Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar"

Transkript

1 Konsekvenser av nya standarder för förtillverkade betongstommar Magdalena Norén, Johan Patriksson Inledning Eurokoderna är tänkta att vara den gemensamma standarden för konstruktion av byggnader och anläggningar samt byggprodukter i EU och EFTA (Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein). Syftet med Eurokoderna är bland annat att tillhandahålla gemensamma referensstandarder för konstruktionsarbete samt att underlätta handel av byggprodukter och byggtjänster mellan Europas länder. Den 1 januari 2011 ska Eurokoderna vara implementerade i Sverige och motstridande nationella standarder ska dras tillbaka. Övergången till Eurokoderna har gett upphov till en del frågor kring hur den kommer att påverka aktörerna i byggbranschen. Till exempel finns det farhågor som säger att Eurokoderna ger högre laster än tidigare standarder, vilket speciellt skulle missgynna betongkonstruktioner, samt att mängden armering ökar med förändrade krav på minimiarmering för byggnader. Å andra sidan säger många att slutresultatet av konstruktionsarbetet inte skiljer sig nämnvärt mellan standarderna och att den ökade materialåtgången är ett missförstånd. Små marginaler och slimmade konstruktioner gör att aktörerna som jobbar med förtillverkad betong blir speciellt sårbara för de ovan beskrivna förändringarna och hittills har endast begränsad efterforskning gjorts inom detta aktuella område. Syftet med vårt projektarbete har varit att undersöka vilka konsekvenser som övergången till Eurokoderna ger, främst när det gäller förtillverkade betongstommar för byggnader. Detta har gjorts genom att undersöka hela byggprocessen från projektplanering till förvaltning och underhåll. Det har även gjorts en fallstudie på ett representativt flerbostadshus byggt av förtillverkade betongelement där valda delar av byggnaden har beräknats med både Eurokoderna och BKR. Dessa beräkningar är sedan jämförda för att finna skillnader i både beräkningsgång och resultat. De nya standarderna Eurokoderna är baserade på byggproduktdirektivet (CPD). Detta gör att Eurokoderna måste införas i alla medlemsländer i EU och EFTA samt att alla nationella motstridande standarder måste dras tillbaka efter ett visst datum. För Sverige är det datumet, som tidigare nämnts, den 1 januari Eurokoderna består av 58 delar som är placerade under tio huvuddelar. Dessa huvudstandarder benämns i Sverige SS-EN 1990 (Eurokod 0), SS-EN 1991 (Eurokod 1) och så vidare. Figur 1 hur indelningen ser ut. I vårt arbete har vi fokuserat på de tre första delarna,

2 Eurokod 0 Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk, Eurokod 1 - Laster på bärverk och Eurokod 2 - Dimensionering av betongkonstruktioner. Figur 1. Översikt över Eurokoderna Något som också kommer påverka byggbranschen är de harmoniserade produktstandarderna. De hänvisar till Eurokoderna och även här är syftet att underlätta handel av byggprodukter inom Europa. När en produkt är utförd efter och klarar kraven i de harmoniserade produktstandarderna kan de CE-märkas och därefter är det fritt att sälja produkten inom Europa. Eurokodernas inverkan på byggindustrin Ett av syftena med Eurokoderna är att underlätta handeln av byggrelaterade tjänster och byggprodukter mellan de europeiska länderna. Om man tittar på konsultföretag inom konstruktion, som nästan enbart är beroende av Eurokoderna, blir effekterna kanske inte lika stora som förväntat. I alla fall inte till en början. Den största anledningen till detta är att Eurokoderna inte är fullt harmoniserade som de var menade att vara. Problemet ligger i att byggregler och förhållanden skiljer sig mellan länderna vilket ger ett behov av nationella val. Vi tror att dessa skillnader kan få konsultföretagen att tveka innan de ger sig ut på den europeiska marknaden. Hoppet ställs till att de nationella skillnaderna, när det gäller bygglagstiftning, i framtiden kommer att utjämnas och därigenom kommer också de nationella olikheterna i Eurokoderna att minska. Oavsett i vilken takt detta sker visar Eurokoderna att man har kommit en bra bit på vägen genom att förse länderna med ett gemensamt beräkningsspråk. Övergångsperioden för flera av de harmoniserade byggproduktstandarderna är redan över, men vad vi har sett används de i en ganska liten utsträckning. Standarderna ska hänvisa till Eurokoderna men problemet är att de i vissa fall har blivit färdigställda innan Eurokoden som hänvisas till och därför kan innehålla motsägande information. Detta gör att dessa standarder

