Konsekvensutredning ändringar i och nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter om registrering av ombordvarande på passagerarfartyg SJÖFS 1999:15

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Pia Karlsson Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för operatörer, fartyg och luftfartyg Sektionen för sjöfartstillsyn Norrköping Konsekvensutredning ändringar i och nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter om registrering av ombordvarande på passagerarfartyg SJÖFS 1999:15 Direktiv 98/41/EG har satts ikraft i Sverige genom Sjöfartsverkets föreskrifter (SJÖFS 1999:15) om registrering av ombordvarande på passagerarfartyg. Föreskriften är inte i överensstämmelse med direktivet och behöver därmed revideras. 1 Vad är problemet/anledningen till regleringen? 1.1 Bakgrund Rådets direktiv nr 98/41/EG trädde ikraft den 18 juli 1998 och syftar till att säkerställa att det finns ett informationssystem där företagen ska kunna informera berörda myndigheter/sjöräddningstjänsten om hur många personer som finns registrerade ombord ett passagerarfartyg om en olycka skulle inträffa. Det är Transportstyrelsen som har rätt att meddela föreskrifter om registrering av ombordvarande på passagerarfartyg. Eftersom målet är att personer som färdas med ett passagerarfartyg har rätt att vänta sig och kunna lita på en tillräcklig säkerhetsnivå som underlättar sjöräddning och effektiv hantering av de vidare efterverkningarna vid en eventuell olycka har Transportstyrelsen, med iakttagande av och med anpassningar efter Sveriges sjöfarts särskilda förhållanden, föreskrivit att i stort sett samma regler som rådets direktiv nr 98/41/EG meddelat även ska gälla för svenska passagerarfartyg. 1.2 Problemet Huvudproblemet är att formuleringen i SJÖFS 1999:15 har varit utformad på ett sådant sätt att det ger intryck av att Transportstyrelsen kunnat medge undantag som inte är i överensstämmelse med direktiv 98/41/EG. I direktivet (Artikel 9) har medlemsstaterna möjlighet att medge undantag från kravet på att meddela antalet personer ombord till den registreringsansvarige eller till företagets landbaserade system. Denna möjlighet har inte införlivats korrekt i SJÖFS 1999:15 där undantaget även avser undantag från skyldigheten att lämna uppgift om antal personer ombord befälhavaren. till

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (7) I enlighet med 2 kap. 6 fartygssäkerhetslagen (2003:364), FSL, ska befälhavaren se till att ha den kännedom om fartyget som han eller hon behöver för att kunna fullgöra sina skyldigheter i fråga om säkerheten på fartyget. Med anledning av att direktiv 98/41/EG ska tillämpas på passagerarfartyg där definitionen av passagerarfartyg är havsgående fartyg som medför fler än tolv passagerare ska denna föreskrift inte tillämpas på fartyg i inlandssjöfart. Detta tydliggörs i föreskriften genom införande av en bestämmelse om att föreskriften inte ska tillämpas på fartyg som har ett gemenskapscertifikat för inlandssjöfart i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:96) om tekniska krav för fartyg i inlandssjöfart. För att undvika att konkurrensförhållandena inte ska påverkas ska föreskriften inte heller tillämpas på passagerarfartyg utan sådant certifikat när de endast används inom en zon för inlandssjöfart. Dessutom har redaktionella ändringar gjorts i föreskriften för att överensstämma med direktivet. 1.3 Vad ska uppnås I och med rådets direktiv måste Transportstyrelsen vidta åtgärder för att regleringen ska överensstämma med direktivet och i enlighet med fartygssäkerhetslagen tillse att fartygets befälhavare, ur säkerhetssynpunkt, har kännedom om antal ombordvarande. Detta för att i en nödsituation ha vetskap om att alla ombordvarande finns registrerade. Därutöver uppnås en förenkling för passagerarfartyg i inlandssjöfart och passagerarfartyg som endast trafikerar sådana zoner genom att de undantas från tillämpningsområdet för föreskriften. 