Remissbilaga

Transkript

1 Remissbilaga FÖRBÄTTRAD KVALITETSÄKRING dnr 2740/2017 Förslag till ändring i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) Mottagare Mottagares remiss@boverket.se Byggherrarna Sverige AB Drottninggatan 33, 2 tr Stockholm kansli@byggherre.se

2 Innehåll FRISTÅENDE BILAGA... 2 ÖVERGRIPANDE SYNPUNKTER PÅ BYGGLAGSTIFTNINGEN... 2 Byggherrens ansvar svårövergripbar... 2 Byggherrens primära eller subsidiära ansvar... 2 Vem som helst får agera som byggherre eller entreprenör... 3 Kontrollsystemet blev det som det var tänkt?... 4 EKS del i kontrollsystemet... 4 Byggherrarna Sverige AB 1 (7)

3 Fristående bilaga Bilaga till remissvar om Förslag till ändring i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (2011:10) om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) Boverkets dnr 2740/2017 Övergripande synpunkter på bygglagstiftningen Vi anser att systemet för tillsyn och kontroll för att säkerställa att byggnader eller anläggningar kan uppfylla samhällets krav på byggnadsverk kan förbättras. Att få ett helhetsgrepp över bygglagstiftningen och vad byggherrens ansvar innebär i praktiken är svårt för byggherren. Och ännu svårare för den byggherre som har liten erfarenhet eller organisation för detta. Allt som kan förtydliga byggherrens ansvar i syfte att förbättra kvaliteten är därför eftersträvansvärt enligt vår mening. BYGGHERRENS ANSVAR SVÅRÖVERGRIPBAR Byggherren har det fulla ansvaret för att gällande lagar, förordningar, föreskrifter och beslut följs i samband med byggande, rivning och markarbeten. Lagstiftningen utgår från en välorganiserad, resursstark och mycket kunnig byggherre som kan genomföra och kontrollera de arbeten denne låter utföra enligt kraven i lagstiftning och föreskrifter. Men ansvaret för att uppfylla kraven gäller även för den mindre eller oerfarna byggherren, exempelvis bostadsrättsföreningar. Därtill finns det större byggherrar som avvecklat sin byggherreorganisation och måste förlita sig på att de konsulter och entreprenörer denne anlitar behärskar lagstiftningen. De byggherrar som har kunskap kan delegera sitt byggherreansvar till sina konsulter och entreprenörer och kan även följa upp och kontrollera att kraven uppfylls. De byggherrar som inte har kunskap vet inte vilka krav de ska delegera. Den oerfarne byggherre som förlitar sig på att den konsult eller entreprenör denne anlitar, även har ett ansvar att arbetena utförs enligt samhällskraven, kan naturligtvis bli besviken. Byggherrens primära eller subsidiära ansvar I viss bygglagstiftning är byggherren primärt ansvarig, i andra subsidiärt. Subsidiärt ansvarig är byggherren exempelvis i miljöbalken där verksamhetsutövaren i första hand är ansvarig för avhjälpande av föroreningsskada, och fastighetsägaren eller byggherren blir ansvarig först när det inte finns en ansvarig verksamhetsutövare. För byggande av en- och tvåbostadshus har utvecklingen gått mot att entreprenören blir primärt ansvarig för laguppfyllande för att skydda okunniga bostadskonsumenter. Byggherrarna Sverige AB 2 (7)

