Yttrande över Växa-stöd för den första anställda sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Stockholm Yttrande över Växa-stöd för den första anställda sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Det föreslås att enmansföretag som anställer en person ska vara berättigade till en nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten under som längst tolv månader. Detta innebär att endast ålderspensionsavgiften ska betalas. Därtill föreslås att en nedsättningsberättigad anställning ska omfatta minst tre månader och en arbetstid om minst 20 timmar per vecka. Det anges vidare att nedsättningen inte får överstiga kronor per månad. Förslaget ska genomföras genom en ny lag om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017 till Det anges att med enmansföretag avses en fysisk person som bedriver aktiv näringsverksamhet och som inte är skyldig att betala arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) eller löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster. En följdändring föreslås också i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt i skatteförfarandelagen (2011:1244). Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget I konsekvensutredningen anges det att en nedsättning av arbetsgivaravgifterna kan förväntas leda till att fler enmansföretagare väljer att anställa medarbetare. Detta anges i sin tur leda till minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning. Regelrådet finner att redovisningen av syftet med förslaget är godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Det saknas en redogörelse över alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd. Postadress Webbplats E-post 1/5

2 Regelrådet finner att redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är bristfällig. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Förslagsställaren redogör för förslagets överensstämmelse med EU-rätten. Det anges att artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt innehåller bestämmelser om statligt stöd. Det anges att statligt stöd generellt är förbjudet men kan tillåtas efter förhandsgranskning. Förhandsgranskning anges dock inte behövas om det rör stöd av mindre betydelse 1, vilket anges vara fallet i den föreslagna regleringen. Regelrådet finner att redogörelse över förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I konsekvensutredningen anges det att den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2017 och gälla under åren 2017 till Det saknas information om behov av speciella informationsinsatser. Mot bakgrund av den föreslagna tidsbegränsade giltigheten av lagen bedömer Regelrådet att redogörelsen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande är godtagbar. Avsaknaden av redogörelse av behov av speciella informationsinsatser utgör dock en brist. Regelrådet finner att redogörelse av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande är godtagbar men att redovisningen av behov av speciella informationsinsatser är bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges det att det under 2012 fanns cirka enskilda näringsidkare utan anställda, varav cirka hade aktiva ägare. Det anges att företag skulle ha erhållit nedsättningen år 2013 om den hade funnits vid detta tillfälle. Vidare anges det att i princip samtliga relevanta företag är småföretag. Det saknas i övrigt information om berörda företag utifrån antal, storlek och bransch. Regelrådet saknar en redogörelse över de branscher som har en högre andel ensamföretagare och därmed kan tänkas påverkas särskilt av förslaget samt en uppskattning avseende hur många företag som kan tänkas utnyttja avdragsrätten, alternativt en motivering kring varför detta inte är möjligt att redovisa. Regelrådet finner att redovisningen av berörda företag utifrån antal och bransch är bristfällig men att redovisningen av berörda företag utifrån storlek är godtagbar. 1 Kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn samt kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 av den 27 juni 2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betyelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader I konsekvensutredningen anges det att de administrativa kostnaderna kommer att öka för de företag som anställer en extra person. Det anges att enligt databasen MALIN så kostar en ekonomihandläggare i genomsnitt 266 kronor per timme. Uppgifterna anges vara baserade på det senaste utfallet från strukturlönestatistiken år Det anges att utifrån databasen så framgår det att det tar en till två minuter att fylla i enskilda uppgifter om arbetsgivaravgifter. Därmed anges den ökade uppgiftslämnarbördan kosta mellan fem och nio kronor per företag och månad. Det anges vidare att den administrativa bördan kan komma att öka till följd av att vissa företag behöver lämna in uppgifter till Skatteverket med anledning av kraven i kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse. Det anges att denna information i huvudsak omfattar uppgifter om andra stöd av mindre betydelse som företaget har beviljats. Det anges vidare att de flesta företag inte har beviljats något stöd av mindre betydelse och därför inte kommer att behöva lämna några uppgifter. Kostnaderna bedöms sammantaget vara låga. Det anges att det skulle vara mycket komplicerat att närmare uppskatta uppgiftslämnanarbördan eftersom den kommer att variera mellan företagen. Enligt Regelrådet har förslagsställaren presenterat en del information som kan tjäna som vägledning vid bedömningen av förslagets effekter. Det saknas dock en precis beskrivning av vilka extra uppgifter som måste lämnas in till Skatteverket. Det är vidare inte realistiskt att den som anställer sin första medarbetare har en ekonomihandläggare. Den som kommer att lämna in uppgifterna till skatteverket är antagligen företagets ägare eller en konsult, och båda dessa kan antas vara dyrare än en redan anställd ekonomihandläggare. Tidsåtgången torde vara längre, bara att anlita en konsult kan antas ta längre tid än den tid som anges för att fylla i uppgifterna. Om företagets ägare ska införa uppgifterna torde dennes bristande expertis på området förlänga uppgiftslämnandet. Vad gäller uppgiftslämnarbördan till följd av kraven i kommissionens regelverk om stöd av mindre betydelse saknar Regelrådet exempelberäkningar på de kostnader som kan uppkomma för olika företag, alternativt ett angivande av varför dessa inte går att redovisa. