VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15"

Sara Nilsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 VSMF10 Byggnadskonstruktion 9 hp VT15 F1-F3: Bärande konstruktioners säkerhet och funktion 1

2 Krav på konstruktioner Säkerhet mot brott Lokalt (balk, pelare etc får ej brista) Globalt (stabilitet, hus får ej blåsa omkull) Olycksfall (ej fortskridande ras) Funktion vid normal användning Permanent skada (tex deformationer) Tillfällig olägenhet (tex obehagliga vibrationer) Beständighet Säkerhet och funktion skall bibehållas under avsedd livslängd Fortskridande ras får inte inträffa Olycksfall Ronan Point 1968 Dimensionering Att se till att lasteffekten är mindre än bärförmågan E=lasteffekt R=bärförmåga E<R 2

obehagliga vibrationer) Beständighet Säkerhet och funktion skall bibehållas under avsedd livslängd Fortskridande ras får inte

3 Dimensionering Frekvens E R Risk för brott! Lasteffekt Bärförmåga Frekvens Karakteristiska värden Karakteristisk last tex last som överskrids med sannolikheten 2% 2%-fraktilen 50-års-stormen Last Frekvens Karakteristiska värden Karakteristisk hållfasthet hållfasthet som underskrids med sannolikheten 5% 5%-fraktilen Hållfasthet 3

som överskrids med sannolikheten 2% 2%-fraktilen 50-års-stormen Last Frekvens

4 Dimensionering Frekvens E R E k, R k Lasteffekt Bärförmåga Partialkoefficientmetoden Ytterligare säkehetsmarginal med partialkoefficientmetoden F d F E d Frekvens f k E d f d f R k m R d E k E d R d R k Lasteffekt Bärförmåga Partialkoefficienter f Beaktar osäkerhet rörande lastens storlek Liten osäkerhet Egentyngd Stor osäkerhet Snölast Vindlast Nyttig last 4

f R k m R d E k E d R d R k Lasteffekt Bärförmåga Partialkoefficienter f Beaktar osäkerhet

5 Partialkoefficienter d Beaktar konsekvenserna av brott, beror på säkerhetsklass sk1: d =0.83 sk2: d =0.91 sk3: d =1.0 Se EKS9 kapitel 0 m Partialkoefficienter Beaktar osäkerhet i hållfasthetsvärden, tvärsnittsmått mm. Mindre osäkerhet Stål Större osäkerhet Betong Trä Partialkoefficienter Beaktar systematiska skillnader mellan hållfastheten i en provkropp och i en konstruktion. Det kan handla om tex volym-, fukt- och temperatureffekter. Ofta anges ett värde för / m 5

Mindre osäkerhet Stål Större osäkerhet Betong Trä Partialkoefficienter Beaktar systematiska skillnader mellan

6 Klassificering av laster Variation i tiden Permanent last Variabel last Olyckslast Variation i rummet Bunden last Fri last Karakteristiskt lastvärde G k permanent last den permanenta lastens tidsmedelvärde Q k variabel last den last som i genomsnitt överskrids en gång på 50 år Q ak Olyckslast kan ej definieras statistiskt Samverkande lastvärde Ej sannolikt att flera laster är stora samtidigt. En last med karakteristiskt värde, övriga med samverkande lastvärde: Q k 1 reduktionsfaktor eller lastkombinationsfaktor som beror på lastens varaktighet. 6

en gång på 50 år Q ak Olyckslast kan ej definieras statistiskt Samverkande lastvärde Ej sannolikt att flera laster är stora samtidigt.

7 Samverkande lastvärden 0 Q k Kombinationsvärde 1 Q k Frekvent värde 2 Q k Kvasipermanent värde Representativa lastvärden Lastkombinationer I Eurokod finns angivet lastkombinationer för Brottgränstillstånd avser säkerhet mot brott Bruksgränstillstånd avser funktion vid normal användning 7

Eurokod finns angivet lastkombinationer för Brottgränstillstånd avser

8 Brottgränstillstånd EQU Stjälpning equilibrium STR Material- eller stabilitetsbrott structure GEO Brott i undergrunden FAT Utmattning fatigue Lastkombinationer STR 6.10b: Q d = d 1.2G k + d 1.5Q k + d Q k Sid. 3 Huvudlast En last räknas som huvudlast. Övriga laster räknas med samverkande värde. I regel måste man undersöka både snö som huvudlast och vind som huvudlast för att vara säker på vilket som är värst. Variabel last sätts till 0 om detta är ogynnsamt. 8