4 VEM SOM HELST FÅR AGERA SOM BYGGHERRE ELLER ENTREPRENÖR I Sverige har vi en liberal inställning till vilka som får bygga vem som helst kan bli byggherre, konsult eller entreprenör. Det ställs inga kvalifikationskrav på byggherren som låter utföra byggverksamhet eller entreprenören som utför själva byggverksamheten. Vem som helst kan starta ett byggföretag. Byggsektorn har arbetat mycket med yrkesutbildningar, kvalitetssystem, certifieringar, standarder etc. och även om många av de som verkar i byggsektorn uppfyller dessa krav så finns det inga garantier att alla gör det. Och det finns inga garantier att den som agerar som byggherre är införstådd i bygglagstiftningen. På marknaden finns därtill erfarna men kortsiktiga byggherrar som överlåter det färdigställda bostadshuset på en nybildad bostadsrättsförening, som ovetandes av vad som föregått färdigställandet får dras med fel och brister i byggnaden. Fragmentiserad byggprocess Därtill har byggprocessen utvecklats till att bli mer och mer fragmentiserad. Tidigare hade de stora byggentreprenörerna egen personal och byggde i egen regi. Idag är det vanligare att själva byggverksamheten utförs av underentreprenörer, och då i flera underställda led underentreprenörer som anlitar egna underentreprenörer. Istället för att byggentreprenören med egen personal gjuter en betongstomme på plats så har det blivit vanligare att byggentreprenören anlitar en underleverantör som monterar en prefabstomme från fabrik, stomdelar som kan vara tillverkade utanför Sverige. Den kompetente byggherren vet att delegera byggherreansvaret till kontrakterad entreprenör. Men hur entreprenören i sin tur väljer att delegera detta ansvar till sina underentreprenörer har byggherren oftast liten inblick i. Byggherrens ansvar för att uppfylla lagar och krav blir därför svårare med de många underentreprenörsleden och kvalitetsbrister riskerar uppstå. Allvarliga brister i nuvarande kontrollsystem Det har inträffat flera allvarliga incidenter med ras under byggskedet som härrör till brister i kontrollsystemet, kombinerat med bristande kunskaper om byggnadernas komplexitet; den för klena stålbalken som orsakade ras i Kista 2008, trevåningshuset i Ystad som rasade 2012, 40-ton tunga väggen som rasade vid kraftvärmebygget i Värtahamnen 2014, trappelementen som rasade i Solna 2012 m.fl. Vi menar att dessa kan härledas till brister i kvalitetssäkringssystemet. Vårt förslag är därför att dimensioneringskontrollen enligt A 25 kompletteras med vilka krav som ska uppfyllas om produktionen styckas upp i byggnadsdelar: Om produktionen av byggnaden delas upp över tid eller på olika fysiska ställen (exempelvis fabrik) så ska samordnade dimensionskontroller göras Byggherrarna Sverige AB 3 (7)

5 av helheten vartefter bygghandlingar eller tillverkningshandlingar färdigställs. Dessa samordnade kontroller bör utföras av en person som inte har varit delaktig i framtagandet av de handlingar som ska kontrolleras. KONTROLLSYSTEMET BLEV DET SOM DET VAR TÄNKT? Byggherren har ett långtgående ansvar att se till att varje bygg-, rivnings- och markåtgärd utförs i enlighet med gällande lagar och krav. Istället för tidigare myndighetskontroll av byggherrens ansvar, infördes i PBL 1994 systemet med kontrollplan och byggherrens egenkontroll. Detta var en anpassning till EU:s helhetssyn att göra en klar skillnad mellan de tekniska kraven på en produkt å ena sidan och systemet för kontroll av att dessa krav på produkterna uppfylls å andra sidan. Att ställa de tekniska kraven på produkten var en uppgift för staten och dess föreskrivande myndigheter medan det var producentens skyldighet att styrka att dennes produkt uppfyllde kraven. Och funktionen att kontrollera att producenten tog detta ansvar skulle, enligt på förhand fastställda regler, vara öppen för var och en som hade kompetens för detta (exempelvis certifieringsorgan och kontrollaboratorier) vilka skulle finansiera sin verksamhet på marknadsmässiga grunder. (SOU 1993: 94) Senare utredningar har påtalat att erfarenheterna av detta system för prövning, kontroll och tillsyn som infördes 1995 visat på att de viktigaste syftena med reformen inte har uppnåtts. Exempelvis har kontroll och kvalitet inte påtagligt förbättrats och olika aktörers roller och ansvar knappast blivit klarare. (Får jag lov? SOU 2005:77). Och frågan är om det blivit bättre sedan EKS DEL I KONTROLLSYSTEMET Boverkets konstruktionsregler innehåller föreskrifter och allmänna råd om dimensionering och verifiering av bärförmåga, stadga och beständighet. De som har kompetens att utföra dessa är konstruktörer som är utbildade i att göra statiska beräkningar, hållfastighetsberäkningar, konstruktionsritningar med mera. Dessa konstruktörer återfinns oftast hos fristående konsultbolag. Byggherren låter anlita konstruktören vid en utförandeentreprenad och i en totalentreprenad är det entreprenörer som anlitar konstruktören. Även om byggherren ansvarar för att arbeten utförs enligt EKS så är det få byggherrar som i praktiken har egna resurser eller sakkunskap att utföra eller kontrollera verifieringar av bärförmåga, stadga och beständighet. Det är därför få byggherrar som har kunskap om vilken tillsyn eller vilka kontroller som bör göras i Byggherrarna Sverige AB 4 (7)

