av de nya reglerna för primärt skogsbränsle och lövtimmer. Sociala konsekvenser Reglerna om virkesmätning bedöms inte påverka sociala frågor i någon större omfattning. Att tillförlitligheten för virkesmätningen tryggas för den enskilde markägaren har även ett socialt värde förutom det ekonomiska värdet. Miljömässiga konsekvenser De miljömässiga fördelarna med en fortsatt reglering av virkesmätningen bedöms som relativt stora, eftersom en väl utförd mätning ger möjlighet för industriföretagen att avtala om lägesbyten av virke. Lägesbyten innebär att virket transporteras kortaste vägen till den industri som har ett behov just då, oberoende av vilket företag som köpt virket av markägaren. På det sättet sparas både pengar och utsläpp av koldioxid från transporter med lastbil. Enligt Skogsstatistisk årsbok 2013 utgör transporterna i skogsbruket år 2011 ca 21 % av alla inrikes transporter med lastbil och järnväg. Detta visar att den potentiella miljönyttan är stor. För sortimenten timmer och massaved är lägesbyten mycket vanligt. I dagsläget förekommer inte lägesbyten vid hanteringen av primärt skogsbränsle i någon större omfattning. Om de primära skogsbränslena får en enhetlig mätning av kvantitet och lämplighet för avsedd användning finns det förutsättningar för att lägesbyten kan öka i framtiden även för dessa sortiment. Konsekvenser och jämförelser av förslagen till regler i Skogsstyrelsens föreskrifter De regler i förslaget till nya förskrifter om virkesmätning som medför störst konsekvenser för företagen är kraven att utföra virkesmätning med tillräcklig noggrannhet, att utföra en systematisk och ändamålsenlig egenkontroll och att skicka mätbesked med resultatet till säljare och köpare. Förslaget till nya föreskrifter innebär även skyldigheter att anmäla verksamheten till Skogsstyrelsen, att spara information om mätningen, kontroller och mätbesked och att på begäran lämna information till Skogsstyrelsen. Utföra virkesmätning med tillräcklig noggrannhet Förslaget till nya föreskrifter kan innebära ökade kostnader för de primära skogsbränslena och lövtimmer eftersom de inte omfattas av nuvarande regler. Mätningen av barrtimmer och massaved har haft regler för hur mätningen ska utföras sedan 1930-talet och här bedöms förslaget till nya regler inte medföra några ökade kostnader jämfört med nuvarande regler.

8 Skogsstyrelsen (24) Att utföra virkesmätning innebär både att bestämma kvantiteten och att bestämma virkets lämplighet för avsedd användning. Lämpligheten för avsedd användning uttrycks som att virket delas in i egenskapsklasser. Säljaren och köparen tillåts enligt förslaget själva avtala om de virkesegenskaper som ska utgöra en egenskapsklass. Det gör att föreskrifterna inte orsakar några förluster i utebliven förädlingspotential på grund av indelningen i egenskapsklasser. En alternativ reglering vore att föreskriva om hur kvaliteten ska bestämmas på ett liknande sätt som föreskrifterna fram till år 1999 gjorde, men det skulle ge sämre möjligheter för företagen att nyttja virket för olika ändamål och att utveckla förädlingen efter marknadens behov. Noggrannheten i kvantitetsbestämningen är uppdelad på systematiska fel och partivis noggrannhet. Begränsningen av systematiska fel är viktig för att mätningen mellan olika mätplatser och företag ska vara likvärdig. Tryggheten vid stora leveransavtal och lägesbyten mellan olika industriföretag påverkas om det förekommer betydande systematiska fel. För ett sågverk är råvarukostnaden stor jämfört med den långsiktiga vinstmarginalen i verksamheten. Systematiska fel i mätningen påverkar den långsiktiga konkurrensförmågan mellan olika företag som handlar med virke. En utebliven eller grov reglering av systematiska fel skulle sannolikt ge en betydande snedvridning av konkurrensen på lång sikt. Stora systematiska fel påverkar det ekonomiska utfallet för den enskilde markägaren och förtroendet mellan säljare och köpare. Kravet på partivis noggrannhet är en viktig del av det skydd som förslaget till nya regler ger de flesta markägare som sällan säljer virke och där resultatet av mätningen påverkar intäkten från fastigheten under flera år. För sortiment som har en låg lönsamhet för markägaren, som det primära skogsbränslet har, kan en stor variation i mätningen påverka möjligheten att täcka produktionskostnaderna. Detta skapar en osäkerhet om det är lönsamt att leverera det primära skogsbränslet eller inte. En tveksamhet om det ekonomiska utfallet leder sannolikt till färre genomförda affärer. Utföra systematisk och ändamålsenlig egenkontroll Kravet på systematisk och ändamålsenlig egenkontroll är nytt jämfört med nu gällade regelverk. I praktiken har virkesmätningsföreningarna och SDC bedrivit en systematisk kontroll av sin virkesmätning under flera årtionden. Egenkontrollen bidrar till ökad transparens eftersom den visar hur väl mätningen utförs och den visar också på eventuella förbättringsbehov hos det mätande företaget. Egenkontrollen och företagets eget förbättringsarbete ger det mätande företaget ett ökat förtroende hos köpare och säljare. För att utföra en systematisk och ändamålsenlig egenkontroll enligt föreskriftsförslaget behövs inga väsentliga investeringar i ny utrustning, eftersom kontrollen kan göras med utrustning som de mätande företagen använder i övrig mätning. Egenkontrollen ger löpande kostnader som beskrivs i beräkningen av administrativa kostnader. Skicka mätbesked till säljare och köpare Mätbeskeden innehåller sådan information som är viktig för både köpare och säljare. Troligen skulle motsvarande information efterfrågas även om det inte fanns regler om mätbesked. Kraven på innehållet i mätbeskedet gör att även