2 Vad blir effekterna om någon lösning på problemet/någon reglering inte kommer till stånd I dagsläget blir det ingen effekt eftersom vi omhändertar det huvudsakliga problemet med den otydliga formuleringen genom att inte medge undantag i de fall det strider mot direktiv 98/41/EG. Det underlättar dock för brukarna att det inte uppfattas som att det finns en möjlighet att medge ett undantag som inte är korrekt. Medlemsländerna är ansvariga för att införa EU-rätten i sin lagstiftning i tid och på rätt sätt. EU-kommissionen ska övervaka att EU-rätten tillämpas korrekt. Om ett medlemsland inte följer EU-rätten kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande för att försöka lösa problemet. Om det inte lyckas kan kommissionen föra ärendet vidare till EU-domstolen och väcka talan om fördragsbrott.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (7) 3 Vad ska uppnås Transportstyrelsen ska följa internationella förpliktelser när det gäller att införliva EU-lagstiftning. Genom den nya föreskriften uppnås att de svenska reglerna överensstämmer med kraven i direktivet dels genom att den olyckliga formuleringen rörande undantag åtgärdas så att det tydligt framgår vilka undantag Transportstyrelsen kan medge i överensstämmelse med direktiv 98/41/EG, dels att fartyg i inlandssjöfart som inte omfattas av direktivet undantas från föreskriftens tillämpningsområde. För att inte snedvrida konkurrensen tas även fartyg som enbart trafikerar samma zoner som fartyg i inlandssjöfart bort från tillämpningsområdet. Genom ändringarna uppnås att föreskriften leder till ett enklare och fullständigt rättvisande regelverk för brukarna. 4 Vilka möjliga lösningar finns 4.1 Alternativ som inte innebär reglering Det finns inget annat alternativ än att ändra i föreskrifterna eftersom föreskriftens utformning idag leder till otydlighet och onödiga ansökningar om undantag som i sin tur leder till ökad administration för både myndighet och företag. Någon annan möjlighet än att i föreskriftsform undanta fartyg i inlandssjöfart från kraven om registrering av passagerare finns inte. 4.2 Regleringsalternativ Regleringsalternativet är att reglera enligt direktiv 98/41/EG. Ändringar är beskrivna i bilagan Sammanställning av de ändringar som föreslås. 5 Samhällsekonomisk analys 5.1 Företag Hur många företag berörs, i vilka branscher är företagen verksamma samt hur stora är företagen Föreskriften berör alla rederier som har passagerarfartyg med fler än 12 passagerare vilket är 380 rederier som tillsammans äger 654 passagerarfartyg (inkl. vägfärjor) (uppgift hämtad från Sjö- och luftfartsavdelningens Inspektions- och Tillsynssystem ). Rederierna är av varierande storlek där ett antal rederier äger flera fartyg men den större delen av rederierna är ägare till ett fartyg. Storleken på fartygen är varierande från mindre passagerarfartyg upp till stora fartyg som exempelvis finlandsfärjor. Det finns idag inga passagerarfartyg med gemenskapscertifikat för inlandssjöfart och därmed inte heller några företag som påverkas av

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (7) föreskriftsförslaget. På grund av detta analyseras inte de samhällsekonomiska konsekvenserna av förslaget på företag med sådana fartyg. Det finns idag inga uppgifter om hur många passagerarfartyg som inte har ett gemenskapscertifikat men enbart trafikerar de zoner som anges i TSFS 2014:96. Anledningen är att det inte finns några fartyg som är godkända i enlighet med zonindelning 1-3. De fartyg som idag är registrerade i vårt tillsynssystem är godkända för fartområde (A-E). Men eftersom vårt E- område är det minsta område som vi har uppgifter om och zon 1-3 är ett betydligt mindre omfattande område så har uppgiften om antal fartyg som enbart går i zon 1-3 inte varit möjlig att ta fram Vilken blir tidsåtgången för de berörda företagen och vad innebär detta för företagens administrativa kostnader Alternativ 1 Genom föreskriftsändringen tydliggörs att det inte är möjligt för Transportstyrelsen att medge undantag från kravet att meddela antalet passagerare till fartygets befälhavare vilket minskar risken att företag ansöker om undantag som Transportstyrelsen inte kan bevilja med anledning av att det bryter mot direktivet. Transportstyrelsen uppskattar tidsåtgång till maximalt 1 timme för ansökan om undantag från kravet. Under det senaste året har maximalt 5 ansökningar inkommit. Eftersom inga undantag medges från kravet på att rapportera antalet passagerare ombord