Eurokoder. De nya dimensioneringsreglerna för bärverk

Transkript

1 De nya dimensioneringsreglerna för bärverk Eurokoder är namnet på Europastandarder som innehåller dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar. De tas fram på uppdrag av EU och EFTA. Ett nytt regelverk på gång De nya Eurokoderna kommer att ersätta Boverkets, Banverkets, Vägverkets och andra föreskrivande eller upphandlande myndigheters beräkningsregler för bärverk. Eurokodernas huvuddelar är tio till antalet, EN De består i sin tur av flera delar och sammantaget är det fråga om närmare 60 standarder. Eurokoderna färdigställs under åren 2002 till 2007 och blir successivt obligatoriska mellan åren 2008 och Eurokoderna har kopplingar till byggproduktdirektivet och upphandlingsdirektiven. Deras införande i EU/EES ska underlätta handeln med varor och tjänster och öka den europeiska byggindustrins kompetens och globala konkurrenskraft. Uppbyggnad De tio huvuddelarna av Eurokoderna är: EN 1990 EN 1991 EN 1992 EN 1993 EN 1994 EN 1995 EN 1996 EN 1997 EN 1998 EN 1999 Grundläggande dimensioneringsregler Laster Dimensionering av betongkonstruktioner Dimensionering av stålkonstruktioner Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong Dimensionering av träkonstruktioner Dimensionering av murverkskonstruktioner Dimensionering av geokonstruktioner Dimensionering av bärverk med hänsyn till jordbävning Dimensionering av aluminiumkonstruktioner EN 1990 ger de grundläggande principerna och reglerna för dimensionering av bärverk för byggnader och anläggningar och ger rekommendationer avseende säkerhets- och beständighetsfrågor. EN 1991 ger lastförutsättningarna. Dessa två Eurokoder utgör grunden för beräkningar enligt dimensioneringsreglerna i EN Strukturen och sambanden kan illustreras med nedanstående figur. Säkerhet, stadga, beständighet EN 1990 Laster EN 1991 Dimensionering, EN 1992, EN 1993 konstruktiv utformning EN 1994, EN 1995 för olika material EN EN 1999 Geoteknik, seismik EN 1997, EN 1998 Syfte, mål och medel Redan 1975 lät EG-kommissionen starta arbetet med framtagandet av europeiska beräkningsregler för dimensionering av bärverk, med målet att dessa så småningom skulle ersätta medlemsländernas egna regler. År 1989 överlät man arbetet åt den europeiska standardiseringsorganisationen, CEN. Därmed fick Sverige genom SIS möjlighet att delta i arbetet. I överenskommelsen mellan CEN och EGkommissionen anges att medlemsländerna ska anamma Eurokoderna som ett sätt att uppfylla byggproduktdirektivets krav på byggnadsverks hållfasthet och stabilitet grund vid offentlig upphandling ramverk vid utarbetande av europeiska tekniska specifikationer (harmoniserade Europastandarder och Europeiska tekniska godkännanden) till underlag för CE-märkning av produkter. Eurokoderna avses vidare, genom sin likriktning av det tekniska språket inom området, medföra att de olika EES-ländernas aktörer inom byggsektorn och då inte minst inom FoU-verksamheten närmar sig varandra och ökar sitt samarbete. Det ger ökad konkurrens inom Europa och ökad konkurrenskraft globalt.