9 Skogsstyrelsen (24) en okunnig säljare på ett enkelt sätt kan be en oberoende och kunnig person om hjälp med att bedöma rimligheten i mätresultat och prisräkning. Utskick av mätbesked ger löpande kostnader som beskrivs i beräkningen av administrativa kostnader Anmäla verksamheten, spara information och lämna uppgifter Skyldigheten att anmäla verksamheten och att lämna uppgifter om verksamheten gör att Skogsstyrelsen kan utföra tillsyn och nå ut med information på ett mer kostnadseffektivt sätt än om reglerna inte funnits. Uppgifterna som ska lämnas in är få och enkla att sammanställa. Skyldigheten att spara information från mätning, kontroller och mätbesked gör att köpare och säljare på ett enklare sätt kan följa eventuella felaktiga mätningar bakåt i tiden. Att dokumentationen sparas och på begäran lämnas ut till Skogsstyrelsen är en förutsättning för tillsynsarbetet. Den administrativa kostnaden för dessa regler är relativt liten jämfört med kostnaderna för att utföra mätning, utföra kontroller och skicka mätbesked till säljare och köpare. Kostnaderna för dessa regler tydliggörs i beräkningen av administrativa kostnader. Bedömning om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Skogsstyrelsen bedömer att förslaget till nya föreskrifter är förenligt med Sveriges skyldigheter som följer av anslutningen till EU. Den föreslagna virkesmätningslagen med föreskrifter är tekniska regler, men bedöms inte begränsa den fria rörligheten av varor och tjänster inom EU. Lagen gäller inte för virke som tidigare överlåtits, vilket gör att importerat och exporterat virke i praktiken inte kommer att omfattas av lagens krav. Lagens definition av virke gör även att alla trävaror som genomgått industriell vidareförädling inte omfattas av lagen vilket undantar det virke som markägande företag vidareförädlar vid egen industri. I de fall en markägare överlåter virke direkt mellan Sverige och ett annat land är det fritt att mäta virket utanför Sverige där svensk lag inte gäller. Tidigare fanns det ett EU-direktiv om virkesmätning, rådets direktiv 68/89/EEG av den 23 januari 1968 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om sortering av rundvirke (EGT L 32, , s. 12, Celex 31968L0089). EU-direktivet upphävdes 2008 genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 714/2007/EG om upphävande av rådets direktiv 68/89/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om sortering av rundvirke (EUT L 163/16, , Celex 32007D0714). EU-direktivet har inte ersatts av någon ny unionslagstiftning.

10 Skogsstyrelsen (24) Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Regeringen föreslår att förslaget till ny virkesmätningslag ska träda i kraft den 1 mars Det är viktigt att Skogsstyrelsen innan dess har beslutat om nya föreskrifter för att lagens krav ska vara tydliga för de företag som berörs. Skogsstyrelsen bedömer att det är särskilt viktigt med informationsinsatser för att de nya reglerna ska bli kända framförallt för de företag som inte omfattas av nuvarande lagstiftning om virkesmätning. Yrkesverksamma personer kan nås genom branschorganisationer och markägarna kan nås genom branschpress som exempelvis Skogsstyrelsens egen tidning, Skogseko, som delas ut gratis till markägare. Beskrivning av antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen Alla företag som hanterar virke mellan skogen och industrin kan beröras av de föreslagna reglerna för virkesmätning. Det är viktigt att virket tillreds på rätt sätt enligt egenskapsklasserna, att olika sortiment inte blandas ihop inför virkesmätningen och att märkningen av virkespartiet inte går förlorad under transporter. Detta ingår i den normala virkeshanteringen och styrs oftast genom krav från den som köper virket. I beräkningen av den administrativa kostnaden läggs kostnaden för virkesmätningen på de företag som ansvarar för virkesmätningen. Om det virkesmätande företaget hyr in underentreprenörer bedöms den administrativa kostnaden ändå ligga på det företag som ansvarar för mätningen. Virkesmätningsföreningar och andra mätande företag I dagsläget utförs det mesta av virkesmätningen av de tre virkesmätningsföreningarna VMF Nord, VMF Qubera och VMF Syd. SDC (Skogsbrukets IT-företag) arbetar med övergripande databehandling, utskick av mätbesked, metodutveckling och kontroll. Virkesmätningsföreningarna och SDC är ekonomiska föreningar som styrs av representanter från både köpare och säljare av virke. Tillsammans hanterar de ca 97 % av volymen sågtimmer och den massaved som omfattas av nu gällande virkesmätningslag. Den sammanlagda kostnaden för virkesmätningsföreningarna och SDC är 579 miljoner kronor för en total volym av 142 miljoner kubikmeter fast mått virke under bark för året SDC registrerar även mätningar av importerat virke och biprodukter från industrin som inte omfattas av virkesmätningslagen. Andra företag än virkesmätningsföreningarna som mäter virke är tjänsteföretag eller företag som köper virke. Sågverksföretag och massabruksföretag I Skogsstatistisk årsbok från 2012 finns det uppgifter om antal och storlek för sågverksföretag och massabruk. De allra flesta sågverksföretag och massabruk anlitar någon av virkesmätningsföreningarna för att utföra virkesmätningen. Det finns även ett antal företag som själva utför mätning. Det är främst små företag och företag som sågar lövvirke som själva utför virkesmätningen. Det finns 1084 sågverksföretag registrerade i Statistiska centralbyråns (SCB) företagsregister. De flesta är mycket små och köper inte

