ör geokonstruktioner, dit bland annat grundläggningen av en bro räknas, har Vägverket och

Transkript

1 foto: vägverket MATS KARLSSON Vägverket, Jönköping. Enhetschef Anläggning. Avdelning Teknik och miljö. Nytt tekniskt regelverk för broar och geokonstruktioner JAN HÅKANSSON Vägverket, Jönköping. Chef Verksamhetsstyrning, Verksamhetsområde VÄG. I somras gav Vägverket och Banverket ut ett nytt gemensamt regelverk som ersätter Bro 2004 och BV Bro. Det nya regelverket omfattar utformning och dimensionering av broar och vissa andra besläktade byggnadsverk såsom stödkonstruktioner, geokonstruktioner etc. Regelverket består av TK Bro och TR Bro där TK står för tekniska krav och TR står för tekniska råd. Mats Karlsson, Jan Håkansson och Ebbe Rosell EBBE ROSELL Vägverket Borlänge, sektion byggnadsverk, brospecialist, som arbetar med Vägverkets regelverk. ör geokonstruktioner, dit bland annat grundläggningen av en bro räknas, har Vägverket och F Banverket också gett ut en ny utgåva av TK Geo. Avsnitten om dimensionering med avseende på bärförmåga, stadga och beständighet i de nya publikationerna baseras på eurokoderna. Vägverket ger även ut nya utgåvor av TK Väg och TR Väg. Bakgrund Vägverkets regelverk för brobyggnad har genom åren omarbetats med jämna mellanrum. Den senaste riktigt stora förändringen var utgivningen av Bronorm 88, då dimensionering med partialkoefficienter infördes tillsammans med regler för betongkonstruktioner och stålkonstruktioner enligt BBK respektive BSK. Bronorm 88 har sedan ersatts av Bro 94, Bro 2002 och Bro 2004 samt ett antal supplement till dessa. På senare år har en stor del av revideringarna gällt införandet av europastandarder för produkter som ingår i broar med flera konstruktioner. I och med införandet av eurokoderna tar europastandarderna klivet från ritningar och materialbeskrivningar in i dimensioneringsarbetet. Utgivningen av TK Bro, TK Geo och TK Väg initierades av den översyn som Vägverket genomfört av sina tekniska regelverk. Översynen har lett fram till en struktur med fyra nivåer som presenteras nedan. Den nya strukturen motiveras bland annat 38 AMA-nytt Anläggning 2/2009

2 av att Vägverket genom större tydlighet vill skapa utrymme för nytänkande och nya lösningar. Detta kan åstadkommas genom införandet av ett regelverk som tydligare visar vad som är krav och vad som är nedtecknad praxis, tradition eller en av byggherren rekommenderad lösning. Att det nya regelverket baseras på eurokoderna beror delvis på att Vägverket, som alla offentliga beställare, är ålagt att tillämpa europastandarder i sina upphandlingar. En annan viktig princip är att områdena material, utförande och kontroll, som tidigare utgjorde en del av BRO 2004 med flera, numera hanteras genom AMA Anläggning. Nytt regelverk med fyra nivåer Resultatet av Vägverkets översyn av sitt tekniska regelverk är att regelverket delas in i fyra nivåer, se figur 1, som kort kan beskrivas som myndighetsföreskrifter, interna föreskrifter i Vägverket, kravdokument och kunskapsdokument. Vägverkets föreskrifter (VVFS) är myndighetsföreskrifter och gäller därmed även för väganläggningar som ägs av andra än Vägverket. En myn- Figur 1. Illustration av Vägverkets nya regelstruktur. TK Tekniska krav TR Tekniska råd VVFS IFS Kravdokument AMA, VVAMA och TBT Kunskapsdokument MB Metodbeskrivning AMA-nytt Anläggning 2/

