1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen?

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Samer Sada Väg- och järnvägsavdelningen Enheten för teknik och trafik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning Transportstyrelsens förslag: Föreskrifter om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:44) om säkerhetsstyrning och säkerhetsordning med säkerhetsbestämmelser inom tunnelbana och spårväg. Genom föreskrifterna upphör Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2008:9) om trafiksäkerhetsinstruktion för tunnelbana och spårväg att gälla. Föreskrifter om ansökan om tillstånd för tunnelbana och spårväg. De nu gällande föreskrifterna om ansökan om tillstånd för tunnelbana och spårväg, JvSFS 2007:6, uppdateras och förs in som nya grundföreskrifter i TSFS. A. Allmänt 1. Vad är problemet eller anledningen till regleringen? Dagens reglering om trafiksäkerhetsinstruktion Idag finns regler om att en verksamhetsutövare ska ha de säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet angående bl.a. bedrivande av trafik och arbeten på spåret (trafiksäkerhetsinstruktion). Med verksamhetsutövare avses i detta sammanhang verksamhetsutövare som har tillstånd att driva spåranläggningar (spårinnehav), spårtrafik (trafikutövning) eller särskild trafikledningsverksamhet. 1 Säkerhetsbestämmelserna ska förtecknas i verksamhetsutövarens säkerhetsordning. 2 Det finns krav på vad en trafiksäkerhetsinstruktion ska innehålla. 3 De trafiksäkerhetsinstruktioner som förekommer hos verksamhetsutövare idag ser mycket olika ut och innehåller ofta mer information än de säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet angående bedrivande av trafik och arbeten på spåret. 1 Se 4 lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. 2 Se 9 Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2013:44) om säkerhetsstyrning och säkerhetsordning med säkerhetsbestämmelser inom tunnelbana och spårväg. 3 Se Järnvägsstyrelsens föreskrifter (JvSFS 2008:9) om trafiksäkerhetsinstruktion för tunnelbana och spårväg.

2 Datum Dnr/Beteckning 2 (13) Trafiksäkerhetsinstruktionen ska lämnas in till Transportstyrelsen vid ansökan om tillstånd och vid väsentliga förändringar av trafiksäkerhetsinstruktionen. Syftet med detta är att Transportstyrelsen ska kunna se att en verksamhetsutövare har och följer upp sina regler gällande driften. Problem med dagens föreskrifter om trafiksäkerhetsinstruktion (JvSFS 2008:9) Vi har sett vissa problem med dagens föreskrifter om trafiksäkerhetsinstruktion. Ett exempel där reglerna inte är tillfredsställande är 2 8 JvSFS 2008:9. I bestämmelsen anges att en trafiksäkerhetsinstruktion ska innehålla eventuella undantag enligt 10 andra stycket samt 12 andra stycket i förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. Förordningen hänvisar sedan i sin tur till 3 kap. 17 första stycket trafikförordningen (1998:1276) och till lokala trafikföreskrifter. I 10 andra stycket och 12 andra stycket i förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg anges att undantag från 3 kap. 17 första stycket trafikförordningen och från lokala trafikföreskrifter om färdhastighet, väjningsplikt eller stopplikt får föreskrivas i en säkerhetsordning för spårväg. 3 kap. 17 första stycket trafikförordningen handlar om att fordon inom tättbebyggt område inte får föras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen. Förordningen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg ser ut att tillåta att en verksamhetsutövare gör egna undantag från bestämmelsen om hastighet (högst 50 km/timmen) i 3 kap. 17 första stycket trafikförordningen. När det gäller lokala trafikföreskrifter ser det ut som att verksamhetsutövaren tillåts göra undantag från trafikregel i lokal trafikföreskrift som avser färdhastighet, väjningsplikt eller stopplikt. Vi anser att skrivningen i 2 8 JvSFS 2008:9 kan vara vilseledande. I detta fall överlämnas möjligheten att göra undantag från trafikregler genom en regeringsförordning, förordning (1990:1165). Det finns inte något stöd i lag för regeringen att överlämna till verksamhetsutövaren att föreskriva om undantag från bestämmelser i trafikförordningen eller lokala trafikföreskrifter beslutade med stöd av trafikförordningen. Vi anser att det krävs lagstöd för att föreskriva om denna typ av undantag. Eftersom lagstöd saknas kan eventuella undantag som föreskrivits av verksamhetsutövaren i trafiksäkerhetsinstruktionen enligt vår mening inte tillämpas. Därför behöver denna regel tas bort från föreskrifterna. Det är alltså, enligt vår mening, inte tillåtet för verksamhetsutövaren att ha egna regler om färdhastighet, väjningsplikt eller stopplikt om dessa regler strider mot trafikförordningen eller lokala trafikföreskrifter. Naturligtvis kan

