A. Allmänt. 3. Vilka är lösningsalternativen?

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (12) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Linnéa Ekström Sjö- och luftfart Konsekvensutredning av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten och om flyghinderanmälan Transportstyrelsens förslag: Att Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten och om flyghinderanmälan ska uppdateras och ändras i enlighet med bifogat förslag, samt enligt vad som framgår av denna konsekvensutredning. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Föreskriften uppdateras dels för att nuvarande föreskrifter inte stämmer överens med kraven i ICAO Annex 14, dels för att den praktiska tillämpningen av föreskrifterna inte fungerar enligt vad som var avsikten vid förra uppdateringen. Erfarenheter från tillämpningen av reglerna har visat att ändringar måste genomföras eftersom vissa av kraven inte är praktiskt möjliga att leva upp till för de som ska tillämpa föreskriften. 2. Vad ska uppnås? En mer ensad kravbild mellan nu gällande föreskrift (TSFS 2010:155), ICAO Annex 14 och Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:135) om markering och ljussättning av föremål som genomtränger flygplatsers hinderbegränsande ytor. Samtliga regelverk innehåller krav på markering av hinder. Dessutom uppnås att reglerna blir tydligare och mer praktiskt tillämpbara samt att flygsäkerheten höjs. 3. Vilka är lösningsalternativen? TS2503, v03.00, Effekter om ingenting görs? Om ingenting görs kommer föreskrifterna att får sämre överensstämmelse med både internationella samt andra nationella regelverk eftersom dessa har ändrats sedan den senaste uppdateringen av föreskriften. Om ingenting görs kommer det även innebära att tillämparna av föreskriften får svårt att leva upp till vissa av kraven.

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (12) 3.2 Alternativ som inte innebär reglering Det finns inga alternativ som inte innebär reglering. Reglering krävs för att skapa en enhetlig utformning av markeringar samt för att luftfarten ska förstå vad de olika markeringarna innebär samt kunna rätta sig efter dem. 3.3 Regleringsalternativ Alternativ 1 Alternativ 1 innebär att delvis införliva ICAO:s standarder och rekommendationer på området samt att ändra vissa bestämmelser för att få mer praktiskt tillämpbara regler. Mer praktiskt tillämpbara regler som går att leva upp till Transportstyrelsen har tagit emot synpunkter från tillämpare av föreskriften att markering med klot på staglinor är problematiskt i samband med isbildning på staglinorna, eftersom kloten riskerar att gå sönder när isklumpar glider neråt på linorna. Nuvarande 17 (21 i förslaget) utökas därför med en möjlighet att master med staglinor kan markeras med medelintensivt ljus så att ljuset täcker in ett större område och därmed kan ersätta markering med klot på staglinorna. Markering av staglinor finns inte reglerat i Annex 14. Höjd flygsäkerhet Master för högspänningsledningar som korsar vattendrag, dalar eller vägar ska markeras med låg- eller medelintensivt ljus från 45 meter. Tidigare kunde man välja att enbart markera med färg. Här har vi lägre krav än Annex 14 som kräver högintensivt ljus. Eftersom vi i våra nationella föreskrifter inte kräver högintensivt ljus för andra föremål som är lägre än 150 meter över mark- eller vattenytan anser vi inte att det finns anledning att införa det för dessa hinder heller. Markörer i form av klot på högspänningsledningar ska placeras närmare varandra än tidigare och kravbilden gällande markering av stolpar/master till högspänningsledningar skärps, både avseende ljus (där högspänningsledningen korsar vattendrag etc.) och färg. Ändringen föranleds med anledning av skärpta krav i Annex 14. Vindkraftverk med en totalhöjd av 150 meter eller mer över mark- eller vattenyta ska utöver nuvarande krav på markering även markeras med lågintensiva ljus på halva höjden upp till nacellen. Kravet är i enlighet med Annex 14. Förankrade ballonger med en diameter av 2,5 meter eller mindre eller med en gasvolym av 5 kubikmeter eller mindre samt drakar eller andra liknande föremål med en vikt av 2,5 kilo eller mindre behöver inte markeras enligt