3 Samhällsbyggare i Samverkan ANLÄGGNING dighetsföreskrift gäller utan att den åberopas. För nybyggnad av broar är framförallt två föreskrifter aktuella. Den ena är Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:31) om bärförmåga, stadga och beständighet hos byggnadsverk vid byggande av vägar och gator, Vägverkets konstruktionsregler (VKR). Innehållet i VKR var återgivet i Bro 2004 men så är inte fallet i TK Bro och TK Geo. VKR kommer därmed att användas mer aktivt i framtiden. Den andra är Vägverkets föreskrifter (VVFS 2004:43) om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder (EBS). I EBS återfinns de till eurokoderna nationella val som verken valt att föreskriva i en myndighetsföreskrift. Vägverkets interna föreskrifter (IFS) ger en styrning inom Vägverket av hur Vägverkets enheter ska agera som byggherrar och förvaltare av väganläggningar. Kraven är övergripande och funktionella. IFS ska inte åberopas i kontrakt. Innehållet i IFS kommer, i de fall det berör leverantörer, att vara beaktat i de krav som ställs i TK eller i andra kravdokument som används i upphandlingar. Kravdokument är den tredje nivån. Detta är sammanställningar av krav som ska ställas vid upphandlingar av entreprenader. De tekniska kravdokumenten är uppdelade i två huvudtyper: Vägverkets tekniska krav (TK) och Vägverkets ändringar och tillägg till AMA (VVAMA). TK innehåller krav på utformning och dimensionering och sätts i kraft genom att den åberopas i ett kontrakt på samma sätt som Bro Kraven på material, utförande och kontroll kommer att ställas i objektspecifika tekniska beskrivningar som ansluter till Byggtjänsts AMA-publikationer. I Vägverkets projekt kommer framför allt AMA Anläggning 07 att användas men i vissa tillämpningar är AMA för andra fackområden aktuella. Som underlag för beskrivningarna finns VVAMA Anläggning som innehåller Vägverkets krav i de fall dessa inte uppfylls av texter i AMA Anläggning 07. I tillägg till VVAMA Anläggning finns dokument med beteckningen teknisk beskrivningstext (TBT). En TBT används som en bilaga till en beskrivning som ansluter till AMA. Tillkomsten av TBT har i huvudsak praktiska orsaker. En TBT återger Vägverkets krav som åberopad i den kod- och rubrikstruktur som används i AMA, vilket innebär att stora mängder text inte behöver upprepas på flera platser i en objektspecifik teknisk beskrivning. Den fjärde och sista nivån utgörs av kunskapsdokument som kan vara Vägverkets tekniska råd (TR), Vägverkets metodbeskrivningar (MB) eller andra dokument som innehåller aktuell och verifierad kunskap. En TR har samma rubrikstruktur som motsvarande TK. I TR återfinns råd och förklaringar till kraven i TK och i vissa fall beskrivningar av utformningar eller dimensioneringsmetoder som är godtagna lösningar på kraven i TK. En TR ska inte åberopas i sin helhet i ett kontrakt men byggherren kan i ett projekt välja att i kontraktet lyfta upp enstaka råd i TR till krav. Tider TK Bro, TR Bro och den nya utgåvan av TK Geo fastställdes den 1 juli 2009 och kommer successivt att tas i bruk i projekt som upphandlas eller projekteras under hösten Under en övergångsperiod fram till årsskiftet får Bro 2004 åberopas vid upphandling av Vägverksprojekt som har ett färdigt förfrågningsunderlag. Efter nyår gäller Bro 2004 bara i redan upphandlade projekt. Nya utgåvor av TK Väg och TR Väg kommer också att gälla. Arbete pågår även med TK Skydds- och trafikledningsanordningar och TR Skydds- och trafikledningsanordningar. Vidare startades under sommaren arbetet med att omarbeta Tunnel 2004 till TK Tunnel och TR Tunnel. De ovan nämnda publikationerna avser nybyggnad och förbättring. Motsvarande förändringar av regelverket för drift och underhåll pågår också. Gemensamt verk Till Bro 2004 hade Banverket en egen publikation TR Bro Maj 2009 TK Bro Juli 2009 Samhällsbyggare i Samverkan TK Geo Juli 2009 Samhällsbyggare i Samverkan 40 AMA-nytt Anläggning 2/2009

