Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhet i vägtunnlar

Transkript

1 Konsekvensutredning 1 (5) Datum Dnr Handläggare Åke Larsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och infrastruktur Sektion vägtrafik Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhet i vägtunnlar 1. Vad är problemet och vad ska uppnås? Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 24 april införlivades i svensk rätt genom lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar. Lagen gäller vägtunnlar längre än 500 meter. I lagen stadgas att det ska finnas en tunnelmyndighet som utses av regeringen. Genom förordningen (2006:421) om säkerhet i vägtunnlar utsågs länsstyrelsen i det län där huvuddelen av tunneln är belägen till tunnelmyndighet. Förordningen ändrades (2008:1181) på så sätt att Transportstyrelsen är tunnelmyndighet från och med 1 januari Transportstyrelsen övertog därigenom uppgiften att vara tunnelmyndighet för vägtunnlar längre än 500 m från länsstyrelserna. I samband därmed övergick bemyndigandet att meddela föreskrifter med stöd av lagen och förordningen om säkerhet i vägtunnlar från Boverket till Transportstyrelsen. Transportstyrelsen har i den nya planoch byggförordningen (2011:338), (PBF), dessutom fått ett bemyndigande att meddela föreskrifter om vägtunnlars således även tunnlar som är kortare än 500 meter grundläggande tekniska egenskaper. Med stöd av förordningen om säkerhet i vägtunnlar har Boverket meddelat Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2007:11) om säkerhet i vägtunnlar. Utredningen har visat att behov finns att se över dessa regler och meddela nya föreskrifter och allmänna råd av de skäl som anges nedan. Det har konstaterats att Boverkets föreskrifter och allmänna råd behöver en hel del redaktionella ändringar samt att vissa krav som regleras i andra författningar, bör tas bort, till exempel vägmärkesförordningen (2007:90) och föreskrifter meddelade med stöd av den, för att undvika dubbelregleringar eller motstridiga regleringar. Även redaktionella ändringar behöver göras. De nu gällande föreskrifterna och allmänna råden från Boverket är inte anpassade till att en byggherres anmälan i samband med att projektering av en tunnel inleds numera ska ske till Transportstyrelsen och inte länsstyrelsen. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet.

2 Datum Dnr 2 (5) I de gällande föreskrifterna finns hänvisningar till Vägverkets ATB (allmän teknisk beskrivning) Tunnel 2004 som inte är en författning utan ett internt gällande dokument som nu också är ersatt av TRVK (Trafikverkets tekniska krav) Tunnel 11. Det är viktigt att det finns entydiga regler varför bestämmelserna behöver uppdateras i dessa avseenden. Med hänsyn till att dokument av detta slag ofta ändras och kommer i nya versioner är det vanskligt att hänvisa till dem i en författning. Avsikten är undvika detta i de föreslagna föreskrifterna. Boverket har meddelat föreskrifter om byggnadsverks bärförmåga vid brand genom deras föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10 EKS 8) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) för byggnadsverk. Dåvarande Vägverket har meddelat föreskrifter (VVFS 2004:43) om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder vid byggande på vägar och gator. Dessa eurokoder, är europagemensamma dimensioneringsregler för byggande vid verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet. EU-kommissionen har rekommenderat 2 medlemsstaterna att genomföra och använda eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter som ingår i en bärande konstruktion. Vidare framhåller kommissionen att eurokoderna måste användas av upphandlande myndigheter enligt direktiven 3 om offentlig upphandling. Systemet förutsätter att varje land anpassar regelverket till en nationellt beslutad säkerhetsnivå och till inhemska klimatologiska och andra liknande relevanta förutsättningar. Boverket och Trafikverket har under de senaste åren successivt arbetat fram svenska anpassningar i form av föreskrifter och allmänna råd för att möjliggöra användningen av eurokoderna i Sverige. EU-medlemskapet förutsätter att Sverige använder det gemensamma eurokodsystemet för att inte handelshinder ska uppstå från svensk sida när det gäller byggtjänster eller byggprodukter. 2 (2003/887/EG), EUT,L332/62, Kommissionens rekommendation av den 11 december 2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter som ingår i en bärande konstruktion 3 Numera Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (försörjningsdirektivet); här genomfört genom lagen (2007:1099) om offentlig upphandling respektive lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter, och posttjänster.

