Yttrande över Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter om hästdjur som används till avel och om identitetshandlingar för hästdjur

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Jordbruksverket Yttrande över Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter om hästdjur som används till avel och om identitetshandlingar för hästdjur Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Förslaget avser nya föreskrifter om hästdjur som används till avel och om identitetshandlingar för hästdjur med anledning av att EU:s förordning nr 2016/1012 ska tillämpas från och med den 1 november Jämte EU-förordningen gäller även Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/262. Genomförandeförordningen avser pass för hästdjur och påverkar även den utformningen av de nya föreskrifterna. Nuvarande föreskrifter (SJVFS 2015:33) upphör att gälla om de nya föreskrifterna beslutas. Förslaget avser bland annat regler för ansökan om erkännande som avelsorganisation 1, liksom regler för ansökan om att bli utsedd till registerförande förening. De krav som ställs på avelsorganisationer i EU-förordningen 2016/1012 är hårdare än i nuvarande föreskrifter. Vidare anges tidsfrister för ansökan om hästpass, vilka är oförändrade jämfört med nu gällande föreskrifter. En angivelse av gällande tidsfrister måste göras enligt Kommissionens genomförandeförordning. Ett förtydligande införs så att det framgår att en avelsorganisation inte får hindra registrering av ett hästdjur av det skälet att ägaren till djuret eller djurhållaren inte är medlem i avelsorganisationen. Motsvarande bestämmelse finns i nu gällande föreskrifter, men behöver införas på nytt, eftersom EU-förordningen 2016/1012 ger möjligheten att bestämma om medlemskap för registrering ska vara ett krav eller ej. Det införs en ny regel om att avelsorganisationer och registerförande föreningar ska ta ut en avgift som motsvarar den kostnad som registreringen och utfärdande av en identitetshandling medför. Tillämpningen av EU-förordningen 2016/1012 medför att kraven på rapportering till avelsorganisationer med mera flyttas från nationella föreskrifter till EU-förordningen. 1 organisation eller förening för avelsuppfödare, rasförening, privat företag, boskapsuppfödningsorganisation eller offentligt organ i ett tredjeland som har godkänts av det tredjelandet i samband med införsel till unionen av renrasiga avelsdjur av nötkreatur, svin, får, get eller hästdjur eller av hybridavelssvin för avel (från EU-förordningen 2016/1012) Regelrådets notering. Postadress Webbplats E-post 1/6

2 Vidare föreslås att avelsmaterial som avses i artikel 21.5 i förordning (EU) 2016/1012 och som endast ska användas för avel inom Sverige får samlas in, produceras, behandlas och lagras på en anläggning med tillstånd för semin- eller embryoverksamhet enligt svensk lagstiftning. Motsvarande bestämmelse finns i nuvarande föreskrifter, men måste införas på nytt, eftersom EU-förordningen 2016/1012 föreskriver hårdare krav om inte medlemsstaten aktivt väljer att utnyttja möjligheterna till nationella särbestämmelser. Därutöver förslås uppgifter för Länsstyrelsen om offentlig kontroll vid viss provtagning på djur med mera samt om vad som ska gälla vid upptäckt av brister vid sådan kontroll. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Det uppges i konsekvensutredningen att EU:s förordning nr 2016/1012 som handlar om djuravel ska tillämpas från och med den 1 november 2018 och att den då blir bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Förslaget avser därför nödvändiga ändringar och kompletteringar i nuvarande föreskrifter. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets bakgrund och syfte är godtagbar. Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I konsekvensutredningen uppges att det finns ett visst utrymme att införa nationella särbestämmelser i förhållande till EU-förordningen 2016/1012 men även Kommissionens genomförandeförordning 2015/262. De områden där medlemsstaterna kan införa nationella bestämmelser avser bland annat fastställande av ansökningstider för hästpass och bestämmelser om ansökningar och erkännande av avelsorganisationer. Om regler för ansökningar och erkännande av avelsorganisationer inte fastställs skulle det, enligt förslagsställaren, inte vara möjligt att bli erkänd som avelsorganisation i Sverige. Det skulle då heller inte gå att registrera hästar i stamböcker, vilket in sin tur skulle leda till att avelsverksamheten skulle behöva flytta utomlands. Förslagsställaren uppger att detta skulle vara förödande för de svenska raserna, eftersom det saknas organisationer i andra länder för just dessa raser. Det framgår av konsekvensutredningen att EU-förordningen 2016/1012 ger medlemsstaterna möjlighet att bestämma att en uppfödare ska vara medlem i den avelsorganisation där djuren ska registreras. Enligt förslaget till nya föreskrifter ska ett sådant krav inte kunna ställas av avelsorganisationerna. EU-förordningen 2016/1012 föreskriver hårdare krav om inte medlemsstaten aktivt väljer att utnyttja möjligheterna till nationella särbestämmelser när det gäller användning av avelsmaterial. I förslaget till nya föreskrifter föreslås därför att avelsmaterial som endast ska användas för avel inom Sverige får samlas in, produceras, behandlas och lagras på en anläggning med tillstånd för semin- eller embryoverksamhet enligt svensk lagstiftning. Postadress Webbplats E-post 2/6

