Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utnämning av leverantörer av flygtrafikledningstjänst (ATS)

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (9) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Morgan Sundell Sjö- och luftfartsavdelningen Infrastrukturenheten Sektionen för flygtrafiktjänster Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om utnämning av leverantörer av flygtrafikledningstjänst (ATS) Transportstyrelsens förslag: Konsekvensutredningen innehåller föreskriftsförslag som kommer att ersätta Transportsstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:72) om utnämning av leverantörer av flygtrafikledningstjänst: Föreskrifterna innehåller förslag på uppdaterat tillämpningsområde, ändrad definition för militär luftfart, borttagande av 4 och förtydliganden som ska ge samstämmighet mellan utnämningsbeslut och luftrumsbeslut. Föreskriftsförslaget omhändertar även otydligheter i föreskrifterna som framkommit genom erfarenheter av föreskrifternas tillämpning. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Bakgrund Nuvarande reglering, Transportsstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2011:72) om utnämning av leverantörer av flygtrafikledningstjänst, togs fram i förbindelse med avreglering av flygtrafiktjänsterna 2010 samt för att uppfylla kraven enligt förordning (EG) nr. 550/2004 om tillhandahållande av flygtrafiktjänster inom det gemensamma europeiska luftrummet. Förordningen anger att medlemsstaterna ska se till att flygtrafikledningstjänst (ATS) tillhandahålls med ensamrätt i särskilda luftrumsblock. ATS i form av flygkontrolltjänst (ATC) i anslutning till en flygplats utövas för närvarande antingen av Luftfartsverket (LFV) eller, för ett antal regionala flygplatser, av det privata bolaget Aviation Capacity Resources AB (ACR AB). Arvidsjaurs kommun utövar ATS för Arvidsjaurs flygplats. ATS i form av flyginformationstjänst (AFIS) i anslutning till en flygplats utövas av 12 kommunala och privata flygplatsbolag. Flygtrafiktjänsten omfattar ett stort antal tjänster. Dessa föreskrifter reglerar bara på ATS, dvs. övriga tjänster påverkas inte.

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (9) Problem Luftfartslagen ändrades 2014 så att konkurrensutsättning av ATS för luftrum i anslutning till flygplatser endast kan ske vid sådana flygplatser som inte ägs av staten eller av en juridisk person där staten har ett bestämmande inflytande. Genom ändringen har tillämpningsområdet inskränkts vilket behöver åtgärdas i föreskrifterna. I samband med ändringen infördes även en definition av militär luftfart i luftfartslagen och föreskrifterna behöver uppdateras med denna. Efter återregleringen av konkurrensutsättningen av ATS 2014 behöver också 4 som handlar om krav på fördjupad utbildning för militär luftfart på vissa flygplatser ses över då den endast reglerar mot statligt ägda flygplatser som inte längre är konkurrensutsatta. Detta då Försvarsmakten meddelat att de inte längre har krav på fördjupad utbildning för militär luftfart vid den privatägda Linköping/SAAB flygplats. Erfarenheter av föreskrifternas tillämpning har också gett upphov till ett behov av förtydligande av hur kraven ska uppfyllas inom följande områden. Krav på utbildning för militär luftfart har varit oprecis. Alla flygledare behöver utbildning för militär luftfart då den militära luftfarten flyger i hela landet. Av dagens föreskrifter framgår inte att utbildning krävs och hur utbildning tillhandahålls. Klargörande av vilka rutiner som ska samverkas med Försvarsmaktens stridsledning och luftbevakning saknas. Rutiner för samverkan behövs då luftrummet nyttjas både civilt och militärt. Av föreskrifterna bör det framgå inom vilka områden rutiner behövs. Beskrivning av hur luftrumsblocket ska anges i en ansökan behöver förtydligas, detta så att ett luftrumsblocks utsträckning inte anges olika i olika beslut. Om de anges olika kan följden bli att en ATSleverantör utövar tjänst i luftrum där en annan leverantör är utnämnd med ensamrätt. Förhållandet till angränsande ATS-leverantörer då ett ansvar i ett luftrumsblock varierar behöver framgå i en ansökan. Detta är viktigt för att säkerställa att inte flera ATS-leverantörer utövar tjänst samtidigt i samma luftrum. I föreskrifterna behöver även den utnämndes ansvar att hålla sig ajour med luftrumsförändringar förtydligas, dvs. en skyldighet att följa upp att det luftrum man är utnämnd för är det gällande. Utnämningen ska vara i linje med det beslut som finns om luftrummets utformning (luftrumsbeslut).