11 Skogsstyrelsen (24) virke för industriellt bruk. Det är även troligt att SCB:s statistik innehåller en del företag som inte längre är aktiva, eftersom antalet sågverksföretag och massbruksföretag i har minskat under lång tid. Företag som använder minde än 2000 kubikmeter fast virke under bark bedöms bedriva småskalig förädling, vilket är undantaget i förslaget om ny virkesmätningslag och ingår därför inte i beräkningarna nedan. För att beräkna administrativ börda enligt regelräknaren bedöms 192 sågverksföretag och 11 massabruksföretag motsvara det antal företag som kan ha skyldigheter enligt förslaget om ny virkesmätningslag. Tabell 1 Antal och storlek av sågverksföretag och massabruksföretag Uppgifterna enligt Skogstatistisk årsbok 2012 Storleksklass efter antal anställda Summa Antal Sågverksföretag Antal Massabruksföretag (192) (11) Antal energiproducerande företag och företag som handlar med primärt skogsbränsle Det primära skogsbränsle som säljs av markägaren går nästan uteslutande till uppvärmning. Med primärt skogsbränsle menas toppar, grenar, rundvirke och stubbar. Det är vanligt att det primära skogsbränslet är sönderdelat genom flisning eller krossning. Svensk Fjärrvärme AB representerar ca 140 företag som levererar 98 % av fjärrvärmeproduktionen i Sverige. De allra flesta av dessa företag har redan i dag möjlighet att mäta vikt eller volym för det primära skogsbränslet som levereras till sina anläggningar. På den svenska marknaden finns även ett antal lokalt ägda närvärmepannor som kan betraktas som småskalig energiframställning och därmed är undantagna från reglerna. Även överlåtelser av t.ex. brännved till enskilda för privat bruk är undantagna. Svenska Trädbränsleföreningen representerar leverantörer av skogsbränsle och deras medlemmar köper det allra mesta av det primära skogsbränsle som kommer från det enskilda skogsbruket. Enligt Svenska Trädbränsleföreningens statistik levererar 25 företag ca 80 % av skogsbränslet på den svenska bränslemarknaden. Totalt ingår 56 företag i enkäten. För att göra en beräkning av den administrativa bördan enligt Tillväxtverkets regelräknare görs bedömningen att det är 140 företag som är slutförbrukare av primärt skogsbränsle och som har en flödeskedja där någon behöver utföra virkesmätning enligt lagförslaget.

12 Skogsstyrelsen (24) Transportföretag som fraktar virke från markägaren till industrin I princip sker alla virkestransporter från skogen med lastbil. Skogsbrukets transporter uppgår till 21 % av Sveriges alla inrikes transporter med lastbil och järnväg. Antalet företag som kör lastbil i Sverige är ca och av dessa är hälften små företag med endast en lastbil. Av Sveriges åkeriföretags medlemmar arbetar ca 15 % med transporter i skogsnäringen. Ungefär hälften av transportarbetet består av förädlade träprodukter som inte behöver mätas in enligt förslaget till virkesmätningslag. En bedömning är att ca företag utför arbete inom skogsnäringen och att många av dessa företag är småföretag med endast en lastbil. Få av dessa företag kommer att ansvara för att virkesmätningen utförs. Lastbilschaufförer kommer dock att utföra en del arbetsmoment i mätningen av primära skogsbränslen på uppdrag av andra företag. Om det virkesmätande företaget hyr in en lastbilschaufför för att utföra vissa arbetsmoment bedöms ändå den administrativa kostnaden ligga hos det företag som ansvarar för mätningen. Beskrivning av vilken tidsåtgång reglerna kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader Här beskrivs företagens samtliga administrativa kostnader som kan anses följa av förslaget om ny lag och nya föreskrifter. En administrativ kostnad uppstår när det finns krav i reglerna på att information ska upprättas, lagras eller överföras. Beräkningen omfattar både den totala kostnaden för alla regler och kostnaden för de nya reglerna jämfört med nu gällande lagstiftning. Kostnaden för de nya reglerna särredovisas. Den nya lagen omfattar hela det avverkade trädet och alla virkessortiment. Virkesmätning av primärt skogsbränsle och lövtimmer omfattas av förslaget men omfattas inte av den nu gällande lagstiftningen. Reglerna om anmälningsskyldighet för den som utför virkesmätning och en ändamålsenlig och systematisk egenkontroll är nya för alla virkessortiment. Den totala beräknade administrativa kostnaden enligt förslaget till lag och föreskrifter uppgår till 397 miljoner kronor. Då ingår kostnader både för regler som gäller idag och nya regler. Beräkningarna följer Tillväxtverkets beräkningsmodell regelräknaren. Den ökade administrativa kostnaden som förslaget till nya föreskrifter medför är 63,4 miljoner kronor. Av dessa kostnader utgör mätning och registrering av primärt skogsbränsle och lövtimmer 45,5 miljoner kronor och egenkontrollen för alla sortiment 14,9 miljoner kronor. Även om det inte skulle finnas någon virkesmätningslag har företagen behov av att kvantifiera och värdera varuflöden för att kunna bestämma betalningen vid virkesaffärer och för att kunna styra sin verksamhet. Om man antar att företagen har ett eget behov av att utföra mätning, kontrollera mätningen på ett ändamålsenligt sätt och att skicka mätbesked till köpare och säljare så blir kostnaden 395,8 miljoner kronor. Det betyder att övriga regler kostar 1,2 miljoner kronor.

13 Skogsstyrelsen (24) De administrativa kostnaderna bör jämföras med att det år 2011 avverkades 74,6 miljoner kubikmeter fast mått virke under bark till ett värde av ca 25 miljarder kronor. Ett mätfel på en procent motsvarar ett värde på 250 miljoner kronor per år. Beräkning enligt regelräknaren Tillväxtverket har tagit fram en kostnadsmodell kallad regelräknaren, som används för att kvantifiera de administrativa kostnader som skapas vid regelgivning. En administrativ kostnad uppstår när det finns krav i reglerna på att information ska upprättas, lagras eller överföras. Regelräknaren utgår från formeln: Kostnad = Population * Frekvens * (Minuter * Timlön/60 + Extern kostnad) Population: antal företag som berörs av skyldigheten. I de fall statistiken bygger på nationella händelser har antal företag satts till 1 i regelräknaren. Frekvens: antal händelser per företag eller för landet i helhet om statistiken har nationell grund. Minuter: arbetstid för ett visst arbetsmoment. Timlön: timkostnad för personal inklusive lön och lönebikostnader. Extern kostnad: en kostnad per händelse eller objekt för att exempelvis skicka brev eller för att lagra data för ett mätbesked.