3 Datum Dnr/Beteckning 3 (13) verksamhetsutövaren ha interna regler om hastighet som endast tillåter en lägre hastighet än den som föreskrivs i trafikförordningen eller lokala trafikföreskrifter. Det handlar då inte om undantag från dessa regler utan om interna regler. Dagens reglering om ansökan om tillstånd för tunnelbana och spårväg Spåranläggningar, spårtrafik eller särskild trafikledningsverksamhet får drivas endast av den som har tillstånd till verksamheten. Det är Transportstyrelsen som beviljar tillstånd. När man ansöker om tillstånd ska bl.a. verksamhetens trafiksäkerhetsinstruktion lämnas in. Problem med dagens föreskrifter om ansökan om tillstånd (JvSFS 2007:6) Vi har, när det gäller JvSFS 2007:6, funnit att det behöver förtydligas att det finns ett särskilt förfarande för ansökan om tillstånd för särskild trafikledningsverksamhet. En trafikutövare kan vilja överlåta ansvaret för trafikledningen till någon annan, som då måste ansöka om tillstånd för denna verksamhet, särskild trafikledningsverksamhet. Även om det av lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg framgår att tillstånd kan beviljas för särskild trafikledningsverksamhet, har detta hittills inte tydligt framgått av föreskrifterna. Idag görs en särskild ansökan när det gäller tillstånd för särskild trafikledningsverksamhet. Det bör enligt vår mening även framgå av föreskrifterna om ansökan att denna tillståndsform finns. Allmänt när det gäller behovet av översyn Transportstyrelsen har som mål att regelbundet se över sina föreskrifter. De aktuella föreskrifterna har inte ändrats sedan de trädde i kraft (den 31 maj 2009 respektive den 5 september 2007). Det finns också en målsättning att gamla föreskriftsserier (bl.a. JvSFS) ska ersättas med TSFS, vilket gör att det finns ett stort behov av att inrikta översynen på just de gamla föreskriftsserierna. Det är därför lämpligt att nu se över dem och ta hand om de problem vi ser. Transportstyrelsen har vidare så kallade strategiska mål med föreskriftsarbetet, som lyder enligt följande: Transportstyrelsens regelverk ska förenklas, vara aktuellt och göras mindre ingripande inom de områden där myndigheten har rådighet. Transportstyrelsens regelverk ska underlätta införandet av ny teknik som gynnar utvecklingen inom transportsystemet. Vi har regler endast där det behövs för att aktörerna ska kunna ge samhället transportpolitisk nytta.

4 Datum Dnr/Beteckning 4 (13) Vid översynen finns såklart ett behov av att anpassa föreskrifterna till dagens förhållanden. Vi måste undersöka om samtliga begrepp som används i föreskrifterna är aktuella. Vi måste även undersöka vilka krav som behövs respektive är inaktuella. Det kan noteras att fler aktörer än tidigare trätt in på marknaden för tunnelbana och spårväg. Detta är också en omständighet som måste beaktas vid översynen. Det måste vara klart för dem som träder in vilka regler som gäller. Nämnas bör slutligen att behovet av en översyn av regleringen inom tunnelbana och spårväg är långt större än den översyn som kan ske inom ramen för detta föreskriftsarbete. 2. Vad ska uppnås? Syftet med översynen är att få funktionella, aktuella föreskrifter som förstås av branschen. 3. Vilka är lösningsalternativen? 3.1. Effekter om ingenting görs Föreskrifterna JvSFS 2008:9 och JvSFS 2007:6 är som nämnts föråldrade och behöver ses över. Vi har även konstaterat att TSFS 2013:44 behöver kompletteras. Om ingenting görs kvarstår den bristfälliga regleringen. Risken är dessutom stor att framför allt nytillkomna verksamhetsutövare har svårt att utläsa vilka krav som egentligen ställs. Detta kan i förlängningen innebära säkerhetsrisker. Att behålla föreskrifterna så som de ser ut idag är således inget alternativ. Se vad som anförs ovan under avsnitt Alternativ som inte innebär reglering De problem som vi ser med de föråldrade föreskrifterna kan inte avhjälpas genom andra kompletterande åtgärder, t.ex. genom nya blanketter och information på nätet. Vidare, att informera om regelverk som är delvis vilseledande eller inte tillfredsställande (enligt avsnitt 1) kan inte vara en ändamålsenlig åtgärd.