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (9) När det gäller krav på utbildning för militär luftfart samt beskrivning av vilka rutiner som ska samverkas med Försvarsmaktens stridsledning och luftbevakning omfattar idag samtliga ATS-leverantörer vilket inte längre krävs. Erfarenheter visar att kravet endast behövs vid flygplatser där ATC utövas. 2. Vad ska uppnås? Föreskrifterna ska överensstämma med de ändringar som infördes i luftfartslagen Föreskrifterna ska uppdateras efter de erfarenheter som erhållits av föreskrifternas tillämpning och därmed blir föreskrifterna i sin helhet enkla för branschen att tillämpa. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs Föreskrifterna är i stora delar inte tillämpbara på grund av den ändring som genomfördes 2014 i 6 kap. 13 luftfartslagen. Regeringen har den 10 juli 2014 beslutat om ändring i 6 kap. 13 luftfartslagen (2010:500) att konkurrensutsättning av ATS för luftrum i anslutning till flygplatser endast kan ske vid sådana flygplatser som inte ägs av staten eller av en juridisk person där staten har ett bestämmande inflytande. Om ingen förändring genomförs kommer föreskrifterna att omfatta områden som inte ska regleras. Om inga ändringar görs för att omhänderta erfarenheter av tillämpningen kommer otydligheterna att kvarstå vilket leder till olika tolkningar och tillämpning av föreskrifterna Alternativ som inte innebär reglering Att inte reglera området är inte ett alternativ då Transportstyrelsen är skyldiga att följa både EU-rätt och luftfartslagen vilka kräver att området regleras nationellt. Det är därför inte möjligt att enbart genom information uppnå nödvändigt resultat Regleringsalternativ Ändring av tillämpningsområdet, definition av militär luftfart och översyn av 4 pga. förändrad luftfartslag måste genomföras genom ändrad reglering oavsett vilket av nedanstående regleringsalternativ som är det bästa. Föreskriftsprojektets översyn av 4 visar att det bara finns en ATSleverantör som tillhandahåller ATS åt Försvarsmakten på de flygplatser som tidigare var uppräknade i 4. Vi anser att det med anledning av detta inte

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (9) finns ett behov av att reglera området. Föreskrifterna ska endast skapas om det finns ett behov av det och reglerna i 4 skulle i realiteten endast reglera förhållandet mellan två parter, LFV och Försvarsmakten. Förhållandet mellan dessa parter kan lika väl hanteras i ett avtal, vilket sker i dagsläget. I det avtalet kan även frågan om vilken kompetens som ska krävas vid de aktuella flygplatserna hanteras. Därtill behöver föreskrifterna uppdateras så att bristerna vad gäller samstämmighet mellan luftrumsbeslut och utnämningsbeslut åtgärdas, oavsett vilket regleringsalternativ som väljs. Alternativ 1 I det här alternativet genomförs endast de ovan beskrivna åtgärderna i föreskrifterna. Otydligheterna i föreskrifterna och de tillämpningsproblem som fanns åtgärdas genom information och vid behov undantag från regelverket. Detta gäller t.ex. krav på flygledarutbildning för militär luftfart samt rutiner med Försvarsmaktens stridsledning och luftbevakning. Nackdelen med detta alternativ är att otydligheterna i föreskrifterna skulle kvarstå och det finns en risk att inte alla tar del av informationsinsatserna. Därtill skulle dessa behöva återupprepas då personal inom området byts ut. Det skulle även innebära extra arbete för såväl ATS-leverantörer och Transportstyrelsen då undantag skulle behövas för att uppnå målen med föreskrifterna. Detta skulle även innebära en osäkerhet om huruvida undantag faktiskt kommer att beviljas. Alternativ 2 I det här alternativet genomförs de ovan beskrivna åtgärderna i föreskrifterna. Därtill tar föreskrifterna hand om de otydligheter och de