14 Skogsstyrelsen (24) Tabell 2 Beräknad administrativ kostnad för alla virkessortiment enligt förslaget till ny lag och förslaget till nya föreskrifter. Skyldigheter enligt lagförslaget Anmäla verksamheten till Skogsstyrelsen Lämna uppgifter om den bedrivna verksamheten till Skogsstyrelsen Utföra mätning med tillräcklig noggrannhet Skicka resultat till säljare och köpare (mätbesked) Spara information som ligger till grund för resultat (mätbesked) Spara resultatet (mätbesked) På begäran lämna information som ligger till grund för resultat till säljare, köpare och Skogsstyrelsen På begäran lämna resultatet (mätbesked) till Skogsstyrelsen Utföra egenkontroll Spara information som ligger till grund för resultatet av egenkontrollen Spara resultat av egenkontrollen På begäran lämna dessa till Skogsstyrelsen Summa Kostnad (kr) Population (st.) Frekven s (st.) Tid (min) milj 74,6 milj m³ fub Tim lön (kr/tim) Extern kostnad (kr/ st.) , kronor 5

15 Skogsstyrelsen (24) Tabell 3 Administrativ kostnad för ny reglering som inte funnits tidigare. Skyldigheter enligt lagförslaget Anmäla verksamheten till Skogsstyrelsen Lämna uppgifter om den bedrivna verksamheten till Skogsstyrelsen Utföra mätning med tillräcklig noggrannhet och registrera uppgifterna Skicka resultat till säljare och köpare (mätbesked) Spara information som ligger till grund för resultatet. (mätbesked) Spara resultatet (mätbesked) På begäran lämna information som ligger till grund för resultat till säljare, köpare och Skogsstyrelsen På begäran lämna resultatet (mätbesked) till Skogsstyrelsen Utföra egenkontroll Spara information som ligger till grund för resultatet av egenkontrollen Spara resultat av egenkontrollen På begäran lämna dessa till Skogsstyrelsen Summa Kostnad (kr) Population (st.) Frekvens (st.) Tid (min) ,1 milj m³ fub Tim lön (kr/tim) Extern kostnad (kr/ st.) kronor 5

16 Skogsstyrelsen (24) Beräkningsunderlag för skyldigheterna i föreskriften och kostnaden för ny reglering Anmäla verksamheten till Skogsstyrelsen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 7. Att anmäla att ett företag mäter virke är en engångskostnad och uppgifterna är av enkel karaktär. Det antas ta 60 minuter i arbetstid för att ta fram de uppgifter som krävs och anmäla företagets verksamhet till Skogsstyrelsen. Timlönen på 291 kronor per timme motsvarar lön och lönebikostnader för en genomsnittlig anställd på VMF Syd enligt årsredovisningen för Samma timlön används för alla beräkningar som baseras på arbetstid. Det maximala antalet företag som är aktuella för att anmäla verksamhet är beräknat till 343. Den nya regleringen omfattar alla virkessortiment och kostnaden beräknas bli kronor. Lämna uppgifter om den bedrivna verksamheten till Skogsstyrelsen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 7. Uppgifterna som begärs är av enkel karaktär som antagligen återfinns i företagets årsredovisning eller i verksamhetsberättelsen. Det antas att det tar 60 minuter i arbetstid för att ta fram de begärda uppgifterna och skicka dessa till Skogsstyrelsen. Detta görs årligen, senast den 1 mars varje år. Den nya regleringen omfattar alla virkessortiment och kostnaden beräknas bli kr. Utföra mätning med tillräcklig noggrannhet och registrera uppgifterna I förslaget till nya föreskrifter finns den administrativa skyldigheten att registrera uppgifter från mätningen i 12 och 13. Det finns även definitioner, krav på mätningens noggrannhet och krav på hur mätningen ska utföras i övrigt som inte innebär en administrativ kostnad enligt regelräknaren men som ändå påverkar hur arbetat ska göras. Dessa krav finns i 4, 5, 6, 8, 9 10, 11, 14, 15. Kostnaden för att mäta virke med tillräcklig noggrannhet antas var samma som kostnaden för att mäta virke enligt dagens virkesmätningslag. Det beror på att de flesta regler i föreskriftsförslaget har en motsvarighet i dagens föreskrift. Enligt VMF Syds årsredovisning för 2012 är den genomsnittliga kostnaden för att mäta virke 5 kronor per kubikmeter fast mått virke under bark (m³fub), vilket motsvarar en genomsnittlig kostnad för samtliga sortiment. Då ingår egentligen även företagets totala kostnader för exempelvis administration, dokumentation av mätningen, utveckling och egenkontroll. Den genomsnittliga kostnaden för hela företaget ger därmed en överskattning av de administrativa kostnaderna i föreskriftsförslaget. Medelkostnaden i företaget antas ändå ge en realistisk bild av en faktisk kostnad med tanke på att VMF Syd har en så hög andel debiterbar tid (93 procent) för I beräkningarna nedan används kostnaden 5 kronor per kubikmeter fast mått virke även för primärt skogsbränsle. Med primärt skogsbränsle menas toppar,

