Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt

Transkript

1 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets regler om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder, (föreskrifter och allmänna råd), BFS 2006:xx, EBS 3 Konsekvensanalys enligt Verksförordningen (1995:1322) och Förordning (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor Bakgrund De europeiska beräkningsstandarderna för verifiering av byggnadsverks bärförmåga, stadga och beständighet, Eurokoderna håller på att omarbetas från förstandarder, ENV till europeiska standarder, EN. Enligt avsnitt 1:5 i Boverkets konstruktionsregler, BKR, BFS 1993:58 får EN-versioner av Eurokoderna tillsammans med nationella val publicerade i föreskriftsserien EBS användas som alternativ till eller komplettering av BKR. Möjligheten till användningen av de äldre ENV-versionerna hanteras på analogt sätt. I dessa senare fall har anpassningen formulerats i föreskriftsserien NAD. Den nationella anpassning av EN-standarder som är tillåten består i ersättning av speciellt markerade parametrar. Dessa kan avse värden, klasser och metoder som är relaterade till nationell säkerhetsnivå eller sådana förutsättningar som har klimatologiska eller geografiska orsaker. Det är även möjligt att nationellt bestämma om informativa bilagor i standarderna skall tillämpas samt att ge icke motstridande kompletterande information som underlättar användningen. Myndigheternas författningar ger dessutom information om vilka avsnitt i standarderna som utgör föreskrift respektive allmänt råd. Denna klassific e- ring behöver inte alltid sammanfalla med standardens uppdelning. Den svenska anpassningen görs formellt bindande genom att Boverket och Vägverket inom sitt respektive ansvarsområde ger ut föreskrifter. Dessa föreskrifter ligger till grund för innehållet i de nationella bilagorna, NA. SIS ger ut standarderna med tillhörande nationell bilaga. Föreliggande förslag till föreskrift har utarbetats i samråd mellan Boverket, Vägverket och Banverket. Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand Ambitionen med rubricerad bilaga har, om vi lånar konsultens formulering, varit "att få fram ett dokument som är så enkelt som möjligt att tillämpa för brukare av alla kategori- 1

2 er samtidigt som det inte öppnar alltför mycket för feltolkningar. Därmed kommer det att tillämpas i större utsträckning än om det är avancerat och oklart." Nominella temperatur-tidförlopp nationella parametrar till 2.4 (4) och 3.1 (10) De tre inledande paragraferna i kapitel 6 av utkast till EBS anpassar förutsättningar avseende nominella temperatur-tidförlopp och naturliga brandförlopp till förutsättningar i Boverkets byggregler, BFS 1993:57 med ändringar. Variabel huvudlast nationell parameter till (2) I denna del anges vilket? -värde som skall användas i kombination med variabel huvudlast vid brand. Exempel på metod för bestämning av frekvent värde ur lastens variation över tid finns i ISO 2394, General principles on reliability for structures, Annex F. Generella kunskaper om tidsserier för variabla laster är dock begränsade varför det frekventa värdet i realiteten är en bedömning. Tillämpning av bilaga A Införd begränsning beror på tveksamhet rörande koppling mellan kort brandvaraktighet och bakomliggande teori. Tillämpning av bilaga E Inskränkningen föranleds av anpassning till brandelastning enligt avsnitt 5 i Boverkets byggregler samt avsnitt 10 i Boverkets konstruktionsregler, BFS 1993:58 med ändringar. Tillämpning av bilaga F Bilagan är överflödig eftersom bruk av nominella temperatur-tidförlopp skall anvävndas med tidsperioder enligt avsnitt 5 i Boverkets byggregler. Kap. 7: Träkonstruktioner Allmänna regler och regler för byggnader Skillnader i resultat vid dimensionering enligt BKR relativt Eurokod är mestadels marginella. Indelningen av laster i varaktighetsklasser ändras något men bedöms inte medföra några större konsekvenser. De flesta parametrarna får också status som allmänna råd. 2