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (12) dagens förskrift. I förslaget till nya föreskrifter undantas de inte längre från kravet på markering utan omfattas av första stycket. Kravet på markering gäller även linor som förankrar dessa föremål, vilket också är nytt. Enligt nu gällande föreskrift behöver vissa föremål inte markeras med ljus om de är lägre än 100 meter. Detta innebär en flygsäkerhetsrisk vid flygning i mörker eftersom hinder som endast är markerade med färg inte går att upptäcka. Därför har kravet skärpts så att även lågintensiva ljus krävs på föremål som är 45 meter och högre, oavsett om de har markerats med färg eller inte. Enligt annexet krävs medelintensiva ljus redan från 45 meter, vilket innebär att det nya kravet är en skärpning jämfört med nu gällande förskrift men ett lägre krav jämfört med annexet. Alternativ 2 Alternativ 2 innebär att helt och hållet införliva ICAO:s standarder på området och att inte ändra något som är nationellt reglerat. Detta skulle innebära följande skillnader jämfört med dagens reglering och det som föreslås i remissen. Kraven på markering av staglinor skulle inte utökas med ytterligare möjligheter till markering. Linor till förankrade ballonger och liknande föremål skulle inte behöva markeras. Föremål som är 45 meter och högre skulle behöva markeras med medelintensiva ljus. I remissen föreslås att lågintensiva ljus ska kombineras med färgmarkeringar som ett alternativ till enbart låg- eller medelintensiva ljus, i dagens föreskrift är markering med enbart färg ett alternativ. Master för högspänningsledningar som korsar vattendrag, dalar eller vägar skulle behöva markeras med högintensivt ljus från 45 meter. I remissen föreslås att lågintensiva ljus ska kombineras med färgmarkeringar som ett alternativ till enbart låg- eller medelintensiva ljus, i dagens föreskrift är markering med enbart färg ett alternativ. 4. Vilka är berörda? De som berörs av föreskriften är företag och privatpersoner (medborgare) som äger, förvaltar eller ska sätta upp nya föremål, byggnader eller anläggningar som har en höjd av 45 meter eller högre över mark- eller vattenytan och som är belägna utanför en flygplats fastställda hinderbegränsande ytor. Berörda branscher är bland annat luftfartsbranschen, vindkraftsbranschen, telekombranschen, elkraftbranschen, kommuner, landsting. en kan vara allt från små enskilda bolag till stora koncerner.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (12) Försvarsmakten (staten), flygbranschen (medborgare, företag) flygräddningstjänst (staten) berörs indirekt. 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1 ( ) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1. ( x ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. som berörs nämns under avsnitt 4 ovan. De konsekvenser regleringen medför är framförallt ökade kostnader med anledning av krav på markering på mellanliggande nivåer för vindkraftverk samt genom det utökade kravet på att vissa master för högspänningsledningar ska markeras med ljus från 45 meter. De ökade kostnaderna kan delas upp mellan investering, installation samt underhåll av de nya armaturerna. Kostnaderna uppskattas till ca 5000 kronor per hinderljus och ca 5000 kronor för installation. Driftskostnaderna uppskattas bli försumbara. Möjligheten att markera master försedda med staglinor med medelintensivt ljus så att detta täcker in ett större område och därmed kan ersätta markering på staglinorna innebär en förenkling och regeln blir mer praktiskt tillämpbar. 5.2 Medborgare För personer som har privatflygcertifikat blir konsekvensen att hinder blir mer framträdande, vilket innebär en minskad risk för att olyckor ska inträffa. För privatpersoner som bor nära ett hinder som omfattas av kraven på utökad markering, kan den ökade belysningen uppfattas som störande. 5.3 Staten, regioner eller landsting och kommuner Försvarsmakten (staten), flygbranschen (medborgare, företag) flygräddningstjänst (staten) berörs indirekt genom att hinder blir mer framträdande. Svenska kraftnät berörs av kraven på markering av högspänningsledningar.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (12) 5.4 Externa effekter Inga externa effekter har identifieras. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Det övervägda alternativet (alternativ 2) innebär att helt och hållet införliva ICAO:s standarder på området och att inte ändra något som är nationellt reglerat. Detta skulle innebära följande skillnader jämfört med dagens reglering och det som föreslås i remissen. Kraven på markering av staglinor skulle inte utökas med ytterligare möjligheter till markering och linor till förankrade ballonger och liknande föremål skulle inte behöva markeras, eftersom detta helt nationella krav som inte återfinns i Annex 14. Att inte ändra dessa bestämmelser skulle innebära att den flygsäkerhetsrisk som det innebär att de inte är markerade skulle kvarstå. Föremål som är 45 meter och högre skulle behöva markeras med medelintensiva ljus. Detta skulle innebära en ytterligare skärpning av kravet jämfört med idag. I remissen föreslås att lågintensiva ljus ska kombineras med färgmarkeringar som ett alternativ till enbart låg- eller medelintensiva ljus, i dagens föreskrift är markering med enbart färg ett alternativ. Konsekvensen skulle bli en ökad flygsäkerhet samt ökade kostnader för installation av hinderljus, uppskattningsvis cirka kronor per medelintensivt ljus. Dock bedömer vi att flygsäkerheten skulle hållas på en tillräckligt hög nivå med lågintensiv belysning. Master för högspänningsledningar som korsar vattendrag, dalar eller vägar skulle behöva markeras med högintensivt ljus från 45 meter. I remissen föreslås att lågintensiva ljus ska kombineras med färgmarkeringar som ett alternativ till enbart låg- eller medelintensiva ljus, i dagens föreskrift är markering med enbart färg ett alternativ. Vi bedömer att alternativ 1 är det bästa alternativet eftersom det innebär att flygsäkerheten kan hållas på en tillräckligt hög nivå samtidigt som branschen påverkas så lite som möjligt av de skärpta kraven. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? 6 kap. 22 och 23 samt 12 kap. 4 luftfartsförordningen (2010:770).