17 Skogsstyrelsen (24) grenar, rundvirke och stubbar. Mätningskostnaderna för rundvirke och primärt skogsbränsle är jämförbara om man beaktar att de flesta transporter mellan skog och industri sker med lastbil. En lastbil kan transportera lika stor massa rundved som sönderdelat primärt skogsbränsle. Volymen fast mått virke blir också ungefär lika stor för en rundvedsbil som för en containerbil med sönderdelat primärt skogsbränsle. Arbetstiden för att mäta virket på en lastbil antas vara lika oavsett om det är massaved eller sönderdelat primärt skogsbränsle. Det primära skogsbränslet finns beskrivet i den nationella statistiken i energienheter. Det blir då nödvändigt med en omräkning från energienhet till volym sönderdelat material (m³s) till motsvarande mängd fast mått virke under bark för att mätningskostnaden ska vara jämförbar med sågtimmer och massaved. Energimängden primärt skogsbränsle som levererats till företag i Sverige för år 2011 och som bedöms omfattas av lagförslaget var 21,9 TWh. Det motsvarar 24,4 miljoner kubikmeter stjälpt mått sönderdelat virke eller 9 miljoner kubikmeter fast mått virke under bark. Omvandlingen mellan enheterna grundar sig på att energiinnehållet i en kubikmeter stjälpt mått flisat primärt skogsbränsle är ca 0,9 MWh och att en kubikmeter stjälpt mått flisat primärt skogsbränsle motsvarar ca 0,37 kubikmeter fast mått virke under bark. Den totala mängden timmer, massaved och primärt skogsbränsle som mättes in 2011 beräknas till 74,6 miljoner kubikmeter fast mått virke under bark. Med en kostnad av 5 kronor per kubikmeter fast mått virke, blir den totala kostnaden blir 373 miljoner kronor. För sågtimmer av barr och massaved bedöms kostnaden för mätning inte öka eftersom kraven på noggrannhet är likvärdiga för nu gällande föreskrifter och förslaget till nya föreskrifter. Den ökade kostnaden för ny reglering enligt lagförslaget är kostnaden för de nya sortimenten primärt skogsbränsle och lövtimmer. Den handlade volymen primärt skogsbränsle och lövtimmer i Sverige år 2011 var 9,1 miljoner kubikmeter fast mått virke under bark. Med en kostnad av 5 kronor per kubikmeter fast mått virke, beräknas den administrativa kostnaden bli 45,5 miljoner kronor. Nedan visas uppgifter om levererade virkesvolymer av sågtimmer och massaved i Sverige enligt Skogsstatistisk årsbok 2012 och levererad mängd primärt skogsbränsle enligt Svenska Trädbränsleföreningens statistik från Med primärt skogsbränsle menas toppar, grenar, rundvirke och stubbar. Det primära skogsbränslet är omräknat från energimängd till fast mått virke under bark.

18 Skogsstyrelsen (24) Leveranser från skogen år 2011 Sågtimmer av barrträd Sågtimmer av lövträd Volym fast mått virke 34,3 milj. m³fub 0,1 milj. m³fub Massaved av barr- och lövträd 31,2 milj. m³fub Primärt skogsbränsle omräknat till fast volym Total virkesvolym 9 milj. m³fub 74,6 milj. m³fub Skicka resultat till säljare och köpare (mätbesked) I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 18 och 19. Beräkningen grundar sig på händelser på nationell nivå. Under 2012 skickade SDC (Skogsnäringens IT-företag) ut ca mätbesked till säljare och köpare i första affärsled. SDC har en högre servicenivå än vad lagstiftningen föreslås kräva och skickar ut ett nytt mätbesked så fort en mätning uppdateras vare sig det gäller olika köpare, mätplats, inmätt kvantitet, sortiment eller pris. Av mätbeskeden skrevs st. ut på papper och skickades med post. Den genomsnittliga kostnaden för att skicka ut ett mätbesked bedöms till 16 kronor per mätbesked. I framtiden kan sannolikt kostnaden för att skicka beskeden med vanlig post minskas när fler väljer att ta emot mätbeskeden digitalt. Besparingspotentialen att skicka brev elektroniskt jämfört med att skicka brev fysiskt är ca 7 kronor per brev. Som lägst kräver lagen att ett mätbesked skickas per virkesaffär i första affärsled. Det totala antalet gallringar och föryngringsavverkningar är ett sätt att bedöma det lägsta antalet mätbesked som lagen kräver. Antalet gallringar och föryngringsavverkningar var ca för år Bedömningen av antalet avverkningar grundar sig på en avverkad eller gallrad areal på hektar och en bedömd medelareal på ca 4 hektar per avverkning. Antalet mätbesked som skulle krävas enbart för den utökade regleringen för primärt skogsbränsle och lövtimmer bedöms till ca mätbesked. Beräkningen grundar sig på den totala mängden primärt skogsbränsle som är 24,4 miljoner kubikmeter stjälp mått virke och att en genomsnittlig avverkning bedöms omfattar tre lastbilar med 100 kubikmeter primärt skogsbränsle. Mätbeskedet skickas både till köpare och säljare. I praktiken görs uttaget av massaved, timmer och primärt skogsbränsle på samma avverkning vilket gör att samma mätbesked kan omfatta många sortiment.

19 Skogsstyrelsen (24) Det nya lagstiftningsförslaget omfattar till skillnad från den nu varande lagstiftningen primärt skogsbränsle och lövtimmer och bedöms ha en administrativ kostnad på 2,56 miljoner kronor. Spara information som ligger till grund för resultat (mätbesked) I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 13. Beräkningen grundar sig på att det antas kosta ca en krona att spara digital information motsvarande ett dokument. Antalet dokument som behöver sparas är lika med det totala antalet mätbesked. Minneskapacitet är relativt billigt och kostnaden kan vara överskattad. Den nya regleringen omfattar primärt skogsbränsle och lövtimmer och bedöms innebära dokument till en beräknad kostnad av kronor. Spara resultatet (mätbesked) I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 18. Beräkningen grundar sig på att det antas kosta ca en krona att spara digital information motsvarande ett dokument. Antalet dokument som behöver sparas är det samma som det totala antalet mätbesked. Minneskapacitet är relativt billigt och kostnaden kan vara överskattad. Den nya regleringen för primärt skogsbränsle och lövtimmer bedöms omfatta dokument till en beräknad kostnad av kronor. På begäran lämna information som ligger till grund för resultat till säljare, köpare och Skogsstyrelsen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 13. Beräkningen grundar sig på antagandet att det tar 60 minuters arbetstid för en person att ta fram information om en viss mätning och skicka den till Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen antas be 50 företag om uppgifter per år. Om informationen finns lagrad i en sökbar databas går det sannolikt mycket fortare att ta fram data och skicka det elektroniskt till Skogsstyrelsen. På begäran lämna resultatet (mätbeskedet) till Skogsstyrelsen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 18. Beräkningen grundar sig på antagandet att det tar 60 minuters arbetstid för en person att ta fram information om en viss mätning och skicka den till Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen antas be 50 företag om uppgifter per år. Om informationen finns lagrad i en sökbar databas går det sannolikt mycket fortare att ta fram data och skicka det elektroniskt till Skogsstyrelsen. Utföra egenkontroll I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 16 och 17.

