Rubrik Ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan,

Transkript

1 Myndighet Statens jordbruksverk Diarienummer Dnr /2019, Dnr /2019. Rubrik Ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. A Allmänt Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Med dessa föreskriftsändringar vill vi: Införliva kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2019/114 av den 24 januari 2019 om ändring av direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter. De arter som berörs av protokolls- och riktlinjeändringarna är sallatscikoria/rosensallat och honungsört. Detta medför ändringar i två föreskrifter. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan (härefter sortföreskriften). Vi ändrar i bilagorna 1 och 2. För sallatscikoria/rosensallat innebär ändringen att arten flyttas från listan över arter med UPOV-riktlinjer till listan över arter med CPVO-protokoll. Arten får därmed ett nytt protokollsnummer. Arten honungsört finns sedan tidigare reglerad i EU:s gemensamma utsädeslagstiftning, men först nu har UPOV tagit fram provningsriktlinjer för denna art. Ändringen innebär att hänvisning till provningsriktlinjerna för arten förs in i bilaga 2 till sortföreskriften. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter (härefter amatörföreskriften). Vi ändrar i bilaga 1. För sallatscikoria/rosensallat innebär ändringen att hänvisning görs till frågeformulären i CPVO:s protokoll istället för till UPOV:s riktlinjer. Direktivet som nu ska genomföras, kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2019/114, omfattar inte uttryckligen bevarandesorter av lantbruksväxter eller bevarande- och amatörsorter av köksväxter. Dock framgår det av artikel 4.2 i direktiv 2008/62/EG 1 och artikel 4.2 i direktiv 1 Kommissionens direktiv 2008/62/EG av den 20 juni 2008 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra sorter av lantbruksväxter som är naturligt anpassade till lokala och regionala betingelser och som hotas av genetisk utarmning, samt saluföring av utsäde och utsädespotatis av dessa lantsorter och andra sorter. (EGT L 162, , s.13, Celexnr 2008L0062). 1 (5)

2 2009/145/EG 2 att motsvarande krav på protokoll och frågeformulär ska tillämpas på dessa sorter. Därför behöver föreskrifterna om bevarande- och amatörsorter ändras med anledning av det nya direktivet. Beskrivning av alternativa lösningar för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd Förslaget som gäller ändringarna i bilagorna, innebär att direktivet införlivas i svensk lagstiftning senast den 31 augusti 2019, det vill säga sista datum för införlivande. Om direktivet införlivas efter det angivna datumet innebär det en försening. Vid en försening av införlivandet av direktivet kan Sverige få sanktioner av EU. Om vi inte införlivar direktivet kan svenska utsädesföretag komma att missgynnas gentemot andra länders utsädesföretag. Ändringarna uppdaterar vilka riktlinjer och protokoll som medlemsstaterna ska använda vid teknisk provning av arterna, för att säkerställa att sorterna i de nationella sortlistorna följer protokollen som Gemenskapens växtsortmyndighet (CPVO), och riktlinjerna som Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV), har fastställt. Frågeformulären i dessa protokoll och riktlinjer används som preliminära sortbeskrivningar som bifogas ansökningar om intagning av sorter i sortlistan. Vi kan därför inte identifiera några lämpliga alternativa lösningar. I Sverige görs numera teknisk provning (DUS-provning) endast för sockerbetsorter. Uppgifter om vilka som berörs av regleringen Ändringarna i bilagorna berör de myndigheter som ska utföra den tekniska provningen av en ny sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet (DUS-provning), för de växtarter som protokollen och riktlinjerna omfattar. Vid Jordbruksverkets utsädesenhet i Svalöv provas endast sockerbetor, så myndigheten berörs inte av de aktuella ändringarna i denna aspekt. Det är de provningsanstalter i andra EU-stater som är CPVO-godkända för de berörda arterna som berörs. Ändringarna i bilagorna berör även växtförädlings- och utsädesföretag som vill skicka in en ansökan om intagning av en ny växtsort av en lantbruks- eller köksväxtart i den svenska sortlistan. Till en ansökan ska en preliminär sortbeskrivning bifogas. Denna utgörs av det frågeformulär som finns sist i respektive arts CPVO-protokoll eller UPOV-riktlinje. Endast de senaste versionerna av protokollen respektive riktlinjerna finns på CPVOs respektive UPOVs hemsida. Det är utsädesföretag och växtförädlingsföretag samt ombud för de aktuella arterna som eventuellt skulle kunna beröras. Det finns redan ett formulär för sallatscikoria/rosensallat och skillnaden i tid att fylla i formulär får anses som försumbar. Eftersom vi inte har någon produktion av utsäde av sallatscikoria/rosensallat i Sverige, ser vi det som osannolikt att någon skulle ansöka om intagning av en amatör- eller bevarandesort av sallatscikoria/rosensallat i svenska sortlistan. Vi har inte heller någon förädling eller produktion av utsäde av honungsört i Sverige. Det utsäde som saluförs i Sverige av honungsört är förädlat och producerat i något annat land. 2 Kommissionens direktiv 2009/145/EG av den 26 november 2009 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra sorter av köksväxter som traditionellt har odlats på vissa platser och i vissa regioner och som hotas av genetisk utarmning och av köksväxtsorter som saknar reellt värde för kommersiell odling men som har utvecklats för att odlas under särskilda omständigheter och om saluföring av utsäde av dessa lantsorter och andra sorter. (EGT L 312, , s.44, Celexnr 2009L0145). 2 (5)