5 Datum Dnr/Beteckning 5 (13) 3.3. Regleringsalternativ Alternativ 1 (det valda alternativet): Föreskrifterna JvSFS 2008:9 upphävs och vissa delar, framför allt det som handlar om trafiksäkerhetsinstruktionen, förs över till TSFS 2013:44. Det är naturligt att föra över delar till TSFS 2013:44 som handlar om säkerhetsstyrning, eftersom innehållet i JvSFS 2008:9 handlar om en del av säkerhetsstyrningen. Vi föreslår en särskild bestämmelse (ny) i TSFS 2013:44 som handlar om bestämmelserna om bedrivande av trafik och arbeten på spåret, men använder då inte längre begreppet trafiksäkerhetsinstruktion. Istället för begreppet trafiksäkerhetsinstruktion använder vi begreppet bestämmelser om bedrivande av trafik och arbeten på spåret. Innehållet i JvSFS 2007:6 behålls och uppdateras och förs över till nya grundföreskrifter i TSFS. Detta innebär att JvSFS 2007:6 upphävs. Nyheter Följande förtydliganden görs i TSFS 2013:44: Verksamhetsutövaren ska ha förfaranden som säkerställer att information som är viktig ur säkerhetssynpunkt, vital för säkerheten, förmedlas till andra aktörer som är verksamma på samma spåranläggning. Vi har också sett att det behöver göras tydligt att verksamhetsutövarnas säkerhetsstyrning ska innehålla förfaranden som säkerställer kompetens och hälsa hos personalen. Vi ser även ett behov av att ta bort begreppet trafiksäkerhetsinstruktion från föreskrifterna. Transportstyrelsen har idag regler om trafiksäkerhetsinstruktion som i JvSFS 2008:9 definieras som bestämmelser om bedrivande av trafik och arbeten på spåret. Branschen använder begreppet trafiksäkerhetsinstruktion, men begreppet har då en lite annan mer utvidgad betydelse. Branschen avser med begreppet trafiksäkerhetsinstruktion inte enbart bestämmelser om bedrivande av trafik och arbeten på spåret 4, utan för även in annan intern reglering i begreppet. Enligt vår bedömning blir det mera rätt att låta branschen fortsätta använda begreppet trafiksäkerhetsinstruktion på det sätt som sker i dag i praktiken. Därför föreslår vi att vi i våra föreskrifter istället endast använder begreppet säkerhetsbestämmelser som behövs för att trygga en säker verksamhet angående bedrivande av trafik och arbeten på spåret när vi avser det som i JvSFS 2008:9 benämns trafiksäkerhetsinstruktion. 4 Se definitionen i 1 JvSFS 2008:9.

