BÄRVERK / STÅLKONSTRUKTIONER EN 1090 Gruv

Transkript

1 BÄRVERK / STÅLKONSTRUKTIONER EN 1090 Gruv

2 Regelverket bärverk / stålkonstruktioner Hur ser regelverket ut? När gäller regelverket? Vad ska CE-märkas? Viket ansvar har byggherren / beställaren? Vad krävs av leverantören? 2

3 BÄRVERK / STÅLKONSTRUKTIONER HISTORIK Byggproduktdirektivet CPD (89/106/EEG) omfattar alla byggprodukter. Syftet är att underlätta handel med produkter som förutsätts varaktigt ingå i byggnader eller anläggningar. Tekniska egenskapskrav ställs på byggnadsverkets bärförmåga, stadga och beständighet brandskydd hygien, hälsa och miljö säkerhet vid användning bullerskydd samt energihushållning och värmeisolering. ( framtill 1994) Från detaljreglerat till funktionskrav ( från 1994) 3

4 BÄRVERK / STÅLKONSTRUKTIONER CPR Byggproduktförordningen - CPR Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 trädde i kraft den 24 april 2011 med övergångsregler till 1 Juli 2013 I Sverige blir den största förändringen att CE-märkning av byggprodukter blir obligatorisk när förutsättningar för detta finns. Genom att reglerna nu uttrycks i form av en förordning och inte som tidigare i ett direktiv, blir de direkt gällande i medlemsländerna utan att först behöva införlivas i respektive lands regelverk. En EU-förordning gäller över nationella lagar och regler. 4

5 BÄRVERK / STÅLKONSTRUKTIONER Utifrån CPR och nya bygglagen har boverket upprättat följande dokument för att Sveriges regelverk skall överensstämma med det Europeiska reglerna: plan- och bygglagen (2010:900), PBL, plan- och byggförordningen (2011:338), PBF. - boverkets byggregler (BFS 2013:14) BBR 20 I BBR 19 kapitel 4 ( Bärförmåga, stadga och beständighet) skriver man: Föreskrifter och allmänna råd till 3 kap. 7 och 8 PBF om bärförmåga, stadga och beständighet hos bärande konstruktioner m.m. finns i : Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder) BFS 2013:10, EKS 9 5

6 BÄRVERK / STÅLKONSTRUKTIONER EKS 9 Eurokoderna utgör tillsammans med nationella val i föreskriftsserien EKS ett system som är de svenska konstruktionsreglerna. Från och med den 2 maj 2011 får byggherren endast tillämpa eurokoder för dimensionering av bärande konstruktioner i Sverige 6

7 EUROKODER, dimensioneringsstandarder EN 1990 Grundläggande dimensioneringsregler för bärverk EN 1991 Laster på bärverk EN 1992 Dimensionering av betongkonstruktioner EN 1993 Dimensionering av stålkonstruktioner (Eurocode 3) EN 1994 Dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong EN 1995 Dimensionering av träkonstruktioner EN 1996 Dimensionering av murverkskonstruktioner EN 1997 Dimensionering av geokonstruktioner EN 1999 Dimensionering av aluminiumkonstruktioner 7

8 Eurocode 3 SS-EN , Allmänna regler SS-EN , Brandteknisk dimensionering SS-EN , Kallformade profiler och tunnplåt SS-EN , Rostfritt stål SS-EN , Plåtbalkar SS-EN , Skal SS-EN , Transversalbelastad plåt SS-EN , Knutpunkter och förband SS-EN , Utmattning SS-EN , Seghet m.m. SS-EN , Dragbelastade komponenter SS-EN , Höghållfast stål SS-EN , Broar SS-EN , Torn & master SS-EN , Skorstenar SS-EN , Silor SS-EN , Cisterner SS-EN , Rörledningar SS-EN , Pålar och plintar SS-EN , Kranbanor 8