2 Från utkast till färdig standard Den tekniska kommittén Structural EUROCODES, CEN/TC 250, har uppdraget att ta fram Eurokoderna. Det finns en Sub Committee för varje Eurokod, utom för EN 1990, för vilken CEN/TC 250 själv ansvarar. Alla CEN-medlemsländer får delta i arbetet i Sub Committees. Det finns vidare ett Project Team för varje enskild standard, bestående av halvdussinet experter utsedda av CEN/TC 250 och delvis finansierade av EU. Varje land får utse en kontaktman, National Technical Contact, NTC. Det svenska deltagandet och ställningstagandena bestäms av ett antal tekniska kommittéer och arbetsgrupper inom SIS. Dessa är i princip uppbyggda som en direkt spegling av CEN/TC 250-strukturen. SIS huvudkommitté, med uppgift att svara för koordineringen av de svenska insatserna och besluta i övergripande och principiella frågor, heter Eurokoder, SIS/TK 203. Eurokoderna i sin första version har publicerats i form av europeiska förstandarder, ENV, utan krav på införlivande i de nationella standard- och regelsamlingarna. EG-kommissionen uppmanade dock länderna att ge ut dem, tillsammans med sina eventuella nationella anpassningsdokument, NAD, som anger de nationella valen för de så kallade boxade värdena i ENV-Eurokoderna. SIS har låtit fastställa många ENV-Eurokoder som svensk standard, några på svenska och flertalet tillsammans med NAD (se förteckningen i översikten SIS Bygg 402). Faktaruta Varje Eurokod processas för sig. När Project Team är färdig med sitt förslag händer följande: Under Examination Period undersöker EESländernas föreskrivande myndigheter att förslaget inte allvarligt sänker avsedd säkerhetsnivå, och ansvarig CEN/TC 250/Sub Committee beslutar om det ska skickas ut på röstning, Formal vote. CEN process period inkluderar CENs slutredigering, utsändning på Formal vote, sammanställning av svaren samt färdigställande och utsändning av Eurokoden till de nationella standardiseringsorganen. Under översättnings- och kalibreringsperioden, som varar 2 år, bör man översätta Eurokoden till det egna språket och göra de nationella valen (se vidare nedan). Under övergångsperioden, som varar minst 3 år, får motstridande nationella regler och standarder användas parallellt med Eurokoden. Efter Date of withdrawal, DOW, får inga hindrande nationella regler eller motstridande standarder förekomma. Vem bestämmer säkerhetsnivån? Nationella valmöjligheter Skillnader i klimat mellan olika länder i Europa föranleder att olika beräkningsförutsättningar måste få användas. Vidare är det fortsatt upp till länderna själva att bestämma de säkerhetsnivåer som ska gälla för byggnadsverk som uppförs i det egna landet. I Eurokoderna i ENV-form gavs valmöjligheten genom att Eurokoden angav ett s.k. boxat värde, vilket det enskilda landet fick välja och publicera i ett Nationellt anpassningsdokument, NAD. I Eurokoderna i EN-form anges i stället valmöjligheterna i form av nationellt valbara parametrar, NDP, och de nationella valen förutsätts bli publicerade i en informativ bilaga till standarden. Denna bilaga kallas Bilaga NA. Alla Eurokoder innehåller ett större eller mindre antal NDP, vilka förtecknas i ett inledande avsnitt i Eurokoden i fråga. De kan vara av följande slag: värde eller klass, för det fall alternativ ges i Eurokoden värde, för det fall endast en beteckning/symbol ges i Eurokoden landspecifika data, t.ex. vind- och snölaster tillåtna procedurer, för det fall alternativa procedurer ges i Eurokoden. Rekommenderade värden För många NDP ger man i Eurokoderna rekommenderade värden. Det förutsätts att medlemsländerna använder sig av dessa, såvida de inte har starka skäl att använda sig av andra värden. EG-kommissionen avser att kontrollera avstegen och kan komma att kräva förklaringar till dem. Det innebär att länderna oftast avstår från att välja NDP-värden med enbart små skillnader mot de rekommenderade och väljer egna NDP-värden enbart när skillnaderna mot de rekommenderade är 2

3 De nationella valen ges i Bilaga NA Man har kommit överens om att NDP-värdena ska publiceras i en nationell bilaga till Eurokoden, Bilaga NA. Bilagan bör dessutom publiceras som ett separat dokument på engelska för att underlätta tjänsteexport och det fortsatta arbetet med harmonisering av kravnivåerna. Det är de föreskrivande myndigheterna Boverket och Vägverket som på sedvanligt sätt i sina författningssamlingar bestämmer NDP. När detta är gjort återges de i en informativ Bilaga NA till den SS-EN publicerade Eurokoden. Bilaga NA får även innehålla beslut om status för vissa informativa bilagor och information om kompletterande information till hjälp för användning av Eurokoden. På så sätt räcker det för svenska användare att köpa Eurokoden, SS-EN, och för utländska användare att köpa den separata svenska NA bilagan som komplement till sin Eurokod. Fastställelse och publicering SIS måste fastställa alla Europastandarder (EN) som svensk standard (SS-EN). Den formella fastställelsen av Eurokoderna som SS-EN sker ganska snart efter det att den erhållits från CEN. Däremot dröjer det uppemot de tillåtna två åren innan en eventuell översättning är klar och de svenska tillämpningsreglerna publicerats och införlivats i Eurokoden i form av den informativa bilagan NA. De färdiga Eurokoderna kommer, som många andra Europastandarder, i sin slutliga form att vara uppbyggda enligt ovanstående figur. 1. Nationellt försättsblad med nationell förord 2. EN text 3. EN bilagor (A, B, etc), normativa eller informativa 4. Nationella bilagor (NA, NB, etc), informativa När ska Eurokoderna börja användas? Övergången till användning av Eurokoderna ser översiktligt ut så här: Eurokoderna fastställs som svenska standarder De börjar succesivt användas och blir obligatoriska fr.o.m De Eurokoder som först måste börja användas är de allmänna delarna, vilka inkluderar regler för byggnader. De som ligger sist i spåret är sådana som behandlar särskilda konstruktioner, såsom silor, torn och master. Var ute i god tid Det är viktigt att byggsektorns intressenter inom sitt företag eller organisation och i samråd med sina kunder planerar för övergången till användning av Eurokoderna i god tid. För många kan valet av tidpunkt, mellan det att man kan använda dem och man måste använda dem, vara av en icke obetydlig kommersiell betydelse. Valet av lämplig tidpunkt styrs av: tidpunkten för när de olika Eurokoderna kan, respektive måste användas personalens utbildningsbehov behovet av översyn av interna rutiner tillgången till programvaror kunders och konkurrenters agerande. 3

