Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Skatteverket Box Uddevalla Yttrande över Skatteverkets förslag till ändrad föreskrift om kostnadsavdrag för musiker vid beräkning av arbetsgivaravgifter Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Remissen innehåller ett författningsförslag om ändring i Skatteverkets föreskrifter (2011:22) om beräkning av betalningsmottagares utgifter i arbetet att tillämpas vid beräkning av arbetsgivaravgifter och skatteavdrag fr.o.m. beskattningsåret Innebörden i förslaget är följande. Enligt de idag gällande föreskrifterna får arbetsgivaren göra vissa avdrag vid beräkning av underlaget för arbetsgivaravgifter och vid beräkning av underlag för skatteavdrag enligt skatteförfarandelagen. I 1 anges att under förutsättning att ersättningen från utbetalaren till viss del motsvarar utgifter i arbetet får utbetalaren för yrkesgrupper som definieras i 3-8 i föreskrifterna. Enligt den idag gällande formuleringen i 7 får avdrag för utgifter göras med 30 procent av ersättningen för musiker och sångartister. Enligt Skatteverkets nu aktuella förslag skulle bestämmelserna i denna paragraf ändras så att det bara skulle finnas en generell möjlighet till avdrag för utgifter motsvarande 30 procent av ersättningen för sådana musiker och sångartister som engageras tillfälligt för högst en månads arbete. Det anges att det ursprungliga förslaget togs fram hösten 2014, med avsikten att den föreslagna regeländringen skulle träda i kraft 1 januari Vid detta tillfälle anges det att flertalet remissinstanser visade på att stora ekonomiska konsekvenser skulle uppkomma för dem, vilket föranledde verket att bordlägga frågan ett år och att ikraftträdandet således i stället avses bli den 1 januari Till förslaget har bifogats ett antal remissyttranden från berörda organisationer. Skälen för Regelrådets ställningstagande Syftet med förslaget I konsekvensutredningen anges att många arbetsgivare idag som har musiker och sångartister fast anställda generellt sett betalar alltför låga arbetsgivaravgifter för denna kategori anställda. Orsaken anges vara att ett schablonmässigt avdrag på 30 procent sedan lång tid får göras från underlaget för Postadress Webbplats E-post 1/5

2 arbetsgivaravgifterna för i princip alla sådana anställda, trots att procentsatsen numera inte motsvarar de genomsnittliga utgifter som den ursprungligen beräknats från. Skatteverket vill uppnå att ett sådant kostnadsavdrag bättre matchas mot de musiker och sångartister som numera har egna utgifter för t.ex. musikinstrument, noter, turnébuss m.m. och som fortfarande kan antas uppgå till ca 30 procent i genomsnitt. Detta anges typiskt inte gälla fast anställda musiker vid institutioner eller orkestrar utan främst sådana musiker och sångartister som engageras för tillfälliga spelningar. Regelrådet finner att Skatteverkets bakomliggande analys och syfte med förslaget har beskrivits på ett någorlunda tydligt sätt. Samtidigt noterar Regelrådet att i de remissyttranden som har bifogats Skatteverkets förslag ifrågasätter flera remissinstanser i vart fall delvis Skatteverkets beskrivning av hur förutsättningarna ser ut. Exempelvis anförs att det finns brister i de uppgifter som ligger till grund för Skatteverkets bedömning att de anställdas verkliga kostnader inte motsvarar arbetsgivarens avdrag vid beräkning av arbetsgivaravgiftsunderlaget tillräckligt väl. Skälet som anges för detta är att den aktuella jämförelsen bedöms avse uppgifter från revisionen av två större operainstitutitoner vid ett tillfälle, medan antalet berörda organisationer och personer är väsentligt större. Det anges också vara en svaghet att de uppgifter som har granskats avser två organisationer med likartad verksamhet. Regelrådet finner redovisningen av förslagets syfte bristfällig. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I konsekvensutredningen anges att en alternativ lösning som diskuterats är att i stället ändra procentsatsen på 30 procent till en lägre procentsats utan att ändra avgränsningen för vilka musiker och sångartister som får ingå. Skatteverket anser emellertid att en sådan lösning skulle ge en oavsedd och obefogad snedfördelning på så sätt att arbetsgivare med fast anställda skulle gynnas respektive arbetsgivare som engagerar musiker och sångartister tillfälligt skulle missgynnas på ett materiellt felaktigt sätt utifrån regelverkets syfte. Om någon ändring inte skulle komma till stånd anges att förhållandet att många fast anställda musiker får full pensionsgrundande inkomst på sin lön medan arbetsgivaren enbart betalar 70 procent av motsvarande arbetsgivaravgifter består. Detta anges innebära en underfinansiering av pensionssystemet m.m. Regelrådet finner att Skatteverket har redovisat vilka överväganden som ligger bakom hur verket valde att utforma förslaget till föreskriftsändring före remitteringen av förslaget. Regelrådet finner emellertid också att remissinstanser har anfört att i princip samtliga musiker äger sina egna instrument, oavsett anställningsform och anställningstid, såsom befintligt kollektivavtal är uppbyggt. Regelrådet finner att denna synpunkt är av betydelse i sak för den motivering som verket anför för hur föreskriftsändringen har utformats. Därmed borde denna synpunkt i vart fall ha kommenterats och en mer utvecklad diskussion ha förts i konsekvensutredningen. Regelrådet finner redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd bristfällig. