Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter (LIVSFS 2018:XX) om planering av kontroll vid slakt

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Livsmedelsverket Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter (LIVSFS 2018:XX) om planering av kontroll vid slakt Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Remissen innehåller även förslag på avgifter som omfattas av samråd med Ekonomistyrningsverket enligt avgiftsförordningen (1992:191). Dessa delar är därmed undantagna från kraven i förordningen (2008:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och Regelrådet avstår därför från att yttra sig i de delarna. Innehållet i förslaget I remissen förslås nya föreskrifter om planering av kontroll vid slakt. Det föreslås ett krav på slaktschema, det vill säga datum när slakt planeras hos skilda aktörer. Vidare föreslås att ändring och avbokning av planerat datum för slakt enligt schema ska ske senast 10 arbetsdagar före det planerade slakttillfället. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Livsmedelsverket ska kontrollera djur före och efter slakt. Hos större företag finns en veterinär alltid på plats, på mindre företag anmäls planerad slakt till Livsmedelsverket. Det finns, enligt remissen, problem kring planeringen och framförhållningen vid kontroll av slakt som leder till omfattande bemanningsproblem för myndigheten, vilket i sin tur leder till osäkerhet hos företagen, framförallt hos mindre företag. Vidare finns en önskan hos många företag att slakta tidigt på morgonen, och tidigt i veckan, vilket också påverkar bemanningen för myndigheten. Sammantaget har bemanningsproblem lett till påpekanden från huvudskyddsombudet vid myndigheten. Myndighetens extra kostnader för personal tas ur den årliga avgiften för kontroll som alla slakterier betalar. Det leder till att företag som har en välplanerad verksamhet får bekosta kontrollen av företag med mindre framförhållning. Bemanningsproblem hos myndigheten kan också leda till kostnader och osäkerhet hos företagen genom att de, om de nekas tid för kontroll, kan tvingas att avliva djur som var planerade för slakt. Dessa kan då inte ingå i livsmedelskedjan utan destrueras. Det förekommer att renslakterier anmäler slakt över en längre period för att på så sätt säkerställa tillgång till kontroll, även om slakten sedan sker endast under halva den avsatta tiden. Syftet med de föreslagna föreskrifterna är att skapa rättssäkra och tydliga regler för planering och anmälan av slakt, samt att öka effektiviteten i kontrollen. Det ska leda till likvärdig behandling, transparens och förutsägbarhet för företagen. Regelrådet finner beskrivningen av bakgrund och syfte med förslaget godtagbar. Postadress Webbplats E-post 1/5

2 Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd I remissen uppges att alternativa lösningar är att neka slakt när kontroll inte kan genomföras, eller att styra genom extra avgifter. Båda dessa förslag har, enligt remissen, stor påverkan på företagens verksamhet och kostnader. Effekterna av om ingen reglering kommer till stånd är, enligt remissen, att det fortsatt saknas styrmedel för att skapa en likvärdig och kostnadseffektiv kontroll vid slakt. Problemen med onödigt svinn skulle kvarstå, och den ineffektivitet som uppstår när slakterier medvetet begär mer tid för kontroll än de behöver leder till fortsatt onödig belastning på kontrollen. Vidare uppges att arbetsmiljöproblemen kvarstår, vilket kan leda till att regionerna inom Livsmedelsverket söker egna lösningar, och därmed uppstår risk för bristande transparens och en servicegrad som varierar över landet. Regelrådet finner att förslagsställaren på ett mycket bra sätt redogör för såväl alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd. Särskilt positivt är beskrivningen av för- och nackdelar för alternativa lösningar och förslaget. Regelrådet finner beskrivningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Regleringen överensstämmer med EU-rätten enligt konsekvensutredningen. Det uppges vidare att förslaget, till skillnad från alternativet att neka slakt, uppfyller kraven i en dom från EU-domstolen som berör frågan om kontroll vid slakt. Det framgår av redogörelsen för domen (mål C-402/13) att den förordning som reglerar kontrollen är förordning (EG) nr 854/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av offentlig kontroll av produkter av animaliskt ursprung avsedda att användas som livsmedel. Regelrådet finner beskrivningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av konsekvensutredningen framgår att föreskriften är planerad att träda i kraft i augusti Eftersom föreskriften kräver omställningar hos såväl företag som myndigheten, föreslås övergångsregler fram till 1 januari I konsekvensutredningen anges vidare att regleringen innebär att livsmedelsföretagen behöver anpassa sin verksamhet vilket enligt förslagsställaren kräver informationsinsatser före ikraftträdande. Utöver myndighetens externwebb, uppges i konsekvensutredningen att information ska gå ut via branschorganisationer och direkt till varje registrerat slakteri och vilthanteringsanläggning. Informationen kommer, enligt förslagsställaren, inte enbart beröra regelförändringen, utan även beskriva hur företagen praktiskt ska gå tillväga för att upprätta slaktschema, anmäla och avboka slakt och vilka avgifter som kan tillkomma. Informationen ska också anpassas till regionala förhållanden. Regelrådet finner att förslagsställaren på ett tydligt sätt beskriver behovet av speciella informationsinsatser och tydligt beskriver särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande genom beskrivningen av övergångsbestämmelser och omställningsbehov. Regelrådet finner beskrivningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser godtagbar. Postadress Webbplats E-post 2/5

