Yttrande över Skatteverkets promemoria Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig Havs- över kvaliteten och vattenmyndigheten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Finansdepartementet Yttrande över Skatteverkets promemoria Beskattning och betalning av skatt vid tillfälligt arbete i Sverige Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Remissen innehåller förslag som rör begränsat skattskyldiga arbetstagare som tillfälligt arbetar i Sverige och utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige. Det föreslås att begränsat skattskyldiga arbetstagare ska beskattas i Sverige när de tillfälligt arbetar här och utför arbetet för en verksamhet här. Det föreslås ett ändrat synsätt på vem som anses som arbetsgivare i intern rätt och i förhållande till skatteavtalen vid tillämpningen av 183-dagarsregeln så att Sverige kan beskatta arbete som utländska arbetstagare utför i landet även när arbetstagarna är anställda och avlönade av ett utländskt företag. De föreslagna ändringarna innebär sammantaget att utländska företag som bedriver viss verksamhet i Sverige omfattas av bestämmelserna om skatteavdrag, registreringsskyldighet, F-skatt och uppgiftsskyldighet på samma sätt som ett svenskt företag som bedriver motsvarande verksamhet. Ändringarna som föreslås finns i följande författningar: - Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta - Inkomstskattelagen (1999:1229) - Skatteförfarandelagen (2011:1244) - Skatteförfarandeförordningen (2011:1261) Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget I remissen anges att förslaget innebär att en begränsat skattskyldig arbetstagare som är anställd av ett utländskt företag som saknar fast driftställe i Sverige ska beskattas här när arbetstagaren utför arbetet för en verksamhet, exempelvis ett företag eller offentlig sektor, i Sverige. Förslaget innebär att det avgörande för om arbetstagaren ska beskattas är vem den utför arbetet för, den ekonomiska arbetsgivaren, och inte vem som betalar ut lönen, det vill säga den formella arbetsgivaren dagarsregeln bygger på bestämmelsen i artikel 15 punkt 2 i OECD:s modellavtal och återfinns i skatteavtalen som Sverige har slutit med andra länder. Ett land kan antingen tillämpa synsättet formell arbetsgivare eller synsättet ekonomisk arbetsgivare i förhållande till vem som anses som arbetsgivare enligt intern rätt och enligt skatteavtalen vid tillämpning av 183-dagarsregeln. Postadress Webbplats E-post 1/6

2 Förslaget anges på så sätt innebära att en mer rättvis konkurrenssituation uppnås mellan arbetstagare som är anställda av en verksamhet i Sverige, och arbetstagare som är anställda av ett utländskt företag och uthyrda till den svenska verksamheten. Regelrådet finner förslagsställarens redovisning av bakgrund och syfte med förslaget godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I remissen framgår olika sätt att införa synsättet ekonomisk arbetsgivare i svensk lag. Förslagsställaren gör bedömningen att texten kan utformas på olika sätt, där ett alternativ är att ändra uttrycket arbetsgivare i 2 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) så att det direkt av lagtexten framgår att Sverige tillämpar synsättet ekonomisk arbetsgivare. Ett annat alternativ skulle vara att inte ändra uttrycket arbetsgivare, utan i stället införa ett undantag som anger när 183- dagarsregeln inte ska tillämpas. Vidare anges att Skatteverket förordar alternativet att införa ett undantag som anger när 183-dagarsregeln inte kan tillämpas när arbetstagaren utför arbetet för en ekonomisk arbetsgivare, och att bestämmelsen anger vem som anses som ekonomisk arbetsgivare, när arbetstagaren utför arbetet för en annan verksamhet än sin egen arbetsgivare. Det blir tydligt för arbetsgivare och arbetstagare som ska tillämpa reglerna, och i förhållande till andra länder, att Sverige tillämpar synsättet ekonomisk arbetsgivare i förhållande till 183-dagarsregeln i skatteavtalen. Vidare anger förslagsställaren sina överväganden och resonemang gällande bland annat beskattning av begränsat skattskyldiga arbetstagare vid tillfälligt arbete i Sverige, undantag för uthyrning av arbetskraft ska införas, beskattning av begränsat skattskyldiga styrelseledamöter eller styrelsesuppleanter som hyr ut sig själva via företag, redovisning och betalning av skatt från ersättning för arbete till en arbetstagare, anmälan för registrering hos Skatteverket, redovisning och betalning av skatt för ersättning för arbete till ett utländskt