6 Datum Dnr/Beteckning 6 (13) Vi för in en upplysningsparagraf med hänvisning till 8 kap. 4 vägmärkesförordningen (2007:90); detta för att göra det tydligt för verksamhetsutövarna att det inte är tillåtet att sätta upp anordningar som kan förväxlas med eller har samma innebörd som en anordning enligt vägmärkesförordningen. Med anordningar avses t.ex. vägmärken och trafiksignaler. I föreskrifterna om ansökan om tillstånd lägger vi in vissa definitioner ( säkerhetsordning och säkerhetsstyrning, som även förekommer i TSFS 2013:44) och gör det tydligt att föreskrifterna även gäller ansökan om tillstånd för särskild trafikledningsverksamhet. Alternativ 2 Föreskrifterna JvSFS 2008:9 och JvSFS 2007:6 behålls och uppdateringar sker direkt i de föreskrifterna. Vissa delar tas bort och vissa läggs till. Vi kompletterar föreskrifterna JvSFS 2007:6 med regler om hur man ansöker om tillstånd för särskild trafikledningsverksamhet. I JvSFS 2008:9 rensar vi i punktlistan i 2 som handlar om vad en trafiksäkerhetsinstruktion ska innehålla. Vi stryker 2 6, 2 8 och 2 9 eftersom vi inte anser att verksamhetsutövarna kan få ha regler som strider mot trafikförordningen och lokala trafikföreskrifter. Vi moderniserar språket i bägge föreskrifterna. Av samma skäl som framförs under avsnitt 1 och avsnitt är detta ett sämre alternativ än alternativ 1 ovan. 4. Vilka är berörda? Spårinnehavare spårväg och tunnelbana Trafikutövare spårväg och tunnelbana Särskild trafikledningsverksamhet spårväg och tunnelbana Entreprenörer spårväg och tunnelbana (t ex underhåll eller andra företag som gör arbete på spåret) Övriga företag/organisationer, t ex bemanningsföretag, utbildningsföretag eller konsulter 5. Vilka konsekvenser medför regleringen? 5.1. Företag (x) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under 5.1.

7 Datum Dnr/Beteckning 7 (13) ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför ingen beskrivning under 5.1 utan samtliga konsekvenser för företagen beskrivs under avsnitt C. Trafikutövare och spårinnehavare som har tillstånd för sådan verksamhet som bedrivs inom spårväg och tunnelbana ska redan idag ha de bestämmelser för trafik och arbeten på spåret som deras verksamhet kräver. Dessa bestämmelser begärs in och granskas av Transportstyrelsen dels vid tillståndsgivning och därefter även vid tillsyn av tillståndshavarna. Som en del av verksamhetsutövarnas säkerhetsstyrning ska det finnas förfaranden för att identifiera förändringar i gällande regelverk och implementera sådana i sin egen säkerhetsstyrning. Konsekvensen av att föreskrifterna omarbetas blir således att de måste uppdatera aktuella delar av sin säkerhetsstyrning, och kommunicera ut ändringarna, dels i sina egna organisationer men även externt till dem det berör. Eftersom det inte försvinner eller tillkommer några nya krav ser Transportstyrelsen inte att det skulle innebära några kostnader för utbildning eller liknande insatser hos verksamhetsutövarna. Tiden som tillståndshavarna behöver för att göra de administrativa ändringarna är beroende av säkerhetsstyrningens omfattning och hur många som är berörda av deras bestämmelser. Uppdatering av dokumentation som följd av föreslagen reglering beräknar vi kunna utföras på två arbetsdagar, 16 timmar samt uppskattningsvis 3 timmar i eventuella konsultkostnader. Räknar man med en timkostnad på 455 kronor för företagens eget arbete och administration för denna uppdatering blir det en kostnad på kronor per företag samt kronor för eventuella konsultkostnader, totalt kronor. Den totala kostnaden för de 10 berörda företagen enligt nedan skulle då bli kronor. Uppgiften är beräknad på en genomsnittlig lön för en säkerhetschef i berörda branscher. (källa SCB). Kostnaden inberäknar arbetsgivaravgifter samt semesterersättning. Konsultkostnaden på kronor per timme är ett antagande. Idag finns det 10 stycken verksamhetsutövare som har tillstånd för spårväg/tunnelbaneverksamhet, men vi vet att det är flera städer som kommer att bygga spårvägar. Först ut är Lund som beräknar att de kan starta trafik under Fram till år 2025 planerar Helsingborg och Uppsala att komma igång med spårvägsverksamhet. Förstudier har inletts i Västerås, Linköping, Eskilstuna och Jönköping för att utreda möjligheterna att bygga för spårvagnstrafik, men där beräknas det att det kommer att ta ca 15 år innan trafikstart.