4 Hur får du tag på Eurokoderna? Eurokoderna säljs av SIS Förlag och Svensk Byggtjänst samt andra återförsäljare av byggstandarder. De kan köpas var för sig eller via en eller flera abonnemangsklasser. Information om abonnemang, elektronisk distribution m.m. ges på och Abonnera på dina Eurokoder Vare sig man verkar inom ett bredare eller smalare område kan det vara praktiskt att teckna ett abonnemang. SIS Förlag har satt samman fem olika abonnemangsklasser: 402 Eurokoder Grund innehåller de grundläggande dimensioneringsreglerna och lastbestämmelserna samt de grundläggande materialdelarna 403 Eurokoder Bro innehåller standarderna för dimensionering av broar 405 Eurokoder Brand innehåller de brandtekniska dimensioneringsstandarderna 412 Eurokoder Jordbävning innehåller jordbävningsdelarna 411 Eurokoder Övrigt innehåller huvudsakligen Eurokoder för särskilda byggnadsverk eller konstruktionsdelar, bl.a. avseende silor, pipelines, traversbanor och skalkonstruktioner. Dessutom ingår några ISO-standarder. Du kan teckna dig för ett eller flera av dessa abonnemang eller tillsammans med SIS Förlag låta skräddarsy ett helt eget abonnemang. Som abonnent får du automatiskt de nya Eurokoderna direkt när de är klara dessutom med rabatt. Fleranvändarlicens Om du vill ha standarderna elektroniskt via nätet eller om många på din arbetsplats ska ha Eurokoderna kan du skaffa en fleranvändarlicens. Kontakta SIS Förlag, eller , så berättar de mer om vilka möjligheter som finns. Information och utbildning SIS ser det som en angelägen uppgift att stötta de svenska intressenterna i frågor om de nya Eurokoderna. Därför ger SIS fyllig information på den särskilda hemsidan, ger SIS ut EurokodNytt, ett gratis elektroniskt nyhetsblad tillhandahåller SIS informationsmaterial både elektroniskt och på papper, varav en del är gratis nedladdningsbart från initierar och uppmuntrar SIS framtagandet av programvaror, handböcker och andra hjälpmedel anordnar SIS seminarier och kurser. Beräkningsprogram Tillgången till beräkningsprogram är avgörande för en mer allmän tillämpning av Eurokoderna. Eftersom Eurokoderna används över hela Europa sträcker sig marknaden för programvaror naturligtvis också över hela Europa. Pris-, support- och språkfrågan samt utformningen av manualerna påverkar valet av program. Gratisprogram, ibland framtagna av materialintressenter, kan hämtas via nätet. SIS har hittills engagerat sig i programvarufrågan främst genom att upplysa de svenska programvaruutvecklarna om Eurokoderna och de nya förutsättningarna för beräkningsprogrammens användning, men är öppet för olika typer av samarbete och webbaserade lösningar. Handböcker och kursmaterial Det finns många skrifter som beskriver innehållet i Eurokoderna och som ger bakgrunden till reglerna samt tips och råd vid tillämpningen. Universiteten och högskolorna inkluderar successivt material från Eurokoderna i sitt kursmaterial. På finns ett urval av alla de handböcker som finns att köpa och som tillhandahålls av SIS Förlag. Kurser och seminarier Kursutbudet om Eurokoderna ökar stadigt. På www. eurokoder.se informeras om SIS Forums kurser och där finns också länkar till information om kurser sponsrade av EU och/eller europeiska branschorganisationer. 4