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (12) 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Regleringen av markering av hinder som kan utgöra en fara för luftfarten är inte harmoniserad inom EU och skiljer sig därmed åt mellan länderna. Förslaget till nya föreskrifter innebär att våra nationella regler i stora delar anpassas efter Annex 14. Däremot skiljer sig våra nationella föreskrifter från annexet i viss mån, dels för att den nationella regleringen är äldre och redan fanns innan ICAO:s bestämmelser, dels för att vi har valt att ha lägre krav för viss typ av markering där vi anser att ICAO:s krav inte är på en rimlig nivå (tex markering av stolpar för högspänningsledningar). Vi har även reglerat områden som inte finns med i annexet, t ex markering av staglinor samt linor till förankrade ballonger och drakar. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Ingen hänsyn behöver tas för ikraftträdandet, däremot behövs generösa övergångsbestämmelser för att branschen ska hinna anpassa sig. Inga särskilda informationsinsatser krävs. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Regleringen får ingen påverkan på funktionsmålet. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Regleringen får påverkan på hänsynsmålet genom att flygsäkerheten ökar.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (12) C. 12. Hur många företag berörs, i vilka branscher är de verksamma och hur stora är företagen? Det är mycket svårt att uppskatta antalet som berörs eftersom reglerna kan beröra i princip vem som helst. Berörda branscher är bland annat luftfartsbranschen, vindkraftsbranschen, telekombranschen, elkraftbranschen, kommuner, landsting. en kan vara allt från små enskilda bolag till stora koncerner. År 2017 uppgick antalet vindkraftverk i Sverige till st. 1. Hur fördelningen av antalet företag som äger/driver vindkraftverken ser ut framgår inte av statistiken. Kostnaderna uppskattas till ca 5000 kronor per hinderljus samt en installationskostnad på ca 5000 kronor per vindkraftverk. Det svenska stamnätet består idag av ca km högspänningsledningar Stamnätet har bara en ägare som också är den enda aktören som berörs av regleringen gällande luftledningar, Svenska Kraftnät. Eftersom Svenska Kraftnät är en myndighet redovisas de inte med under kapitel C. 13. Vilken tidsåtgång medför regleringen för företagen och vad innebär regleringen för företagens administrativa kostnader? Tidsåtgången som regleringen medför är den tid som behövs för att installera nya armaturer eller markörer. Tidsåtgången kommer att variera beroende på företagets storlek, antal och typ av hinder. Större bolag eller myndigheter kommer troligtvis behöva lägga tid för att uppdatera rutiner och liknande dokument med anledning av de nya föreskrifterna. Tidsåtgången uppskattas till ca 8 h per företag/myndighet. Utöver detta bedöms att inga administrativa kostnader som beror på att information ska upprättas, lagras och/eller överföras kommer att uppstå. 14. Vilka andra kostnader medför regleringen för företagen och vilka förändringar i verksamheten kan de behöva vidta? De kostnader som gör att regelförslaget får effekter av betydelse för företagen är kostnader för armaturer och markörer samt installationskostnader för dessa 2. Kostnaderna uppskattas till ca Källa: Energimyndighetens statistikdatabas, _5.px/table/tableViewLayout2/?rxid=1ec4b44a-4a e-022b5bab2dda 2 Transportstyrelsen har gjort en uppskattning av kostnaden för armaturer, vilken redovisas under rubriken D.Sammanställning av konsekvenser.

