REMISS SOU 2008: 68 BYGG HELT ENKELT

Transkript

1 Vår ref Verksamhetsutskottet för Miljö, teknik och kvalitet Per Lilliehorn Miljödepartementet Stockholm Er ref REMISS SOU 2008: 68 BYGG HELT ENKELT Detta remissvar har behandlats på Byggherrarnas styrelsemöte den 16 oktober Byggherrarna lämnar härmed följande synpunkter på remissen. Byggherrarna är en intresseförening för drygt 140 företag och organisationer för professionella byggherrar i Sverige (för mer information se och representerar alla former av ägande (stat, kommun, landsting, fastighetsbolag och industri). Byggherrarna har ett uttalat syfte att vara en organisation för professionella byggherrar som arbetar med ett helhetsperspektiv. Arbetet att utveckla byggherrerollen är en viktig del av organisationens verksamhet. Byggherrarna har tagit flera initiativ, t ex tillskapandet av högskoleutbildningen Byggherre Class och en kontinuerlig dialog med landets högskolor med byggutbildning. Organisationen driver också arbete med utveckling av branschavtal samt tar fram och sprider erfarenheter av olika verktyg som stöder byggherrens arbete. Övergripande I sitt remissvar på PBL utredningen (SOU 2005:77) framhöll Byggherrarna (dåvarande ByggherreForum), bilaga 1, PBL måste utformas och tillämpas så att byggherrar med påvisad kompetens, fungerande miljö- och kvalitetsledningssystem och ett kontinuerligt byggande med stora volymer ärenden, ska kunna få en enklare och snabbare ärendehantering och en förenklad tillsyn. Samhället måste ge byggherrar och fastighetsägare tydliga incitament att säkerställa byggherrekompetens och att t ex utveckla miljö- och kvalitetsledningssystem. Mot den bakgrunden är det också viktigt att kommunens tillsyn gentemot de mindre kompetenta byggherrarna förstärks. I dag är tillsynen bristfällig vilket i långa loppet är farligt för tilltron till lagstiftningen. Detta borde ha behandlats i utredningen. Eventuellt bör man överväga att i någon form återinföra begreppet Kompetent byggherre men då inte kopplat till en speciell byggherrekategori utan till reell, bekräftad, kompetens. Det är väsentligt att kompetenta byggherrar över lag får en enklare och snabbare hantering i den samlade bygglovsprocess som är på förslag. Bygglovsprocessen bör anpassas till projektets storlek och komplexitet samt byggherrens kompetens och tillgång till eget kvalitetssystem. Genom att ge Byggherrarna Sverige AB Org.nr SE Vasagatan 52, 3 tr SE Stockholm Tel +46 (0) Sweden Fax +46 (0) office@byggherre.se

2 kompetenta byggherrar en enklare bygglovsprocess bör kommunerna kunna utnyttja sina resurser på ett effektivare sätt. Byggherrarna vidhåller dessa synpunkter. Nedan kommenterar Byggherrarna de olika förslagen i utredningen. Privat initiativrätt till detaljplanläggning eller områdesbestämmelser Byggherrarna är positiva till förslaget att införa privat initiativrätt till detaljplanläggning eller områdesbestämmelser och att kommunen ska besluta om planbesked senast inom tre månader. Förfarandet vid detaljplanläggning Byggherrarna anser att utställningsförfarandet har betydelse för information till planens intressenter och att de synpunkter och idéer som kan komma fram, i synnerhet i programsamrådet, bör stödjas av en så god presentation som möjligt av bakgrund och förslag i form av IT- simuleringar och modeller vilka rimligen inte kan återges på en webbsida. Vidare ger utställningsformen möjlighet till diskussioner av både formell och icke formell art på ett sätt som inte annars är möjlig för att säkra intressenternas medverkan. Byggherrarna anser att det är viktigt att intressenternas synpunkter kan komma fram och klarläggas i ett tidigt stadium till båtnad för kommande projekt. Byggherrarna vill därför framhålla vikten av att åtminstone utställning bibehålls parallellt med presentation på kommunens webbsidor. Förfarandet vid upprättande av områdesbestämmelser Förfarandet vid upprättande av fastighetsplan Avvikelse från detaljplan Tidsfrister i lovärenden Byggherrarna tillstyrker förslaget att byggnadsnämnden, om inte särskilda skäl talar emot det, ska vara skyldig att meddela beslut inom tio veckor från det datum då fullständig ansökan kom in till nämnden. Byggherrarna avstyrker förslaget att överskridande av tidsfristen inte ska leda till någon sanktion mot nämnden. En bestämmelse utan sanktion blir verkningslös. Bygglovens laga kraft Byggherrarna ser med tillfredsställelse på förslaget att bygglov ska få vinna laga kraft och samtycker till förslaget att lovärenden ska kunna tillkännages på kommunens webbplats och att överklagandetiden ska börja löpa den dag då beslutet tillkännages men anser att sökanden och andra sakägare, som haft erinringar mot bygglovet, också ska meddelas per post på sedvanligt sätt. 2