5 Vilka är Eurokoderna? Nedan förtecknas de Eurokoder som ingår i det ursprungliga arbetsprogrammet för Structual EUROCODES, CEN/TC 250. I SIS nyhetsbrev Eurokodnytt informeras löpande om nya tillkommande delar. Grundläggande dimensioneringsregler, SS-EN 1990 SS-EN 1990 består av enbart en del, men kompletteras i sin första utgåva med en separat bilaga: SS-EN 1990, grundläggande dimensioneringsregler SS-EN 1990, Bilaga A2, regler för broar Standarden fastställer principer och krav för bärverks säkerhet, brukbarhet och beständighet, beskriver rutiner för deras dimensionering och verifiering samt ger vägledning för närliggande frågor som rör tillförlitligheten hos bärverk. Laster, SS-EN 1991 SS-EN 1991 behandlar olika typer av laster och påverkningar och består av 10 delar: SS-EN , tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader SS-EN , termisk och mekanisk verkan av brand SS-EN , snölast SS-EN , vindlast SS-EN , temperaturpåverkan SS-EN , laster vid utförande (byggande) SS-EN , olyckslaster SS-EN , trafiklast på broar SS-EN , laster av kranar och maskiner SS-EN , laster i silor och behållare SS-EN , kallformade profiler och profilerad plåt SS-EN , rostfritt SS-EN , plåtbalkar SS-EN , skal SS-EN , tranversalbelastad plåt (arbetet f.n. inställt) SS-EN , knutpunkter och förband SS-EN , utmattning SS-EN , seghet och egenskaper i tjockleksriktningen SS-EN , dragbelastade komponenter SS-EN , höghållfast stål SS-EN , broar SS-EN , torn och master SS-EN , skorstenar SS-EN , behållare SS-EN , silor SS-EN , rörledningar SS-EN , pålar SS-EN , kranbanor Betongkonstruktioner, SS-EN 1992 SS-EN 1992 behandlar dimensionering av betongkonstruktioner. Den består av 4 delar: SS-EN , allmänna regler och regler för byggnader SS-EN , brandteknisk dimensionering SS-EN , broar SS-EN , behållare och barriärer Stålkonstruktioner, SS-EN 1993 SS-EN 1993 för stålkonstruktioner är mycket omfattande och kommer att bestå av 19 eller möjligen 20 delar (det är tveksamt om del 1 7 kommer att färdigställas). SS-EN , allmänna regler och regler för byggnader SS-EN , brandteknisk dimensionering 5

6 Samverkanskonstruktioner i stål och betong, SS-EN 1994 SS-EN 1994:s tre delar för samverkanskonstruktioner i stål och betong innehåller av naturliga skäl många referenser till EN 1992 och EN 1993: SS-EN , allmänna regler och regler för byggnader SS-EN , brandteknisk dimensionering SS-EN , broar Träkonstruktioner, SS-EN 1995 Dimensionering av träkonstruktioner behandlas i SS-EN 1995:s tre delar: SS-EN , gemensamma regler och regler för byggnader SS-EN , brandteknisk dimensionering SS-EN , broar Murverkskonstruktioner, SS-EN 1996 SS-EN 1996, dimensionering av murverkskonstruktioner, består av nedanstående fyra delar. Både del 2 och del 3 skiljer sig från övriga material-eurokoder. SS-EN , armerat och oarmerat murverk SS-EN , brandteknisk dimensionering SS-EN , materialval och utförande SS-EN , förenklade beräkningsmetoder Geokonstruktioner, SS-EN 1997 SS-EN 1997, dimensionering av geokonstruktioner, består av enbart två delar: SS-EN , allmänna regler SS-EN , dimensionering med hjälp av provning En del Eurokoder, t.ex. några EN 1993-delar men framför allt EN 1998, kommer troligtvis inte att översättas till svenska. Användningen av dem kan underlättas och missförstånd förebyggas om man använder den terminologiordlista som finns tillgänglig på Jordbävningsresistenta konstruktioner, SS-EN 1998 Dimensionering med hänsyn till seismiska laster (jordbävning) behandlas i SS-EN 1998:s sex delar: SS-EN , allmänna regler och regler för byggnader SS-EN , broar SS-EN , bedömning och återställande av byggnader SS-EN , silor, cisterner och rörledningar (pipelines) SS-EN , grund- och stödkonstruktioner och geotekniska aspekter SS-EN , torn, master och skorstenar Aluminiumkonstruktioner, SS-EN 1999 Strukturen ser lite annorlunda ut för SS-EN 1999 avseende aluminiumkonstruktioner än för övriga Eurokoder om material. Del 1-1 av SS-EN 1999 är endast en allmän del som inte innehåller något speciellt om byggnader. Det finns heller inga andra delar för andra speciella applikationer. SS-EN , allmänna regler SS-EN , brandteknisk dimensionering SS-EN , utmattning SS-EN , tunnplåt SS-EN , skal 6

