Yttrande över Skatteverkets hemställan om Automatiskt beräknat avdrag för egenavgifter

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Stockholm Yttrande över Skatteverkets hemställan om Automatiskt beräknat avdrag för egenavgifter Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Remissen innehåller förslag till ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229), socialavgiftslagen (2000:980), skatteförfarandelagen (2011:1244), lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. Förslaget innebär att Skatteverket, med utgångspunkt i de uppgifter som den skattskyldige lämnar i sin inkomstdeklaration, automatiskt beräknar och tillgodoför avdrag för de för samma inkomstår debiterade egenavgifterna. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Av konsekvensutredningen framgår att nuvarande system med avsättning ett år och avstämning nästföljande år ofta medför att det uppstår en skuld för den skattskyldige år två, då avsättningen som beräknats utifrån en schablon är högre än senare påförda avgifter. Den som gör avsättning för egenavgifter enligt schablon får därmed ofta en skattekredit. Det framgår vidare att syftet med förslaget är att förenkla för dem som ska deklarera egenavgifter det vill säga i första hand enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Detta genom att Skatteverket automatiskt beräknar och tillgodoför avdrag för egenavgifter så underlättar det för dem som ska deklarera avgifterna eftersom de behöver räkna fram och lämna färre uppgifter. Förslagsställaren uppger att enligt förslaget kommer storleken på avsättningen och den påförda egenavgiften överensstämma vilket leder till att egenavgifterna blir rätt beräknade från början och påförs i rätt tid. Detta innebär att varje år undviks en skattekredit om totalt cirka 1,3 miljarder kronor. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av bakgrund och syfte med förslaget är godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Det finns ingen redovisning i konsekvensutredningen avseende alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd. Enligt Regelrådet går det inte att utesluta att det finns alternativa lösningar för att underlätta vid deklarerandet av egenavgifter och anser därmed att avsaknaden av redovisning är en brist. Regelrådet kan vidare utläsa av remissen som helhet att om ingen reglering Postadress Webbplats E-post 1/5

2 kommer till stånd kvarstår nuvarande förfarande och anser, trots att redovisning saknas, att det inte påverkar bedömningen i detta fall. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av alternativa lösningar är bristfällig men att redovisningen avseende effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Regelrådet kan konstatera att det saknas redovisning avseende förslagets överensstämmelse med EUrätten. Enligt Regelrådet ska det anges och motiveras i konsekvensutredningen huruvida förslaget överensstämmer med EU-rätten. Regelrådet gör dock bedömningen att förslaget avser sådan reglering som endast berör nationell rätt varför avsaknaden av redovisning inte är avgörande för bedömningen. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av konsekvensutredningen framgår att ett system med maskinellt beräknade och tillgodoförande av egenavgifter kräver omfattande förändringar i Skatteverkets datasystem vilket är tidskrävande att ta fram och att testa. Det framgår vidare att reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 och därmed tillämpas på egenavgifter för beskattningsåret Förslagsställaren anger att genom att information går ut i god tid och förankras hos programvaruföretagen i ett tidigt skede medför det att programvaruföretagen har möjlighet att anpassa sina produkter till förslaget. Det framgår även att den externa information Skatteverket behöver lämna med anledning av förslaget kommer att ske via skatteupplysningen, servicekontoren, webbplatsen samt broschyrer. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Av konsekvensutredningen framgår att förslaget berör enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Det framgår vidare att de föreslagna reglerna årligen leder till förenklingar för drygt enskilda näringsidkare och drygt fysiska personer och dödsbon som är delägare i handelsbolag. Förslagsställaren uppger att enskild näringsverksamhet och handelsbolag förekommer inom alla branscher och drivs med varierande omsättning och storlek. Det anges exempelvis att vid taxeringen 2012 hade ungefär enskilda näringsidkarna som lämnade NEbilaga anställda och att flertalet av de berörda företagen är små. Förslagsställaren uppger även att programvaruföretag som tillhandahåller program för skatteredovisning samt de företag som hjälper andra att deklarera egenavgifter såsom redovisningskonsulter och revisorer påverkas av förslaget. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt om siffrorna som redovisades hade varit hämtade från ett mer aktuellt inkomstår. Regelrådet gör dock bedömningen att redovisningen är tillräcklig mot bakgrund av förslagets övergripande karaktär. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Av konsekvensutredningen framgår att enligt Tillväxtverkets mätningar av företagens administrativa börda år 2009 är den beräknade tiden för att i NE-bilagan ange medgivna avdrag för egenavgifter respektive påförda egenavgifter samt beräkna årets avdrag, 6 minuter. Det framgår vidare att timlönen för en enskild näringsidkare uppskattas, i likhet med Tillväxtverkets antagande, till 266 kronor. Förslagsställaren antar vidare att hälften av alla enskilda näringsidkare använder sig av redovisningshjälp. Det framgår att enligt uppgifter från Tillväxtverket uppgår kostnaden för en sådan tjänst till 112,5 kronor för att lämna samma uppgifter. Förslagsställaren har därmed beräknat att den administrativa kostnaden för de enskilda näringsidkare som deklarerar själva sammanlagt är kronor och för de som har redovisningshjälp motsvaras kostnaden av kronor. Det framgår vidare att för de fysiska personer som är andelsägare i handelsbolag är kostnaden kronor respektive kronor. Det framgår även att förslaget sammantaget innebär en minskning av kostnaderna för att deklarera för de personer som är skyldiga att redovisa och beräkna egenavgifter med totalt kronor. Regelrådet vill upplysa att om uppgifterna är hämtade från databasen Malin ska en uppräkning ske utifrån inflation. Det framgår dock inte av konsekvensutredningen huruvida uppgifterna är hämtade från Malin. Regelrådet kan likväl konstatera att uppgifterna är från 2009 och att en uppräkning borde skett men att bristen inte är avgörande för bedömningen i detta fall. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets administrativa kostnader är godtagbar. Andra kostnader och verksamhet Av konsekvensutredningen framgår att i dagsläget överstiger årets yrkade och medgivna schablonavdrag i flertalet fall de avgifter som faktiskt kommer att tas ut och den skattskyldiga får således en skattekredit. Förslagsställaren uppger att förslaget medför positiva offentligfinansiella konsekvenser genom att det varje år undviks en skattekredit om totalt cirka 1,3 miljarder kronor och att ränteeffekten kan beräknas till 23,5 miljoner kronor. Av konsekvensutredningen framgår även att det innebär att den förmånsgrundande inkomsten blir lägre i motsvarande mån. Det framgår vidare att det för företagen blir färre uppgifter att hålla reda på och redovisa samt att felkällan blir mindre. Förslagsställaren uppger även att för Skatteverket kommer förslaget innebära löpande inbesparingar avseende slopade kontroller av avstämning av egenavgifter och schablonavdrag för egenavgifter. Det uppges vidare att antalet omprövningar kommer att minska. Av konsekvensutredningen framgår även att de programvaruföretag som tillhandahåller program för skatteredovisning påverkas av förslaget. Detta eftersom de program som finns på marknaden måste anpassas till ändringen vilket gör att information måste gå ut i god tid och förankras hos programvaruföretagen. Förslagsställaren uppger att förändringarna då bör kunna ske inom ramen för företagens årliga uppdatering av programmen till en relativt låg kostnad. Därutöver påverkas även de som hjälper andra att deklarera egenavgifter av förslaget. Regelrådet kan konstatera att de offentligfinansiella konsekvenserna beräknats för skattekrediten. Regelrådet saknar dock motsvarande uppgifter för berörda företag. Därtill saknar Regelrådet tids- och kostnadsangivelser eller exempelberäkningar avseende de övriga besparingarna som kan komma företagen till godo avseende exempelvis minskad risk för kompletteringar, omprövningar eller andra kostnader i samband med eventuella kontroller. Enligt Regelrådet hade konsekvensutredningens kvalitet förbättrats ytterligare med redovisning av den troliga ökade försäljningen för Postadress Webbplats E-post 3/5

