Yttrande över promemorian Nya utbildningar för personal på passagerarfartyg och på fartyg som trafikerar polarområden

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Näringsdepartementet Yttrande över promemorian Nya utbildningar för personal på passagerarfartyg och på fartyg som trafikerar polarområden Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Promemorian innehåller förslag till ändring i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438), ändring i förordningen (2011:1533) om behörigheter för sjöpersonal, ändring i mönstringslagen (1983:929) och ändring i mönstringsförordningen (1984:831). Det föreslås att det införs krav på ny utbildning för personal på passagerarfartyg och för befäl ombord på fartyg som trafikerar polarområden. Förslaget innebär att all sjöpersonal på passagerarfartyg i närfart eller mer vidsträckt fart, och på passagerarfartyg i inre fart med tillåtet passagerarantal överstigande 500, ska genomgå förtrogenhetsutbildning för passagerarfartyg. Därutöver föreslås även vissa anpassningar i terminologi. Den största skillnaden jämfört med den nuvarande förtrogenhetsutbildningen ligger i att all personal på passagerarfartyg ska ha ytterligare utbildning, främst inriktad mot assisterande med mera av passagerare bland annat vid nödsituationer. Förslaget innebär vidare att vid tjänstgöring på fartyg som trafikerar polarområden så införs krav på att personalen ska inneha certifikat för grundläggande eller avancerad polartjänstgöring. Vilket certifikat som krävs beror på vilken funktion personalen har ombord eller vilken iskoncentration som råder i det aktuella området. Det föreslås också att isnavigatörer undantas från mönstringslagen. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Av promemorian framgår att förslaget är nödvändigt för att genomföra ändringar i STCW-konventionen samt Polarkoden som antagits inom Internationella sjöfartsorganisationen. Bakgrunden till förslaget om en ny förtrogenhetsutbildning för personal på passagerarfartyg anges vara till följd av en olycka med ett passagerarfartyg i januari Detta för att personalen bättre ska kunna bistå passagerare vid nödsituationer. Det framgår vidare att Polarkoden trädde i kraft den 1 januari Polarkoden medför krav på fartyg, vilket Transportstyrelsen har ett pågående arbete kring att ta fram föreskrifter. Avseende införandet av certifikatskrav och utbildning för tjänstgöring på fartyg i polarområden anges att Polarkoden innehåller bestämmelser om krav på utbildning för att få tjänstgöra på fartyg som framförs i polarområden. Detta Postadress Webbplats E-post 1/6

2 på grund av långa avstånd till land eller hamn, ofta i princip obefintlig räddningstjänst och känsliga naturmiljöer. Regelrådet finner att redovisningen av bakgrund och syfte med förslaget är godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av promemorian framgår att förslaget är nödvändigt för att genomföra ändringar i STCW-konventionen samt Polarkoden som antagits inom Internationella sjöfartsorganisationen. Det framgår vidare att när det gäller utbildningar om säkerhet, har Sverige infört kraven även för fartyg i inre fart. Det anges därför vara lämpligt att även införa krav på passagerarfartyg i inre fart när det gäller den nu aktuella förtrogenhetsutbildningen. Regelrådet gör följande bedömning. Redovisningen avseende alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är ytterst kortfattad. Mot bakgrund av att förslaget följer av internationella konventioner finns det likväl en förståelse för att handlingsutrymmet kan vara begränsat att självständigt utforma förslaget och därmed föreslå alternativa lösningar. Det framgår dock att Sverige har infört kraven på fler fartyg varför det tyder på att handlingsutrymme funnits. Regelrådet anser därmed att avsaknaden av ytterligare redovisning av förslagets alternativa lösningar, alternativt en motivering till varför uppgifter inte varit möjliga att redovisa, är en brist. Regelrådet finner att redovisningen av alternativa lösningar är bristfällig men att redovisningen avseende effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Av promemorian framgår att de anslutna staterna i oktober 2016 antog ändringar i den internationella konventionen om