3 kan verka opålitliga och tills detta har retts ut kommer förmodligen tillverkarna av byggprodukter att tveka innan de börjar använda dem. En gällande harmoniserad byggproduktstandard ligger till grund för CE-märkningen och det är den biten som främst kommer att påverka handeln av byggprodukter. Ett vanligt missförstånd är att CE-märkning endast kommer att behövas för försäljning på en internationell marknad. Detta beror på att i Sverige är CE-märkning frivillig. Men en byggprodukt som inte är CE-märkt måste kontrolleras på byggarbetsplatsen av byggherren. Denna kontroll är både tidskrävande och dyr och det betyder i praktiken att produkter utan CE-märkning inte kommer att köpas och att märkningen stegvis kommer att bli vanligare. Man skall dock komma ihåg att i Sverige behöver byggherren inte använda vare sig BKR eller Eurokoderna om han kan visa att produkten är god nog för sitt användningsområde. Däremot, om byggherren lyder under lagen om offentlig upphandling, skall han använda de på marknaden brukliga standarderna och därför också köpa CE-märkta produkter. Det råder också missuppfattningar om vad CE-märkningen står för. CE-märket säger inget om hur bra en produkt är eller om den ens är tillåten att användas i Sverige. Det enda det säger är att produkten är gjord enligt en viss standard. Man kan i princip sälja en produkt som är dålig om man har CE-märkt den på rätt sätt. På grund av detta kommer förmodligen någon sorts kvalitetsmärkning, liknande det som används idag, också användas i framtiden. En sak som har framkommit när vi har skrivit vårt examensarbete är att kunskapen är begränsad kring övergången till Eurokoderna, de harmoniserade byggproduktstandarderna och CE-märkningen. Detta skapar missförstånd i branschen och vi tror att det till stor del beror på att byggbranschen i flera avseenden är konservativ och istället för att ta till sig ny information skjuter problemet framför sig och fortsätter i samma hjulspår. Det kommer att uppstå några oundvikliga engångskonsekvenser för konsultfirmorna i samband med övergången till Eurokoderna. Till exempel kommer det att bli en tidskrävande inlärningsperiod med kurser för att lära sig att använda Eurokoderna. Även kostnaden för koderna kan bli en stor utgiftspost. En stor skillnad mellan Eurokoderna och BKR är skillnaden i omfattning. Eurokoderna är oerhört innehållsrika, vilket både har positiva och negativa effekter. Å ena sidan ger storleken ett behov av handböcker och gör koderna relativt dyra. Kostnaden för en medelingenjör ligger kring svenska kronor för en behovsanpassad uppsättning koder. De nationella dokumenten innehållande nationella val och parametrar kan dock laddas ner från Boverkets hemsida, Å andra sidan innehåller Eurokoderna den senaste forskningen, och detaljrikedomen gör att specialisters inblandning skulle kunna minska. Eftersom kostnaderna för koderna och handböckerna främst är engångskostnader, anser vi att Eurokodernas omfattning är positiv i det långa loppet.

4 Resultat från fallstudien För att finna skillnaderna i beräkningsgångarna mellan Eurokoderna och BKR har de två standarderna jämförts både generellt och i en fallstudie. Fallstudien består av ett åtta våningar högt flerbostadshus byggt av förtillverkade betongelement. På grund av tidsbegränsning har utvalda delar beräknats och jämförts. Detta gör att underlaget för slutsatserna är begränsat och resultatet bör läsas mer som fingervisningar om vart det bär än som absoluta sanningar. Efter att ha undersökt och jämfört Eurokoderna mot BKR både generellt och i fallstudien är det uppfattningen att Eurokoderna är mer på den säkra sidan är BKR. Eurokoderna är även mer detaljerade och mer omfattande. Det är dock väldigt viktigt att komma ihåg de nationella valen och inte använda Eurokoderna utan dem, då de olika valen kan ge en skillnad i resultat. En stor skillnad mellan Eurokoderna och BKR är att de partialkoefficienter som tar hänsyn till säkerhet är flyttade ifrån materialhållfastheten, i BKR, till lasteffekten, i Eurokoderna. Detta leder till högre lasteffekt men också högre hållfasthet när Eurokoderna används. Därför är det väldigt viktigt att inte blanda de gamla och nya koderna. Undersökningen av lasterna visar att de antingen förblir samma eller ökar lite med Eurokoderna. Densiteten av armerad betong har ökat från 24 kn/m 3 till 25 kn/m 3, vilket ger att egenvikten på betongelement ökar med 4 procent. Detta är en negativ effekt för betongkonstruktioner även om de nya lastkombinationerna ger en möjlighet att minska betydelsen av egenvikten. När det kommer till den nyttiga lasten finns det nya sätt att reducera den med avseende på bidragande area och bidragande antal våningar som gör att det blir en skillnad när denna last kombineras med andra laster. Till exempel så reduceras den totala nyttiga lasten för en 25- våningsbyggnad med 40 procent enligt BKR men med enbart 20 procent enligt Eurokoderna. Här är reduceringen enligt Eurokoderna mer realistisk då den fria nyttiga lasten enligt BKR enbart behöver tas med för 4 våningar oavsett hur hög byggnaden är. Vid beräkning av snölast ändras ingenting standarderna emellan, men vid beräkning av vindlast på hela byggnaden ger vår fallstudie en ökning med 17 procent med Eurokoderna jämfört med BKR. Detta beror på ett högre basvärde på vindlasten enligt Eurokoderna men också på nya faktorer för osannolikheten att den maximala vindlasten verkar på hela byggnaden samtidigt. Kring framtagandet av vindlaststandarden har det varit mycket diskussioner vilket har resulterat i många nationella val. Vinddelen av Eurokoderna är även väldigt komplicerad och kommer att kräva en handbok, vilken också är under produktion. När det kommer till hållfasthetsklasserna så har en anpassning mot Eurokoderna redan gjorts när BKR gavs ut Då gick BKR över från K-klasser till C-klasser. Trots det så är det en liten skillnad mellan Eurokoderna och BKR när den karakteristiska hållfastheten jämförs där Eurokoderna ligger lite högre än BKR. Det är också en skillnad i hur designvärdet på hållfastheten i brottgränstillstånd beräknas. Enligt BKR så är det karakteristiska värdet inte bara delat med en materialfaktor utan också en faktor med avseende på säkerheten, den som i Eurokoderna är flyttad till lastkombinationerna. Detta gör att designvärdet på hållfastheten blir högre för både betong och armering vid beräkning med Eurokoderna, vilket dock måste sättas i relation till en ökad lasteffekt. Vid beräkning av armering har två olika placeringar av den undersökts i fallstudien. Armeringsbalken över en fönsterlänga i ett sandwichelement samt nätarmeringen mellan