8 Datum Dnr/Beteckning 8 (13) Genom den föreslagna uppdateringen av våra föreskrifter underlättar vi även för dessa nya verksamhetsutövare att ansöka om tillstånd Medborgare Eftersom verksamhetsutövarna redan idag ska redovisa för Transportstyrelsen att de har dessa bestämmelser både vid tillståndsgivningen och senare vid tillsyn, och det varken blir lättnader eller skärpningar i regleringen, så ser vi inte att säkerheten skulle försämras eller att antalet olyckor eller tillbud skulle öka. Transportstyrelsen kan inte heller se att det skulle få några andra konsekvenser för medborgare Staten, regioner eller landsting och kommuner Endast de kommuner eller landsting som har tillstånd för att bedriva någon form av verksamhet inom spårväg och/eller tunnelbana kommer att beröras och då i egenskap av att de har tillstånd som spårinnehavare eller trafikutövare. Entreprenörer som upphandlas av dessa tillståndshavare för att utföra någon typ av arbete i anläggningarna ska följa beställarens regler och behöver då uppdatera den egna säkerhetsstyrningen med de nya föreskrifterna. Dessa effekter beskrivs under avsnitt Externa effekter Omarbetning av dessa föreskrifter kommer inte att få några effekter på samhället i övrigt då det varken tillkommer eller tas bort några krav mot vad som gäller idag. Därför ser vi inte att säkerheten skulle påverkas på grund av dessa förändringar. Vi ser inte några andra effekter heller i fråga om ökad eller minskad trafik inom tunnelbana eller spårväg. 6. Vilka konsekvenser medför övervägda alternativ till regleringen och varför anses regleringen vara det bästa alternativet? Det valda alternativet innebär ett tydligare regelverk med avseende på föreskrifterna om ansökan om tillstånd för spårväg och tunnelbana. Att upphäva föreskriften JvSFS 2008:9 och föra över en del av innehållet till en uppdaterad TSFS 2013:44 och till nya föreskrifter om ansökan om tillstånd (gamla JvSFS 2007:6) innebär dessutom att Transportstyrelsens strategiska mål med föreskriftsarbetet (se avsnitt 1) efterlevs. Det finns delar i JvSFS 2008:9 (se 2 6, 2 8, 2 9) som inte förs över till nya föreskrifter. Vi anser inte att verksamhetsutövarna kan tillåtas ha egna regler som strider mot trafikförordningen och lokala trafikföreskrifter. 3 i JvSFS 2008:9 är också en bestämmelse som försvinner, vi kan inte se att bestämmelsen fyller någon funktion idag. När det gäller 6 i JvSFS 2008:9 (gällande trafiksäkerhetsinstruktionen) anser vi inte att det i specifika bestämmelser

9 Datum Dnr/Beteckning 9 (13) behöver anges vem som upprättat instruktionen eller från vilken tidpunkt den föreslås gälla. Naturligtvis gäller fortfarande reglerna om dokumentation av säkerhetsstyrningen (se t.ex. 3 TSFS 2013:44). Andra alternativ och varför arbetsgruppen inte valde dessa återfinns under avsnitt ovan. 7. Vilka bemyndiganden grundar sig myndighetens beslutanderätt på? 7 förordningen (1990:1165) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg. 8. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler? Eftersom tunnelbana och spårväg inte är föremål för EU-rättslig reglering eller andra internationella regler, finns inte några sådana regler som vi behöver ta hänsyn till. 9. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? I samband med initieringen av föreskriftsarbetet bildades en referensgrupp bestående av representanter för branschen. Referensgruppen har fått lämna synpunkter på befintlig föreskrift och det ändringsarbete som vi har föreslagit. Därtill kommer att det inte införs några nya krav. Det är fråga om bestämmelser som verksamhetsutövarna redan idag ska ha i sin säkerhetsstyrning. Därför ser vi inte att det finns behov av speciella informationskampanjer och branschen är medveten om tidplanen för ikraftträdandet och behöver därmed ingen extra tid för förberedelser. B. Transportpolitisk måluppfyllelse Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden.