sjömäns utbildning, certifiering och vakthållning, den så kallade STCW-konventionen. Det infördes krav på att all sjöpersonal på passagerarfartyg på internationella resor, innan personalen får tilldelas arbetsuppgifter ombord måste genomgå en utbildning för nödsituationer. Ändringarna i konventionen träder i kraft den 1 juli 2018 förutsatt att inte minst hälften av staterna motsatt sig de nya kraven senast den 1 januari Det framgår vidare att när det gäller de utbildningar om säkerhet har Sverige infört kraven även för sådana fartyg i inre fart varför det är lämpligt att även när det gäller den nu aktuella förtrogenhetsutbildningen införa krav på dessa passagerarfartyg i inre fart. Sverige har vid förhandlingarna inom IMO tillstyrkt och röstat för införandet av reglerna. Det framgår även att kraven för certifiering specificeras i den internationella konventionen om normer för sjöfolks utbildning, certifiering och vakthållning. Regelrådet gör följande bedömning. Konsekvensutredningens kvalitet hade förbättrats om det tydligare framgick vad som explicit följer av konventionerna samt det handlingsutrymme som finns. Mot bakgrund av den redovisningen som likväl finns, är det inte avgörande för bedömningen i detta fall. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av promemorian framgår att ändringarna i STCW-konventionen träder i kraft den 1 juli 2018, förutsatt att inte minst hälften av staterna senast den 1 januari 2018 har motsatt sig de nya kraven. Det framgår vidare att författningsändringarna föreslås träda i kraft dels den 1 februari 2018, dels den 1 juli Avseende certifikat anges det att det under en övergångsperiod finns möjlighet att erhålla certifikat baserat på sin tidigare tjänstgöring. Förutsättningarna för det specificeras i övergångsbestämmelserna. Postadress Webbplats E-post 2/6

3 Regelrådet gör följande bedömning. Det saknas uppgifter om behov av speciella informationsinsatser. Om bedömningen gjorts att förslaget inte medför något behov av informationsinsatser ska det, enligt Regelrådet, anges och motiveras i konsekvensutredningen. Regelrådet finner att redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande är godtagbar men att redovisningen avseende behov av speciella informationsinsatser är bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Av avsnittet om konsekvenser framgår att den nya förtrogenhetsutbildningen gäller för all personal på passagerarfartyg i närfart eller mer vidsträckt fart, samt all personal på passagerarfartyg i inre fart och som har ett tillåtet passagerarantal över 500. Det anges att det idag finns nio rederier med sammanlagt 27 passagerarfartyg som omfattas av de nya bestämmelserna. Antalet sjömän uppgår till cirka Samtliga fartyg går idag i närfart eller mer vidsträckt fart. Det anges inte finnas fartyg som går i inre fart och som har ett tillåtet passagerarantal överstigande 500. Det framgår vidare att polarkoden omfattar samtliga fartyg i internationell trafik som trafikerar polarområden runt Arktis och Antarktis. Det anges uppskattningsvis finnas 5-10 svenska rederier som kan tänkas trafikera polarområden då kraven om de nya certifikaten träder ikraft. Antalet fartyg uppskattas till cirka 20 stycken. Antalet svenska fartygsbefäl som kommer beröras av de nya kraven, inkluderat de som arbetar på utländska fartyg uppskattas till cirka 300. De företag som kan komma att beröras av regleringen är rederier som bedöms kunna räknas till medelstora företag och vissa fall stora företag. Antalet sjömän per besättning som kommer att träffas av certifikatskraven bedöms vara mellan 3 och 6 personer beroende på fartygets storlek. Ändringarna innebär vidare att utbildning för grundläggande och avancerad polartjänstgöring kommer efterfrågas. Utbildningsanordnare som kommer att arrangera de föreskrivna utbildningarna berörs därmed också. Dessa bedöms höra till kategorierna mikro, små, medelstora och stora företag samt lärosätena Linnéuniversitet och Chalmers tekniska högskola AB. Det finns 35 utbildningsanordnare som teoretisk sett kan ansöka om att arrangera de aktuella utbildningarna. Det bedöms dock endast vara en handfull utbildningsanordnare som kommer arrangera de aktuella utbildningarna. Av promemorian framgår