5 fönstren i samma sandwichelement. Resultatet blev en ganska stor ökning av armering över fönstren, vid beräkning enligt Eurokoderna jämfört med BKR, speciellt när det kommer till tvärkraftarmeringen som ökar med nära 60 procent. Däremot förändras inte mängden nätarmering. Det har sen gjorts en generell jämförelse av minimiarmeringen där beräkningsgångarna har förändrats ganska mycket i Eurokoderna. Den visar att det troligen kommer bli en ökning av minimiarmering. Sammanfattningsvis kan man säga att armeringen kommer öka, med vissa undantag, och att detta medför ökade tillverkningskostnader. Råd till aktörer i byggbranschen Som tidigare nämnts, är övergången till Eurokoderna inte en fråga om, utan när den ska ske. Frågan är också; kan den ske utan att påverka det dagliga arbetet eller öka företagets utgifter? SIS rekommenderar en så snar övergång som möjligt. Just nu är det 16 månader kvar tills motstridande standarder ska dras tillbaka till förmån för Eurokoderna. Det verkar som att många i branschen är medvetna om övergången, men varken när den ska ske eller hur den ska ske och vilka effekterna egentligen blir. Att vara först ut att använda Eurokoderna kan i vissa fall ge lite merarbete ifall barnsjukdomar upptäcks och behöver ändras, men detta är förmodligen inte i närheten av de konkurrensfördelar företagen kan få genom att vara förberedd när byggnader och byggprodukter ska konstrueras enligt Eurokoderna. Det finns flera ställen att hitta information kring övergången och användandet av de nya standarderna. För information som främst handlar om den svenska övergången finns SIS hemsida om Eurokoder Om man vill läsa mer om arbetet på Europeisk nivå och skapa sig en överblick ger CEN, som är den Europeiska motvarigheten till SIS, bra information på Även Europeiska kommissionen ger god information Som nämnts tidigare är inte Eurokoderna de enda standarder som kommer att påverka byggbranschen. De harmoniserade byggproduktstandarderna kommer att bli mer och mer vanliga i takt med att CE-märkningen börjar användas. Detta är något som kanske främst kommer att påverka tillverkarna av byggprodukter men även konstruktörerna. Användandet av CE-märkning kommer bli vanligare och detta är något som företagen bör ta en närmare titt på.

Eurokoder inledning. Eurocode Software AB

Eurokoder inledning. Eurocode Software AB Eurokoder inledning Eurocode Software AB Eurokoder/Eurocodes Eurokoder (engelska: Eurocodes) är Europagemensamma dimensioneringsregler för byggnadskonstruktion. Dessa får nu i Sverige användas parallellt

Läs mer

Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta?

Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta? Eurokoder, vad behöver ni på kommunen veta? FSBI s informations-och utbildningsdagar 2012 i Gävle J-O Nylander 1 Varför EUROKODER? 2 Europasamarbetet på byggområdet Byggproduktförordningen( CPR) Ersätter

Läs mer

Eurokoder är namnet på Europastandarder som innehåller dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar.

Eurokoder är namnet på Europastandarder som innehåller dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar. Eurokoder Eurokoder är namnet på Europastandarder som innehåller dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar. Europeiska konstruktionsstandarder Eurokoderna har ersatt Boverkets och

Läs mer

Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet

Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet Kvalitetssäkrare: Nya och förbättrade standarder för betongbyggande med högre och säkrare kvalitet Varför standardisering och hur funkar det? Några goda exempel Markus Peterson, Betongforum Varför standardisering?

Läs mer

CE-märkning av byggprodukter. Ebbe Rosell

CE-märkning av byggprodukter. Ebbe Rosell CE-märkning av byggprodukter Ebbe Rosell Ni vet redan: Att våra regelverk kräver CE-märken på många produkter. Att det finns harmoniserade europeiska produktstandarder. Att det finns olika bekräftelseprocedurer

Läs mer

NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21

NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 2013-04-21 NYTT REGELVERK FÖR BÄRVERK STÅLKONSTRUKTIONER 1 NYTT REGELVERK STÅLKONSTRUKTIONER REGELVERKET INNEHÅLLER TVÅ TYPER AV REGLER DIMENSIONERINGSREGLER EN 1990 EN 1999 (Eurokoder) BOVERKETS FÖRESKRIFTER OCH

Läs mer

Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning

Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning Byggprodukter ett nytt område för CE-märkning Till dig som använder byggprodukter Vilka byggprodukter kan jag välja? Hur kan jag få reda på vad produkten har för egenskaper? Varför CEmärks byggprodukter?

Läs mer

Byggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner

Byggnader som rasar växande problem i Sverige. Dimensionering av byggnadskonstruktioner Byggnader som rasar växande problem i Sverige Dimensionering av byggnadskonstruktioner Välkommen! DN-debatt, 6 november 2012 Professor Lennart Elfgren, Luleå Tekniska Universitet Professor Kent Gylltoft,

Läs mer

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för prefabricerade stålhallar

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för prefabricerade stålhallar Marknadskontroll av byggprodukter Slutrapport för prefabricerade stålhallar Marknadskontroll av byggprodukter Slutrapport för prefabricerade stålhallar Titel: Marknadskontroll av byggprodukter, december,

Läs mer

Byggproduktförordningen CPR. 6 november 2012 Sara Elfving

Byggproduktförordningen CPR. 6 november 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR 6 november 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen Vad är CPR? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration och CE-märkning Marknadskontroll och kontaktpunkt Europaparlamentets

Läs mer

Byggproduktförordningen

Byggproduktförordningen Byggproduktförordningen Vad är CPR? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration och CE-märkning 120504 Sida 1 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Krav på CE-märkning regleras i Byggproduktförordningen,

Läs mer

EN VÄGLEDNING. för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS

EN VÄGLEDNING. för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS EN VÄGLEDNING för dig som vill brandprova, brandklassificera och CE-märka byggnadsmaterial enligt EU:s nya europeiska brandklasser BRAND- KLASS Provning, certifiering och typgodkännande av byggnadsmaterial