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (12) kronor per hinderljus, ca 5000 kronor för installation. Driftskostnaderna uppskattas bli försumbara. Transportstyrelsen kan inte identifiera några förändringar som företagen behöver vidta i sin verksamhet med anledning av regleringen. 15. I vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen? Transportstyrelsen ser inte att konkurrensförhållandena mellan företagen kommer att påverkas av regleringen. Regleringen berör i första hand större företag, staten eller kommuner. Även om mindre aktörer också kan komma att beröras om de sätter upp föremål som är högre än 45 meter konkurrerar de inte med de större företagen utan hamnar i en annan verksamhetskategori. Vi kan heller inte se att företagens geografiska placering har någon påverkan på konkurrensförhållandena. 16. Hur kan regleringen i andra avseenden komma att påverka företagen? Regleringen kan innebära en minskad risk för olyckor för berörda flygbolag. 17. Behöver särskilda hänsyn tas till små företag vid reglernas utformning? Nej.

9 D. Sammanställning av konsekvenser Datum Dnr/Beteckning 9 (12)

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (12) Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar (ett vindkraftverk (tio vindkraftverk) (50 vindkraftverk) (avser högspänningslednin gar) Fördelar Nackdelar + / Uppskattade kostnader Kostnad per hinderljus = 3000 kr (x3) Installationskostnad per verk = 5000 kr (en övergång = två stolpar) (tio övergångar = 20 stolpar) (50 övergångar = 100 stolpar) Uppskattade kostnader Kostnad per hinderljus = 3000 kr (x2) Installationskostnad = 5000 kr Medborgare För personer som har privatflygcertifika t blir konsekvensen att hinder blir mer framträdande, vilket är positivt. För privatpersoner som bor nära ett hinder som omfattas av kraven på utökad markering, kan den ökade belysningen uppfattas som störande.

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (12) Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Staten m.fl. Staten m.fl. Svenska kraftnät (avser högspänningsledningar) (en övergång = två stolpar) (tio övergångar = 20 stolpar) (50 övergångar = 100 stolpar) För Försvarsmakten blir konsekvensen att hinder blir mer framträdande, vilket är positivt. Det samma gäller flygräddningstjä nsten Uppskattade kostnader Kostnad per hinderljus = 3000 kr (x2) Installationskostnad = 5000 kr Externa effekter Totalt Inga externa effekter har identifierats. 14 (per vindkraftverk) 11 (per övergång) E. Samråd Transportstyrelsen har varit i kontakt med olika aktörer på området för att inhämta kunskap om vissa praktiska tillämpningsproblem.

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (12) Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Linnéa Ekström, gruppledare Johan Nordström, flygplatsinspektör Annika Sandström Johansson, jurist