9 När gäller regelverket? EKS9 Föreskrifterna gäller 1. vid uppförande av en ny byggnad, 2. när en byggnad byggs till för tillbyggda delar, 3. när en byggnad ändras för tillkommande byggnadsdelar, och 4. för mark- och rivningsarbeten. Föreskrifterna gäller även på motsvarande sätt i tillämpliga delar vid uppförande, tillbyggnad och annan ändring av andra byggnadsverk än byggnader, där brister i byggnadsverkens bärförmåga, stadga och beständighet kan förorsaka risk för oproportionerligt stora skador. Föreskrifterna gäller inte bergtunnlar och bergrum. 9

10 När gäller regelverket BRAGS Branschanvisningar för gruvhissar i Sverige kapitel Dimensionering m.m En gruvhiss alla delar ska dimensioneras för de största förutsebara laster de kan utsättas för. Vägledning ges under avsnitt Standarder [4] EN 1990, Eurocode: Basis of structural design [5] EN 1993, Eurocode 3: Design of steel structures Stödjande dokument [7] IIW, Fatigue design of welded joints and components, Abington Publishing, Cambridge, 1996 [8] DIN-Fachbericht 1: Berechnungsgrundsätze für Triebwerke in Hebezeugen, 1. Auflage 1982 [9] ISO 6336: Calculation of load capacity of spur and helical gears [10] EN : Utförande av stål- och aluminiumkonstruktioner [11] EN 12944: Färg och lack Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning 10

11 När gäller regelverket BRAGS Branschanvisningar för gruvhissar i Sverige kapitel 4 Ståltorn, stämpling och gejder täcks inte av BRAGS. Dessa dimensioneras med Eurocode 3 [5]. 11

12 BÄRVERK / STÅLKONSTRUKTIONER Vem ansvarar för att reglerna följs? Det är byggherren, dvs. den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten, som ska se till att arbetena utförs enligt bestämmelserna i PBL, PBF och BBR. Det är ofta fastighetsägaren som är byggherre. Samhällets tillsyn över att reglerna följs ligger på kommunens byggnadsnämnd eller motsvarande. Nämnden tolkar reglerna och övervakar att de efterlevs. 12

13 BÄRVERK / STÅLKONSTRUKTIONER Vad krävs av leverantören CE-MÄRKNING AV KOMPONENTER SS-EN : A1:2011 TILLVERKNING AV STÅLKONSTRUKTIONER SS-EN : A1:2011 TILLVERKNING ALUMINIUMKONSTRUKTIONER SS-EN :

14 Vad krävs av leverantören av bärverk Certifiering EN Från 1 juli 2014 ska bärande komponenter och byggsatser i stål vara CE-märkta CE-märkningen styrs av SS-EN : System 2+ enligt bilaga ZA Den som ansvarar för CE-märkningen ska vara certifierad enligt SS-EN Certifikat utfärdas av ett anmält organ efter en första besiktning av tillverkarens anläggning och system för tillverkningskontroll (FPC) Certifikatet gäller inom hela EES OBS 1! Certifieringen avser tillverkning i verkstad, ej arbete på byggplats! ALLA produkter som sätts på marknaden skall CE-märkas mot en harmoniserad standard, alt skall ett ETA godkännande tas fram. 14

15 Vad krävs av leverantören av bärverk Certifiering EN FÖLJANDE KRAV GÄLLER FÖR TILLVERKARE SOM SKALL CERTIFIERA ETT SYSTEM FÖR CE-MÄRKNING: ETT KVALITETSSYSTEM FPC* FÖR STYRNING AV ALLA PROCESSER UNDER TILLVERKNINGSSKEDET. EN ISO 9001 I TILLÄMPLIGA DELAR OM SVETSNING FÖREKOMMER SKALL DET FINNS ETT KVALITETSYSTEM MOTSVARANDE EN ISO , -3, -4 I TILLÄMPLIGA DELAR * Factory production controll 15