4 BV Bro med ändringar och tillägg för järnvägsbroar. TK Bro, TR Bro och TK Geo har tagits fram i samarbete mellan Vägverket och Banverket och är för de båda verken gemensamma publikationer. I löpande text redovisas vilka krav som gäller för broar, det vill säga alla broar samt vad som gäller speciellt för vägbroar, gång- och cykelbroar respektive järnvägsbroar. Eftersom Boverket är den föreskrivande myndigheten för järnvägsanläggningar ersätter Boverkets föreskrifter (BFS) vid byggandet av en järnvägsbro Vägverkets föreskrifter. Närmare bestämt är det föreskrifterna Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58) (BKR) och Boverkets föreskrifter (BFS 2008:8) och allmänna råd om tillämpningen av europeiska konstruktionsstandarder (EKS) som ska tillämpas för järnvägsbroar. Förvandlingen av Bro 2004 och BV Bro Förvandlingen av Bro 2004 och BV Bro till det nya regelverket har i korthet utförts enligt följande. I ett första steg flyttades krav på material, utförande och kontroll över till AMA Anläggning 07. Senare har AMA Anläggning 07 kompletterats med ändringar och tillägg i VVAMA Anläggning av de krav som ändrats sedan utgivningen av AMA Anläggning 07. Det som återstod av Bro 2004 efter flyttningen av krav på material, utförande och kontroll till AMA kompletterades med innehållet i BV Bro och blev embryot till TK Bro och TR Bro. Därifrån till den TK Bro och den TR Bro som nu ges ut är steget dock långt. Införandet av eurokoderna har inneburit att alla Vägverkets gamla krav för laster och dimensionering har setts över och i många fall strukits eller modifierats. Vissa val av parametrar eller andra företeelser i eurokoderna utöver de som finns i EBS, EKS eller nationella bilagor har kommit till. Kraven på utformning och dimensionering i TK Bro har bearbetats så att de är mindre detaljerade och mer funktionellt formulerade än i Bro En större omstrukturering av innehållet gjordes i syfte att samla alla utformningskrav, som är oberoende av material eller som påverkar bron i sin helhet, på ett ställe. Detta ledde till att den gamla Del 2, Lastförutsättningar blev Del B, Allmänna tekniska krav och laster. Vid en genomgång av vad som är utformning och vad som är utförande flyttades texter mellan TK/TR och VVAMA Anläggning. Kraven på geoteknisk bärförmåga place- foto: anders wester A. Allmänna förutsättningar B. Allmänna tekniska krav och laster C. Grundläggning D. Betongkonstruktioner E. Stål- och aluminiumkonstruktioner F. Träkonstruktioner Figur 2. Delar som ingår i TK Bro och TR Bro. rades i TK Geo. Många krav har genomgått en modernisering, detta gäller framför allt öppningsbara broar. Tillfälliga broar beskrevs tidigare i en separat publikation, men dessa ingår nu i TK Bro och TR Bro. En ny del som samlar krav och råd för stödkonstruktioner, tråg, påldäck, bankpålning med mera under rubriken Övriga byggnadsverk har också tillkommit. TK Bro och TR Bro är indelade på det sätt som visas i figur 2. I tillägg till de tekniska ändringarna har de administrativa kraven genomgått förändringar på grund av bland annat Vägverkets omorganisation förra sommaren och krav på en förändring av kontrollen av konstruktionshandlingar. G. Brodetaljer H. Öppningsbara broar J. Rörbroar Objektspecifika tekniska beskrivningar Utöver kraven i TK Bro behöver objektspecifik teknisk information och objektspecifika tekniska krav kommuniceras vid upphandlingen av en bro. En del av kraven ställs i anslutning till TK Bro i ett nytt system som skapats för detta. En mängd andra krav K. Tillfälliga byggnadsverk L. Övriga byggnadsverk M. Förbättring av broar AMA-nytt Anläggning 2/

5 TK Väg TR Väg VKR TK Geo TK Bro Vägverkets IFS TR Bro Eurokod SS-EN med NA Vägverkets EBS AMA VVAMA TBT MFR SS-ISO SS-EN SS Objektspecifika tekniska beskrivningar Figur 3. En samlad bild av de krav- och rådsdokument som påverkar ett brobygge, jämför figur 1, sid 39. och annan information behöver också föras över från byggherre till konsulter och entreprenörer. Detta ska ske i form av objektspecifika tekniska beskrivningar (OTB) vars struktur och innehåll varierar med entreprenadformen från en relativt låg detaljeringsgrad vid totalentreprenader till fullständiga material- och utförandebeskrivningar i anslutning till AMA vid utförandeentreprenader. Den klassiska TBb, Teknisk beskrivning bro, kommer att försvinna tillsammans med Bro En samlad bild Med alla bitar i den nya regelstrukturen på plats kan de dokument som kommer att användas då Vägverket handlar upp en bro illustreras enligt figur 3. Trots att dokumenten är många så kommer det nya regelverket att vara mer transparent än det gamla, eftersom det tydligare syns vad som är krav och vad som är råd. Det syns också tydligare vilka krav som är riktade mot den som upprättar handlingar och vilka som är riktade mot den som bygger. Sammanfattning. Det nya regelverket kommer att ge större möjlighe- ter till nytänkande vid brobyggnad. Införandet av eurokoderna ger oss ett modernare regelverk för dimensionering av bärverk. På kort sikt kommer övergången till ett nytt regelverk och ett nytt arbetssätt att innebära ett merarbete. På lång sikt är det dock vår tro och förhoppning att övergången till TK/TR samt redovisning enligt AMA kan sänka kostnader eftersom det skapar en tydlighet mot gemensam branschpraxis såväl nationellt som internationellt. Detta är också något som verken under senare år aktivt försökt att uppmuntra. Vägverket och Banverket har valt att göra kraven på utformning och dimensionering i TK Bro och motsvarande råd i TR Bro mindre detaljerade och mer funktionellt formulerade än i föregångarna Bro 2004 och BV Bro. Detta är ett led i att bygga upp en konstruktörskår som i större utsträckning skaffar sig kunskaper och tar ansvar i stället för att arbeta efter en detaljerad instruktion från beställaren. Förhoppningen är att det nya regelverket kan bidra till den effektivisering av anläggningsbranschen som efterfrågas från många håll. 42 AMA-nytt Anläggning 2/2009