Datum Konsekvensutredning av revidering av Transportstyrelsens

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (10) Datum Handläggare Saeed Mohebbi Sjö- och luftfartsavdelningen Enheten för operatörer, fartyg och luftfartyg Sektionen för sjövärdighet Konsekvensutredning av revidering av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2014:1) om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum Transportstyrelsens förslag: Att föreskrifterna om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum revideras och publiceras som ett nytryck. Syftet med revideringen är att: 1) Införliva IMO-resolutioner som handlar om nya ändringar i SOLAS, 2) Harmonisera maskinföreskrifterna med det ändrade tillämpningsområdet, 3) Införa de nya cirkulär som har tillkommit och anses vara nödvändiga för maskinföreskrifterna. 4) Göra föreskrifterna mera användarvänliga genom omstrukturering. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? 1) Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum (TSFS 2014:1) är i stora delar en avspegling av SOLAS och ska därför uppdateras när SOLAS ändras. Dessa SOLAS-ändringar sker genom IMO-resolutioner. Det är framförallt fyra resolutioner som helt eller delvis berör maskinföreskrifterna och ska införlivas: MSC.392(95). Resolutionen består av två huvuddelar, varav den första, kapitel II-1, berör maskin och elinstallationer. Den aktuella delen av resolutionen består av del A, regel 2 (definitioner), del F, regel 55 (alternativ utformning av maskineri och elektriska installationer på fartyg) samt del G, regel (fartyg som ska använda sig av bränsle med låg flampunkt). Det är värt att nämna att det är del G regel som gör att IGF-koden blir obligatorisk genom MSC.391(95). Sverige har redan införlivat IGF-koden genom TSFS 2017:89. MSC.338(91). Denna resolution berör maskinföreskrifterna (TSFS 2014:1) i endast en paragraf, 14 kap. 1, som motsvarar SOLAS del

2 Datum 2 (10) C, regel 36. Regeln handlar om skydd mot buller i maskineriutrymmen. Genom denna resolution har man beslutat att bullerkraven i SOLAS del C, motsvarande 14 kap. 1 i maskinföreskrifterna, tas bort, eftersom bestämmelsen har flyttats till SOLAS II-1 regel MSC.365(93). SOLAS del C, regel 29. Delar av denna resolution kompletterar SOLAS regel och med anvisningar om hur vissa tester av fartygets styregenskaper ska genomföras. Dessa regler har tidigare varit bristfälliga och behöver en förbättring. 2) Maskinföreskrifterna (TSFS 2014:1) har reglerat kraven för maskineri, periodvis obemannat maskinrum och elinstallationerna för både SOLASfartyg och för en större del av fartygen i nationell sjöfart. I och med att Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2017:26) om fartyg i nationell sjöfart trädde i kraft den 1 juni 2017, upphävdes en del av kraven i maskinföreskrifterna genom ändringsföreskriften TSFS 2017:52. Tillämpningsområdet ändrades då till att gälla fartyg som omfattas av krav på internationellt säkerhetscertifikat. För att vara i linje med TSFS 2017:26 och ändringsföreskrifterna (TSFS 2017:52) bör man se till att ändringen i tillämpningsområdet som framgår av ovanstående föreskrifter implementeras genomgående i de nya maskinföreskrifterna. 3) Det tillkommit ett antal cirkulär som bör införas i maskinföreskrifternas allmänna råd. Dessa cirkulär är en form av IMO-instrument och innehåller tolkningar till SOLAS-regler och fungerar som hjälpmedel vid situationer där reglerna är svårbegripliga och behöver tolkning. Det är följande MSC-cirkulär med tolkningar som anses vara nödvändiga att lägga in i föreskriften: MSC.1.Circ 1467, Tolkning av SOLAS regel II-1/26.3 beträffande bränslepumparrangemang för fartyg som ska trafikera inom och utom SECA-område med vägledning för att uppfylla svavelkraven. MSC.1.Circ 1416, Tolkning för fartygets styrförmåga och funktion och är avsedd att tillämpas på fartyg med andra typer av framdrivning och styrning än de traditionella fartygen dvs. fartyg som är utrustade med azimut-propellrar, vattenjet-system eller liknande. SOLAS regel II-1/28 och II-1/29. MSC.1.Circ 1398, Tolkning för fartygets styrenheten och dess mekaniska, elektriska och hydrauliska oberoende system. SOLAS regel II-1/29.