3 Datum Dnr 3 (5) 2. Vilka alternativa lösningar finns och vad blir effekterna om någon reglering inte kommer till stånd? 2.1 Alternativa lösningar De föreslagna föreskrifterna utgör tillsammans med lagen om säkerhet i vägtunnlar och förordningen om säkerhet i vägtunnlar Sveriges genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 24 april Föreskrifter måste alltså meddelas för att implementeringskravet ska kunna anses vara uppfyllt. Alternativa lösningar skulle kunna vara val av en annan detaljeringsgrad än den Boverkets föreskrifter håller. Här är emellertid EU:s tunnelsäkerhetsdirektiv vägledande genom den detaljeringsgrad det innehåller och de föreslagna föreskrifterna har därför lagts på samma nivå. En lägre detaljeringsgrad skulle innebära att implementeringskravet inte uppfylls till fullo och en högre detaljeringsgrad skulle kunna leda till en utvecklingshämmande detaljstyrning. 2.1 Effekter om reglering inte kommer till stånd De befintliga föreskrifterna innehåller hänvisningar till dokument om krav på brandskydd och brandsäkerhet som inte längre existerar. Därmed finns en risk att vägtunnlar inte utformas och dimensioneras med rätt säkerhetsnivå. EU-kommissionens rekommendation av den 11 december 2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder blir inte tillgodosedd. 3. Vilka berörs av regleringen? Regleringen berör dem som har skyldighet att göra en anmälan om start av tunnelprojektering, dvs. tunnelhållarna. Dessa är desamma som de statliga, kommunala eller enskilda väghållarna. För det statliga vägnätet är det Trafikverkets sex regioner och för det kommunala vägnätet kommunerna. Om en tunnel längre än 500 meter avses byggas på en enskild väg ska tunnelmyndigheten utse tunnelhållare. Något sådant beslut har hittills inte varit aktuellt att fatta och någon planering för tunnelprojekt på enskild väg finns f.n. inte. 4. Vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser medför regleringen och hur ser de olika konsekvenserna ut för de övervägda regleringsalternativen om man jämför? 4.1 Kostnadsmässiga och andra konsekvenser De föreslagna föreskrifterna innehåller förutom införandet av eurokoder inte några ändringar i sak i förhållande till befintliga föreskrifter. Förslaget 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet.

4 Datum Dnr 4 (5) hänvisar i större utsträckning till Boverkets Byggregler (BFS 2011:6) än tidigare och i stället för hänvisningar till felaktiga dokument har det väsentligaste innehållet från dessa dokument förts in i fulltext. Eurokoder har redan använts vid tunnelkonstruktion på frivillig väg. Det innebär att föreskriftsförslaget inte medför några kostnadsförändringar i förhållande till de föreskrifter som de föreslås ersätta. 4.2 Jämförelse av konsekvenser av de olika regleringsalternativen Genomförandet av direktivets regler kräver att föreskrifterna revideras. 5. Överensstämmer regleringen med eller går den utöver de skyldigheter som följer av EU-rättslig reglering eller andra internationella regler Sverige ska följa? Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 24 april 2004 om minimikrav på säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet införlivades i svensk rätt genom lagen om säkerhet i vägtunnlar. Lagen gäller vägtunnlar längre än 500 meter på alla vägar i Sverige och innebär därför en utökning av direktivets krav. Genom att föreskrifterna utgår från svensk lagstiftning gäller dessa i samma omfattning som lagen. Boverket anser att svenska vägtunnlar byggs med relativt hög säkerhetsnivå och bedömde därför vid framtagandet av grundföreskrifterna att införandet av direktivet inte leder till några stora konsekvenser vid nybyggnad av tunnlar vad det gäller den tekniska standarden. Någon ändring av denna ståndpunkt har inte gjorts vid framtagande av de föreslagna föreskrifterna. De föreslagna föreskrifterna ligger därmed inom ramen för de krav som finns i Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav på säkerhet i tunnlar. Införandet av eurokoder följer till fullo Kommissionens rekommendation av den 11 december 2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter som ingår i en bärande konstruktion. 6. Behöver särskild hänsyn tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och finns det behov av speciella informationsinsatser? Eftersom de föreslagna föreskrifterna innehåller en del felaktiga hänvisningar bör de träda i kraft utan fördröjning. Länsstyrelserna är emellertid medvetna om felaktigheten i den gällande föreskriften när det gäller anmälan och har såsom statlig myndighet skyldighet att vidarebefordra felaktigt inkomna ärenden till rätt instans. Då användandet av föreskrifterna är klart avgränsat till Trafikverket och kommunerna behövs inte några speciella informationsinsatser. Information är tänkt att ges genom ett brev till dessa.

5 Datum Dnr 5 (5) 7. Kan regleringen få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt? De föreslagna föreskrifterna påverkar i nuläget inte några företag eftersom användarna i praktiken endast består av statliga och kommunala väghållare. Man kan dock inte helt bortse från att det i en framtid kan bli aktuellt med större vägprojekt i privat regi som innefattar byggande av tunnlar. De föreslagna föreskrifterna innebär emellertid inte någon ändring av företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller övriga villkor i förhållande till nu gällande föreskrifter. Om ni har några frågor med anledning av konsekvensutredningen eller synpunkter ni vill framföra får ni gärna kontakta oss: Åke Larsson, ake.larsson@transportstyrelsen Maria Marton, maria.marton@transportstyrelsen I juridiska frågor Jonas Malmstig, jonas.malmstig@transportstyrelsen.se