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Det anges i konsekvensutredningen att regleringen, som avser uttag av arbetsavgifter, saknar koppling till EU-rätten och att i de aktuella fallen gäller samma regler för både svenska och utländska arbetsgivare. Regelrådet finner redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten godtagbar. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I konsekvensutredningen anges att det finns ett stort behov av att i så god tid som möjligt informera musikbranschen om förändringarna, eftersom de kan påverka arbetsgivarnas budget. Som beskrivits ovan är valet av tidpunkt för ikraftträdande som Skatteverket nu förordar, den 1 januari 2016, en anpassning som har gjorts för att remissinstanser under föregående höst visat på att förslaget kan ge stora konsekvenser för dem. I remissen anges också att när det gäller den praktiska tillämpningen av föreskriften är det Skatteverkets avsikt att förtydliga detta genom ställningstaganden och webbinformation m.m. Regelrådet noterar samtidigt att flera remissinstanser i sina yttranden förordade att ändringen borde träda i kraft tidigast 2017, eftersom de berörda organisationerna har planerat sin verksamhet flera år i förväg. Det hade varit önskvärt att Skatteverket i sin beskrivning av övervägandena kring val av tidpunkt för ikraftträdande hade motiverat tydligare varför ett ikraftträdande i januari 2016 har valts, snarare än de senare tidpunkter som remissinstanserna förordat. Regelrådet finner likväl redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att det saknas statistik över hur många arbetsgivare som gör kostnadsavdrag just för musiker, eftersom uppgift om yrkeskategori inte lämnas i arbetsgivardeklarationen. Totalt sett anges ca 3600 arbetsgivare ha gjort kostnadsavdrag år 2012 men enbart 1400 av dessa gjorde avdrag med minst kr för hela året. Det anges vidare finnas ca 13 stora arbetsgivare, bl.a. operor och symfoniorkestrar, som gör kostnadsavdrag för musiker med belopp mellan 5 och 27 miljoner kr årligen, vilket anges minska inbetalningen av arbetsgivaravgifter med mellan 1,5 och 8,5 miljoner kr årligen. Regelrådet konstaterar att den beskrivning som ges inte är tydlig vare sig när det gäller hur stort antal organisationer som berörs eller hur många av de berörda organisationerna som är företag. Vidare konstaterar Regelrådet att de remissvar som bifogats förslaget innehåller uppgifter om organisationer som de aktuella remissinstanserna bedömer berörs av förslaget. Det är Regelrådets uppfattning att den senare tiden för ikraftträdande hade kunnat användas av Skatteverket till att i dialog med de berörda organisationerna i vart fall försöka ta fram en tydligare bild i dessa avseenden. Det faktum att remissinstanserna har kunnat förtydliga vad de anser är berörda organisationer talar enligt Regelrådets uppfattning för att det kan ha varit möjligt att få fram en i vart fall något tydligare bild. Regelrådet finner redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch bristfällig. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Det anges i konsekvensutredningen att den föreslagna ändringen innebär att arbetsgivarna upphör med att göra månatliga kostnadsavdrag i arbetsgivardeklarationerna för fast anställda och att enbart tillfälligt engagerade musiker skulle ingå fortsättningsvis. Detta anges innebära att arbetsgivarna kommer att behöva ändra i sina rutiner så att enbart tillfälligt engagerade musiker ingår i underlaget för kostnadsavdrag. Detta anges vara en engångsåtgärd som inte antas kräva någon större tidsåtgång. När Postadress Webbplats E-post 3/5

4 det gäller tillfälligt engagerade musiker har arbetsgivare även tidigare behövt göra manuella justeringar för att få med dem i underlaget till arbetsgivardeklaration, och mot den bakgrunden bedömer verket att det inte tillkommer någon administration för detta. Regelrådet noterar att det i remissyttranden görs en annorlunda bedömning och att det anges att ett flertal aktörer samstämmigt har anfört att förändringen med säkerhet kommer att leda till en betydande administration för såväl arbetsgivare som de aktuella skattekontoren. Regelrådet kan inte bedöma vilken av dessa uppfattningar som är riktig men har uppfattningen att remissinstansernas synpunkter i vart fall borde ha kommenterats av Skatteverket i det nu aktuella förslaget. Skulle det vara så att remissinstansernas synpunkter är befogade, borde det dessutom ha funnits beräkningar av effekter på administrativa kostnader. