Yttrande över promemorian Återbostadisering

Transkript

1 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag. Näringsdepartementet Stockholm Yttrande över promemorian Återbostadisering Regelrådets ställningstagande Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Innehållet i förslaget Promemorian innehåller förslag till ändring i plan- och byggförordningen (2011:338) (PBF). Det föreslås att en ny bestämmelse införs i PBF om undantag från utformnings- och egenskapskrav på byggnadsverk. Förslaget innebär att utformnings- och egenskapskraven på bostäder som tillkommer genom ändrad användning av utrymmen i flerbostadshus ska ställas med utgångspunkt i utformningen och egenskaperna hos befintliga bostäder i huset. Skälen för Regelrådets ställningstagande Bakgrund och syfte med förslaget Av promemorian framgår att med återbostadisering avses att en lokal som idag används för något annat, men som tidigare utgjort en bostadslägenhet, återgår till att användas som bostad, dvs. en ändring som består i att lokalen ändrar användning. Det framgår vidare att det vanligtvis krävs bygglov för att på nytt använda ett utrymme som bostad även om det tidigare har använts som bostad och att nybyggnadsreglerna tillämpas vid byggnadsnämndens prövning av dessa ärenden. Mot bakgrund av bland annat en överenskommelse mellan Regeringen och andra partier har ett förslag utarbetas som underlättar återbostadisering. Detta genom att kraven på utformning och tekniska egenskaper på de bostäder som tillkommer i ett befintligt bostadshus bör anpassas till den standard som råder i huset. Anpassningen avser dels bedömningen av byggnadens och de gemensamma utrymmens lämplighet i förhållande till användning om ett utrymme som bostad, dels den specifika lägenhetens utformning och egenskaper. I avsnittet för konsekvenser anges att den avsedda effekten av förslaget är att fler lokaler i befintliga bostadshus ska omvandlas till bostäder. Regelrådet finner att redovisningen av bakgrund och syfte med förslaget är godtagbar. Postadress Webbplats E-post 1/6

2 Alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd Av promemorian framgår två typer av förändringar i regelverket som skulle kunna underlätta återbostadisering. Det anges att undantag kan medges från kraven på att möta nybyggnadsstandard, vilket kan antas leda till lägre kostnader för ombyggnader. Ett alternativ anges vara att minska eller helt ta bort kraven på förhandsprövning av denna typ av ändring vilket minskar tiden och kostnaderna för att genomföra en förändring. Förslagsställaren anger dock att eftersom det vid återbostadisering i flerbostadshus normalt även påverkar befintliga grannar så bör ett beslut fattas som väger in deras intressen och gör det möjligt att överklaga beslutet. Bygglov anges vara den etablerade formen för detta och förslagsställarens slutsats är att något undantag från bygglovsprövning för ändrad användning i form av återbostadisering inte är lämpligt. Det framgår vidare bland annat redovisning avseende möjligheten att utgå ifrån den ursprungliga standarden för bostaden som kravnivå på den tillkommande bostaden. Förslagsställaren anger dock att det innebär vissa svårigheter om lokaler exempelvis utgjort bostäder långt före introduktionen av elektricitet, vatten och avlopp. Regelrådet saknar en explicit redogörelse av effekter av om ingen reglering kommer till stånd. Eftersom det är oklart vad effekterna blir av regleringen, är det inte heller fullt tydligt vad effekten blir av att ingen reglering kommer till stånd. Regelrådet tolkar det dock som att om ingen reglering kommer till stånd kvarstår den gällande hantering vilket innebär att även vid återbostadisering behöver kraven enligt nybyggnadsstandard uppfyllas om inte särskilda motiv kan användas enligt befintliga bestämmelser. Regelrådet finner därmed att avsaknaden av en explicit redogörelse inte är en avgörande brist. Regelrådet finner att redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd är godtagbar. Förslagets överensstämmelse med EU-rätten Av promemorian framgår att när det gäller krav på byggnader som härrör från EU-direktiv, dvs. kraven i Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap och 10 p, ska de enligt direktiven uppfyllas vid nybyggnad eller vid större förändringar av byggnader. Det anges att eftersom förslagna regler inte ska tillämpas vid ombyggnad, tillbyggnad eller nybyggnad kommer de inte i konflikt med EU-rätten. Förslagsställaren redovisar även förenligheten med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Enligt Regelrådet hade konsekvensutredningens kvalitet förbättrats om innehållet i de aktuella EUdirektiven hade belysts ytterligare. Regelrådet finner likväl att redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser Av promemorian framgår att den nya bestämmelsen föreslås träda ikraft så snart som möjligt. Det anges att eftersom förslaget innebär lättnader för den enskilde finns ingen anledning att införa några övergångsbestämmelser. En bestämmelse med innebörden att bestämmelsen bara ska tillämpas i ärenden som påbörjats efter ikraftträdandet riskerar att leda till att byggherrar återkallar ansökningar om bygglov, för att därefter lämna nya ansökningar, vilket är en icke önskvärd effekt. Regelrådet saknar helt redovisning avseende behov av speciella informationsinsatser vilket är en brist. Det borde åtminstone framkommit uppgifter om det finns ett behov av att informera byggherrar. Ytterligare uppgifter kan exempelvis beröra vilka som kan ha ett behov av informationsinsatser, vilka informationskanaler som kan användas och vem som bör ansvara för dem. Om bedömningen gjorts att Postadress Webbplats E-post 2/6