20 Skogsstyrelsen (24) I dag sker egenkontroll frivilligt inom virkesmätningsföreningarna och SDC för att följa upp systematiska fel och mätningens kvalitet. Kostnaden för kontrollverksamheten motsvarar 4 % av organisationernas totala kostnader för virkesmätning. Skyldigheten att utföra mätning med tillräcklig noggrannhet beräknas ovan till en administrativ kostnad av 373 miljoner kronor per år för alla virkessortiment. Med ett antagande att egenkontrollen motsvarar en kostnad av 4 % jämfört med kostnaden att utföra mätning blir den beräknade kostnaden för egenkontrollen 14,92 miljoner kronor per år för allt virke som omfattas av förslaget till nya föreskrifter. Antalet kontroller antas vara per år vilket ger en genomsnittlig kostnad av kronor per kontroll. Den nya regleringen omfattar alla virkessortiment och kostnaden beräknas bli 14,92 miljoner kronor i ökad administrativ kostnad jämfört med nu gällande lagstiftning. Spara information som ligger till grund för resultatet av egenkontrollen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 16 och 17. Antalet kontroller antas vara per år och kostnaden för att spara data antas vara en krona per kontroll. Den nya regleringen omfattar alla virkessortiment och kostnaden beräknas till kronor per år i ökad administrativ kostnad jämfört med nu gällande lagstiftning. Spara resultat av egenkontrollen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 16 och 17. Antalet kontroller antas vara per år och kostnaden för att spara data antas vara en krona per kontroll. Den nya regleringen omfattar alla virkessortiment och kostnaden beräknas till kronor per år i ökad administrativ kostnad jämfört med nu gällande lagstiftning. På begäran lämna resultatet av egenkontrollen till Skogsstyrelsen I förslaget till nya föreskrifter finns skyldigheten i 16 och 17. Beräkningen grundar sig på antagandet att det tar 60 minuters arbetstid för en person att ta fram information om en viss kontroll och skicka den till Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen antas be 50 företag om uppgifter per år. Om informationen finns lagrad i en sökbar databas går det sannolikt mycket fortare att ta fram data och skicka det med epost.

Ny virkesmätningslag (VML)

Ny virkesmätningslag (VML) Ny virkesmätningslag (VML) Övergripande information 1 Struktur för mätning och redovisning Regering/riksdag Lag och förordningar Skogsstyrelsen Föreskrifter för virkesmätning samt lagtillsyn Utförande

Läs mer

Rundvirkespriser 2014 JO0303

Rundvirkespriser 2014 JO0303 Enheten för Policy och Analys 2015-08-20 1(8) Rundvirkespriser 2014 JO0303 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas

Läs mer

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius SDCs Biobränslekonferens Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Stora Enso koncernen, Wood Supply Sweden Råvaruförsörjning, Logistik, Virkesbyten Stora Enso Bioenergi Bioenergi och Virkesmätningslagen Sammanfattning

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5)

marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93. 1(5) 2013-11-15 13/3072 Avdelningen för juridik och inre marknad Erika Palmheden Direktnr: 08-406 83 33 E-post: erika.palmheden@swedac.se Konsekvensutredning av ändringsförslag avseende föreskrifter och allmänna

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till:

Konsekvensutredning avseende förslag till: MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (6) Konsekvensutredning avseende förslag till: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om produktkrav på explosiva

Läs mer

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m.

Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och allmänna råd för ackrediterade kontrollorgan för kontroll av tryckbärande anordningar m.m. 2014-11-04 2014/2883 Avdelningen för juridik och inre marknad Åsa Wiklund Fredström Direktnr: 08-406 83 06 E-post: asa.wiklkundfredstrom@swedac.se Konsekvensutredning av upphävande av föreskrifter och

Läs mer

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com

En trygg affär. från kontrakt till årsbesked. SCA SKOG www.scaskog.com. SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär från kontrakt till årsbesked 2012 SCA SKOG www.scaskog.com SCA SKOG www.scaskog.com En trygg affär Att välja SCA för din virkesaffär ska vara både enkelt och tryggt. Vi gör vårt allra bästa

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m.

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. Diarienummer 6.4.16 5851/13 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. A Allmänt Beskrivning av problemet

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307

Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2014-08-14 1(8) Storskogsbrukets kostnader 2013 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

1 Inledning. 2 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Diarienummer 2009:1658

1 Inledning. 2 Bakgrund. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Diarienummer 2009:1658 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Diarienummer 2009:1658 Konsekvensutredning avseende förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om identifiering och spårning av explosiva

Läs mer

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter

Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter Myndighetens namn Energimyndigheten 079-11-1461 Konsekvensutredning avseende Energimyndighetens föreskrifter för registret för utsläppsrätter En konsekvensutredning ska innehålla följande 1. A Beskrivning

Läs mer

Lager av massaved och flis 2012 JO0306

Lager av massaved och flis 2012 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2012-05-11 1(6) Lager av massaved och flis 2012 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om personlig tidbok. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen?