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på berörda företags administrativa kostnader bristfällig. Andra kostnader I konsekvensutredningen anges att för en anställd musiker med en årlig bruttolön på kr betalar arbetsgivaren i dagsläget arbetsgivaravgifter på kr, eller motsvarande 22 procent av lönen (31,43 procent multiplicerat med 0,7). Utan möjlighet till schablonavdrag justeras avgiften för samma anställda musiker upp till kr, d.v.s. ökar med kr per anställd och år. Det anges att i vart fall för större arbetsgivare kan detta antas få konsekvenser för budget och produktion. Vidare anges att trots att schablonavdraget enligt förslaget bara ska avse tillfälligt anställda kommer det även fortsättningsvis vara möjligt att ansöka om kostnadsavdrag även för fast anställda och sångartister. Arbetsgivaren ska då kunna visa att alla eller viss kategori av dessa generellt har avdragsgilla utgifter i arbetet som uppgår till minst 10 procent av bruttolönen. I sådant fall kan Skatteverket fatta ett beslut för arbetsgivaren om ett visst kostnadsavdrag för aktuell kostnadskategori, och detta avdrag kan ligga på en nivå som utgår från de aktuella förutsättningarna. Regelrådet konstaterar att redovisningen ger en bild av vad förändringarna kan bli per anställd. Det är emellertid inte möjligt att utifrån redovisningen avgöra vad de samlade effekterna skulle kunna tänkas bli per företag eller för alla berörda företag. Regelrådets uppfattning är att det underlag som inkommit till Skatteverket borde ha kunnat bidra till en utförligare analys. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på berörda företags andra kostnader och verksamhet bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att den föreslagna ändringen innebär att den tidigare materiellt felaktiga och oavsiktliga snedfördelningen av arbetsgivaravgifter i branschen försvinner och att konkurrensförhållanden mellan olika organisationer och företag blir mer rättvisa. Det anges att schablonavdraget av vissa arbetsgivare i musikbranschen har uppfattats som ett branschstöd, vilket inte har varit avsikten. Som Regelrådet nämnt ovan, finns det motstridiga uppgifter från Skatteverket respektive från de berörda organisationerna exempelvis när det gäller hur vanligt det är att fast anställda musiker har kostnader för egna instrument m.m. Det har också framhållits av remissinstanserna att revisionen av två organisationer inte nödvändigtvis är tillräcklig grund för att avgöra hur förutsättningarna i branschen som helhet ser ut. Dessa aspekter skulle, såvitt Regelrådet kan bedöma, kunna ha betydelse även för påverkan på konkurrensförhållanden, exempelvis om det varierar väsentligt mellan berörda aktörer i vilken mån de har fast anställda musiker och sångartister eller inte. Som redan nämnts tar inte Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Regelrådet ställning till vilken aktörs bedömning som är korrekt, men det faktum att Skatteverket i flera fall inte har bemött remissinstansernas synpunkter i sak gör att konsekvensutredningen blir otydlig. Slutligen är beskrivningen av berörda organisationer, inklusive hur många och vilka som är företag, bristfällig. Sammantaget gör detta att Regelrådet inte med säkerhet kan bedöma om det finns tillräcklig grund för Skatteverkets analys. Regelrådet finner redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen anges att en annan effekt av förändringen kan vara att företag och organisationer får revidera sitt budgetarbete för kommande budgetår. Regelrådet finner att redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Det anges att några särskilda skäl till särbehandling av små företag inte har framkommit. Regelrådet konstaterar att det av bifogade remissyttranden framgår att det finns remissinstanser som bedömer att mindre organisationer på området har mer ansträngd ekonomi. Formuleringen som finns i konsekvensutredningen riskerar enligt Regelrådets uppfattning att bli delvis missvisande i en situation där det uppenbart har framförts synpunkter från berörda som handlar om förutsättningarna för små aktörer, som kan vara små företag. Oavsett hur väl underbyggda dessa synpunkter från remissinstanserna skulle vara, är det därför en brist att Skatteverket inte har kommenterat dem. Regelrådet finner beskrivningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Sammantagen bedömning Regelrådet finner att konsekvensutredningen i några avseenden håller tillräcklig kvalitet. Det gäller beskrivningen av innehållet i förslaget och hur det förhåller sig till EU-rätten samt av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande. I flertalet avseenden är emellertid konsekvensutredningen alltför otydlig. Det gäller både beskrivningen av berörda företag, påverkan på administrativa och andra kostnader och konkurrensförhållanden. Regelrådet finner att det är en genomgående brist att verket inte har behandlat de synpunkter som inkommit ifrån remissinstanser i konsekvensutredningen. Detta får bland annat som effekt att kvaliteten i redovisning av förslagets syfte och alternativa lösningar försämras väsentligt. Mot denna bakgrund finner Regelrådet att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 26 augusti I beslutet deltog Lennart Palm, ordförande, Leif Melin, Claes Norberg och Marie-Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Per Högström. Lennart Palm Ordförande Per Högström Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5