3 Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren på ett strukturerat och tydligt sätt redovisar vilket utrymme som finns för alternativa lösningar i form av nationella särbestämmelser och när och hur detta utrymme har utnyttjats. Regelrådet kan även konstatera att effekterna av om ingen reglering kommer till stånd är väl beskrivna. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten I konsekvensutredningen uppges att bestämmelser om avelsverksamhet i form av registrering av hästdjur i stamböcker med mera och för utfärdande av identitetshandlingar för hästdjur finns i Kommissionens genomförandeförordning 2. Det uppges vidare att när det gäller området avel, införande av hästar i stamböcker med mera ska en ny EU-förordning 3 tillämpas från den 1 november Vidare uppges att förslaget till nya föreskrifter avser bestämmelser som kompletterar dessa förordningar och att förslaget överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren på ett strukturerat och tydligt sätt redovisar hur förslaget förhåller sig till de båda EU-förordningarna. Förslagsställaren beskriver vilket utrymme som finns för nationella särbestämmelser och när och hur detta utrymme har utnyttjats. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av förslagets överensstämmelse av EU-rätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Förslagsställaren bedömer i konsekvensutredningen att förslaget bör träda ikraft samtidigt som EU:s förordning 2016/1012, det vill säga den 1 november Det uppges vidare att informationsmöten med främst avelsorganisationerna har ordnats med anledning av den nya EU-förordningen och att ytterligare sådana informationsmöten kommer att hållas under året. Skriftlig information till både hästhållare och avelsorganisationer planeras också. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är godtagbar. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I konsekvensutredningen anges att 18 avelsorganisationer kommer att beröras, varav två även är utsedda till registerförande föreningar. Samtliga alla Sveriges hästhållare, cirka , kommer också att beröras. Fyra avelsorganisationer är större verksamheter med heltidsanställd personal medan övriga, till större eller mindre del, drivs ideellt. 2 (EU) nr 2015/262 2 om fastställande av bestämmelser i enlighet med rådets direktiv 90/427/EEG och 2009/156/EG vad gäller metoder för identifiering av hästdjur. 3 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2016/1012 om avelstekniska och genealogiska villkor för avel, handel med och införsel till unionen av renrasiga avelsdjur, hybridavelssvin och avelsmaterial från dem och om ändring av förordning (EU) nr 652/2014, rådets direktiv 89/608/EEG och 90/425/EEG och om upphävande av vissa akter med avseende på djuravel. Postadress Webbplats E-post 3/6

4 Förslagsställaren uppger att det inte finns några register över uppfödare, varför det inte går att veta hur många som bedriver näringsverksamhet och hur många som enbart föder upp hästar som hobby. De företag som finns bedöms till största delen utgöras av mikroföretag och några enstaka småföretag. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Förslagsställaren uppger att företagens administrativa kostnader, enligt den nu föreslagna regleringen, kommer att minska, men att detta inte stämmer med verkligheten, eftersom kraven till största delen kommer att finnas kvar, men då i EU-förordningen. Den förändring som sker i administrativ börda är, enligt förslagsställaren, att kravet på rapportering av betäckningar tas bort. Den minskade kostnaden är beräknad på att 75 procent av betäckningarna resulterar i levande föl och att föl föds per år och att den totala arbetstiden för rapporteringar ligger på 15 minuter (hingsthållare, uppfödare och avelsorganisation). Arbetskostnaden beräknas till 300 kronor per timma. Förslagsställarens beräkning resulterar i en besparing på kronor per år. Regelrådet kan konstatera att beräkningsunderlaget som förslagsställaren presenterar är otydligt, vilket försvårar förståelsen och möjligheten att kontrollberäkna. Det kan även konstateras att själva beräkningen inte stämmer hur underlaget än tolkas. Otydligheten består till exempel i att det inte framgår om rapporteringen ska göras av både hingsthållare, uppfödare och avelsorganisation för sig och om detta tar 15 minuter totalt eller 15 minuter per yrkesgrupp. Det framgår egentligen heller inte om rapporteringen tar 15 minuter per föl, även om detta förefaller det mest sannolika. Regelrådet kan därutöver konstatera att det som framförs i konsekvensutredningens beskrivning av tidsåtgången och de administrativa kostnaderna heller inte är tydligt. Det står nämligen att kraven till största delen kommer att finnas kvar, om än i annan lagstiftning och att den förändring som sker i administrativ börda är att kravet på rapportering av betäckningar tas bort. Regelrådet kan därför inte säkerställa om kravet på rapportering försvinner helt, det vill säga heller inte finns med i EUförordningen 2016/1012. Vad som avses med till största delen förklaras inte. Regelrådet finner därför att förslagsställarens redovisning av förslagets administrativa kostnader är bristfällig. Andra kostnader och verksamhet Förslagsställaren uppger i konsekvensutredningen att möjligheterna till undantag som finns i EU-förordningen 2016/1012 utnyttjas när det gäller att tillåta att avelsmaterial som endast ska användas för avel inom Sverige inte behöver samlas in, produceras, behandlas och lagras på en anläggning som är godkänd för handel inom EU. På detta sätt undviks kostnader för att hålla hingstar separerade från andra hästar samt krav på utökad provtagning, ombyggnation med mera. Undantaget innebär, enligt förslagsställaren, inte någon förändring för företag som arbetar med uppfödning. Det uppges att vissa av reglerna i de nu gällande föreskrifterna kommer att flyttas över till EU-förordningen, medan vissa regler kommer att försvinna på så sätt att de tas bort ur lagstiftningen och överlämnas till avelsorganisationerna att efter vilja och behov föras in i deras riktlinjer med mera. Detta kommer, enligt förslagsställaren, att påverka var uppfödarna ska hitta rätt information om vilka regler som gäller, vilket i viss mån antas påverka deras arbetsförutsättningar. Postadress Webbplats E-post 4/6

