UTKAST. 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen?

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (7) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Tatjana Olson Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för marknad, miljö och analys Sektionen för miljö Konsekvensutredning av ändring och nytryck av Sjöfartsverkets föreskrifter om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden) Transportstyrelsens förslag: Transportstyrelsen föreslår att IMO-resolutionerna MEPC.249(66) och MSC.376(93) införlivas i SJÖFS 2006:34 om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden). Det rör sig om ändringar i BCHkodens kapitel II beträffande lastinneslutning och paragraf 6 beträffande säkerhetscertifikat för kemikalietankfartyg. I samband med ändringen av SJÖFS 2006:34 förs föreskriften genom ett nytryck in i Transportstyrelsens författningssamling. I samband härmed görs några få språkliga och redaktionella ändringar. Anledningen till förslaget: Transportstyrelsen måste, enligt våra internationella åtaganden, införliva de aktuella regeländringarna i nationell rätt. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Skälet till att reglerna om fartygs stabilitet (kapitel 2 BCH-koden) har setts över är att det har blivit känt att vissa tankfartyg opereras under förhållanden som strider mot gällande krav på skadestabilitet, ofta beroende på att besättningen förlitat sig på beräkningar gjorda för att verifiera fartygets intaktstabilitet. De nya reglerna innebär att alla kemikalietankfartyg ska vara utrustade med stabilitetsinstrument, kapabelt att verifiera uppfyllande av kraven på både intakt- och skadestabilitet. Instrumentet ska ta hänsyn till de standarder som rekommenderas av IMO och vara godkänt av Transportstyrelsen eller klassificeringssällskap. Flaggstaten kan medge undantag från kravet under förutsättning att fartyget lastas i enlighet med godkända förutsättningar och faller inom en av följande kategorier: 1) Tankfartyget går i dedikerad service med ett begränsat antal lastningsavvikelser så att alla förväntade lastfall har godkänts genom

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (7) den stabilitetsinformation som befälhavaren har att tillgå i enlighet med gällande bestämmelser. 2) Tankfartyget inte har/får stabilitetsinformationen ombord utan från annat håll (remote), godkänt av administrationen 3) Tankfartyget lastas i enlighet med de godkända lastfallen i stabilitetsboken 4) Tankfartyget är försett med godkända KG/GM kurvor som omfattar alla tillämpliga krav rörande intakt- och skadestabilitet. 2. Vad ska uppnås? Den senaste lydelsen av BCH-koden ska införlivas i svensk lagstiftning som en del i Sveriges internationella förpliktelser. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs Den nuvarande föreskriften, SJÖFS 2006:34 om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden), kommer att fortsätta att gälla om någon ändring inte kommer till stånd. Effekten av detta blir att Sverige underlåter att genomföra ändringarna i BCH-koden och kommer då att bryta mot sina internationella åtaganden. Bestämmelserna i BCH-koden gäller fartyg som är byggda innan den 1 juli Sverige har dock inga fartyg byggda innan den 1 juli 1986 som transporterar flytande skadliga ämnen i bulk eller trafik av några sådana utländska fartyg, vilket gör att det är osannolikt att sjösäkerheten påverkas negativt av om reglerna införlivas eller inte. Det finns dock en risk (även om sannolikheten för detta är mycket låg) att ett äldre kemikalietankfartyg flaggas in till svensk flagg eller att något sådant äldre fartyg beslutar att trafikera svenska hamnar. I sådant fall saknar vi rätt att kräva att dessa fartyg ska vara utrustade med stabilitetsinstrument eller uppfylla förutsättningarna som krävs för undantag. Vi är därmed förhindrade att vidta erforderliga åtgärder, vilket skulle kunna utgöra en potentiell säkerhetsrisk samt innebära en risk för nyttjandeförbud för svenska fartyg i utländska hamnar. Utländska fartyg som utför internationella transporter hamnar i sådant fall i ett oklart läge juridiskt och praktiskt sett, eftersom dessa fartyg sannolikt tillämpar den senaste versionen av BCH-koden när de befinner sig i Sverige, trots att det enligt svenska föreskrifter är den tidigare versionen av BCHkoden som ska tillämpas här enligt våra svenska föreskrifter.