6 det enskilda projektet. Den som har denna kunskap är den som utfört dimensioneringen, dvs konstruktören. För att få ett bättre kontrollsystem menar vi att konstruktören bör få ett tydligare ansvar att uppmärksamma byggherren på vilka kontroller som bör göras. Vi kan naturligtvis vid detta tillfälle, vårt remissvar på EKS 11, inte få gehör för några genomgripande förändringar i föreskriften utan våra remissynpunkter är begränsande till mindre justeringar där vi anser att kontrollsystemet kan förbättras Mottagnings- och utförandekontroll I de äldre konstruktionsreglerna var föreskrifterna formulerade i passiv form. Exempelvis i BKR 94:1 (BFS 1993:58) Bärande konstruktioner i säkerhetsklasserna 2 och 3 skall underkastas dimensioneringskontroll. Material och produkter som ingår i bärande konstruktioner skall mottagningskontrolleras. Bärande konstruktioner skall dessutom underkastas utförandekontroll. Man kan notera att det i samband med de uppmärksammade kvalitetsbristerna i början av 2000-talet och rapporten Skärpning gubbar, så införs byggherrens ansvar i BKR (BKR 7 BFS 2003:6) på två ställen: byggherren får nu uttryckligen ansvar för mottagningskontroll på byggplatsen samt utförandekontroll. I rapporten Skärpning gubbar föreslogs att byggherrens ansvar och ställning skulle stärkas för att få bättre kvalitet i byggsektorn. Men varför just mottagningskontroll och utförandekontroll nu poängterades som uttryckligt byggherreansvar i konstruktionsreglerna framstår som osystematiskt. Kontroll enligt gällande standardavtal AB 04/ ABT 06 Vid en utförandeentreprenad svarar beställaren (byggherren) för bygghandlingarna medan entreprenören har det kontraktsenliga ansvaret att beställa material och produkter enligt handlingar, beställa transport, ta emot materialet på byggplatsen och bygga in materialet i byggnaden eller anläggningen enligt praxis och de civilrättsliga standardavtalen (AB 04). Vid en totalentreprenad är det entreprenören som svarar för projekteringen av bygghandlingarna (ABT 06). Enligt standardavtalen har beställaren rätt att utföra kontroller på arbetsområdet och entreprenören ska anmäla när arbetsprestation, material eller vara enligt entreprenadhandlingarna ska kontrolleras av beställaren. Standardavtalen utgår från att beställaren utför den kontroll som denne finner lämplig och utser en särskild kontrollant som utför kontrollerna. Det innebär att i en utförandeentreprenad ska kontrollerna framgå av de bygghandlingar som byggherren upprättat och upphandlat entreprenören på. Medan i en totalentreprenad, där entreprenören låter utföra bygghandlingarna själv, är det Byggherrarna Sverige AB 5 (7)

7 entreprenören istället som har kunskapen om vad som bör kontrolleras på arbetsområdet. Med det för ögonen är byggherrens mottagnings- och utförandekontroll enligt EKS något som praktiskt utförs av beställarens kontrollant enligt standardavtalen och att dessa kontroller bör finnas med redan i kontraktshandlingarna. Dessa kontroller ska då även tas med i byggherrens kontrollplan enligt PBL. Vårt förslag är därför att de allmänna råden i 26 och 27 därför kompletteras med I samband med färdigställande av bygghandlingar och innan arbeten på byggplatsen påbörjas bör en kontrollplan upprättas för de objektsanpassade kontrollåtgärder som konstruktören bedömer angelägna enligt xxx. Kontrollplanen ska även vara underlag för upprättande av de checklistor över de mottagnings- och utförandekontroller som ska göras på byggplatsen. Denna kontrollplan ska tillställas byggherren. Stockholm den 27 april 2018 Tommy Lenberg VD Enligt uppdrag Helena Lennartson Byggherrarna Byggherrarna Sverige AB 6 (7)

8 Byggherrarna är en intresseförening för professionella byggherrar som arbetar för att stärka och utveckla byggherrerollen och det svenska samhällsbyggandet. Föreningens medlemmar är kontinuerliga byggherrar och beställer årligen byggprojekt för mer än 100 miljarder kronor. Byggherrarna Sverige AB Drottninggatan 33, 2 tr Stockholm kansli@byggherre.se