3 förslaget inte medför något behov av speciella informationsinsatser ska det likväl anges och motiveras i konsekvensutredningen. Regelrådet finner att redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande är godtagbar men att redovisningen av behov av speciella informationsinsatser är bristfällig. Berörda företag utifrån antal, storlek och bransch I avsnittet för konsekvenser anges att Boverket bedömer att ca 3000 lägenheter kommer att tillkomma genom ombyggnad i flerbostadshus under Det anges att av SCB:s statistik så går det inte att utläsa hur stor andel av ombyggnaderna som skulle omfattas av den nya regleringen. Förslagsställaren uppskattar, i brist på bättre underlag, att högst 1000 bostäder om året tillkommer med stöd av de föreslagna reglerna, varav hälften antas vara sådana som annars ändrat användning utan förändring av reglerna. Av missiven till förslaget framgår att det finns ett särskilt intresse av att få synpunkter på bedömningen av i vilken utsträckning den föreslagna bestämmelsen kommer att tillämpas. Regelrådet kan av promemorian som helhet utläsa att byggherrar och fastighetsägare kan beröras av förslaget. Det framgår dock inte några uppgifter om dess antal och storlek. Detta i kombination med att förslagsställaren efterfrågat kompletterande information från branschen i samband med remitteringen av förslaget tyder på att redovisningen är ofullständig. Regelrådet finner att redovisningen av berörda företag utifrån antal och storlek är bristfällig men att redovisningen avseende bransch är godtagbar. Påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet Administrativa kostnader I avsnittet för konsekvenser anges att förslaget innebär att en ny typ av ärenden som kräver mer handläggningstid tillkommer för kommuner. För kommuner i enskilda fall anges det kunna vara svårt att formulera de krav som ska ställas på den konkreta tillkommande bostaden, med utgångspunkt från standarden i övriga lägenheter i huset. Kraven på utredningar och underlag, liksom besök på platsen kan förväntas vara högre än ett ärende som prövas mot dagens regler. I promemorian anges att när bygglov ges ska byggnadsnämnden kalla till samråd. Vid samrådet krävs att sökande redovisar någon form av dokumentation av vilka egenskaper befintliga bostäder i huset har. Det anges att formerna och behovet av besök på plats kan variera beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet. Enligt Regelrådet talar ovanstående för att förslaget kan innebära administrativa kostnader för berörda företag. Regelrådet anser därmed att avsaknaden av uppgifter om tidsåtgång och administrativa kostnader är en brist. Ett sätt att tydliggöra konsekvenserna av förslaget hade varit att dels redovisa uppskattade exempelkostnader för en ombyggnation enligt förslaget, dels enligt gällande hantering. Detta hade kunnat visa om förslaget innebär en administrativ besparing för berörda företag alternativt om förslaget innebär ökade administrativa kostnader. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets administrativa kostnader är bristfällig. Postadress Webbplats E-post 3/6