tillämpningsproblem som uppmärksammats vid föreskrifternas tillämpning. Denna reglering innebär att bl.a. krav på flygledarutbildning för militär luftfart och rutiner med Försvarsmaktens stridsledning och luftbevakning omhändertas. Därtill förtydligas vilka krav som ställs på en ansökan. Detta förslag skulle leda till ett tydligt och lättöverskådligt regelverk som kan tillämpas lika av och för alla varför detta förslag är det som Transportstyrelsen valt att gå vidare med. 4. Vilka är berörda? ATS-leverantörer med uppdrag att med ensamrätt i särskilda luftrumsblock i anslutning till en flygplats utöva ATS, vilket idag är 15 stycken.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (9) 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag (X) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. ATS är en del av luftfartsbranschen. Tjänstens uppgift är att förhindra kollisioner mellan luftfartyg, förhindra kollisioner mellan luftfartyg på manöverområde och hinder inom detta område, främja och bibehålla ett välordnat flygtrafikflöde, lämna råd och upplysningar av betydelse för luftfartens säkerhet och effektivitet, och underrätta relevanta organisationer när ett luftfartyg behöver flygräddningstjänst, och i nödvändig omfattning bistå dessa organisationer. En ATS-leverantör är certifierad enligt förordning (EU) nr 550/2004. Branschen består av offentliga och privata aktörer. I Sverige finns idag 15 certifierade ATS-leverantörer som är utnämnda att bedriva ATS med ensamrätt i ett luftrumsblock. Två är större: LFV som är ett statligt affärsverk med ca 1200 anställda och ACR AB med ca 95 anställda. De andra 13 är mindre företag med ca 1-25 anställda per företag. De flesta av de mindre företagen ägs av kommuner som driver mindre flygplatser. Av de 15 leverantörerna är det tre (två större och en mindre) som i huvudsak utövar flygkontrolltjänst (ATC) medan resten (mindre) utövar flyginformationstjänst för flygplats (AFIS). Transportstyrelsen likställer i detta fall LFV med övriga företag då de är en certifierad ATS-leverantör. Transportstyrelsen behandlar alltså inte LFV som ett statligt affärsverk i detta sammanhang. Luftfartsverket omsätter 3,4 miljarder kronor enligt deras hemsida, uppdaterad

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (9) ACR AB sköter flygtrafikledningstjänst på 14 flygplatser och omsatte 2015 ca 121 miljoner kronor. Övriga 13 ATS-leverantörer hade 2015 en omsättning på mellan ca 2 miljoner kronor (Skövde Flygplats AB) och ca 37 miljoner kronor (Arvidsjaur Flygplats AB). Konsekvenserna bedöms vara lika oavsett om regleringsalternativ 1 eller 2 väljs. Transportstyrelsen bedömer att krav på giltig utbildning i hantering av militär luftfart endast kommer att innebära små kostnader för resor och logi då utbildningen tillhandahålls av Försvarsmakten utan kostnad för ATSleverantörer som utövar ATC. Kravet på utbildning införs enligt förslaget under en övergångsperiod på 2 år vilket innebär att kostnaden kan fördelas över tid. Idag har LFV och ACR AB avtal med Försvarsmakten om flygledarutbildning för militär luftfart. Leverantörer som utövar AFIS berörs inte av denna reglering då kravet på att kunna hantera militär luftfart tas bort för dessa leverantörer. Föreskriftsförslaget innebär därmed minskade kostnader för AFIS-leverantörerna. Alla ATS-leverantörer kommer även att behöva uppdatera sina handböcker. Leverantörerna som utövar ATC behöver uppdatera handböckerna avseende utbildning i hantering av militär luftfart samt rutiner för samverkan med Försvarsmaktens stridsledning och luftbevakning. Transportstyrelsen bedömer att detta kan genomföras i samband med leverantörernas ordinarie uppdateringar av sina drifthandböcker vilket innebär att kostnaderna kan anses vara små. AFIS-leverantörerna