3 Datum 3 (10) MSC.1.Circ 1345, Tolkning för maskineriets automatiska nödstopp. Dokumentet förtydligar vilka typer av maskiner som berörs av detta cirkulär. SOLAS regel II-1/27.5. MSC.1.Circ 1424, Tolkning för nödlänsventil i periodvis obemannat maskinrum. SOLAS regel II-1/48.3. MSC.1.Circ 1425, Tolkning för provning av styregenskaper då fartyget ligger mindre djupt än vid sommarlastlinje. SOLAS-regel II-1/29.3 och II-1/29.4. MSC.1.Circ 1557, Tolkningen för klassning av riskzoner vid val av elektrisk utrustning. MSC.1.Circ 1558, Cirkuläret innehåller tolkningar av vissa delar av IGF-kodens kravbild. 4) Tillämpningsbestämmelserna har funnits i flera olika kapitel i föreskrifterna, vilket kan ha varit missvisande i vissa fall och lett till försvårad användning. 2. Vad ska uppnås? 1) Genom att införliva IMO-resolutionerna uppfyller vi våra internationella åtaganden, samtidigt som regelverket uppdateras och är harmoniserat med internationella krav. De som berörs av regleringen dvs. redare, erkända organisationer (RO), varven, underleverantörer och inte minst administrationen, dvs. Transportstyrelsen, kommer att följa ett tydligt internationellt regelverk. 2) I och med att föreskrifterna (TSFS 2017:26) om fartyg i nationell sjöfart trädde i kraft undantogs dessa fartyg från maskinföreskrifternas tillämpningsområde genom ändringsföreskriften TSFS 2017:52. Därför bör maskinföreskrifterna anpassas till detta ändrade tillämpningsområde. 3) Genom att införa MSC-cirkulär i de allmänna råden förenklar vi tolkningen av vissa svårtolkade, befintliga regelverk som finns i SOLAS. Denna åtgärd har hittills varit en naturlig del av föreskrifterna eftersom dessa cirkulär är en gemensam tolkning av SOLAS-krav som har godkänts av samtliga medlemsstater inom IMO, då dess syfte är att underlätta implementeringen av SOLASkraven. 4) Genom att strukturera om och förenkla föreskrifterna blir de mer användarvänliga och begripliga.

4 Datum 4 (10) 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs 1) Sverige kommer att brista i sina internationella åtaganden om inte de internationellt antagna resolutionerna införlivas i svensk rätt. Utöver det kommer det att saknas nationella regler som motsvarar det som gäller internationellt, vilket kan komma att öka osäkerheten och kostnaderna för svenska redare som ska bygga eller konvertera fartyg för drift med t.ex. alternativa bränslen. 2) Föreskrifterna TSFS 2014:1 måste förr eller senare anpassas så att de är i linje med föreskrifterna (TSFS 2017:26) för fartyg i nationell sjöfart. Om man nu väljer att inte revidera föreskrifterna så att de är i linje med TSFS 2017:26 och det ändrade tillämpningsområdet kommer de att uppfattas som inkonsekventa och vilseledande. 3) SOLAS-krav kan i vissa fall vara svårtolkade eller så hänger kraven inte med teknikutvecklingen. Genom att ta fram tolkningsdokument som godkänns av IMO förenklas implementeringen av dessa krav. Om man nu väljer att inte införa dessa föreslagna MSC-cirkulär kan det resultera i att dessa värdefulla IMO-instrument faller bort och implementeringen av vissa regelverk fortsättningsvis blir svåra. 4) Föreskrifterna kommer fortsättningsvis vara delvis svårtolkade och svåra att tillämpa Alternativ som inte innebär reglering Alternativ som inte innebär reglering har inte kunnat identifieras av nedanstående skäl: 1) Det finns inga alternativ när det gäller IMO-resolutioner. Alternativ som inte innebär reglering medför att Sverige inte fullt ut uppfyller sitt åtagande i IMO. Dessutom kan detta alternativ ha negativa konsekvenser för redare, klassen, varv och inte minst för Transportstyrelsen som ska granska och godkänna dessa fartyg. 2) Föreskrifterna i sin grundform reglerar både SOLAS fartyg och fartyg i nationell trafik vilket framgår i många delar av föreskriften. Alternativ som inte innebär reglering är inte möjlig. För att uppnå målet att anpassa föreskrifterna efter det nya tillämpningsområdet måste en reglering ske. 3) Man kan låta bli att införa MSC-cirkulär i de allmänna råden och i stället publicera informationen på webben. Transportstyrelsen har hittills valt att införa hänvisningar till cirkulär i allmänna råd i relevanta föreskrifter, detta för att kunna tillhandahålla ett