företag samt överväganden gällande uppgiftsskyldighet för ett utländskt företag som bedriver verksamhet i Sverige. Regelrådet finner därför förslagsställarens redovisning av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I remissen anges att det främst är bestämmelserna om arbetstagare i artikel 45 och tjänster i artikel 56 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som är aktuella. Skatteverkets bedömning är att bestämmelserna överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. Regelrådet finner förslagsställarens redovisning av förslagets överenstämmelse med EU-rätten godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser I remissen uppges att enligt Skatteverkets bedömning är det angeläget att de föreslagna bestämmelserna införs så snart som möjligt, emellertid anses det vara en stor reform för de arbetstagare och arbetsgivare som berörs. Det anges även vara en stor reform för Skatteverket som behöver förberedelsetid eftersom förslagen ställer krav på rekrytering och utbildning av personal, anpassning av it-system och framtagning av broschyrer och annan information. Skatteverkets bedömning är därför att bestämmelserna ska träda i kraft och börja tillämpas den 1 januari Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt om förslagsställaren hade preciserat hur de utländska företagen ska informeras och om materialet kommer att vara tillgängligt på flera språk exempelvis. Postadress Webbplats E-post 2/6

3 Regelrådet finner likväl förslagsställarens redovisning av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att förslaget om att en utländsk utbetalare ska göra skatteavdrag från ersättning för arbete och lämna särskilda uppgifter förväntas påverka arbetsgivare i utlandet med viss verksamhet i Sverige. Det uppges att utbetalare i dag är arbetsgivarregistrerade hos Skatteverket. Den procentuella ökningen av antalet arbetsgivare som ska anmäla sig för registrering, göra skatteavdrag och lämna arbetsgivardeklaration samt lämna särskilda uppgifter anges därför vara mindre än två procent. Det anges att företag som är verksamma inom personaluthyrning eller bemanning påverkas av bestämmelserna. Det anges framgå av Arbetsmiljöverkets rapport 2017:2 att tre av fyra utstationerade arbetstagare arbetar inom byggbranschen, med tillverkningsverksamhet eller med informations- och kommunikationsverksamhet. Företag inom andra branscher anges också komma att påverkas, fast i mindre omfattning, till exempel i de fall personal sänds ut mellan koncernbolag oavsett vilken sektor som avses. Vidare anges att revisorer, redovisningskonsulter och bokföringsbyråer som utför tjänster åt sina kunder kan påverkas, samt bransch- och intresseorganisationer. I konsekvensutredningen refereras till Arbetsmiljöverkets rapport vari det framgår att antalet företag i registret uppgick till företag och att utstationerade arbetstagare anmäldes under år Skatteverkets bedömning är att antalet företag och arbetstagare som berörs av reglerna motsvarar dessa antal. Det innebär att ett företag i genomsnitt anmälde 8,3 arbetstagare. Det anges att det finns en felkälla i uppgifterna eftersom en arbetstagare kan återkomma i registret flera gånger, om samma person återkommer i skilda uppdrag under olika perioder. Skatteverkets bedömning är att merparten av de utländska företag som omfattas av bestämmelserna kommer att ha tio eller färre arbetstagare. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader I konsekvensutredningen anges att förslaget medför att nya administrativa uppgifter för utländska företag uppkommer i Sverige. Bestämmelserna innebär att utländska arbetsgivare vars arbetstagare utför arbete i Sverige får samma skyldigheter som arbetsgivare i Sverige redan har. Det anges vara rimligt att anta att bestämmelserna innebär en större administrativ börda för ett utländskt företag än för ett svenskt företag som har motsvarande skyldighet. Ökningen av de administrativa kostnaderna avser framför allt fullgörandet av följande skyldigheter: ansökan om godkännande för F-skatt, anmälan för registrering som arbetsgivare, beräkning av löneunderlag och proportionering av hur stor del av ersättningen som avser arbete i Sverige för att göra skatteavdrag från ersättningen, lämna arbetsgivardeklaration och betala skatteavdraget samt lämna särskilda uppgifter. Skatteverket utgår i konsekvensutredningen från att alla skyldigheter fullgörs på papper eftersom det inledningsvis inte kommer att vara möjligt för utländska företag