16 .. 16

17 Vad krävs av leverantören Prestandadeklaration Prestandadeklaration Produkt: Bärande stålkomponenter för ett lager i Stålborg Projekt Ref Nr. 123(1) Avsedd användning: Bärverksdelar av stål för användning som bärverk i byggnadsverk. Tillverkare: Svets & Smide AB, Smedgatan 1, Stålborg System för bestyrkande av överrensstämmelse: 2+ Anmält organ: Inspecta Sweden AB Anmält organ nr: 1181 har utfört initial revision och bedömning av tillverkningskontrollen samt utför den fortlöpande övervakningen av tillverkningskontrollen och har utfärdat certifikat för tillverkningskontroll (FPC) nr: 123-CPR-0001 Väsentliga egenskaper Prestanda Harmoniserad teknisk specifikation Geometriska data (toleranser EN , toleransklass 1 EN :2009+A1:2011 för mått och form) Svetsbarhet EN , S275 EN 1090:2009+A1:2011 Brottseghet S 275JR (27J vid 20 ) EN 1090:2009+A1:2011 Reaktion vid brandpåverkan Materialklass A1 EN 1090:2009+A1:2011 Frigörande av kadmium NPD EN 1090:2009+A1:2011 Radioaktiv strålning NPD EN 1090:2009+A1:2011 Ytbehandling enl , EN 1090:2009+A1:2011 Beständighet förbehandlingsgrad P3. Ytor målade enl. EN ISO Utförandeklass EXC2 EN 1090:2009+A1:2011 Brandmotsånd NPD EN 1090:2009+A1:2011 Bärförmågeegenskaper NPD EN 1090:2009+A1:2011 Utmattning NPD EN 1090:2009+A1:2011 Prestandan för ovanstående produkt överensstämmer med de deklarerade egenskaper listade i ovanstående tabell. Denna prestandadeklaration utfärdas på eget ansvar av ovan nämnda tillverkare. Undertecknat för tillverkaren av: 17

18 Vad krävs av leverantören CE-märkning etikett. 18

19 Vad krävs av leverantören av bärverk CE-märkning av byggprodukter Från den 1 juli 2013 måste byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard vara prestandadeklarerade och CE-märkta för att få säljas inom EU, enligt EU:s byggproduktförordning. t.ex plåt, balk,skruv, svetselektroder,popnit, 19

20 CE-märkning av bärverk Från 1 juli 2014 ska verkstäder och entreprenörer som levererar prefabricerade bärande komponenter och byggsatser i stål till byggarbetsplatser vara certifierade enligt SS-EN för CE-märkning. 20

21 Byggherren ansvar, konstruktionsansvar EKS 9 Projektering och utförande 12 En konstruktion ska 1. projekteras och utföras av kompetent personal på ett fackmässigt sätt, 2. projekteras så att arbetet kan utföras på ett sådant sätt att avsedd utformning uppnås och så att förutsatt underhåll kan ske, och 3. utföras enligt upprättade bygghandlingar. 4. Upprätta kontrollplan som skall faställas av byggnadsnämden. 21

22 Byggherrens ansvar, mottagningskontroll EKS9 Mottagningskontroll av material och produkter 14 Byggherren måste förvissa sig om att material och byggprodukter har sådana egenskaper att materialen och produkterna korrekt använda i byggnadsverket gör att detta kan uppfylla egenskapskraven i denna författning och i Boverkets byggregler (BFS 2011:6). Med mottagningskontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av att material och produkter har förutsatta egenskaper när de tas emot på byggplatsen. Har produkterna bedömda egenskaper enligt 4 i denna avdelning kan mottagningskontrollen inskränkas till identifiering, kontroll av märkning och granskning av produktdeklarationen att varorna har förutsatta egenskaper. 22

23 Byggherrens ansvar, utförandekontroll EKS 9 Utförandekontroll 15 Med utförandekontroll avses i denna författning byggherrens kontroll av att 1. tidigare inte verifierbara projekteringsförutsättningar som är av betydelse för säkerheten är uppfyllda, och att 2. arbetet utförs enligt gällande beskrivningar, ritningar och andra handlingar. 23

