Eurokoder är namnet på Europastandarder som innehåller dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar.

Transkript

1 Eurokoder

2 Eurokoder är namnet på Europastandarder som innehåller dimensioneringsregler för bärverk till byggnader och anläggningar. Europeiska konstruktionsstandarder Eurokoderna har ersatt Boverkets och Trafikverkets (tidigare Vägverket) m.fl. föreskrivande eller upphandlande myndigheters beräkningsregler för bärverk. Dessa två eurokoder utgör grunden för beräkningar enligt dimensioneringsreglerna i EN Strukturen och sambanden kan illustreras med följande figur. Eurokodernas huvuddelar är tio till antalet, EN , som i sin tur består av flera delar. Eurokoderna färdigställdes mellan 2002 och 2007 och är obligatoriska från Eurokoderna har kopplingar till byggproduktdirektivet och upphandlingsdirektiven. Deras införande i EU ska underlätta handeln med varor och tjänster och öka den europeiska byggindustrins kompetens och globala konkurrenskraft. Uppbyggnad De tio huvuddelarna av eurokoderna är: EN 1990 grundläggande dimensioneringsregler EN 1991 laster EN 1992 dimensionering av betongkonstruktioner EN 1993 dimensionering av stålkonstruktioner EN 1994 dimensionering av samverkanskonstruktioner i stål och betong EN 1995 dimensionering av träkonstruktioner EN 1996 dimensionering av murverkskonstruktioner EN 1997 dimensionering av geokonstruktioner EN 1998 dimensionering av bärverk med hänsyn till jordbävning EN 1999 dimensionering av aluminiumkonstruktioner EN 1990 ger de grundläggande principerna och reglerna för dimensionering av bärverk för byggnader och anläggningar samt ger rekommendationer avseende säkerhets- och beständighetsfrågor. EN 1991 ger lastförutsättningarna. Bakgrund och syfte Redan 1975 lät EG-kommissionen starta arbetet med framtagande av europeiska beräkningsregler för dimensionering av bärverk, med målet att dessa så småningom skulle ersätta medlemsländernas egna regler. År 1989 överlät man arbetet åt den europeiska standardiseringsorganisationen, CEN. Därmed fick Sverige genom SIS möjlighet att delta i arbetet. I överenskommelsen mellan CEN och EU-kommissionen anges att medlemsländerna ska tillämpa eurokoderna som; ett sätt att uppfylla byggproduktdirektivets krav på byggnadsverks hållfasthet och stabilitet, också vid brand grund vid offentlig upphandling ramverk vid utarbetande av europeiska tekniska specifikationer (harmoniserade Europastandarder och Europeiska tekniska godkännanden) till underlag för CE-märkning av produkter

3 Syftet med eurokoderna är att få en likriktning av det tekniska språket inom byggsektorn. Det bidrar till att de olika EU-ländernas aktörer kan närma sig varandra och öka sitt samarbete. Detta gäller inte minst inom FoU-verksamheten. Konkurrensen stärks i Europa då varor och tjänster utan hinder kan kan röra sig över gränser. Det medför även att konkurrenskraften ökar globalt. Från utkast till färdig standard Den tekniska kommittén Structural Eurocodes, CEN/TC 250 har uppdraget att ta fram eurokoderna. Det finns underkommittéer och arbetsgrupper inom Structal Eurocodes för varje eurokod, utom för EN 1990, för vilken CEN/TC 250 själv ansvarar. Alla CEN-medlemsländer får delta i arbetet i samtliga underkommittéer. Det svenska deltagandet och ställningstagandena bestäms av ett antal tekniska kommittéer och arbetsgrupper inom SIS. Dessa är i princip uppbyggda som en direkt spegling av CEN/TC 250-strukturen. I huvudkommitté Eurokoder SIS/TK 203 ansvarar SIS för koordineringen av de svenska insatserna och beslutar i övergripande och principiella frågor. Vill du vara med och påverka kommande eurokoder? Gå då med som kommittédeltagare! SIS kommittéarbete ger dig möjlighet att: påverka kommande standarder och driva förändring inom din bransch ingå i ett nationellt/internationellt nätverk med expertis inom ditt område vid internationella möten representera Sverige och samtidigt knyta värdefulla kontakter företräda svenska organisationers intressen på europeisk (CEN) och global (ISO) nivå tidigt ta del av kommande krav och standarder få tillgång till referensmaterial som används vid standardiseringsarbete. Läs mer och anmäl dig på eurokoder.se