5 Datum 5 (10) gemensamt verktyg som kan vara vägledande för dem som ska uppfylla kraven i föreskrifterna. Att besluta att inte införa dessa cirkulär innebär att myndigheten bryter mot en tidigare godkänd och etablerad praxis där resultaten kan bli svårtolkade regelverk. Publicering på webben anses inte vara ändamålsenligt eftersom cirkulären då inte skulle få lika stor spridning som om de förs in som allmänna råd till föreskrifterna. Det är värt att nämna att denna punkt är ingen direkt reglering utan mera som information i form av införande i allmänna råd Regleringsalternativ Några regleringsalternativ har inte kunnat identifieras av nedanstående skäl: 1) IMO-resolutionerna föreslås införlivas i svensk rätt genom transformering, vilket innebär att nationella författningar ändras och anpassas enligt internationella överenskommelser som är bindande för Sverige. Det är genom transformering som SOLAS regler om maskininstallation, elektrisk installation och periodvis obemannat maskinrum har införlivats i svensk rätt, och det är därför det regleringsalternativ som bör användas vid införlivande av nu aktuella bestämmelser. På så sätt uppfyller Sverige de internationella åtaganden som ska uppfyllas. Alternativet att införliva genom inkorporering, d.v.s. att hela den internationella överenskommelsen förs in i den nationella lagstiftningen, är därmed inte aktuellt. 2) De delar av föreskrifterna TSFS 2014:1 som berör SOLAS-fartyg tas bort. Det resulterar i att föreskrifterna blir betydligt enklare att följa eftersom onödig information som, genom det ändrade tillämpningsområdet är inaktuell, tas bort. Något regleringsalternativ för att uppnå denna harmonisering med TSFS 2017:26 har inte kunnat identifieras. 3) MSC-cirkulär införs i föreskrifterna som allmänna råd och främst som tilläggsinformation. Att lägga cirkulär i allmänna råd innebär inte en direkt reglering utan förser användaren med ett internationellt godkänt instrument. Detta instrument är till för att underlätta implementeringen av delar av SOLAS där en tolkning är nödvändig. Regleringsalternativ har inte kunnat identifieras.

6 Datum 6 (10) 4. Vilka är berörda? 1. Alla redare som har SOLAS-fartyg. 2. Konsulter som assisterar redare med ny- och ombyggnationer samt inflaggningar. 3. Erkända organisationer (RO). 4. Varv och berörda verkstäder dvs. underleverantörer. 5. Transportstyrelsens sakhandläggare, fartygsinspektörer och jurister. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag (X) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. 1) Införande av IMO-resolutionerna: 1.1. MSC.392(95). Denna resolution är en följd av teknisk utveckling och reglering av alternativa bränslen och framförallt LNG. Resolutionen innehåller delvis alternativ utformning vilket redan är reglerad men befintliga krav i maskinföreskriften behöver uppdateras. Konsekvenserna av ett införlivande i detta fall bedöms som positiva för företag i branschen, eftersom de befintliga kraven blir ännu tydligare vilket minskar risken för komplikationer vid nybyggnation eller ombyggnation av fartyg och som kan vara till fördel för redaren MSC.338(91). Denna resolution berör maskinföreskrifterna i endast en enda punkt dvs. 14 kap. 1 vilket handlar om bullerkrav. Det är en dubbelreglering och borttagandet innebär en förenkling och därmed positiv effekt för berörda företag MSC.365(93). Delar av resolutionen kompletterar kraven för fartygets styrenhet där kraven i SOLAS har varit bristfälliga. Eftersom SOLAS i vissa avseende inte har hunnit med den tekniska utvecklingen är det mycket relevant att komplettera de delar som är bristfälliga. Bedömningen är att kompletteringen och införande av resolutionen kommer att bidra till tydlighet och ha positivt effekt för företag i branschen.