till fartygets befälhavare påverkas inte tidsåtgången för detta krav Vilka är de ekonomiska konsekvenserna för de berörda företagen och vilka följdändringar av verksamheten kan företagen behöva vidta Ändringen medför inga ökade kostnader. Det administrativa arbetet med att registrera uppgifterna i ett system sköts av en person (eller flera personer) iland för rederiets alla fartyg som berörs. Genom att undanta fartyg som enbart trafikerar zon 1-3 från tillämpningsområdet kommer antagligen färre fartyg att omfattas av kraven i föreskriften. Den totala besparing som det skulle innebära för de fartyg som nu undantas från föreskriftsförslaget är inte möjlig att uppskatta eftersom vi inte vet hur många passagerarfartyg som enbart trafikerar de zoner som anges i TSFS 2014:96. Det går inte heller kvantifiera tidsbesparingen det

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (7) kan innebära för varje enskilt fartyg eftersom tidsåtgången för registrering av uppgifter blir olika beroende på antal passagerare och turer I vilken utsträckning påverkas konkurrensförhållandena för de berörda företagen Konkurrensförhållandena påverkas inte på grund av att endast marginella effekter uppkommer för företagen. Genom att undanta även fartyg utan gemenskapscertifikat som används i inlandssjöfartszonerna uppstår ingen påverkan på konkurrensförhållandena Behöver särskild hänsyn tas till små företag Ingen specifik påverkan på små företag I vilka andra avseenden påverkas de berörda företagen Ingen annan påverkan. 5.2 Konsumenter Alternativ 1 Ingen påverkan för konsumenter. 5.3 Statens finanser Ingen påverkan. 5.4 Samhället i övrigt Ingen påverkan. 5.5 Myndigheter och övrig offentlig förvaltning Alternativ 1 Färre ansökningar om undantag vilket innebär en minskad kostnad för Transportstyrelsen.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (7) 5.6 Sammanställning av de samhällsekonomiska konsekvenserna Alternativ 1 Berörd aktör Företag Icke värderade effekter/icke prissatta konsekvenser Fördelar Inte möjlighet att ansöka om undantag som inte kan medges Vissa företag undantas från föreskriftens tillämpning Konsumenter - - Statens finanser - - Samhället i övrigt - - Myndigheter och andra offentliga organ Totalt Minskad kostnad för handläggning 6 Fördelningsanalys Inga fördelningskonsekvenser. Nackdelar - - Total bedömning/ kommentar Föreskriftsförslaget innebär bara positiva konsekvenser 7 Analys av transportpolitisk måluppfyllelse 7.1 Alternativ Funktionsmålet Funktionsmålet påverkas inte av regleringen Hänsynsmålet Registreringsskyldigheten bidrar till att det transportpolitiska hänsynsmålet för säkerhet nås. Uppgifter om passagerare och besättning underlättar statligt och kommunalt räddningsarbete och den effektiva hanteringen av efterverkningarna av en olycka för att identifiera inblandade personer. 8 Vad är förslaget Det förslag som utretts är ett samhällsekonomiskt lönsamt förslag och rekommenderas.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (7) 9 Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler I den nu gällande föreskriften SJÖFS 1999:15 finns krav på registrering av nationalitet som inte motsvaras av något krav i direktiv 98/41/EG. Kravet har funnits med sedan föreskriften trädde ikraft Enligt uppgift kommer motsvarande krav på registrering av nationalitet införas i direktiv 98/41/EG inom en relativ snar framtid. Kravet på registrering av nationalitet fyller en funktion eftersom det skulle underlätta efterarbetet vid en ev. sjöolycka. Vi föreslår därför att kravet ska finnas kvar. Eftersom det är ett befintligt krav får det inga konsekvenser och det utreds därför inte heller i denna konsekvensutredning. 10 Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser Föreskriften föreslås träda i kraft den 1 juli Någon särskild informationsinsats, utöver remiss och utöver kontinuerlig kontakt med branschen, förutses inte behövas eftersom förslaget inte innebär någon väsentlig förändring av kraven. 11 Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på 2 kap. 3 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Sakhandläggare Pia Karlsson, pia.karlsson@transportstyrelsen.se Jurist Mari Karlsson, mari.karlsson@transportstyrelsen.se