3 Prövning, tillsyn och kontroll av byggandet Byggherrefunktionen är vid genomförande av byggnadsprojekt en nyckelfunktion. Utredningen påpekar att kompetensen hos byggherrar av naturliga skäl varierar högst väsentligt. Föreningen Byggherrarna strävar efter att inom sin medlemskader etablera en mängd företag och organisationer som på professionell bas utövar och utvecklar byggherrerollen. Detta innebär att inom den egna organisationen, eller i nära knytning till denna, ha tillgång till certifierade KA som i sin tur stöds av en kvalificerad basorganisation. Avsikten är att en byggnadsnämnd, efter vederbörlig prövning av organisationens personella kompetens och de verktyg i form av processer och rutiner som den förfogar över, ska kunna lämna en långtgående delegering av tillsynen av byggnadsprojekt. KA blir i detta sammanhang entydigt tillhörig byggherrens organisation men är fristående i den meningen att denne har en egen individuell certifiering hos ett certifieringsorgan. Detta stärker ställningen dels gentemot entreprenören och dennes AA, dels internt inom byggherreorganisationen. KA skulle då kunna fungera förtroendefullt gentemot byggnadsnämnden både avseende det som avser den första fasen av bygglovsprövningen och den senare tekniska uppföljningen. En organisatorisk konstruktion av nämnda slag skulle enligt Byggherrarna ha den effekten att byggherrefunktionen kan utvecklas på ett meningsfullt sätt som sätter standarden för denna viktiga uppgift i branschen som helhet. Byggherrarnas utgångspunkt är att prövning, tillsyn och kontroll av byggandet måste anpassas efter byggherrens kompetens. Byggherrar med påvisad kompetens, fungerande miljö- och kvalitetsledningssystem och ett omfattande kontinuerligt byggande ska kunna få en enklare och snabbare ärendehantering samt en förenklad tillsyn. Kommunens granskare/byggnadsinspektör ska ha förmåga att sätta sig in i byggherrens system för kvalitets- och miljöledning och utvärdera om dessa håller måttet istället för att kräva särskilda mot kommunens behov anpassade kontrollplaner. Samhället måste ge byggherrar och fastighetsägare tydliga incitament att utveckla miljöoch kvalitetsledningssystem och säkerställa byggherrekompetensen. Föreningen Byggherrarna är positiv till förslaget att inrätta ett församråd. Församrådet bör dock utvecklas så att man vid samrådet klargör vilken omfattning kontrollplanen behöver ha i det aktuella ärendet. Det bör förtydligas att kontrollplanen ska vara anpassad till projektets omfattning och komplexitet. Här bör också byggherrens kompetens vägas in. Kompetenta byggherrar ska kunna få en förenklad hantering. Byggherrarna anser vidare att AA: s roll i de mindre projekten måste förtydligas och att de utökade kraven på certifierade AA och KA bör kompletteras med motsvarande krav på den kommunala organisationen. Kommunens granskare och byggnadsinspektör måste uppvisa motsvarande kompetensnivå. Vid införandet av systemet med AA och KA måste man ge rimliga övergångstider så att tillgången på certifierade AA/KA säkras. Erfarenheterna från införandet av energideklarationerna är avskräckande. Rivning Byggherrarna tillstyrker förslaget att krav på rivningslov utvidgas men anser att krav på rivningslov inte ska behöva tillämpas för kompetenta byggherrar beträffande enklare ärenden såsom borttagande av skyltar och rivning av komplementbyggnader. Jämför våra kommentarer nedan under Bygglovplikt vid ändringar. 3