4 Nationella val och NA-bilagor Varje eurokod innehåller ett antal nationellt valbara parametrar, NDP. De nationella valen ska enligt överenskommelse inom CEN/TC 250 Structural Eurocodes publiceras i en nationell bilaga (NA-bilaga) som kan innehålla: värden och/eller klasser där alternativ ges i eurokoden värden som ska tillämpas där endast en beteckning anges i eurokoden data som är specifika för landet (geografiska, klimatologiska, m.m.) vilken metod som ska tillämpas där alternativa metoder anges i eurokoden. I Sverige är det Boverket och Trafikverket som beslutar om och publicerar de nationella valen. Boverket publicerar sina nationella val i BFS 2011:10 EKS 8 med ändringar. Trafikverket publicerar sina nationella val i VVFS 2004:43 med ändringar. Användarna av eurokoderna rekommenderas att alltid försäkra sig om att man har tillgång till de senaste utgåvorna av tillämpningsföreskrifterna som publiceras hos myndigheterna. Tillämpningsföreskrifterna hänsvisar till eurokodserien och de olika standarder som ska användas. Grundläggande dimensioneringsregler, SS-EN 1990 SS-EN 1990 består av enbart en del, men kompletteras i sin första utgåva med en separat bilaga: SS-EN 1990 grundläggande dimensioneringsregler (Bilaga A2, regler för ) Standarden fastställer principer och krav för bärverks säkerhet, brukbarhet och beständighet. Den beskriver rutiner för bärverkets dimensionering och verifiering samt ger vägledning för närliggande frågor som rör tillförlitligheten hos bärverket. Laster, SS-EN 1991 SS-EN 1991 behandlar olika typer av laster och påverkan och består av 10 delar: SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN tunghet, egentyngd, nyttig last för byggnader termisk och mekanisk verkan av brand snölast vindlast temperaturpåverkan laster under byggskedet olyckslaster trafiklast på Vilka är eurokoderna? Här listas samtliga, nu gällande eurokoder. I SIS nyhetsbrev EurokodNytt informeras löpande om ev. nya tillkommande delar. SS-EN SS-EN laster av kranar och maskiner laster i silor och behållare

5 Betongkonstruktioner, SS-EN 1992 SS-EN 1992 behandlar dimensionering av betongkonstruktioner. Den består av 4 delar: Träkonstruktioner, SS-EN 1995 Dimensionering av träkonstruktioner behandlas i tre delar i SS-EN 1995: SS-EN allmänna regler och regler för byggnader SS-EN gemensamma regler och regler för byggnader SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN behållare och avskiljande konstruktioner Murverkskonstruktioner, SS-EN 1996 stålkonstruktioner, SS-EN 1993 SS-EN 1993 för stålkonstruktioner är mycket omfattande och består av 20 delar: SS-EN 1996, dimensionering av murverkskonstruktioner, består av nedanstående fyra delar: SS-EN armerade och oarmerade murverk SS-EN allmänna regler och regler för byggnader SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN kallformade profi ler och tunnplåt rostfritt stål SS-EN SS-EN dimensioneringssförutsättningar, materialval och utförande förenklade beräkningsmetoder för oarmerat murverk SS-EN plåtbalkar SS-EN skal SS-EN tranversallast SS-EN knutpunkter och förband SS-EN utmattning SS-EN seghet och egenskaper i tjockleksriktningen Geokonstruktioner, SS-EN 1997 SS-EN 1997, dimensionering av geokonstruktioner, består av enbart två delar: SS-EN allmänna regler SS-EN markundersökning och provning SS-EN dragbelastade komponenter SS-EN höghållfast stål SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN torn och master skorstenar silor cisterner rörledningar pålar och spont kranbanor Samverkanskonstruktioner i stål och betong, SS-EN 1994 De tre delarna i SS-EN 1994 för samverkanskonstruktioner i stål och betong innehåller av naturliga skäl många referenser till EN 1992 och EN 1993: SS-EN SS-EN SS-EN allmänna regler och regler för byggnader Jordbävningsresistenta konstruktioner, SS-EN 1998 Dimensionering med hänsyn till seismiska laster (jordbävning) behandlas i SS-EN 1998 uppdelad på sex delar: SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN SS-EN allmänna regler och regler för byggnader bedömning och förbättring av skadade byggnader silor, behållare och rörledningar grund- och stödkonstruktioner och geotekniska aspekter torn, master och skorstenar Aluminiumkonstruktioner, SS-EN 1999 Strukturen är lite annorlunda för SS-EN 1999 avseende aluminiumkonstruktioner än för övriga Eurokoder. Del 1-1 av SS-EN 1999 är endast en allmän del som inte innehåller något speciellt om byggnader: SS-EN SS-EN SS-EN allmänna regler utmattning SS-EN SS-EN tunnplåt skal Beställ på sis.sales@sis.se eller ring