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om personlig tidbok. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen? Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Agneta Edhner Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafikföretag Sektion regler yrkestrafik Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin

Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring med anledning av amerikansk yngelröta och varroakvalster hos bin 1(5) Dnr 6.2.16-11874/14 2015-01-29 Regelenheten Anders Johansson Tfn: 036-15 59 71 E-post: anders.johansson@jordbruksverket.se Konsekvensutredning avseende förslag till nytt beslut om smittförklaring

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Konsekvensutredning för ny föreskrift

Konsekvensutredning för ny föreskrift Myndighet Jordbruksverket Konsekvensutredning för ny föreskrift Diarienummer 4.5.16-4330/14 Rubrik Statens jordbruksverks föreskrifter om pilotprojektet för statligt stöd till produktion av biogas från

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

2014-09-09 FI Dnr 14-5565

2014-09-09 FI Dnr 14-5565 2014-09-09 FI Dnr 14-5565 REMISSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer

Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Konsekvensutredning Ändring i föreskrifter och allmänna råd om certifiering av vissa installatörer Boverket maj 2015 Titel: Konsekvensutredning Ändring i föreskrifterna om certifiering av vissa installatörer

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) PM 1(11) Datum Diarienummer 2011-11-22 TSV 2011-5886 Handläggare Per Öhlund Väg- och järnvägsavdelningen Framställan om ändring av bestämmelserna om miljözoner i trafikförordningen (1998:1276) 1. Sammanfattning

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Biobränsle från skogen

Biobränsle från skogen Biobränsle från skogen nulägesbeskrivning och framtidsvisioner! Mia Iwarsson Wide Effektivare Skogsbränsle System Ökat uttag av primära skogsbränslen Utnyttja större andel av bränslepotentialen från skogen

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Konsekvensutredning 1 (9)

Konsekvensutredning 1 (9) Konsekvensutredning 1 (9) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifter och allmänna råd (TFSF 2010:2) om bilar och släpvagnar som dras

Läs mer

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren 2014-06-17 Dnr: 470/2014 Saknr: 6.3 Nya regler om utförsel av vissa fiskarter från Östersjöområdet samt upphävande av Livsmedelsverkets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning

Ei R2014:07. Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Ei R2014:07 Förändrade regler för redovisning av lagring av gas i rörledning Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:07 Författare: Johan Carlsson Copyright:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Årsavverkning (~94 Mm 3 )

Årsavverkning (~94 Mm 3 ) Framtidens skogsbränslen Volym, kvaliteter och kostnader Panndagarna, Malmö 9-10 februari 2011 Skogforsk, Rolf Björheden Svenskt skogsbruk en del av energisektorn ~6-7 % primära skogsbränslen 46 % Massaved

Läs mer

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1(6) Carina Larsson KONSEKVENSANALYS Generaldirektörens stab 2011-06-01 Dnr 11EV1250 0550-851 22 carina.larsson@elsakerhetsverket.se KONSEKVENSANALYS AVSEENDE ELSTÄNGSELAPPARATER OCH ELSTÄNGSEL 1. Beskrivning

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Sprängämnesinspektionens föreskrifter SÄIFS 1996:3 ställer i huvudsak följande krav:

Sprängämnesinspektionens föreskrifter SÄIFS 1996:3 ställer i huvudsak följande krav: samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (6) Farliga ämnen Lorens van Dam 010-2404344 lorens.van.dam@msb.se Konsekvensutredning för upphävande av Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1996:3)

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om berikning av vissa livsmedel Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer.

6 I första stycket byts skall ut mot ska i enlighet med gällande språkrekommendationer. Promemoria 2009-12-07 Miljödepartementet Rättsenheten Rättssakkunnig Malin Wik Telefon 08-405 24 17 E-post malin.wik@environment.ministry.se Remiss om ändringar i förordningen (2007:185) om producentansvar

Läs mer

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter

Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter Stockarydsterminalen ett föredöme för intermodala transporter 2014-01-31 Per-Henrik Evebring 2009-06-23 Stora Enso Skog AB premiärtåg 30/6-2008 Stockarydsterminalen AB premiärtåg 1/9-2008 Skogs- & bränslesortiment

Läs mer

Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget

Yttrande över promemorian Förändringar av husavdraget Regelrådet är ett oberoende särskilt beslutsorgan utsett av regeringen. Rådets uppgift består av att bedöma konsekvensutredningars kvalitet med hänsyn till de effekter författningsförslaget kan få för

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m.

Yttrande över Transportstyrelsens förslag till ändrade föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009

Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Umeå Universitet 2012-05-30 Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik BESTÄLLARE: MAGNUS MARKLUND, ETC PITEÅ Materialflödet av skogsråvaran i Sverige 2009 Fredrik Anderholdt Helgesson (fran0045@student.umu.se)

Läs mer

Konsekvensutredning Myndigheten för tillgängliga mediers föreskrifter om taltidningar och mottagarutrustning

Konsekvensutredning Myndigheten för tillgängliga mediers föreskrifter om taltidningar och mottagarutrustning Myndigheten för tillgängliga medier Diarienummer A2013/119 Konsekvensutredning Myndigheten för tillgängliga mediers föreskrifter om taltidningar och mottagarutrustning Konsekvensutredningen utgår från

Läs mer

Transportstyrelsens framställan om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister - slopande av kravet på bevis om påställning

Transportstyrelsens framställan om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister - slopande av kravet på bevis om påställning -1- RE G E R I N G S KA N S LI ET Trafikenheten Charlotte Ottosson Telefon 08-4055874 Transportstyrelsens framställan om ändring i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister - slopande av kravet på bevis

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16-4459/13 2013-05-03 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare A Allmänt

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning

Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning EM2012 W-4.0, 2010-11-22 1 (8) Konsekvensutredning avseende förslag till reviderade föreskrifter i anslutning till förordningen om statligt stöd till energikartläggning 1. En beskrivning av problemet och

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2014-05-13. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt KONSEKVENSUTREDNING 2014-05-13. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå KONSEKVENSUTREDNING 2014-05-13 Dnr. 131 647171-13/111 131 647173-13/111 131 647177-13/111 Skatteverkets förslag till föreskrifter om kontrollsystem till kassaregister (SKVFS 2013:X), krav på kassaregister