Läs mer

Byggproduktförordningen CPR. 13 september 2012 Sara Elfving

Byggproduktförordningen CPR. 13 september 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR 13 september 2012 Sara Elfving Byggproduktförordningen - Vad är CPR? - Vilka byggprodukter omfattas? - Prestandadeklaration och CE-märkning - Boverkets roll 120504 Sida 2 Europaparlamentets

Läs mer

Utbildning för konstruktörer och projektörer av Trätakstolar EK 5

Utbildning för konstruktörer och projektörer av Trätakstolar EK 5 Utbildning för konstruktörer och projektörer av Trätakstolar EK 5 SP Borås 23, 24 november 2010 med prov 7 december 2010 NU ENLIGT EUROKOD 5 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 2010-09-07 2 (6) MÅLGRUPP

Läs mer

Hur hanterar vi CEmärkta. Lahja Rydberg Forssbeck

Hur hanterar vi CEmärkta. Lahja Rydberg Forssbeck Hur hanterar vi CEmärkta produkter Lahja Rydberg Forssbeck Disposition Byggproduktförordningen Boverkets föreskrifter och Trafikverkets föreskrifter Vårt sätt att kravställa produktkrav i AMA-världen Produktstandard

Läs mer

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får

Läs mer

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner

Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Eurokod 3 del 1-2 Brandteknisk dimensionering av stålkonstruktioner Peter Karlström, Konkret Rådgivande Ingenjörer i Stockholm AB Allmänt EN 1993-1-2 (Eurokod 3 del 1-2) är en av totalt 20 delar som handlar

Läs mer

BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod

BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER Anpassad till Eurokod 2 (12) BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS Dimensioneringsprocessen Dimensioneringsprocessen för bärande konstruktioner kan delas upp

Läs mer

Seminarium om EU:s Byggproduktförordning. 4 juni 2012

Seminarium om EU:s Byggproduktförordning. 4 juni 2012 Seminarium om EU:s Byggproduktförordning 4 juni 2012 Program 13.00 Allmän introduktion till byggproduktförordningen CPR Kristina Einarsson och Annika Wessel 14.00 Kaffe Manual för CE-märkning och prestandadeklaration

Läs mer

PM 2012: RIII (Dnr /2012)

PM 2012: RIII (Dnr /2012) PM 2012: RIII (Dnr 001-327/2012) Anpassning av svensk rätt till EU-förordningen om harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter (Boverkets rapport 2012:1) Remiss från Socialdepartementet Remisstid

Läs mer

Revidering av Eurokod 2 Betongkonstruktioner EN 1992:2020(?)

Revidering av Eurokod 2 Betongkonstruktioner EN 1992:2020(?) Revidering av Eurokod 2 Betongkonstruktioner EN 1992:2020(?) Mikael Hallgren CIR-dagen 2016-01-26 Mandatet från Europeiska Kommissionen avseende revidering av EN1992-1-1, EN1992-2, EN1992-3 samt EN 1992-1-2

Läs mer

CPR. 27 sep 2012 Annika Wessel

CPR. 27 sep 2012 Annika Wessel CPR 27 sep 2012 Annika Wessel Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG

Läs mer

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013

CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 CE-märk nu! Obligatorisk CE-märkning av byggprodukter den 1 juli 2013 Krav på CE-märkning av byggprodukter 1 juli 2013 Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11/12/2003 K(2003) 4639 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 11/12/2003 om genomförandet och användningen av Eurokoder för byggnadsverk och byggprodukter

Läs mer

Certifiering och CE-märkning enligt SS-EN 1090-1. Vägledning för stålbyggare

Certifiering och CE-märkning enligt SS-EN 1090-1. Vägledning för stålbyggare Certifiering och CE-märkning enligt SS-EN 1090-1 Vägledning för stålbyggare 4 utgåvan, 2014 CE-märkning av byggprodukter CE-märkning är ett system för produktmärkning inom EU- och EES-området som infördes

Läs mer

Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt 2006-01-23

Kap. 6: Allmänna laster Termisk och mekanisk verkan av brand. Bakgrund. Allmänt 2006-01-23 2006-01-23 Boverkets föreskrifter om ändring av verkets regler om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder, (föreskrifter och allmänna råd), BFS 2006:xx, EBS 3 Konsekvensanalys enligt Verksförordningen

Läs mer

Eurokoder. De nya dimensioneringsreglerna för bärverk

Eurokoder. De nya dimensioneringsreglerna för bärverk De nya dimensioneringsreglerna för bärverk Eurokoder är namnet på Europastandarder som innehåller dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar. De tas fram på uppdrag av EU och EFTA.

Läs mer

Välkommen till seminarium om CE-märkning. 18 oktober Umeå

Välkommen till seminarium om CE-märkning. 18 oktober Umeå Välkommen till seminarium om CE-märkning 18 oktober Umeå Program 9.00 Allmän introduktion till byggproduktförordningen Hans-Olof Karlsson Hjorth Guide till CE-märkning Sara Elfving 10.00 Kaffe Frågestund

Läs mer

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat

Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Dimensionering av byggnadskonstruktioner. Förväntade studieresultat. Förväntade studieresultat Dimensionering av Dimensionering av Kursens mål: Kursen behandlar statiskt obestämda konstruktioner såsom ramar och balkar. Vidare behandlas dimensionering av balkar med knäckning, liksom transformationer

Läs mer

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning

24 april 2011. 1 juli 2013. Presentation Kenneth Lind. CE- märkning Viktiga avgränsningar gällande ansvar. CE-märkning Tankdagen 20140327 Solna Presentation Kenneth Lind Trafikverket / Investering / Teknik- och Miljö Borlänge 2010 - Specialist Asfalt och beläggning Bakgrund Laboratoriechef NCC ROADS Projektledare Underhåll

Läs mer

Vad innebär de nya certifieringsreglerna för betongtillverkarna och ytterst för kvaliteten?