10 Datum Dnr/Beteckning 10 (13) Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. 10. Hur påverkar regleringen funktionsmålet? Den föreslagna regleringen handlar dels om vilka regler en verksamhetsutövare sätter upp för bedrivande av trafik och arbeten på spår, dels om vad en ansökan om tillstånd för tunnelbana och spårväg ska innehålla. Den stora vinsten med regleringen är att det finns en gemensam ram för vad en verksamhetsutövares säkerhetsbestämmelser om bedrivande av trafik och arbeten på spåret (förut kallad trafiksäkerhetsinstruktion) minst ska innehålla, oavsett om det är fråga om en ny eller gammal aktör. Vi kan inte se att tillgängligheten för människor och gods påverkas genom den föreslagna regleringen eller att landets utvecklingskraft påverkas. Vi kan inte heller se att olika utpekade gruppers tillgänglighet påverkas eller att jämställdheten skulle påverkas på något sätt. De föreslagna reglerna är inte av den karaktären. Således bedöms regleringen inte i sak påverka funktionsmålet. 11. Hur påverkar regleringen hänsynsmålet? Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Vi kan inte se att miljö och hälsa påverkas av regleringen. Vad det gäller säkerheten anser vi att den bibehålls genom detta regelarbete då den gemensamma ramen för vad en verksamhetsutövares säkerhetsbestämmelser om bedrivande av trafik och arbeten på spåret (förut kallad trafiksäkerhetsinstruktion) minst ska innehålla kommer att uppdateras och anpassas till dagens verksamheter. Verksamhetsutövarna ansvarar redan idag för att det ska finnas den organisation som krävs för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett säkert sätt. 5 Vidare ska det finnas en säkerhetsordning med sådana säkerhetsbestämmelser som behövs utöver lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg och de föreskrifter som är utfärdade med stöd av 5 Se 11 lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg.

11 Datum Dnr/Beteckning 11 (13) lagen. 6 Det är verksamhetsutövaren som ansvarar för att dessa krav uppfylls. 7 Det finns regler om säkerhetsstyrning och säkerhetsordning med säkerhetsbestämmelser i TSFS 2013:44. Således bedöms regleringen inte påverka hänsynsmålet. C. Företag Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Samtliga konsekvenser för företagen beskrivs därför under avsnitt Se 14 lagen. 7 Se 15 lagen.

12 Datum Dnr/Beteckning 12 (13) D. Sammanställning av konsekvenser Berörd aktör Effekter som inte kan beräknas Beräknade effekter (tkr) Kommentar Fördelar Nackdelar + / - Företag Tydligare regelverk, lättare att förstå vad som krävs. Inträde på marknaden underlättas för nya aktörer och intressenter. Detta kan även på längre sikt leda till minskade kostnader för företagen. Vi kan ej identifiera några nackdelar förutom marginella kostnader enligt redovisning i avsnitt Se avsnitt 5.1 Medborgare Vi kan ej identifiera några nackdelar då förslaget ej kommer att innebära sämre säkerhet och någon ökning av olyckor. Staten m.fl. Vi kan ej identifiera några fördelar för det allmänna. Vi kan ej identifiera några nackdelar för det allmänna. Externa effekter Vi kan ej identifiera några externa effekter då kraven ej ändras och trafikens omfattning kommer att vara konstant. Vi kan ej identifiera några externa effekter då kraven ej ändras och trafikens omfattning kommer att vara konstant. Totalt

13 Datum Dnr/Beteckning 13 (13) E. Samråd Föreskriftsgruppen tog initiativet i början av sitt arbete till en referensgrupp bestående av representanter från branschen. Referensgruppen hade totalt tre möten (19 januari 2016 i Stockholm, 10 mars 2016 i Norrköping samt 24 maj 2016 i Göteborg) där tankarna kring arbetet med att se över föreskrifterna JvSFS 2007:6 och 2008:9 presenterades och dryftades. Föreskriftsgruppen tog med sig branschens synpunkter och dessa finns delvis med i den slutliga versionen av de bearbetade föreskrifterna. Föreskriftsgruppen försökte i möjligaste mån tillmötesgå branschens synpunkter samtidigt som gruppen tog hänsyn till myndighetens krav och strategiska mål med föreskriftsarbetet. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Samer Sada samer.sada@transportstyrelsen.se Susanna Angantyr susanna.angantyr@transportstyrelsen.se