Läs mer

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten

Virkesprislista CL1501. Leveransvirke kust SCA SKOG. Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten Virkesprislista Leveransvirke kust Från den 1 maj 2015 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Norrbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall Kr/m 3 to ub, vid fullgoda vägar Toppdiam (cm) 12-13- 14-16- 18-20- 22-24-

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Identifiering vid fondval och fondbyte på Pensionsmyndighetens webbplats

Identifiering vid fondval och fondbyte på Pensionsmyndighetens webbplats 1 (7) Konsekvensutredning Identifiering vid fondval och fondbyte på Pensionsmyndighetens webbplats Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Pensionsmyndigheten har för avsikt att införa ett krav

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2013:xx Utkom från trycket den xx månad 20XX Föreskrifter om ändring i Styrelsens för ackreditering

Läs mer

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - bördor för företagen I tabellen ska anges de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller bördor för företaget och en bedömning ska göras av den

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Tid för tjäderspel. Skogen är en väldigt fin investering. Koll på virkesmätning Behöver du körkort för motorsåg? SKOGSÄGAREN SKÖT OM DIN SKOG

Tid för tjäderspel. Skogen är en väldigt fin investering. Koll på virkesmätning Behöver du körkort för motorsåg? SKOGSÄGAREN SKÖT OM DIN SKOG BILLERUDKORSNÄS TIDNING FÖR SKOGSÄGARE #1 2015 ERIC RINGABY TIPSAR: Tid för tjäderspel SKOGSÄGAREN Skogen är en väldigt fin investering SKÖT OM DIN SKOG Koll på virkesmätning Behöver du körkort för motorsåg?

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302

Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 RM/ET 2010-0-28 1() Energipriser på naturgas och el 2008 EN0302 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Leveransvirke. Guide till en virkesaffär

Leveransvirke. Guide till en virkesaffär Leveransvirke Guide till en virkesaffär Vilka säljformer finns det? Vid ett leveranskontrakt är det du själv som avverkar och transporterar virket fram till väg. Vi ombesörjer transport till industri där

Läs mer

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03 Dnr Fi2010/2622 Finansdepartementet 2010-05-03 Promemoria Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor I promemorian föreslås nya bestämmelser avseende undantaget från skatteplikt

Läs mer

Från kontrakt till årsbesked. Leveransvirke vid väg (Ursprung 3) Område: VMF Nord

Från kontrakt till årsbesked. Leveransvirke vid väg (Ursprung 3) Område: VMF Nord Från kontrakt till årsbesked Leveransvirke vid väg (Ursprung ) Område: VMF Nord Kontrakt leveransvirke När vi gjort upp om en virkesaffär skrivs ett kontrakt för att båda parter ska ha klart för sig hur

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom sjöfartsområdet

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom sjöfartsområdet TSG 2012-347 Konsekvensutredning 1(8) Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om avgifter inom sjöfartsområdet 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? Transportstyrelsens verksamhet rörande

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

Yttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet

Yttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m.

Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m. Dnr 2014 /1025 Förslag till ändringar i skogsvårdslagstiftningen - utökat ansvar och egenkontroll m.m. 2015-04-21 Arbetsgrupp och författare Mathias Westergaard-Nielsen Christel Magnusson Jörgen Ringagård

Läs mer

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning

Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning Naturvårdsverket Diarienummer NV-03359-14 Översyn av Naturvårdsverkets föreskrifter om förvaltning av björn, varg, järv, lo och kungsörn - konsekvensutredning A Allmänt Beskrivning av problemet och vad

Läs mer

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme

Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av. av Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om arbete i slutet utrymme 2014-03-18 REP 2013/100374 1 (6) Enheten för processäkerhet och rörligt arbete Tommy Eriksson Wikén, 010-730 9931 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av förslaget till upphävande av Arbetarskyddsstyrelsens

Läs mer

Lager av barrsågtimmer, massaved och massaflis 2015 JO0306

Lager av barrsågtimmer, massaved och massaflis 2015 JO0306 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-05-21 1(9) Lager av barrsågtimmer, massaved och massaflis 2015 JO0306 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess

Läs mer

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun

Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och Spa i Melleruds kommun Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2010-002 Mellerud Datum: 2011-03-07 Utredare: Micha Velasco Utredning avseende felaktig försäljning av Kroppefjäll hotell och

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7

Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7 Konsekvensutredning med anledning av ändringar i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration för byggnader, BED 7 Boverket december 2014 Titel: Konsekvensutredning med anledning

Läs mer

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas

PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas 1 (5) Datum 2007-03-27 Marknad PM beträffande kostnader och finansiering för förstärkningsåtgärder enligt bestämmelserna om försörjningstrygghet för naturgas Sammanfattning Svenska Kraftnät konstaterar

Läs mer

Järnvägar 1996-97. A. Allmänna uppgifter TK0601

Järnvägar 1996-97. A. Allmänna uppgifter TK0601 Järnvägar 1996-97 TK0601 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Bantrafik A.2 Statistikområde Transporter och kommunikationer A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.4 Beställare

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 KS 7 2011-09-07 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg 2011-08-30 KSN-2011-0330 Kommunstyrelsen Yttrande över SOU 2011:43 Offentlig upphandling från eget företag - och vissa

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272).

4 EUT L 353, 31.12.2008, s. 1 (Celex 32008R1272). Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2007:185) om producentansvar för bilar; SFS 2010:347 Utkom från trycket den 19 maj 2010 utfärdad den 6 maj 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om producentorganisationer inom

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7)

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7) 2014-12-18 RK 2014/113796 1 (7) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Christer Malmberg, 010-730 96 08 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Regional hearing i Kapacitetsutredningen

Regional hearing i Kapacitetsutredningen Regional hearing i Kapacitetsutredningen Göteborg den 16 mars 2012 Jörgen Olofsson March 19, 2012 1 Stora Enso i sammandrag Stora Enso är den globala nytänkaren inom biomaterial, papper, förpackningar

Läs mer