Vad innebär de nya certifieringsreglerna för betongtillverkarna och ytterst för kvaliteten? Vad innebär de nya certifieringsreglerna för betongtillverkarna och ytterst för kvaliteten? CBI Intressentförenings höstmöte 2013-11-07 Elisabeth Helsing 1 Om man tolkar frågan ordagrant. Inte speciellt

Läs mer

Utförandestandarden EN

Utförandestandarden EN Utförandestandarden EN 13670 Vad innebär den? Elisabeth Helsing, TRV SBF Seminarium 26 jan 2012 1 2012-01-27 SS-EN 13670 Publicering, innehåll, nyheter SS 13 70 06 -Tillämpningsstandarden Hur gäller de?

Läs mer

1. Introduktion 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Sammanfattning 1

1. Introduktion 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Sammanfattning 1 Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 1.1 Syfte 1 1.2 Omfattning 1 1.3 Sammanfattning 1 2. Regelverk för CE-märkning 3 2.1 Byggproduktdirektivet 3 2.2 Harmoniserade standarder 3 3. CE-märkning av stålkonstruktioner

Läs mer

Byggproduktförordningen CPR. Annika Wessel

Byggproduktförordningen CPR. Annika Wessel Byggproduktförordningen CPR Annika Wessel 2013-02-21 Byggproduktförordningen 120504 Sida 2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring

Läs mer

Marknadskontroll. 2014-03-13 Sara Elfving

Marknadskontroll. 2014-03-13 Sara Elfving Marknadskontroll 2014-03-13 Sara Elfving Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska de byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta för att

Läs mer

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Fönster

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Fönster Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Fönster Boverket februari 2013 Slutrapport marknadskontroll Fönster Dnr: 1102-1172/2010 Boverket 2013 Innehåll Sammanfattning... 4 Proaktiva

Läs mer

Dags att CE-märka. bärande konstruktioner i stål och aluminium EN 1090-1

Dags att CE-märka. bärande konstruktioner i stål och aluminium EN 1090-1 Dags att CE-märka bärande konstruktioner i stål och aluminium EN 1090-1 1 Ett verktyg för CE-märkning Den här broschyren är ett verktyg för dig som arbetar med lastbärande konstruktioner i stål och aluminium.

Läs mer

Dimensionering av bärande konstruktioner Översikt Design of loadbearing structures Survey

Dimensionering av bärande konstruktioner Översikt Design of loadbearing structures Survey Bygg 402 Utgåva 2 2003-03-13 Sida 1 (8) Dimensionering av bärande konstruktioner Översikt Design of loadbearing structures Survey Innehåll 0 Orientering 1 Eurokoder 1.1 Allmänna principer och laster 1.2

Läs mer

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhet i vägtunnlar

Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhet i vägtunnlar Konsekvensutredning 1 (5) Datum Dnr Handläggare Åke Larsson Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och infrastruktur Sektion vägtrafik Konsekvensutredning - Transportstyrelsens föreskrifter om säkerhet

Läs mer

5 Beskrivning av hur Eurokoderna införlivas i det svenska regelsystemet. 6 CE-märkning av bygg- och anläggninsprodukter dimensionerade med Eurokoder

5 Beskrivning av hur Eurokoderna införlivas i det svenska regelsystemet. 6 CE-märkning av bygg- och anläggninsprodukter dimensionerade med Eurokoder Bygg 402 Utgåva 4 Augusti 2005 Sida 1 (10) Dimensionering av bärverk Översikt Design of loadbearing structures Survey Innehåll 0 Orientering 1 Eurokoder, Europastandarer (EN) 1.1 Allmänna principer och

Läs mer

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2014-01-28 Sara Elfving

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2014-01-28 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter 2014-01-28 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska byggprodukter vara märkta för

Läs mer

JACKON KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR

JACKON KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR JACKON KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR ALLMÄNNA KONSTRUKTIONSLÖSNINGAR FÖR JACKON THERMOMURSYSTEM. 10-2015 www.jackon.se Lätta lösningar för ett bättre klimat! FÖRESKRIFTER / FÖRUTSÄTTNINGAR FÖRESKRIFTER EUROPASTANDARDER

Läs mer

Eurokoderna och EKS Effekter på byggkostnader

Eurokoderna och EKS Effekter på byggkostnader Eurokoderna och EKS Effekter på byggkostnader Om projektet Eurokoderna med nationella val i Boverkets EKS 1 gäller för byggprojekt med bygganmälan efter den 2 maj 2011. Det yttersta syftet med våra gemensamma

Läs mer

Europa standarder gäller!

Europa standarder gäller! Standardisering inom betongområdet Hur funkar det? Vad händer inom svenskt kommittéarbete? Vad händer på Europa nivå? Markus Peterson, Betongforum Annika Almqvist, SIS Europa standarder gäller! Swedish

Läs mer

CPR bilaga 1 mm. 2014-12-02 Sara Elfving

CPR bilaga 1 mm. 2014-12-02 Sara Elfving CPR bilaga 1 mm 2014-12-02 Sara Elfving Två parallella spår: Byggproduktförordningen Kopplingen mellan bilaga 1, harmoniserade standarder och byggregelverket EU-kommissionens arbete med en hållbar konkurrenskraftig

Läs mer

Bilaga K. Kvalitetsmärkning och etikettering

Bilaga K. Kvalitetsmärkning och etikettering 98 B i l a g a K Bilaga K. Kvalitetsmärkning och etikettering Kvalitetsmärkning av mineralull Varför CE-märkning? För att underlätta handeln inom Europa har gemensamma standarder tagits fram för en mängd

Läs mer

Testning enligt EN 12566-3 och vad det innebär. Ola Palm JTI

Testning enligt EN 12566-3 och vad det innebär. Ola Palm JTI Testning enligt EN 12566-3 och vad det innebär Ola Palm JTI JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekniskt jordbruksinstitut med tydlig miljö- och energiprofil JTI:s arbetsområden Avfall och avlopp

Läs mer

Certifiering av stålbyggnadskonstruktörer

Certifiering av stålbyggnadskonstruktörer Certifiering av stålbyggnadskonstruktörer Professor Bernt Johansson 1 Certifierad stålbyggnadskonstruktör (CSK) Varför? Hur? När? 2 England Institution of Structural Engineers har rätt att certifiera konstruktörer.