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (7) 3.2. Alternativ som inte innebär reglering Det finns inga alternativa lösningar till bestämmelserna då de bygger på tvingande internationella överenskommelser Regleringsalternativ Ändringarna föreslås genom nytryck införlivas i Transportstyrelsens föreskriftssamling genom Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2016:XX) om transport till sjöss av skadliga flytande kemikalier i bulk (BCH-koden). Det finns inte några sätt att uppnå önskade effekter utan att ändra i föreskriften. 4. Vilka är berörda? Fartygsägare och/eller redare som har kemikalietankfartyg som är byggda före den 1 juli 1986 berörs av denna reglering. Fartygsbesättningar på sådana fartyg berörs också. Den vanliga skrotningsåldern för kemikalietankfartyg är dock år. Det innebär att sådana fartyg skrotades ungefär år 2006 i de flesta länder. I Sverige finns som tidigare nämnts inga sådana fartyg. Det kan finnas ett fåtal fartyg med byggår innan år 1986 kvar i drift i Asien och Afrika, men att ett sådant fartyg skulle anlöpa en svensk hamn är osannolikt. De reella samhällsekonomiska konsekvenserna är därför till synes obefintliga och vi utreder inte regleringen vidare. Regleringen omfattar inte fritidsbåtar. Inte heller avsändare och mottagare av laster berörs. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag ( X ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt eftersom Sverige inte har några fartyg byggda innan den 1 juli 1986 som transporterar flytande skadliga ämnen i bulk. Om ett äldre kemikalietankfartyg skulle flaggas in i Sverige så skulle detta fartyg behöva vara försett med ett stabilitetsinstrument (oftast i form av mjukvara) som skulle vara godkänt av Transportstyrelsen eller klassificeringssällskap. Kostnaden för och

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (7) installationen av ett sådant instrument ett sådant beräknas uppgå till c:a kr. Om fartyget i stället uppfyller förutsättningarna för undantag förmodas handläggningstiden för en sådan ansökan uppgå till mellan 3-5 timmar i genomsnitt motsvarande en kostnad av kr. Handläggningstiden kan dock variera utifrån ansökningarnas komplexitet Medborgare Den föreslagna regleringen bedöms inte få några konsekvenser för medborgare eftersom Sverige inte har några fartyg byggda innan den 1 juli 1986 som transporterar flytande skadliga ämnen i bulk Staten, regioner eller landsting och kommuner Den föreslagna regleringen bedöms inte få några konsekvenser eftersom Sverige inte har några fartyg byggda innan den 1 juli 1986 som transporterar flytande skadliga ämnen i bulk Externa effekter Den föreslagna regleringen bedöms inte få några externa konsekvenser eftersom Sverige inte har några fartyg byggda innan den 1 juli 1986 som transporterar flytande skadliga ämnen i bulk. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Att inte införliva ändringarna genom reglering skulle innebära att Sverige inte följer SOLAS- och MARPOL-konventionerna, genom vilka BCHkoden görs tvingande, och därför bryter mot sina internationella åtaganden. Det skulle också innebära att eventuella utländska fartyg som utför transporter på svenskt vatten riskerar att hamna i praktiska och juridiska svårigheter med oliklydande regelverk. Därför anser Transportstyrelsen att föreslagen reglering är det enda och bästa alternativet. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? Transportstyrelsens bemyndiganden finns i 2 kap. 1 och 4 och 3 kap. 4 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Den föreslagna föreskriften går inte utöver vad som följer av det internationella regelverket. På EU-nivå saknas reglering på aktuellt område,

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (7) men den föreslagna föreskriften står i överensstämmelse med IMO:s reglering. Den befintliga regleringen är utformad i överensstämmelse med International Convention for the Safety of Life at Sea (SOLAS) och International Convention for the Prevention of Pollution from Ships (MARPOL). 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Det internationella regelverket trädde i kraft den 1 januari 2016, varför det svenska regelverket bör uppdateras så snart som möjligt. Information om nytrycket av BCH- föreskriften kommer att publiceras på Transportstyrelsens hemsida och kommer dessförinnan remiteras i sedvanlig ordning. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? En reglering som ökar säkerheten i driften av tankfartyg måste anses öka den grundläggande tillgängligheten. Detta är dock rent hypotetiskt eftersom Sverige inte har några fartyg byggda innan den 1 juli 1986 som transporterar flytande skadliga ämnen i bulk. Det är inte heller troligt att några utländska kemikalietankfartyg, byggda innan den 1 juli 1986, kommer att trafikera

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (7) Sverige eftersom sådana kemikalietankfartyg normalt skrotas efter års drift. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Genom ökade krav på verifiering av tankfartygs stabilitet ökas säkerheten och genom detta bidrar den föreslagna regleringen även till att miljökvalitetsmålen uppnås. C. Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt eftersom Sverige inte några fartyg byggda innan den 1 juli 1986 som transporterar flytande skadliga ämnen i bulk. Samtliga konsekvenser beskrivs därför under 5.1. D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Fördelar Nackdelar + / - Företag Ökad säkerhet -200 (investering) Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Marginel ökning av antal ärenden (ansökan om undantag) Kommentar Fördelarna överväger nackdelarna Svagt negativ Totalt Positivt Svagt negativt Fördelarna överväger nackdelarna E. Samråd Någon lagstadgad samrådsskyldighet föreligger inte. På grund av föreskriftsförslagets avsaknad av praktiska konsekvenser har inte heller någon annan form av samrådsförfarande genomförts.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (7) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Tatjana Olson (sakhandläggare) tatjana.olson@transportstyrelsen.se Emma van der Poll (jurist) emma.vanderpoll@transportstyrelsen.se