3 Standarden för träkonstruktioner är betydligt mer omfattande än vad som anges i BKR. Detta innebär att den i många fall kan fungera bättre som stöd vid projekteringen. Lastens indelning i varaktighetsklasser nationella parametrar till (2) Indelningen är något annorlunda än den som anges i BKR. I standarden heter det varaktighetsklasser medan det heter grupper i BKR. Klasserna har beteckningarna permanent, lång, medel, kort samt momentan. De stämmer väl med dem som anges i BKR utom att klassen momentan har tillkommit. Nyttig last delas upp i lagerlokal samt nyttig last för övriga byggnader. Lagerlokal placeras i klassen lång medan övrig nyttig last placeras i klass medel. Snö- och vindlast placeras bara in i klasser med hänsyn till sina karakteristiska värden. I klassen momentan placeras lasterna vindstöt samt olyckslast. Konsekvenserna av de valda parametrarna bedöms bli försumbara. Partialkoefficienten? M nationella parametrar till I Eurokoden är värdena på? M något högre än motsvarande värden i BKR. I vissa fall kompenseras höjningen av att även omräkningsfaktorn med avseende på lastvaraktighet och klimatbetingelser är något högre än i BKR, men säkerhetsnivån påverkas emellertid av flera andra faktorer. Därför är det inte möjligt att utan en detaljerad säkerhetsanalys att ge något välgrundat förslag till? M. En sådan analys har inte gjorts. Nedböjning nationella parametrar till 7.2 (2) I standarden anges värden, men i föreskriften anges inga värden utan bara att gränsvärden som har betydelse för hälsa och säkerhet ska bestämmas. Det är sedan byggherrens ansvar att ange gränsvärden. Spik i ändträ nationella parametrar till (4) Enligt standarden bör inte spik i ändträ anses vara kraftöverförande, men nationella undantag medges. I Sverige har spik i ändträ sedan tidigare fått antas kraftöverförande i sekundära konstruktioner och detta har införts som nationell parameter. Förborrning nationella parametrar till (7) De träslag som bör betraktas som sprickkänsliga i detta sammanhang är silvergran (abies alba) och douglasgran (psedotsuga menziesii). 3

4 Utförande nationella parametrar till (3) och (4) I standarden anges endast rekommenderade intervall. I föreskriften införs som allmänt råd värden som ligger inom dessa intervall. Kap. 8: Träbroar Skillnader i resultat vid dimensionering enligt BKR relativt Eurokod är mestadels marginella. Parametrarna får också status som allmänna råd. Standarden för träbroar är betydligt mer omfattande än vad som anges i BKR. Detta innebär att den i många fall kan fungera bättre som stöd vid projekteringen. Konsekvenserna av att dimensionera enligt gällande BKR och enligt Eurokoden är mestadels marginella. Parametrarna får också status som allmänna råd. Standarden för träbroar är betydligt mer omfattande än vad som anges i BKR. Detta innebär att den i många fall kan fungera bättre som stöd vid projekteringen. Lastvaraktighetsklass nationella parametrar till (1) I standarden rekommenderas att laster under byggtiden placeras i klass kort. I föreskriften föreslås att lasten placeras i klass medel. Partialkoefficienten? M nationella parametrar till I Eurokoden är värdena på? M något högre än motsvarande värden i BKR. I vissa fall kompenseras höjningen av att även omräkningsfaktorn med avseende på lastvaraktighet och klimatbetingelser är något högre än i BKR, men säkerhetsnivån påverkas emelle rtid av flera andra faktorer. Därför är det inte möjligt att utan en detaljerad säkerhetsanalys att ge något välgrundat förslag till? M. En sådan analys har inte gjorts. Nedböjning nationella parametrar till 7.2 I standarden rekommenderas att gränsvärdet för nedböjning av gångbanelast samt små trafiklaster bör vara 1/200. I föreskriften föreslås att gränsvärdet bör vara 1/400 vilket även det ligger inom det rekommenderade intervallet Föreskriftsförslaget har inga speciella konsekvenser för små företag, eftersom det i dagsläget bara är frågan ett förfarande som är ett alternativ till det som gäller enligt BKR idag. 4

5 5