behöver uppdatera sina handböcker då både kravet på att kunna hantera militär luftfart och kravet på rutiner för samverkan med Försvarsmaktens stridsledning och luftbevakning tas bort för dessa leverantörer. Transportstyrelsen bedömer att detta kan genomföras i samband med leverantörernas ordinarie uppdateringar av sina drifthandböcker vilket innebär att kostnaderna kan anses vara små Medborgare Inga effekter för medborgarna Staten, regioner eller landsting och kommuner Effekter som berör de ATS-leverantörer som ägs av staten, landstingen eller kommunerna beskrivs under företag ovan. Försvarsmakten kommer att behöva tillhandahålla flygledarutbildning för militär luftfart för samtliga ATS-leverantörer som utövar ATC. Detta regleras enligt avtal idag för LFV och ACR AB. Vilket kommer innebära en ytterligare kostnad för Försvarsmakten som i dagsläget inte kan anges.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (9) Med anledning av borttagandet av 4 kommer Försvarsmakten att behöva se över avtalet med LFV. I det avtalet behöver även frågan om vilken kompetens som ska krävas vid de aktuella flygplatserna hanteras Externa effekter Föreskrifterna bedöms inte ha några negativa effekter avseende miljö och människors hälsa. Förslaget bedöms inte heller leda till ökat buller eller ökade utsläpp. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Transportstyrelsen ser inte några alternativ till reglering. Med enbart informationsinsatser uppfyller vi inte våra åtaganden gentemot EU-rätten och luftfartslagen. Oavsett vilket regleringsalternativ som väljs så måste nuvarande föreskrifter uppdateras avseende tillämpningsområde, definition av militär luftfart, 4 och samstämmighet mellan utnämningsbeslut och luftrumsbeslut. Reglering enligt alternativ 1 bedöms inte uppnå målen med föreskrifterna och innebär att otydligheterna i föreskrifterna kvarstår. Alternativ 2 tar hand om samtliga de otydligheter och tillämpningsproblem som finns och bedöms därför vara det bästa alternativet. Se även punkt 3.3 ovan. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? 6 kap. 10 luftfartsförordningen (2010:770). 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Föreskriftsförslaget överensstämmer med EU-rättslig reglering. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Ingen särskild hänsyn behöver tas avseende tidpunkt. Inga särskilda informationsinsatser behövs. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (9) medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Föreskriftsförslaget bedöms inte påverka funktionsmålet i någon riktning. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Hänsynsmålet påverkas positivt då säkerheten höjs genom att flygledare får utbildning i hantering av militär luftfart och genom att samstämmighet uppnås mellan luftrumsbeslut och utnämningsbeslut. Föreskriftförslaget bedöms inte få några negativa konsekvenser för miljön eller människors hälsa. C. Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företag beskrivs därför under punkt 5.1.

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (9) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Medborgare Staten m.fl. Externa effekter Totalt Tydligare regler som blir enklare att tillämpa. Regelförenkling för AFISleverantörer. Försvarsmakten kan styra innehållet i utbildningen. 4 tas bort, vilket innebär att Försvarsmakten själv kan styra kravbilden. Försvarsmakten måste tillhanda hålla flygledarutbildning. Fördelarna är större än nackdelarna. E. Samråd Föreskriftsförslaget är framtaget i samråd med Försvarsmakten. Från Försvarsmakten har Göran Almfjord FlygI deltagit i föreskriftsarbetet. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Pia Schelin, gruppledare Morgan Sundell, sakkunnig Johan Nilsson, jurist