3 Huvudlast En last räknas som huvudlast. Övriga laster räknas med samverkande värde.

9 Lastkombinationer Permanenta laster Egentyngd Jordlast och jordtryck Vattentryck Variabla laster Nyttig last Last relaterad till användningen av lokalen Tex last av inredning och personer Snölast Vindlast 9

Nyttig last Last relaterad till användningen av

10 Nyttig last Nyttig last Vid stor belastad area får nyttig last reduceras Vid många våningar får nyttig last reduceras Snölast s C C s e t k S karakteristisk snölast på tak [kn/m 2 ] S k snölastens grundvärde på mark [kn/m 2 ] C t termisk koefficient (ofta 1) C e exponeringsfaktor formfaktor 10

karakteristisk snölast på tak [kn/m 2 ] S k snölastens grundvärde på mark

11 Snölast Ex: Helsingborg s k = 1.0 kn/m 2 Åre s k = kn/m 2 Se Figur Tabell 1.9 Snölast C t termisk koefficient Beaktar att snön smälter pga värmeläckage genom taket. Sätts normalt till 1 Annat värde kan vara aktuellt för varaktigt uppvärmt, oisolerat utrymme Snölast C e exponeringsfaktor Beaktar skillnad i snömängd på tak jämfört med på mark 11

Sätts normalt till 1 Annat värde kan vara aktuellt för varaktigt uppvärmt, oisolerat

12 Snölast Ej snödrift Snödrift Snölast anges per horisontell meter Snölast Reduktionsfaktorer för snölast, se Tabell 1.6 Klassificering av laster Variation i tiden Permanent last Variabel last Olyckslast Variation i rummet Bunden last Fri last 12

6 Klassificering av laster Variation i tiden Permanent last

13 Farlig lastställning Snölast:Variabel, bunden Vindlast: Variabel, bunden Nyttig last: Variabel, fri Variabel last sätts till noll om det är ogynnsamt Bunden last belastar alltid hela ytan Fri last sätts till noll på del av ytan om det är mer ogynnsamt Farlig lastställning Vindlast w w w e i q p ( cpe c pi ) w karakteristisk vindlast [kn/m 2 ] w e yttre vindlast w i inre vindlast 13

last sätts till noll på del av ytan om det är mer ogynnsamt Farlig lastställning Vindlast w w w

14 w w w e i q Vindlast p ( cpe c pi ) w karakteristisk vindlast [kn/m 2 ] q p vindens hastighetstryck [kn/m 2 ], beror av geografiskt läge, terrängtyp och byggnadshöjd c pe formfaktor för utvändig vindlast c pi formfaktor för invändig vindlast q p Tabell 1.12 Ex: Helsingborg 26 m/s Vindlast Referensvindhastighet, v b, för olika orter finns i tabell 1.9 Beskrivning av terrängtyper i tabell 1.11 Höjden avser byggnadens högsta höjd, tex nockhöjd. På säkra sidan räknar man ofta med konstant vindlast på hela höjden. 14

Tabell 1.12 Ex: Helsingborg 26 m/s Vindlast Referensvindhastighet, v b, för olika orter finns i tabell 1.

15 Principskiss vindlast (förenklat) Vindlast vägg 15

16 c pe,1 Vindlast Formfaktor för ytor på 1 m 2 och mindre. Används tex för fästdon och beklädnadselement c pe,10 Formfaktor för ytor på 10 m 2 och mer. Används för bärverk som helhet. Mellanliggande ytor: logaritmisk interpolering. Vindlast plana tak Invändig vindlast C pi beror på öppningsareor med vindsug/total öppningsarea Om det inte är möjligt eller motiverat att uppskatta öppningsareor används det mest ogynnsamma av: +0.2 (tryck) och -0.3 (sug). 16

Används för bärverk som helhet. Mellanliggande ytor: logaritmisk interpolering.

17 för vindlast

Relevanta dokument

Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON

Laster Lastnedräkning OSKAR LARSSON 1 Partialkoefficientmetoden Den metod som används oftast för att ta hänsyn till osäkerheter när vi dimensionerar Varje variabel får sin egen (partiell) säkerhetsfaktor