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets påverkan på företagens administrativa kostnader är bristfällig. Andra kostnader och verksamhet Det anges att enskilda näringsidkare utan anställda kan anställa en person och endast betala ålderspensionsavgiften om 10,21 procent på den ersättning som utgår upp till kronor per månad. Lönekostnaden för en anställd med lön om kronor anges bli 16,1 procent eller kronor mindre jämfört med dagens lagstiftning. Förslagsställaren redovisar också den minskade lönekostnaden vid andra månadslöner. Det anges vidare att cirka enskilda företagare tidigare år hade kunnat erhålla nedsättning. Det anges också att för år 2017 beräknas den offentligfinansiella bruttokostnaden uppgå till 520 miljoner kronor. Vad gäller nettokostnaden anges den för år 2017 uppgå till 410 miljoner kronor och för år till 330 miljoner kronor. Enligt Regelrådets mening framgår det inte hur beskrivningen av kostnaderna för företagen förhåller sig till kostnaderna för det offentliga. Detta framförallt för att det inte framgår hur kostnaderna för det offentliga har beräknats och hur stor del av dem som är hänförliga till minskade skatteintäkter. Vad gäller kostnaderna för företagen saknar Regelrådet en beräkning av hur många företag som kan Postadress Webbplats E-post 3/5

4 förväntas anställa till följd av förslaget, och därmed tillgodogöra sig de minskade avgifterna. Den siffra som presenteras vad gäller berörda företag tar inte hänsyn till förslagets effekter vad gäller viljan att anställa. För att få information om detta skulle förslagsställaren enligt Regelrådet exempelvis ha kunnat söka information i Tillväxtverkets undersökning Företagens villkor och verklighet. I undersökningen framgår det bland annat hur många små och medelstora företag som vill växa. Information om ett flertal viktiga faktorer för företag utan anställda vad gäller viljan och förmågan att växa redovisas också i undersökningen. Mot bakgrund av dessa brister kan man enligt Regelrådet mening inte utläsa vilka effekter förslaget kan få för företagens andra kostnader. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets effekter för företagens andra kostnader och verksamhet är bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges det att enskilda näringsidkare som anställer en första person gynnas i förhållande till företag med anställda som anställer ytterligare personer och enmansföretag med annan företagsform. Det anges att detta negativt, men i begränsad omfattning, kommer att påverka konkurrensförhållandena. Enligt Regelrådets mening borde även konkurrenssituationen mellan företag som anställer en första medarbetare under den tidsperiod som omfattas av regleringen och de företag som sedan tidigare har anställt en första medarbetare påverkas. Förslagets effekter för konkurrensen vad gäller aktiebolag utan anställda borde också att redovisats utförligare. Det nu presenterade förslaget anges också till en del utgöra ett återinförande av bestämmelser om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt för enmansföretag som anställer en person som infördes år 2006 och slopades samma år. Regleringen var visserligen på plats under en kort period men eventuella erfarenheter från tillämpningen och lärdomar från diskussionerna kring regleringens införande och borttagande saknas enligt Regelrådet. Regelrådet finner att redovisningen av regleringens påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen anges det att förslaget förväntas leda till en ökad efterfrågan på arbetskraft varför sysselsättningen bedöms öka. Effekterna anges främst påverka perioden då nedsättningen gäller men även ha en viss permanent effekt. Det hade enligt Regelrådet varit önskvärt med en diskussion avseende vilka effekter detta kan ha vad gäller övriga företags möjligheter att anställa. Avsaknaden av detta bedöms dock inte utgöra en brist. Regelrådet kan inte identifiera någon övrig påverkan på företagen i andra avseenden. Regelrådet finner att redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Det framgår av remissen att förslaget kommer att beröra endast små företag. Enligt Regelrådets mening är det inte nödvändigt att utreda om det är behövligt med särskilda hänsyn till små företag mot bakgrund av att regleringen enbart påverkar företag utan anställda. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Regelrådet finner att redovisningen av eventuella särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är godtagbar. Sammantagen bedömning Enligt Regelrådets mening har förslagsställaren på ett godtagbart sätt redovisat bland annat syftet med förslaget och antal berörda företags storlek. Det finns också en hel del information om företagens kostnader, men redogörelserna av de offentligfinansiella kostnaderna och kostnaderna för företagen framstår som motsägelsefulla. För att kunna bedöma förslagets effekter för företagen hade mer information om beräkningarna behövt redovisas. Vad gäller de administrativa kostnaderna bedömer Regelrådet att det inte klart framgår vilka krav kostnaderna är hänförliga till. Vidare framstår det inte som troligt uppgifterna kommer att utföras av de personer som anges i konsekvensutredningen. Regelrådet finner efter en sammantagen bedömning att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 27 april I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Samuel Engblom, Claes Norberg, Yvonne von Friedrichs och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Nils Edvall. Pernilla Lundqvist Ordförande Nils Edvall Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5