Läs mer

EN 1996-1-1 Eurokod 6, dimensionering av murverkskonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Arne Cajdert, AC Byggkonsult

EN 1996-1-1 Eurokod 6, dimensionering av murverkskonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Arne Cajdert, AC Byggkonsult 2005-02-07 EN 1996-1-1 Eurokod 6, dimensionering av murverkskonstruktioner, allmänna regler och regler för byggnader Arne Cajdert, AC Byggkonsult Allmänt Eurokod 6 ger dimensioneringsregler för murverkskonstruktioner

Läs mer

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för cement

Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport för cement Marknadskontroll av byggprodukter Slutrapport för cement Marknadskontroll av byggprodukter Slutrapport för cement Titel: Marknadskontroll av byggprodukter, oktober 2016 Diarienummer: 3.5.4 1989/2013 Webbplats:

Läs mer

Vilka utmaningar har du?

Vilka utmaningar har du? bygg & anläggning Vilka utmaningar har du? 4 4 4 Höja effektiviteten Öka kundnöjdheten Mer fritid Anta utmaningarna med våra senaste standarder och handböcker. Effektivisera och kvalitetssäkra ditt arbete!

Läs mer

Vägverkets författningssamling

Vägverkets författningssamling Vägverkets författningssamling Vägverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna (VVFS 2004:43) om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder; beslutade den 23 juni 2008. VVFS 2008:180 Utkom från

Läs mer

CE dig för! Använd rätt produkter i dina byggprojekt

CE dig för! Använd rätt produkter i dina byggprojekt CE dig för! Använd rätt produkter i dina byggprojekt Ta CE-märkningen till hjälp! Från den 1 juli 2013 måste alla byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard vara CE-märkta, enligt EU:s byggproduktförordning.

Läs mer

Byggregler en historisk översikt

Byggregler en historisk översikt Datum 2014-09-29 1(10) Byggregler en historisk översikt Här finner du en kort redogörelse för de byggregler som har funnits före Boverkets byggregler, BBR, Boverkets konstruktionsregler, BKR och de europeiska

Läs mer

CE märkning av Räcken

CE märkning av Räcken CE märkning av Räcken Klas Johansson, SP SP (NB 0402) är ett av sju anmälda organ (NB) i Sverige inom CPD. SP är dagsläget anmält organ för över 120 henstd inom CPD. CE-märkning av Räcken (byggprodukter)

Läs mer

Inköp av stålentreprenader baserat på SS-EN 1090 www.1090.se

Inköp av stålentreprenader baserat på SS-EN 1090 www.1090.se Inköp av stålentreprenader baserat på SS-EN 1090 www.1090.se Ove Lagerqvist ove@prodevelopment.se tel 070-6655013 Varför www.1090.se? Nya regler som påverkar inköp, projektering, tillverkning, utförande

Läs mer

Väglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/34762. Beslutad datum: 2004-09-16

Väglednings-PM. Väderskydd. 1. Bakgrund. 2. Definitioner. 3. Regler. Diarienummer: CTB 2004/34762. Beslutad datum: 2004-09-16 1 Väglednings-PM Diarienummer: CTB 2004/34762 Beslutad datum: 2004-09-16 Handläggare: Väderskydd Åke Norelius, CTB 1. Bakgrund Detta dokument är avsett som vägledning för inspektionen i syfte att åstadkomma

Läs mer

CE-märkning och produktsäkerhet

CE-märkning och produktsäkerhet CE-märkning och produktsäkerhet Vad står CE-märket för? Att tillverkaren / importören försäkrar att varan överensstämmer med alla säkerhetskrav enligt direktiv med krav på CE-märkning. CE-märkningen står

Läs mer

Betongbyggnadsdagen AnnMargret Kindlund Boverket

Betongbyggnadsdagen AnnMargret Kindlund Boverket Vad betyder byggproduktförordningen CPR - för Sverige? Betongbyggnadsdagen 2011-09-29 AnnMargret Kindlund Boverket am.kindlund@boverket.se Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande

Läs mer

Eurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU

Eurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU Eurokoder för kranbanor och maskiner Bernt Johansson, LTU Bakgrund Kranbanor och maskiner är vanligen förekommande i industribyggnader. Det gemensamma för dessa är att de ger upphov till dynamiska laster,

Läs mer

Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB

Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk. Eurocode Software AB Eurokoder grundläggande dimensioneringsregler för bärverk Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2

Läs mer

Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod

Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod Examensarbete i byggnadsteknik Stomdimensionering för Tillbyggnaden av ett Sjukhus en jämförelse mellan BKR och Eurokod Frame Design for an Additional Building Extension of a Hospital - a comparison between

Läs mer

maxit renoverar maxit Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv.

maxit renoverar maxit Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. maxit renoverar maxit Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. maxit Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Syftet med renovering är att

Läs mer

Nikolaj Tolstoy Tekn dr

Nikolaj Tolstoy Tekn dr Nikolaj Tolstoy Tekn dr Takras 2010 delrapport Regeringsuppdrag 1 juni 2010 2009-03-11 Sida 2 2010-11-16 Sida 3 Athletics Hall 2010-11-16 Sida 4 Boverket Analys: Troliga orsaker Formfaktorer för låglutande

Läs mer

Eurokod 3 Stålkonstruktioner. År 1989 gav kommissionen

Eurokod 3 Stålkonstruktioner. År 1989 gav kommissionen Eurokod 3 Stålkonstruktioner Det var år 1975 och jag deltog i ett informationsmöte i Bryssel där en stolt representant för den dåvarande EEC-kommisionen presenterade projektet Eurocodes. Det skulle ge