att det är ett begränsat antal svenska befäl som tjänstgör på fartyg som trafikerar polarområden, varför det antas att det än så länge är relativt få svenska sjömän som kan få behörighet som isnavigatör. Regelrådet gör följande bedömning. Det framgår tillräckliga uppgifter om berörda företag utifrån antal och bransch. Uppgifterna om storlek är delvis tillräcklig eftersom det framgår uppgifter om anställda i kombination med antalet fartyg och antalet rederier. Det finns även vissa uppgifter om storlek på berörda rederier till följd av berörda av utbildning och polarområden. Regelrådet kan vidare konstatera att endast en uppräkning av samtliga storlekskategorier för utbildningsanordnare är allt för vid. Uppgifterna borde ha beskrivits närmare med antal för respektive kategori eller ett angivande av de främst förekommande storlekarna. Mot bakgrund av att det anges vara endast en handfull som berörs samt eftersom övriga uppgifter om storlek på berörda företag är tillräckliga, är den vida redovisningen i detta fall inte avgörande för bedömningen av berörda företag utifrån storlek. Regelrådet finner att redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 3/6

4 Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Av promemorian framgår, avseende att isnavigatörer bör undantas från mönstingslagen, att mönstringsförfarandet är en administrativ uppgift som framförallt redaren behöver utföra för varje person som tjänstgör på redarens fartyg. I författningsförslag om ändring i fartygssäkerhetsförordningen (2003:438) framgår att förtrogenhetsutbildningarna ska dokumenteras av befälhavaren. Detta framgår dock redan av gällande reglering. Regelrådet gör följande bedömning. Det saknas explicit redovisning avseende förslagets påverkan på företagens administrativa kostnad, för förslag utöver isnavigatörer. Enligt Regelrådet är det inte fullt möjligt att på förhand utesluta att certifiering och utbildning kan medföra en utökad administrativ börda för rederierna eller utbildningsanordnarna. Om bedömningen gjorts att förslaget inte medför någon påverkan på de administrativa kostnaderna borde detta, enligt Regelrådet, ha angetts och motiverats i konsekvensutredningen. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets administrativa kostnader är bristfällig. Andra kostnader och verksamhet Av avsnittet om konsekvenser framgår att skyldigheten att se till att ha erforderlig utbildning ligger i första hand på den enskilda sjömannen eftersom någon rätt att arbeta ombord annars inte föreligger. Det anges dock vara möjligt för redarna själva att utbilda sin personal i de frågor som omfattas av förtrogenhetsutbildningarna, vilket också anges vara det normala eftersom merparten av utbildningen omfattar moment som är helt fartygsspecifika. Av promemorian framgår att utbildningen bland annat ska medverka till att kommunikationen med passagerare vid en nödsituation förbättras. Personalen ska bland annat ha god kännedom om var livräddningsutrustning och annan säkerhetsutrustning finns och hur den fungerar. Personalen ska vidare känna till att hissar inte ska användas vid nödsituationer, kunna kommunicera med passagerare ombord på fartyget, kunna förmedla säkerhetsinformation icke-verbalt samt förstå de meddelanden som förmedlas via högtalarsystem etc. vid en nödsituation eller övning. Den största skillnaden jämfört med nuvarande förtrogenhetsutbildning anges vara att personal på passagerarfartyg ska ha ytterligare utbildning, främst inriktad mot assisterande med mera av passagerare bland annat vid nödsituationer. Av konsekvensavsnittet framgår vidare att certifikat ska innehas av befälhavare och överstyrman som tjänstgör på fartyg i polarområde med en högre iskoncentraion än 1/10. Det föreslås en möjlighet att godta annan tjänstgöring än den som är gjort i polarområden, vilket för svensk del skulle kunna bli aktuellt när det gäller tjänstgöring i de isbelagda delarna av Bottenviken. Därmed skulle erhållandet av de nya behörigheterna underlättas. Det framgår vidare att utbildning och certifieringsansökan innebär en kostnad. Avgiften för certifieringsansökan är 800 kronor. Avgiften för en utbildning anges vara svår att uppskatta eftersom den styrs av de utbildningsanordnare som håller utbildningen. Uppskattningsvis anges kostnader för en utbildning vara mellan kronor exklusive kostnad för eventuellt boende och resa. Med dessa värden bedöms totalkostnaden för certifiering av en sjöman bli cirka kronor. Det anges att eftersom rederierna ofta står för kostnaden för sina anställda kommer denna kostnad i praktiken träffa rederierna. Antalet sjömän per besättning som kommer att träffas av certifikatskraven bedöms vara mellan 3 och 5 personer beroende på fartygets storlek. Postadress Webbplats E-post 4/6