4 Krav på byggnadsverk vid ändring m. m. Byggherrarna anser att utredningens förslag att ställa ombyggnadskrav på hela eller avgränsade delar av byggnadsverket vid ackumulerade ändringar inklusive underhållsåtgärder som påtagligt förnyar byggnadsverket är oacceptabelt. För fastighetsägaren innebär det ett mer eller mindre rättslöst förhållande om man inte kan förutse när följdkrav kommer att utlösas. Förslaget innebär också en orimlig byråkrati. När utlöses ombyggnadskravet? Hur mäter man ackumulerade förändringar? Hur ska dessa redovisas? Vilka förändringar ska räknas in? Vem ska kontrollera? Ska kommunerna bygga ut en särskild kontrollapparat inriktad på underhållsåtgärder? Bygglovsplikt vid ändringar Byggherrarna anser att förslaget att göra idag anmälningspliktiga åtgärder bygglovpliktiga även för kompetenta byggherrar kommer att få stora negativa konsekvenser för t ex de statliga byggherrarna och landstingen. Generellt krav på bygglov även för dessa flergångsbyggherrar kommer att förlänga byggprocessen och därmed också höja kostnaderna för stora delar av landets byggande. Idag är de statliga byggherrarna och landstingen undantagna från anmälningsplikt för flertalet åtgärder som avser inre ändringar - se PBL kap 9 3, fjärde stycket. Detta mot bakgrund av att de är kompetenta byggherrar med egen installationsteknisk och statisk kompetens. Undantagen har funnits med i samtliga PBL-utgåvor sedan PBL:s tillkomst och enligt Byggherrarnas mening finns det inga sakliga skäl att nu ta bort detta undantag. Det finns inga kända fall av missbruk eller att olägenhet för hälsa och miljö skulle ha uppstått. Undantaget innebär ingen diskriminering av andra byggherrar. I övrigt tillstyrker Byggherrarna förslagen. Flyttning av byggnadsverk Sanktionssystemet Byggherrarna tillstyrker förslagen Byggfelsförsäkring Byggherrarna har inga invändningar mot att byggfelsförsäkring inte längre ska behövs för arbeten som utförs av byggherren själv eller av hans anställda och anser vidare att hela den nuvarande lagen om byggfelsförsäkring bör avskaffas och ersättas med rent insolvensskydd för enskilda bostadskonsumenter. Lagen leder med sin nuvarande utformning till onödiga byggkostnader för de kvalificerade byggherrarna. Byggherrarna instämmer i skrivningen i tilläggsdirektivet till utredningen Regeringen anser att ett särskilt skydd mot byggfel i första hand bör ses som en del av konsumentskyddet vid bostadsbyggande. Kravet på byggfelsförsäkring bör därför begränsas till de byggarbeten där det finns ett särskilt behov av konsumentskydd. Byggherrarna anser att ett behov av konsumentskydd endast föreligger vid produktion av småhus och bostadsrätter och då som ett insolvensskydd och stöder sig här på den i mars 2007 presenterade departementspromemorian - Skydd mot fel och obestånd 4

5 inom bostadsbyggandet (Ds 2007:8 ) - där utredaren föreslår ett renodlat insolvensskydd för enskilda bostadskonsumenter (köpare av småhus och bostadsrätter). I sitt remissvar på Ds 2007:8 stöder Byggherrarna (dåvarande ByggherreForum) förslagen i utredningen. Bilaga 2. En sådan förändring av byggfelsförsäkringen skulle innebära en betydande sänkning av byggkostnaderna. Professionella byggherrar/fastighetsägare skyddas väl av det regelverk som tillämpas inom byggsektorn - AB eller ABT. Uppträder byggfel så regleras dessa inom ramen för dessa regelverk. Om man så vill kan man vid avtalsskrivingen teckna en upp till tio år lång ansvarstid. Konsekvenser och genomförande Byggherrarna anser att den ekonomiska konsekvensbedömningen saknar en djupare analys av hur byggherrarnas kostnader och kommunernas taxor och avgifter vid bygglovgivning och granskning påverkas. Konsekvensbedömningen saknar också en analys av om de ökade kraven på AA/KA kommer att motsvaras av en minskning av krav på sakkunnigintyg? Generellt krav på bygglov även för komptenta flergångsbyggherrar kommer på ett avgörande sätt att förlänga byggprocessen och därmed också projektkostnaden för stora delar av landets byggande. BYGGHERRARNA Stockholm den 24 oktober 2008 Sven Landelius Ordförande Stefan Sandesten VD Enligt uppdrag Per Lilliehorn Sekreterare MTK-utskottet Bilagor: 1 ByggherreForums yttrande över PBL-utredningen SOU 2005: 77 2 ByggherreForums yttrande över Ds 2007: 8 5