Läs mer

Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12

Stålbyggnadsprojektering, SBP-N Tentamen 2015-03-12 Godkända hjälpmedel till tentamen 2015 03 12 Allt utdelat kursmaterial samt lösta hemuppgifter Balktabell Miniräknare Aktuell EKS Standarden SS EN 1090 2 Eurokoder Lösningar på utdelade tentamensfrågor

Läs mer

CE dig för i entreprenaden! 2014-10-22 Sara Elfving och Ieva Kisieliute

CE dig för i entreprenaden! 2014-10-22 Sara Elfving och Ieva Kisieliute CE dig för i entreprenaden! 2014-10-22 Sara Elfving och Ieva Kisieliute Byggproduktförordningen 1 juli 2013 Byggprodukter ska ha en prestandadeklaration och vara CE-märkta för att få säljas OM de omfattas

Läs mer

Boverket. Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport takpannor av betong

Boverket. Marknadskontroll av byggprodukter. Slutrapport takpannor av betong Marknadskontroll av byggprodukter Slutrapport takpannor av betong Marknadskontroll av bygg prod ukter Slutrapport takpannor av betong Titel: Marknadskontroll av byggprodukter, september, 2016 Diarienummer:

Läs mer

Varför är byggprodukter CE-märkta? Foto: Morgan Carlsson

Varför är byggprodukter CE-märkta? Foto: Morgan Carlsson Varför är byggprodukter CE-märkta? Foto: Morgan Carlsson 1 juli 2013 Från den 1 juli 2013 ska många byggprodukter vara CE-märkta för att få säljas i Sverige och 32 andra länder. På vilket sätt produkterna

Läs mer

Projekteringsanvisning

Projekteringsanvisning Projekteringsanvisning 1 Projekteringsanvisning Den bärande stommen i ett hus med IsoTimber dimensioneras av byggnadskonstruktören enligt Eurokod. Denna projekteringsanvisning är avsedd att användas som

Läs mer

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Ytterdörrar

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Ytterdörrar Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Ytterdörrar Boverket februari 2013 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen ytterdörrar Dnr: 1202-4097/2011 Boverket

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:10 Boverkets regler om tillämpningen av europeiska beräkningsstandarder (föreskrifter och allmänna råd); Utkom från trycket den 30 juni 2004

Läs mer

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2013-12-09 Sara Elfving

Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter. 2013-12-09 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning av byggprodukter 2013-12-09 Sara Elfving Byggproduktförordningen och CE-märkning Byggproduktförordningen CPR Sedan 1 juli 2013 ska byggprodukter vara märkta för

Läs mer

Rättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04

Rättelseblad 1 till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04 Rättelseblad till Boverkets handbok om betongkonstruktioner, BBK 04 I den text som återger BBK 04 har det smugit sig in tryckfel samt några oklara formuleringar. Dessa innebär att handboken inte återger

Läs mer

Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap

Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap Regler i Sverige för lekplatser och lekredskap Alla barn har rätt till lek i en stimulerande, trygg och lämplig miljö, vilket fn:s konvention om barnets rättigheter understryker. Samhällets olika organ

Läs mer

Vår kontaktperson Direkttelefon E-post

Vår kontaktperson Direkttelefon E-post Vår kontaktperson Direkttelefon E-post Gabriel Kridih, Handläggande konstruktör 2016-04-11 1 (7) 08-560 120 53 gabriel.kridih@btb.se 1 Orientering om projektet 1.1 Allmän information och sammanfattning

Läs mer

Produktsäkerhet och CE-märkning

Produktsäkerhet och CE-märkning Produktsäkerhet och CE-märkning En introduktion om CE-märkning och försäkran om överensstämmelse EG:s maskindirektiv i Arbetsmiljöverkets regler Regler för personlig skyddsutrustning Krav på tillverkare

Läs mer

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv.

Renovera med Weber. genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Renovera med Weber genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Weber Renovate genomtänkt renovering för fasader, balkonger, våtrum och golv. Syftet med renovering är att återställa

Läs mer

Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB

Eurokod nyttiglast. Eurocode Software AB Eurokod nyttiglast Eurocode Software AB Eurokoder SS-EN 1991 Laster SS-EN 1991-1-1 Egentyngd, nyttig last SS-EN 1991-1-2 Termisk och mekanisk påverkan vid brand SS-EN 1991-1-3 Snölast SS-EN 1991-1-4 Vindlast

Läs mer

Utbildningar SP Brandteknik 2013

Utbildningar SP Brandteknik 2013 Utbildningar SP Brandteknik 2013 Har dina medarbetare rätt kompetens för att möta de nya krav som ställs? SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Rätt utbildning är alltid en god investering för ut-veckling,

Läs mer

SEMKO OY OPK-PELARSKOR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA)

SEMKO OY OPK-PELARSKOR. Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) SEMKO OY -PELARSKOR Bruks- och konstruktionsdirektiv Konstruktion enligt Eurokod (Svensk NA) FMC 41874.134 27.8.2013 2 2 Sisällysluettelo: 1 -PELARSKORNAS FUNKTION...3 2 MATERIAL OCH MÅTT...3 2.1 PELARSKORNAS

Läs mer

Skydd mot uppkomst av brand

Skydd mot uppkomst av brand Skydd mot uppkomst av brand Caroline Cronsioe Brandingenjör Sotningskonferens 2012 Innehåll Plan och bygglagen (2010:900), PBL Sotarens roll i byggprocessen Boverkets byggregler Förändringar generellt

Läs mer

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller

Standardisering kunskap och påverkan. Bodil Möller Standardisering kunskap och påverkan Bodil Möller Svensk standardisering Standardiseringens organisation Globalt IEC ISO ITU Europeiskt CENELEC CEN ETSI Svenskt SEK SIS ITS Fakta SIS Verksamheten bedrivs