6 e-nav Eurokoder Med e-nav Eurokoder får du de viktigaste standarderna inom eurokoder, tillgängliga för alla inom företaget. Webbtjänsten e-nav är ett onlinebibliotek med mer än sökbara standarder. Med e-nav Eurokoder kan du vara säker på att alltid arbeta efter gällande standard och behöver inte själv lägga tid på att kontrollera om nya utgåvor av standarderna har kommit. Med paketet e-nav eurokoder får du 8 grundläggande eurokoder och tre valfria eurokoder eller andra SIS-standarder samlade i e-nav och har tillgång till dessa standarder i sin helhet. eurokoder.se På eurokoder.se hittar du allt du behöver om eurokoder. Här får du tips på litteratur och länkar till andra sidor. Där kan du också hitta information om de enskilda eurokoderna samt om rättelser, tillägg och tolkningar av Eurokoderna. Här hittar du även ett antal frågor och svar från kunder som Boverket och Trafikverket gemensamt har svarat på. Genom att prenumerera på det kostnadsfria elektroniska nyhetsbrevet SIS Eurokodnytt ser du till att hålla dig uppdaterad. Du anmäler dig till nyhetsbrevet direkt på eurokoder.se Testa tjänsten kostnadsfritt på För frågor kring eurokoderna erbjuder SIS även en kostnadsfri Helpdesk där experter inom området svarar på just dina frågor. Kontaktuppgifter: eurokoder@sis.se eurokoder.se

7 Utbildningar inom eurokoder Som ett av få utbildningsföretag i Sverige kan vi erbjuda kurser inom eurokoder - både introduktion och fördjupning inom olika material. I och med vårt nära samarbete med Boverket och Trafikverket får du kunskap ur både myndighets- och utförarperspektiv på utbildningarna. Du får kunskap om sammanhang och tillvägagångssätt och vi går tillsammans igenom beräkningsexempel. För mer information om våra kurser: eurokoder.se eller ring För dig som ännu inte börjat arbeta med eurokoderna, erbjuder vi grundkursen Introduktion till eurokoder. Kursen ger övergripande kunskaper om de nya beräkningsreglerna, vad syftet är samt hur de skiljer sig mot tidigare regelverk. Kursen ger en god grund för vidare utbildning inom de olika materialen. Vi erbjuder även fördjupningskurser inom bland annat stål-, betong- och träkonstruktioner. Du vet väl om att vi även kan skräddarsy utbildningar till just ditt företag? Kontakta oss på telefon eller utbildning@sis.se så får du veta mer.

8 OMSLAGSFOTO: Mikael Ullén Vi tar dig från? till! inom eurokoder Att ställas inför något nytt är alltid lite läskigt. Eurokoder är inget undantag. De innebär visserligen ingen större förändring för ditt sätt att arbeta, men samtidigt är det en helt ny samling beräkningsregler att förhålla sig till. Om du känner dig det minsta orolig, fundersam eller tveksam är du alltid välkommen till oss på SIS. Vi hjälper dig både att komma igång och att komma vidare. Utöver det självklara, som att vi säljer själva eurokoderna, erbjuder vi praktiska utbildningar, böcker och en Helpdesk där våra experter ger svar på dina frågor. eurokoder.se