5 För de utbildningsanordnare som ska arrangera den avancerade polartjänstgörings utbildningen kan det, enligt förslagsställaren, tillkomma kostnader om de måste investera i simulatorer eller hyra in sådana. Att hyra en simulator beräknas kosta cirka 1000 kronor i timmen och att köpa in ny mjukvara kan kosta upp till 1,5 miljoner kronor. Regelrådet gör följande bedömning. Det framgår ingen kvantifiering av de kostnader som den nya förtrogenhetsutbildningen kan medföra. Mot bakgrund av att utbildningen anges vara fartygsspecifik hade exempelberäkningar kunnat illustrera vilka kostnader förslaget medför. För övriga ändringar framgår dock uppskattningar varför redovisningen sammantaget är tillräcklig. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets andra kostnader och påverkan på företagens verksamhet är godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Av promemorian framgår att genom att isnavigatörer undantas från tillämpningen av mönstringslagen undanröjs de svårigheter som finns för att låta utländska isnavigatörer tjänstgöra på svenska fartyg. Detta mot bakgrund av att mönstringslagen i vissa fall ställer krav som inte finns i andra länder. Regelrådet gör följande bedömning. Det framgår ingen explicit redovisning av förslagets påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag. Konsekvensutredningens kvalitet hade höjts om det framgick en motivering om exempelvis undantaget för isnavigatörer från mönstringslagen kan medföra positiva konkurrenseffekter för svenska fartyg. Sammantaget bedömer Regelrådet likväl att befintlig redovisning är tillräcklig. Regelrådet finner att redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Det framgår ingen redovisning avseende regleringens påverkan på företagen i andra avseenden. Regelrådet gör följande bedömning Det saknas redovisning avseende regleringens påverkan på företagen i andra avseenden. Om bedömningen gjorts att förslaget inte medför någon sådan påverkan ska det, enligt Regelrådet, anges i konsekvensutredningen. Regelrådet har likväl inte identifierat någon sådan påverkan och finner därmed avsaknaden av uppgifter eller motivering, inte avgörande för bedömningen i detta fall. Regelrådet finner att redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Det framgår ingen redovisning om särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Regelrådet gör följande bedömning. Det saknas redovisning eller motivering till varför uppgifter inte redovisats. Det framgår att små utbildningsanordnare kan beröras av förslaget. Regelrådet kan likväl ha förståelse att förslagen syftar till ökad säkerhet varför det kan finnas anledning till att någon hänsyn inte tagits till små företag genom reglering. Därmed är avsaknaden av redovisning inte avgörande för bedömningen i detta fall. Konsekvensutredningens kvalitet hade dock förbättrats om det exempelvis behandlats om särskild hänsyn kan tas till de små företagen med hjälp av informationsinsatser eller andra vägledande hjälpmedel. Postadress Webbplats E-post 5/6

6 Regelrådet finner att redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet anser att redovisningen avseende bland annat förslagets administrativa kostnader är bristfällig. Genom mer utförliga motiveringar hade konsekvensutredningens kvalitet höjts ytterligare. Trots det angivna, anser Regelrådet att de identifierade bristerna inte är avgörande för den sammantagna bedömningen. Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 22 november I beslutet deltog Samuel Engblom ordförande, Yvonne von Friedrichs, Claes Norberg och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Katarina Porko. Samuel Engblom Ordförande Katarina Porko Föredragande Postadress Webbplats E-post 6/6