24 Vad innehåller EN INNEHÅLL SS EN ALLMÄNT 2 NORMATIVA REFERENSER 3 DEFINITIONER. 4 FÖRTECKNINGAR OCH DOKUMENTATIONER. 5 INGÅENDE PRODUKTER 6 TILLVERKNING (skärning, formning, håltagning ) 7 SVETSNING 8 MEKANISKA FÖRBAND 9 MONTERING 10 YTBEHANDLING 11 MÅTTOLERANSER 12 INSPECTION, PROVNING OCH REPARATIONER ANNEX A - M 24

25 Vad innehåller EN tillverkning 4 Förteckningar och dokumentation 4.1 Förteckning över utförandekrav Utförandeklasser Förbehandlingsgrader Geometriska toleranser 4.2 Entreprenörens dokumentation Kvalitetsdokument Kvalitetsplan Säkerhet vid montering Dokumentation för utförandet 25

26 Vad innehåller EN tillverkning 5 Ingående produkter 5.1 Allmänt 5.2 Identifiering, kontrolldokument och spårbarhet 5.3 Produkter av konstruktionsstål 5.4 Gjutstål 5.5 Förbrukningsmaterial för svetsning 5.6 Mekaniska fästdon 5.7 Svetsbultar och skjuvförbindare 5.8 Undergjutningsmaterial 5.9 Övergångskonstruktioner för broar 5.10 Höghållfasta kablar, stänger och ändbeslag 5.11 Bärverkslager 26

27 Vad innehåller EN tillverkning 6 TILLVERKNING (skärning, formning, håltagning ) 6.1 Allmänt 6.2 Identifiering 6.3 Hantering och lagring 6.4 Kapning 6.5 Formning 6.6 Håltagning 6.7 Urtagningar 6.8 Trycköverförande kontaktytor 6.9 Hopsättning 6.10 Kontroll efter hopsättning 27

28 Vad innehåller EN tillverkning 7 SVETSNING 7.1 Allmänt 7.2 Svetsplan 7.3 Svetsmetod 7.4 Kvalificering av svetsmetoder och personal 7.5 Beredning och svetsutförande 7.6 Acceptanskriterier 7.7 Svetsning av rostfritt stål 28

29 Vad innehåller EN tillverkning 8 MEKANISKA FÖRBAND 8.1 Allmänt 8.2 Användning av samhörande skruvar, muttrar och brickor 8.3 Åtdragning av icke förspända skruvar 8.4 Behandling av kontaktytor i friktionsförband 8.5 Åtdragning av förspända 8.6 Passförband 8.7 Varmslagna nitar 8.8 Tunnplåtsförband 8.9 Användning av speciella fästdon eller metoder 8.10 Galling och hopskärning i rostfria stål 29

30 Vad innehåller EN tillverkning 9 MONTERING 9.2 Förutsättningar för byggarbetsplatsen 9.3 Monteringsmetod 9.4 Utsättning 9.5 Upplag, förankringar och lager 9.6 Montering och arbete på byggplats 30

31 Vad innehåller EN tillverkning 10 YTBEHANDLING 10.1 Allmänt 10.2 Förbehandling av stålytor 10.3 Rosttröga stål 10.4 Galvanisk kontakt 10.5 Förzinkning 10.6 Försegling av hålrum 10.7 Ytor i kontakt med betong 10.8 Oåtkomliga ytor 10.9 Reparationer efter skärning och svetsning Rengöring efter montering 31

32 Vad innehåller EN tillverkning 11 GEOMETRISKA TOLERANSER 11.2 Toleranstyper 11.3 Väsentliga toleranser 11.4 Funktionstoleranser 12 INSPECTION, PROVNING OCH REPARATIONER 12.1 Allmänt 12.2 Ingående produkter och komponenter 12.3 Tillverkning: geometriska mått för fabrikstillverkade komponenter 12.4 Svetsning 12.5 Mekaniska förband 12.6 Ytbehandling och rostskydd 12.7 Montering 32

33 Sammanfattning byggprocessen. 33

34 34