att lämna dessa uppgifter via e- legitimation. Vid uppskattningen av fullgörandetiden har det beaktats att det sannolikt tar längre tid för en utländsk person som inte är svensktalande och som inte sedan tidigare har kunskaper om svenska skatteregler än vad det tar för ett svenskt företag som ska lämna motsvarande information. Skatteverket utgår från att ett utländskt företag som inte är godkänt för F-skatt eller registrerat som arbetsgivare ansöker om godkännande och registrering på samma blankett vid ett och samma tillfälle. Det administrativa arbetet förutsätts utföras av en ekonomichef eller liknande och ska godkännas av VD. Tiden för att fylla i och lämna in blanketten till Skatteverket beräknas till fyra timmar för ekonomichefen Postadress Webbplats E-post 3/6

4 och till en timme för VD:n, totalt fem timmar. Månadslönen exklusive sociala avgifter för en ekonomichef och VD uppskattas till kronor utifrån en genomsnittlig lön för motsvarande funktion i Sverige. Månadslönen inklusive sociala avgifter uppskattas till kronor utifrån en beräknad nivå på socialavgifterna på 30 procent. Den administrativa engångskostnaden anges uppgå till 11,6 miljoner kronor (5 700 företag x 5 / 176 timmar x kronor 11,6 miljoner kronor). Till skillnad från ansökan om godkännande för F-skatt och anmälan som arbetsgivare är skyldigheterna att lämna arbetsgivardeklaration och särskilda uppgifter återkommande. Företagens årliga administrativa kostnad beräknas uppgå till 20,8 miljoner kronor per år (11,6 miljoner kronor + 9,6 miljoner kronor) 1. Av prop. 2016/17:58 framgår att även om en arbetsgivardeklaration normalt ska lämnas 12 gånger per år, gör Skatteverket bedömningen att en arbetsgivare i Sverige i genomsnitt kommer att lämna åtta arbetsgivardeklarationer med uppgifter om betalningsmottagare årligen och att fullgörandetiden för att lämna en uppgift på papper beräknas ta två minuter per anställd. Eftersom merparten av alla utstationeringar pågår under kortare tid än sex månader bedömer Skatteverket att en utländsk arbetsgivare kommer att lämna färre än sex arbetsgivardeklarationer för en arbetstagare årligen. Skatteverket uppskattar att en genomsnittlig utländsk arbetsgivare kommer att lämna uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen för åtta arbetstagare fem gånger per år, i genomsnitt 40 uppgifter på individnivå per år. Skatteverket bedömer att den totala tidsåtgången för att beräkna den del av löneunderlaget som ska beskattas i Sverige, göra skatteavdrag, fylla i och lämna arbetsgivardeklarationen samt betala skatten tar i genomsnitt tio minuter per arbetstagare. Timlönen inklusive sociala avgifter uppskattas till 241 kronor utifrån uppgiften om genomsnittlig timlön för arbetstagare inom EU. Den årliga administrativa kostnaden avseende arbetsgivardeklarationen uppgår till 9,2 miljoner kronor (5 700 företag x 40 arbetsgivardeklarationer x 10 / 60 minuter x 241 kronor 9,2 miljoner kronor per år). När det gäller skyldigheten att lämna särskilda uppgifter bedömer Skatteverket att uppgiften kommer att fullgöras av ekonomichefen och VD:n. Tidsåtgången beräknas till fyra timmar för ekonomichefen och en timme för VD:n, totalt fem timmar. Månadslönen inklusive sociala avgifter beräknas till kronor. Den årliga administrativa kostnaden för att lämna särskilda uppgifter uppgår till 11,6 miljoner kronor (5 700 företag x 5 / 176 timmar x kronor 11,6 miljoner kronor). Det anges vidare att många svenska företag använder sig av konsulter eller lönebyråer för att fullgöra sina redovisningsskyldigheter avseende skatteavdrag och betalning av arbetsgivaravgifter och att ett utländskt företag som ska fullgöra samma skyldigheter kan ta motsvarande hjälp i Sverige. Förslagsställaren anger även att i sammanhanget bör det noteras att utländska företag som även bedriver verksamhet i andra länder än landet där företaget är etablerad redan känner till att rapporteringsskyldighet även kan föreligga i det land där företaget bedriver verksamheten. För dessa företag är det således inte en större förändring att företaget får skyldigheter att göra skatteavdrag och redovisa och betala skatten i Sverige om företaget redan har motsvarande skyldighet i ett annat land. Regelrådet uppskattar de tydliga beräkningarna för företagskollektivet. Det hade dock varit önskvärt med en separat uppställning av de estimerade kostnaderna för ett exempelföretag för att tydligare redovisa vilka engångskostnader som uppstår samt vilka löpande effekter förslaget får för det enskilda företaget. Regelrådet finner likväl förslagsställarens redovisning av administrativa kostnader godtagbar. Andra kostnader och verksamhet Förslaget om att utländska arbetstagare ska beskattas i Sverige när de utför arbete här leder till skatteintäkter om 330 miljoner kronor per år från år 2019, eller 410 miljoner kronor om skattesatsen 1 Även om det står 9,6 miljoner i remissen bedömer Regelrådet att det är den årliga kostnaden som därefter beräknas till 9,2 miljoner kronor som åsyftas, för att det ska summera till 20,8 miljoner kronor. Postadress Webbplats E-post 4/6