4 Andra kostnader och verksamhet I avsnittet för konsekvenser anges att den avsedda effekten av förslaget är att fler lokaler i befintliga bostadshus ska omvandlas till bostäder. Samtidigt anges att en del av ombyggnaderna skulle ha skett oberoende av förslaget. Förslagsställaren uppskattar att högst 1000 bostäder om året kan tillkomma med stöd av de föreslagna reglerna varav hälften antas vara sådana som ändrat användning även utan förändring av reglerna. Det anges vidare att förslaget innebär en option för en fastighetsägare att genomföra en förändrad användning av ett befintligt utrymme med lägre formella krav än idag men att det inte finns någon skyldighet för fastighetsägaren att utföra någon åtgärd eller att tillämpa det nya regelverket. Det anges även att effekterna på bostadsmarknaden i form av ökat utbud av bostäder förväntas bli liten. I avsnittet för konsekvenser framgår att de hyreshus i vilka lokaler omvandlas till bostäder, vid kommande fastighetstaxering kommer att värderas med utgångspunkt från den ändrade fördelningen mellan ytan för bostäder och lokaler. Det framgår vidare att de extra kostnader som den nya typen av ärenden innebär för kommuner får täckas genom bygglovsavgifter. I promemorian redovisas hur den nya bestämmelsen är tänkt att tillämpas och ett exempel redovisas på hur ett ärende kan bedömas. Det anges att det liksom vid andra ärenden är byggherren som är ansvarig för att den tillkommande bostaden möter lagstiftningens krav. Den eller de tillkommande bostädernas lämplighet och tillgänglighet ska prövas med utgångspunkt i vad som gäller för övriga bostäder i byggnaden. I de fall de befintliga bostäderna i byggnaden har varierad standard, anges att det då är byggnadsnämnden som avgör vilken kravnivå som ska gälla för de tillkommande bostäderna med utgångspunkt från vad som kan bedömas vara den för byggnaden mest generellt förekommande nivån för respektive egenskapskrav. Regelrådet saknar kvantifiering eller försök till kvantifiering av förslaget. Regelrådet kan likväl tolka det som att genom förslaget kan besparingar ske utifrån att standarden på boendet inte behöver uppfylla nybyggnadskrav. Regelrådet har även en förståelse för att sådana effekter är svåra att kvantifiera framförallt på ackumulerad nivå. Genom exempelberäkningar hade dock förslagets andra kostnader tydliggjorts för enskilda fall vilket eventuellt hade kunnat visa på vilka effekter förslaget kan få för företag. Regelrådet anser därmed att avsaknaden av ytterligare redovisning av förslagets andra kostnader är en brist. Regelrådet gör vidare bedömningen att eftersom det inte framgår någon hänvisning till hur omfattande besparingen kan vara för det enskilda företaget är det inte heller fullt tydligt hur företagens verksamhet påverkas. Regelrådet finner att redovisningen av förslagets andra kostnader och påverkan på företagens verksamhet är bristfällig. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag I avsnittet för konsekvenser framgår att effekterna på bostadsmarknaden i form av ökat utbud av bostäder förväntas bli så litet att det inte påverkar konkurrensförutsättningarna. Enligt Regelrådet hade det varit önskvärt om påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag hade redovisats även för indirekt berörda företag. Detta om förslaget exempelvis kan medföra att underentreprenörer får minskad efterfrågan på sina tjänster. Regelrådet gör dock, mot bakgrund av det uppskattade antalet återbostadiseringar, bedömningen att effekten för dem troligen inte är av större betydelse, varför befintlig redovisning likväl är tillräcklig. Postadress Webbplats E-post 4/6