4 programvaruföretagen samt om eventuella minskade uppdrag för de som bedriver sin verksamhet genom att hjälpa andra att deklarera. Regelrådet anser dock att detta är en naturlig följd av förslaget och anser därmed att det inte är avgörande för bedömningen. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets andra kostnader är bristfällig men att redovisningen avseende påverkan på berörda företags verksamhet är godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Förslagsställaren uppger i konsekvensutredningen att förslaget inte påverkar företagens konkurrensförhållanden. Detta eftersom förslaget innebär att samma regler ska gälla för alla enskilda näringsidkare och handelsbolagsdelägare som är fysiska personer. Förslaget är heller inte så omfattande att det påverkar berörda företags konkurrensförhållanden mot andra företagsformer. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Av remissen framgår att enligt den tidigare utredningen SOU 2014:68 innebär liknande förslag att den skattskyldige inte vet hur hög inkomsten från näringsverksamheten är innan slutskattesedeln kommer i slutet på året såvida denne inte räknat ut den på Skatteverkets hemsida. Det framgår att det kan leda till en rättsosäkerhet eftersom förvärvsinkomsten storlek har betydelse i flera sammanhang. Förslagsställaren anger dock att genom att rätt avgift tas ut och förvärvsinkomsten därigenom blir rätt från början ökar rättssäkerheten för den enskilde samt att möjlighet finns att via hemsida, e-tjänst eller broschyr att själv räkna fram förvärvsinkomsten. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt om motsvarande redovisning hade redovisats i konsekvensutredningen. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Förslagsställaren uppger i konsekvensutredningen att flertalet av de berörda företagen är små och att det framlagda förslaget är utformat för att underlätta för dessa. Det uppges vidare att bedömningen är att särskild hänsyn har tagits till dessa företag vid reglerna utformning. Det uppges även att kommande information måste anpassas efter de särskilda behov som små företag kan ha. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av särskilda hänsyn till små företag vid reglerna utformning är godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet kan initialt konstatera att kostnadsangivelserna saknar uppräkning för inflation samt att redovisningen brister avseende alternativa lösningar och förslagets andra kostnader. Enligt Regelrådet är dock övriga uppgifter redovisade på ett tillräckligt sätt vilket gör det möjligt att bedöma förslagets konsekvenser. Regelrådet anser därmed att dessa uppgifter överväger bristerna och således avgör den sammantagna bedömningen. Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 24 augusti I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Samuel Engblom, Claes Norberg, Yvonne von Friedrichs och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Katarina Porko. Pernilla Lundqvist Ordförande Katarina Porko Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5