5 ändras till 25 procent. I konsekvensutredningen anges att det särskilda undantaget för skatteavdrag från ersättning för arbete till ett företag i utlandet ska upphöra att gälla. Det nuvarande undantaget innebär att den som anlitar ett företag i utlandet ska göra skatteavdrag från ersättning för arbete om det utländska företaget inte är godkänt för F-skatt. Förslaget påverkar därför företag som anlitar ett sådant företag genom att företagets direkta kostnader för fullgörandet av dessa skyldigheter ökar jämfört med i dag, då någon sådan skyldighet inte längre kommer att finnas. En indirekt ökning av kostnaderna kan därför sannolikt uppkomma för uppdragsgivaren i Sverige eftersom de ökade kostnaderna för arbetstagaren och företaget påverkar prisbilden för uppdragsgivaren i Sverige. Skatteverket anges inte ha tillgång till något underlag om hur prisbilden kan påverkas och har därför inte kunnat göra någon uppskattning av kostnaderna och prisändringen. Regelrådet finner förslagsställarens redovisning av andra kostnader och verksamhet godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I konsekvensutredningen anges att förslagen förändrar förutsättningarna för utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige under lång tid eftersom dessa företag kommer att bli tvungna att anmäla sig för registrering och sannolikt även kommer att ansöka om godkännande för F-skatt. Förslagsställaren bedömer att förslaget ökar förutsättningarna för konkurrens på lika villkor för företag och arbetstagare i Sverige som konkurrerar med de utländska arbetstagare och företag som påverkas av reglerna. Regelrådet kan konstatera att förslaget främst torde medföra positiva konkurrenseffekter i teorin då svenska och utländska företag måste bedriva verksamhet på lika villkor. Det hade dock enligt Regelrådet varit önskvärt med ett resonemang om vissa av de utländska företagen kan tänkas välja bort Sverige som marknad givet det utökade regelkravet jämfört med nuvarande regelverk. Regelrådet finner likväl förslagsställarens redovisning av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen anges att förslagen ökar förutsättningarna för att motverka brottslighet på beskattningsområdet eftersom samma regler kommer att gälla för ett företag i utlandet som redan gäller för ett företag i Sverige. Förslagen anges därigenom troligen ha en brottsförebyggande effekt. Regelrådet har i sin granskning inte identifierat någon annan påverkan på företagen av förslaget. Regelrådet finner förslagsställarens redovisning av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning I konsekvensutredningen anges att arbetsgivare och andra utbetalare ska anmäla sig för registrering och lämna arbetsgivardeklaration enligt samma bestämmelser, oavsett hur många anställda arbetsgivaren har och oavsett om arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller i utlandet. Eftersom samma regler ska tillämpas oavsett företagets storlek behöver inte någon särskild hänsyn tas till små företag. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt om förslagsställaren hade reflekterat över uppgiften att det främst är mindre företag i utlandet som kommer att beröras av förslaget och om denna höga andel kan komma att påverkas av förslaget givet den ökade administrativa börda som företagen kommer att uppleva vid utstationering av personal i Sverige. Postadress Webbplats E-post 5/6

6 Regelrådet finner likväl förslagsställarens redovisning av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren på ett godtagbart sätt redovisar alla punkter. Regelrådet finner därför att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 2 oktober I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Yvonne von Friedrichs, Marie-Louise Strömgren, Karin Hellerstedt och Annika Bergman. Ärendet föredrogs av Elina Uebel. Pernilla Lundqvist Ordförande Elina Uebel Föredragande Postadress Webbplats E-post 6/6