3 Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch Det framgår i konsekvensutredningen att det finns 199 slakterier i Sverige. Av dessa slaktar 165 slakterier mindre än ton slaktad vikt per år, 21 slaktar mellan ton och ton slaktad vikt per år och 13 slakterier slaktar mer än ton slaktad vikt per år. Antalet vilthanteringsanläggningar uppgår till ca 80 st. Utöver slakterier berörs indirekt djuruppfödare: uppfödare av köttdjur och nöt, ca uppfödare av får och lamm, 374 företag som föder upp slaktsvin, samt 117 uppfödare av slaktkycklingar. Därutöver påverkas också renägare indirekt av förslaget. Regelrådet finner beskrivningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader Enligt konsekvensutredningen uppstår kostnader i samband med att företagen ska planera slaktschema och rapportera det till myndigheten. Vidare uppges att det på sikt ger företagen sänkta kostnader eftersom deras kontakter med myndigheten blir färre. Regelrådet saknar en uppskattning av hur omfattande tidsåtgången kan förväntas bli för att ta fram slaktschema och rapportera. Vidare saknas försök att kvantifiera de administrativa kostnaderna. Regelrådet finner beskrivningen av administrativa kostnader bristfällig. Andra kostnader och verksamhet Enligt konsekvensutredningen leder sannolikt regleringen till sänkta kostnader genom att osäkerheten kring kontrollen vid slakt minskar. Vidare uppges att det i renslakten kan uppstå kostnader för stödutfodring när djuren står i slakthägn. Förslaget innebär också att renägare måste förbättra sin planering av slakten eftersom det inte längre är möjligt att boka kontroll för en lång period som sedan inte utnyttjas. Regelrådet kan konstatera att förslagsställaren identifierat områden som påverkar företagens verksamhet och som kan leda till skilda typer av andra kostnader. Vidare konstaterar Regelrådet att det inte finns någon fördjupad analys av hur verksamheten påverkas av att slaktschema införs, eller storleken på kostnader som stödutfodring till ren ger upphov till. Vidare är det Regelrådets bedömning att olika företagstyper kan behöva göra olika anpassningar av verksamheten. Mot den bakgrunden hade det varit behövligt med en utförligare redovisning av ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för företag beroende på deras inriktning och storlek. Regelrådet finner beskrivningen av andra kostnader och verksamhet bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag Enligt konsekvensutredningen förbättras konkurrensförhållandena av förslaget genom att det skapar en mer rättvis bedömning av slakterierna. Vidare uppges att servicegraden över landet blir jämnare. Företagen får genom förslaget kontroll på lika villkor och en mer transparent hantering av kontrollen. Enligt konsekvensutredningen innebär den jämnare servicen och det ökade planeringskravet att vissa slakterier kommer uppleva försämringar och att andra kommer att uppleva förbättringar. Vidare uppges att förslaget eventuellt kan skapa svårigheter för nya aktörer att etablera sig på eftersom de måste ha framförhållning. Postadress Webbplats E-post 3/5

4 Regelrådet konstaterar att förslagsställaren eftersträvar att erbjuda en jämn service till företagen. Det är, enligt Regelrådet, möjligt att vissa företag kan uppleva en större påverkan än andra genom att verksamheternas art skiljer sig åt. Mot den bakgrunden hade det varit behövligt med en utförligare beskrivning av konkurrenspåverkan i olika typer av företag Regelrådet finner beskrivningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag bristfällig. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden Konsekvensutredningen saknar beskrivning av regleringens påverkan i andra avseenden. Regelrådet kan, utifrån övriga beskrivningar i konsekvensutredningen, inte se någon ytterligare påverkan utöver vad som beskrivs i övriga delar av förslaget. Mot den bakgrunden kan inte avsaknaden av beskrivning ses som en stor brist. Regelrådet finner beskrivningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Det uppges i konsekvensutredningen att små företag kan komma att påverkas av förslaget genom att flexibiliteten minskar, samtidigt minskar risken att de hamnar i kläm gentemot stora företag i samband med planeringen av kontroll. Vidare uppges också att vissa hänsyn bör tas till vilthanteringsanläggningar då dessa har särskilda förutsättningar avseende tillgången på skjutna djur. Regelrådet konstaterar att förslagsställaren har identifierat särskild påverkan på små företag, samt att särskilda hänsyn bör tas till vilthanteringsanläggningar vid tillämpningen av föreskriften. Dock finns ingen information på vilket sätt sådana hänsyn ska kunna tas. Därmed konstaterar Regelrådet att det trots de identifierade utmaningarna för små företag, ännu inte är tydligt till hur särskilda hänsyn till små företag ska tas. Regelrådet finner beskrivningen av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning bristfällig. Postadress Webbplats E-post 4/5

5 Sammantagen bedömning Regelrådet finner, trots en i stora delar väl utförd konsekvensutredning, att bristerna överväger. Det går, med utgångspunkt i de beskrivningar som görs, inte att göra sig en uppfattning av hur stora kostnader och verksamhetspåverkan som förslaget medför. Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 23 maj I beslutet deltog Pernilla Lundqvist (ordförande), Hanna Björknäs, Yvonne von Friedrichs, Claes Norberg och Lennart Renbjer. Ärendet föredrogs av Kristina Jansson. Pernilla Lundqvist Ordförande Kristina Jansson Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/5