7 Indata för beräkningar med Eurokoderna Eurokoderna SS-EN , med de nationella valen i respektive NA-bilaga, innehåller tillsammans med SS-EN 1990 och 1991 merparten av de värden på indata som man behöver för sina beräkningar. En hel del materialdata och andra förutsättningar ges däremot i andra standarder. Dessa standarder anges i Eurokodens avsnitt Normativa hänvisningar. På under rubriken Publicerade Eurokoder, förtecknas de i Eurokoden givna normativa hänvisningarna. Det ges däremot ingen värdering om eller när man faktiskt behöver tillgång till dem för att göra beräkningar för en viss typ av konstruktion. Förmodligen kommer det att finnas ett antal produkter innehållande en sammanställning av alla de data från de normativa hänvisningarna som man normalt behöver i sitt beräkningsarbete. De ingår också på ett eller annat sätt i beräkningsprogrammen. Sammanställning av NDP och andra nationella val Det kommer att finnas sammanställningar av de nationellt valda parametrarna, NDP, från de olika länderna, dvs. sammanställningar av innehållet i respektive lands bilaga NA till Eurokoderna. Sammanställningen underlättas genom att flertalet länder publicerar sin bilaga NA separat på engelska. En del materialdata som ges i produktstandarder kan också vara nationellt valbara. Dessa nationella val kan vara svårare att komma åt och det blir därmed betydligt svårare att sammanställa de val som EESländerna gjort. Läs gärna mer på eller kontakta SIS Förlag, sis.sales@sis.se eller tel , för information om SIS tillhandahållande av de här beskrivna sammanställningarna. Läs mer Antalet böcker, tidskriftsartiklar och hemsidor som behandlar Eurokoder ökar stadigt. På ges tips på litteratur och länkar till hemsidor. Där kan du också hitta en hel del information om de enskilda Eurokoderna samt om rättelser, tillägg och tolkningar av Eurokoderna. Att prenumerera på det kostnadsfria elektroniska nyhetsbrevet SIS EurokodNytt bör vara en självklarhet för alla som arbetar med Eurokoder. Det beställs på eurokoder@sis.se. SIS tekniska kommitté TK 203 Eurokoder har initierat ett antal artiklar i fackpress. Exempelvis har SVR:s Väg- och vattenbyggaren en artikelserie med artiklar om de olika Eurokoderna. Av de utländska hemsidorna vill vi peka på eurocodes expert, med tillhörande elektroniska nyhetsblad. Nationella och europeiska branschorganisationer tar fram hjälpmedel av olika slag i syfte att främja tillämpningen av sina Eurokoder. På kan du hitta exempel på sådana hjälpmedel. 7

8 urokoder HELPDESK SIS kommer med Banverkets, Boverkets och Vägverkets finansiella stöd att fr.o.m. den 1 januari 2006 ha en helpdesk för Eurokoderna. Telefonnumret är SIS vanliga, När du ringer blir du kopplad till ansvarig projektledare på SIS eller hänvisad till en extern expert. Intressanta frågor och svar kommer att publiceras på ww.sis.se Denna broschyr ger grundläggande information om Eurokoderna. Den kan hämtas på Broschyren är framtagen av SIS tekniska kommitté TK 203 Eurokoder. December SIS, Swedish Standards Institute Stockholm Telefon: Fax: E-post: info@sis.se Besöksadress: Sankt Paulsgatan 6 SIS Forum AB Telefon: E-post: forum@sis.se SIS Förlag AB Telefon: E-post: sis.sales@sis.se SIS EurokodNytt: eurokoder@sis.se 8