Läs mer

EUROKOD 1997-1, TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode 1997-1, Application document Rock tunnels and Rock caverns

EUROKOD 1997-1, TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode 1997-1, Application document Rock tunnels and Rock caverns EUROKOD 1997-1, TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode 1997-1, Application document Rock tunnels and Rock caverns Beatrice Lindström, Golder Associates AB Thomas Dalmalm, Trafikverket Rolf

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 004:9 Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (föreskrifter och allmänna råd); Utkom från trycket den 4 juni 004 beslutade

Läs mer

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast

4.3. 498 Gyproc Handbok 7 Gyproc Teknik. Statik. Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel. Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast .3 Dimensionering av Gyproc DUROnomic Bärförmåga hos Gyproc GFR DUROnomic Regel Dimensioneringsvärden för transversallast och axiallast Gyproc GFR Duronomic förstärkningsreglar kan uppta såväl transversallaster

Läs mer

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare

Boverket informerar. om nya och ändrade författningar den 2 maj 2011. Kort om nyheter och ändringar i författningarna. Mottagare Boverket informerar Mottagare Kommuner, länsstyrelser, bransch- och intresseorganisationer, certifieringsorgan, universitet och högskolor Utgivningsdag 2011-04-29 Mer upplysningar På Boverkets webbplats

Läs mer

Inköp av stålentreprenader baserat på SS- EN 1090

Inköp av stålentreprenader baserat på SS- EN 1090 Inköp av stålentreprenader baserat på SS- EN 1090 SBUF- projekt 12861 Projektnummer: 13007 Kund: Peab/SBUF ProDevelopment i Sverige AB Written by: OL Storgatan 9 2014-04-18 972 38 Luleå www.prodevelopment.se

Läs mer

Certifikat 144502. Produkt Beteckning Beskrivning senast daterad Dörrar, branddörrar och SFB 2050/3050 och 2060/3060 2013-12-18

Certifikat 144502. Produkt Beteckning Beskrivning senast daterad Dörrar, branddörrar och SFB 2050/3050 och 2060/3060 2013-12-18 Certifikat 144502 Nedanstående produkt och tillverkningskontroll har bedömts uppfylla Boverkets Byggregler (BBR) och Pmärkningsregler SPCR 005 i de avseenden och under de förutsättningar som anges i detta

Läs mer

Svarsfil till remiss EKS 10, dnr 1201-3472/2014

Svarsfil till remiss EKS 10, dnr 1201-3472/2014 Svarsfil till remiss EKS 10, Svar mailas till stina.jonfjard@boverket.se Datum 2015-05-29 Remisslämnare Mekaniska Verkstädernas Riksförbund Organisation Mekaniska Verkstädernas Riksförbund Kontaktperson

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Sten Bjerström Boverkets föreskrifter om ändring i verkets konstruktionsregler (1993:58) - föreskrifter och allmänna råd; BFS 2007:20 Utkom från trycket den 10 december

Läs mer

Konsekvensutredning REMISS

Konsekvensutredning REMISS Konsekvensutredning Revidering av avsnitten 1, 2, 4 och 5 i Boverkets byggregler (BFS 1993:57) med ändringar t.o.m. BFS 2008:20, BBR 16 med avseende på arbetet med BKR/EKS (enligt Förordning 2007:1244

Läs mer

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Byggteknik TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION Datum: 014-0-5 Tid: 9.00-15.00 Antal uppgifter: 4 Max poäng: 40 Lärare: Annika Moström Hjälpmedel:

Läs mer

Construct Products Regulation (CPR) DECLARATION OF PERFORMANCE. 8 oktober 2012 Reykjavik

Construct Products Regulation (CPR) DECLARATION OF PERFORMANCE. 8 oktober 2012 Reykjavik Construct Products Regulation (CPR) DECLARATION OF PERFORMANCE 8 oktober 2012 Reykjavik Construct Products Regulation Vad är CPR? Vilka byggprodukter omfattas? Prestandadeklaration och CE-märkning 120504

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

EN 1090 En statusuppdatering 15-04-19

EN 1090 En statusuppdatering 15-04-19 EN 1090 En statusuppdatering 1 Sofia Eliasson, Inspecta Revisionsledare ISO 9001, ISO 3834, EN 15085, EN 1090 2 Lite statistik. Antal utfärdade EN 1090-certifikat i Norden 300 400 100? 3 Lite statistik.

Läs mer

Dimensionering i bruksgränstillstånd

Dimensionering i bruksgränstillstånd Dimensionering i bruksgränstillstånd Kapitel 10 Byggkonstruktion 13 april 2016 Dimensionering av byggnadskonstruktioner 1 Bruksgränstillstånd Formändringar Deformationer Svängningar Sprickbildning 13 april

Läs mer

Dags att CE-märka. bärande konstruktioner i stål och aluminium EN 1090-1. Vem har ansvar för vad? Vilken roll har mitt företag? Vad är mitt ansvar?

Dags att CE-märka. bärande konstruktioner i stål och aluminium EN 1090-1. Vem har ansvar för vad? Vilken roll har mitt företag? Vad är mitt ansvar? Vem har ansvar för vad? Vilken roll har mitt företag? Vad är mitt ansvar? Ska mitt företag vara certifierat? Är det mitt företag som ska CE-märka produkterna När säljs en produkt? Vad är en byggprodukt?

Läs mer

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt.

Statik. Nåväl låt oss nu se vad som är grunderna för att takstolsberäkningen ska bli som vi tänkt. Statik Huvuddelen av alla takstolsberäkningar utförs idag med hjälp av ett beräkningsprogram, just anpassade för takstolsdimensionering. Att ha ett av dessa program i sin dator, innebär inte att användaren

Läs mer