5 Regelrådet finner att redovisningen av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag är godtagbar. Regleringens påverkan på företagen i andra avseenden I avsnittet för konsekvenser anges att förslaget innebär att fler bostäder kommer att tillkomma utan att uppfylla nybyggnadskraven på tillgänglighet och resurshushållning i olika avseenden. Det anges att det kommer finnas färre tillgängliga och resurseffektiva bostäder med förslaget än om det inte genomförs. Förslaget anges även förväntas bidra till att fler bostäder tillkommer totalt. Om effekten av antalet bostäder inte blir positiv uppger förslagsställaren att det finns anledning att åter ändra reglerna. Regelrådet finner att redovisningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är godtagbar. Särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning Regelrådet saknar redovisning avseende särskilda hänsyn till små företag vid reglarnas utformning. Enligt Regelrådet går det inte på förhand att utesluta att förslaget särskilt kan påverka de förhållandevis mindre företagen. Eftersom det saknas uppgifter om berörda företag i promemorian samt närmare redogörelser av förslagets kostnadsmässiga effekter är det inte möjligt för Regelrådet att göra en bedömning om det finns något behov av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning. Regelrådet finner att redovisningen av särskilda hänsyn till små företag vid regleras utformning är bristfällig. Sammantagen bedömning Regelrådet kan ha förståelse för svårigheten att ange ekonomiska effekter av förslaget. Det saknas dock försök till kvantifieringar eller utförliga motiveringar varför kvantifiering inte varit möjligt. Därutöver är uppgifterna om berörda företag bristfälliga. Regelrådet kan även konstatera att förslagsställaren i remissen efterfrågar uppgifter som hade varit relevanta att ha med i konsekvensutredningen. Även med hänsyn till detta är det enligt Regelrådet inte fullt möjligt att bedöma förslagets konsekvenser för företag. Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet ser gärna att strukturen i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning används vid upprättande av konsekvensutredningar. Enligt Regelrådet är förslagsställarens konsekvensutredning svår att följa då den inte följer denna struktur. Detta har dock inte påverkat den sammantagna bedömningen av konsekvensutredningen. Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 2 februari I beslutet deltog Pernilla Lundqvist ordförande, Yvonne von Friedrichs, Claes Norberg och Lennart Renbjer (skiljaktig). Ärendet föredrogs av Katarina Porko. Pernilla Lundqvist Katarina Porko Ordförande Föredragande Postadress Webbplats E-post 5/6

6 Skiljaktig mening Lennart Renbjer är skiljaktig avseende bedömningen om konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning och framför följande: Förslaget innebär en möjlighet att vid omvandling av lokaler till bostäder i befintliga bostadshus tillämpa lägre standardkrav än som annars skulle ha gällt. Att redovisa eller närmare uppskatta antal och storlek på de företag, som skulle kunna välja att tillämpa denna möjlighet, skulle troligen kräva ett för ärendets karaktär oproportionerligt omfattande kartläggningsarbete. De tänkbara besparingar, som skulle kunna göras vid ombyggnationer, torde vara beroende av en så stor mängd skiftande förutsättningar att det inte framstår som meningsfullt att göra någon närmare beräkning härav. Jag finner mot den bakgrunden, och med hänsyn till att den föreslagna förändringen inte innebär någon tvingande regel utan endast en möjlighet att tillämpa lägre myndighetskrav, att konsekvensutredningen, trots vissa brister, sammantaget får anses uppfylla förordningens krav. Lennart Renbjer Postadress Webbplats E-post 6/6