5 De som kommer att påverkas mest av den nya regleringen uppges vara de verksamma avelsorganisationerna, när kraven i vissa fall höjs på organisationens kompetens och ansvaret för vissa frågor flyttas från staten till organisationerna. Kraven kan, enligt förslagsställaren, innebära behov av mer vidareutbildning och kompetensutveckling, inte minst för de organisationer som är ideella föreningar. De ideella föreningarna kan, enligt förslagsställaren, få svårigheter att uppfylla EU-kraven för att bli erkänd avelsorganisation. Regelrådet anser att det hade varit önskvärt om förslagsställaren hade redogjort för vilket ansvar som flyttas från staten till avelsorganisationerna och även gjort en bedömning av hur pass omfattande kompetensutvecklingsbehovet är för avelsorganisationerna. Regelrådet finner trots detta att förslagsställarens redovisning av förslagets andra kostnader och påverkan på verksamheten är godtagbar. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Förslagsställaren uppger i konsekvensutredningen att det kan bli svårare för de ideella avelsorganisationerna att uppfylla kraven för att bli erkänd avelsorganisation, vilket kan påverka konkurrensförhållandena. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av regleringens påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I konsekvensutredningen uppges att EU-förordningen medför att avelsorganisationerna kommer att behöva vara tydligare i sina regelverk, eftersom det finns vissa regler som idag finns i gällande föreskrifter, men som i framtiden kommer att behöva regleras i organisationernas regelverk. Det uppges vidare att för de uppfödare som bedriver avel med flera raser kan det innebära att olika avelsorganisationer har olika krav för rapportering med mera som de ska följa istället för de nuvarande kraven i föreskrifterna. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Det uppges i konsekvensutredningen att förslagsställaren har valt att utnyttja möjligheten till undantag i EU-förordningen i syfte att mildra konsekvenserna för de små företagen. Undantaget som avser att tillåta användning av avelsmaterial som samlats in enligt nationella bestämmelser inom Sverige gynnar, enligt förslagsställaren, särskilt de mindre uppfödarna som inte har stora resurser för ombyggnation av hingststationer med mera. Om möjligheterna till undantag inte nyttjas skulle även kostnaden för hingstsperma påverkas, vilket även skulle riskera att fördyra för stoägarna. Regelrådet finner att förslagsställarens redovisning av särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning är godtagbar. Sammantagen bedömning Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren på ett godtagbart sätt redovisningar samtliga punkter, förutom den som avser förslagets administrativa kostnader. En tydligare redovisning hade inte bara klargjort kostnadernas storlek, utan även om de helt försvinner eller förblir oförändrade. Detta hade förbättrat konsekvensutredningens kvalitet. Då redovisningen i övrigt bedöms som godtagbar, samtidigt Postadress Webbplats E-post 5/6

6 som förslaget antingen medför minskade eller oförändrade kostnader för berörda avelsorganisationer, kan Regelrådet bortse från bristerna i detta avseende. Regelrådet finner därför att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 20 juni I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Claes Norberg, Lennart Renbjer och Marie-Louise Strömgren. Ärendet föredrogs av Annika LeBlanc. Pernilla Lundqvist Ordförande Annika LeBlanc Föredragande Postadress Webbplats E-post 6/6