7 Datum 7 (10) 2) Harmonisering av föreskrifterna TSFS 2014:1 gentemot föreskrifterna TSFS 2017:26 bedöms ha positiva effekter i form av förenkling och förtydligande av existerande krav. Berörda företag kommer att ha nytta av tydliga regelverk. 3) När det gäller de cirkulär som föreslås införas är bedömningen lika med övriga föreslagna ändringar dvs. positiva effekter, eftersom cirkulär är ett verktyg som tolkar regelverken på ett enhetligt sätt och förenklar det hela för de företag som ska följa kraven i föreskrifterna. 4) Omstruktureringen innebär positiva effekter för företag Medborgare Den föreslagna regleringen förväntas inte få några effekter för den enskilda medborgaren, såsom resenärer eller transportköpare. Möjligtvis att införlivandet kan medföra mindre positiva effekter gällande ökad säkerhet Staten, regioner eller landsting och kommuner De föreslagna ändringarna bedöms inte påverka staten, regioner eller landsting och kommuner i något större utsträckning. De enda som berörs är sakhandläggare och fartygsinspektörer på Transportstyrelsen som arbetar med föreskrifterna. Vår bedömning är att effekterna är positiva Externa effekter Inga externa effekter har kunnat identifieras. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? 1) Om Transportstyrelsen inte införlivar IMO-resolutionerna kommer Sverige inte uppfylla de internationella åtaganden som vi är ålagda att genomföra. En reglering innebär dels att man uppfyller internationella åtaganden och dels att reglerna harmoniseras med internationella krav vilket kan underlätta arbetet för redare, erkända organisationer (RO) och Transportstyrelsen. Därför anses reglering vara det bästa alternativet. 2) Om föreskrifterna inte harmoniseras gentemot föreskrifterna för fartyg i nationell sjöfart, dvs. borttagande av gamla texter, kommer de föråldrade föreskriftstexterna att finnas kvar och tryckas på nytt, trots att dessa inte gäller längre. Förslaget anses därför vara det bästa alternativet.

8 Datum 8 (10) 3) Om Transportstyrelsen beslutar att inte införa föreslagna IMO-cirkulär, finns det risk att de specifika SOLAS-kraven blir svårtolkade eller omöjliga att följa. Genom att införa MSC-cirkulär i föreskrifternas allmänna råd förenklar man tolkningen av vissa befintliga regelverk, där svårigheter om uppföljning har rapporterats till IMO. Genom dessa cirkulär har man kunnat lösa problemet. Denna åtgärd har hittills varit en naturlig del av Transportstyrelsens föreskrifter eftersom dessa cirkulär är gemensamma tolkningar av SOLAS-krav som har godkänts av samtliga medlemsstater inom IMO, då dess syfte är att underlätta användningen av SOLAS. Inga negativa effekter har kunnat identifieras i samband med ovanstående förslag. 4) Inga andra alternativ har kunnat identifieras, varför det föreslagna alternativet är det bästa. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? 2 kap. 1 fartygssäkerhetsförordningen (2003:438). 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Regleringen överensstämmer till fullo med det internationella regelverket SOLAS. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Ändringarna i SOLAS-konventionen som har beslutats genom resolution MSC.392(95) ledde till att IGF-koden trädde i kraft den 1 januari 2017; därför bör den svenska föreskriften träda i kraft så snart som möjligt. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.

9 Datum 9 (10) Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? De föreslagna ändringarna handlar om internationella förpliktelser och gemensamma tolkningar som är ett verktyg för förenkling och förtydliganden. Detta påverkar funktionsmålet genom att delvis påverka tillgänglighet för människor och gods som har god kvalitet och som är i linje med de internationella miljökraven. Internationella krav genom IMOresolutioner och cirkulär leder till en internationell harmonisering och förenklar uppföljning av regelverken. När det gäller justering av föreskrifterna med anledning av det ändrade tillämpningsområdet, leder det också till en förenkling. De föreslagna ändringarna handlar framförallt om tillgänglighet, utformning och funktion av tekniska lösningar i föreskrifterna. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? De föreslagna ändringarna påverkar hänsynsmålet i allra högsta grad och på ett positivt sätt, eftersom de förslagna ändringarna berör både säkerhet och miljö. Resolution MSC 392(95) gör IGF-koden obligatorisk. IGF-koden är ett IMO-instrument som har utvecklats under många år och är avsedd för fartyg som är gasdrivna eller drivs av andra typer av miljövänliga bränslen. Denna kod är en del av de internationella åtgärder som har tagits fram för att minska sjöfartens påverkan på miljön. Koden för gasdrivna fartyg gör det möjligt att uppnå bättre miljö, säkerhet och hälsa. C. Företag Alla konsekvenser för företag beskrivs under 5.1.

10 Datum 10 (10) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Företag Fördelar Nackdelar + / - Förenklat regelverk Ökad tydlighet Ökat användarvänlighet Medborgare NA NA Inga identifierade Staten m.fl. Förenklat regelverk Ökad tydlighet Ökat användarvänlighet Externa effekter NA NA Totalt E. Samråd Samråd har skett med (ifylls efter remissförfarande) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Saeed Mohebbi Fartygsingenjör Ansvarig för elsäkerhet och alternativa bränslen Sjö och luftfart Sektionen för sjövärdighet Direkt SMS saeed.mohebbi@transportstyrelsen.se Christine Vallhagen Jurist Sjö- och luftfart Enheten för juridik och internationell samordning Sektionen för sjöfart christine.vallhagen@transportstyrelsen.se Direkt