3 Landsbygdssäkring Vi bedömer att de föreslagna förändringarna i föreskrifterna inte förändrar möjligheterna att bo, verka och leva på landsbygden, jämfört med nu gällande bestämmelser i föreskrifterna. Folkhälsa Utsädesproduktion och utsäde i allmänhet påverkar många jordbruksföretag på landsbygden som vill ha utsäde, råvaror eller processade produkter av bra kvalitet. Ett utsäde med hög kvalitet är en förutsättning för en skördad vara med hög kvalitet. En skördad vara med hög kvalitet är en förutsättning för en processad vara med hög kvalitet. Varor av hög kvalitet är bra för folkhälsan. Hållbarhetsbedömning Vi bedömer att förslaget inte har någon påverkan. Uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på Bemyndigande för ändringarna i de två föreskrifterna finns i 10 utsädesförordningen (2000:1330). I 10 anges: Jordbruksverket prövar frågor om godkännande och registrering av växtsorter och deras benämning för införande i den svenska sortlistan. Ett sådant godkännande får återkallas och en sort får avregistreras ur sortlistan om villkoren för registrering inte längre är uppfyllda. Jordbruksverket prövar också frågor om fastställande av en officiellt erkänd beskrivning. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om förfarandet för godkännande och registrering av växtsorter och om fastställande av en officiellt erkänd beskrivning för införande i sortlistan. Jordbruksverket får meddela föreskrifter om hur en sort ska upprätthållas och om hur ett sortgodkännande kan förnyas, återkallas eller avregistreras ur sortlistan. Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen Den som ansöker om intagning av en sort i den svenska sortlistan ska med ansökan bifoga ett formulär som återfinns sist i respektive CPVO-protokoll eller UPOV-riktlinje. Detta formulär utgör den preliminära sortbeskrivningen. Efter det att en ansökan kommit in till Jordbruksverket, beställer vi en DUS-provning på en CPVO-godkänd provningsanstalt i en EUmedlemsstat med för arten och sorten lämpliga odlingsbetingelser. Det kan t.ex. vara i Finland, Danmark, Tyskland, Polen, Nederländerna eller Frankrike. Detta beror till viss del även på var sökande önskar prova sin sort. Eftersom olika arter kan utveckla sina morfologiska karaktärer olika beroende bl.a. på dagslängd, temperatur och växtperiod, så försöker vi beställa provning så nära det område i Sverige som sökande tänkt marknadsföra sorten i. Med provningsbeställningen bifogar vi en kopia på den preliminära sortbeskrivningen, som sökande bifogat ansökan. Den preliminära sortbeskrivningen använder provningsanstalten för att planera vilka sorter som ska odlas var på provningsfältet. De sorter som har likartade morfologiska karaktärer placeras nära varandra. Eftersom vi beställer DUS-provning hos CPVO-godkända DUS-provningsanstalter och det är CPVO som bestämmer kostnaden för en DUS-provning på dessa stationer, är kostnaden för arten densamma oavsett vilken station som väljs. Det är sökanden eller dennes ombud som betalar för DUS-provningen. 3 (5)

4 De administrativa kostnaderna bedöms totalt sett vara oförändrade för de utsädesföretag som tar fram nya sorter av de berörda arterna. Förslagen bedöms inte medföra några andra kostnader eller konsekvenser för företagen. Bedömning av om regleringen överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Förslagen bedöms överensstämma med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till den Europeiska unionen. De går inte utöver de skyldigheterna. Bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 september Inga hänsyn utöver de som anges i direktivet bedöms behöva tas när det gäller ikraftträdandedatum. En övergångsbestämmelse införs i föreskrifterna om ändring i (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, i enlighet med direktivet. Det innebär att DUS-provningar som inletts före den 1 september 2019 ska bedömas enligt de äldre versionerna av protokollen. Vi har inga pågående provningar för de aktuella arterna. Eftersom direktivet berör alla medlemsstater, förutsätter vi att provningsstationerna i dessa länder följer respektive lands införlivande av direktivet. För ändringen i (SJVFS 2010:79) är det inte relevant med någon övergångsbestämmelse eftersom hänvisningen till CPVOs protokoll i föreskriften endast anger vilket frågeformulär som ska användas när en ansökan om intagning i sortlistan för arten lämnas in. Det är inte aktuellt med någon DUS-provning för intagning av bevarande- eller amatörsorter i svenska sortlistan. Speciella informationsinsatser bedöms inte behövas. De företag som berörs får kännedom via remissen. B Kommuner och landsting Markera med x (X) Regleringen bedöms inte få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkten i avsnitt B. ( ) Regleringen bedöms få effekter för kommuner eller landsting. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkten i avsnitt B. Beskrivning av effekter för kommuner eller landsting 4 (5)

5 C Företag Med företag avses här en juridisk eller en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, det vill säga försäljning av varor och/eller tjänster yrkesmässigt och självständigt. Att yrkesmässigt bedriva näringsverksamhet bör tolkas brett. Markera med x (X) Regleringen bedöms inte få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför inte någon beskrivning av punkterna i avsnitt C. ( ) Regleringen bedöms få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Konsekvensutredningen innehåller därför en beskrivning av punkterna i avsnitt C. D Samråd Beskrivning av ett eventuellt tidigt samråd Inget tidigt samråd har gjorts. E Kontaktperson Ange vem som kan kontaktas vid eventuella frågor Anna Pettersson, tfn , e-post: anna.pettersson@jordbruksverket.se 5 (5)